8.1 Införandet av systemet
Det var frivilligt för personalen att delta i projektet. De som deltog var de som var intresserade från början av projektet. De tyckte att utbildningen som företaget hade var bra och de blev entusiastiska och inspirerade av att fortsätta projektet. Flertalet sjuksköterskor upplevde att det tagit för lång tid att få klart vissa tekniska delar som t.ex. brandväggar. Detta kan naturligtvis ha medfört till att det blev ett avbrott i projektet. Man kunde inte träna sig i det man lärt sig och man kunde inte föra kunskaperna vidare som var planerat.
Läkarna involverades först efter en tid genom att C-takt AB hade en demonstration för dem av systemet i Åmål. Det verkar inte som om det funnits en samordnare eller projektledare från vårdcentralens sida. Detta kan ju bero på att man valt att ha en passiv roll och man har tyckt att införandet inte till större del skulle påverka dem. Detta kan däremot öka risken till negativa konsekvenser eftersom vår studie visar att det även påverkar läkarnas arbetssituation. Vi har tidigare med hjälp av MOA-E modellen nämnt betydelsen av att de tre perspektiven, arbetssituation, arbetsprocess och producerad kvalitet samverkar. Fungerar inte ett av perspektiven så påverkar detta de övriga perspektiven. Vi påpekar också att vart och ett av perspektiven ska fungera, för att de sedan ska kunna samverka. För att de olika perspektiven ska fungera så måste man också se arbetssituationen för enskilda individer men även arbetslaget de ingår i.
8.2 Arbetssituation och arbetsprocess
Vi uppfattar det som att det inte finns något större motstånd bland sjuksköterskorna till att datorisera vissa delar av arbetet kring sårvård. Detta kan bero på att sjuksköterskorna har ett mycket organiserat arbetssätt beträffande sårvård. Sjuksköterskorna utför i stort sett samma
arbetsuppgifter som tidigare men i stället för att rita såret så tar man digitala bilder. Bilderna måste laddas in i datorn och sen kan bilden skickas via systemet till läkaren på vårdcentralen.
I vår studie upplevde flertalet sjuksköterskor att det kan vara svårt att nå läkaren. Detta var också ett utav kommunikationsbehoven man saknade i projektet telemedicin i Arvidsjaur och som man skulle förbättra med hjälp av IT. (Wallbing m.fl. 1999). Man påpekade också i sin rapport att personalen upplevde att man använde mycket tid för att försöka nå varandra, för att rapportera och rådfråga Vårt resultat visar också att några av sjuksköterskorna tyckte att man ibland fick lägga ner mycket tid på att nå annan personal. Man ville förbättra detta genom att skicka bilder och förfrågningar via datorn och man önskade sedan att läkarna skulle svara på dessa i realtid. De menar att förfrågningen och bilden som man skickar till läkaren skulle kunna ersätta deras telefonsamtal till läkaren. Sjuksköterskorna skulle då inte behöva vänta på att läkaren skulle svara dem i telefonen. I dagsläget har man skickat en bild och sedan har man även ringt och berättat för läkaren att de skickat en bild. På detta viset kanske det blir att en arbetsrutin tar längre tid för sjuksköterskan men för vårdtagaren blir det fortfarande ett besparat läkarbesök. Vid rapporteringen sjuksköterskor emellan var det främst de som arbetade ute på landsbygden som önskade att man kunde förbättra kommunikationen med hjälp av systemet och det beror troligen på att de geografiska avstånden är större då man arbetar på landsbygden.
8.2.1 Utbildning och motivation
Det motstånd eller orsak till att man inte använder systemet i den omfattning som man borde kan ha att göra med att man känner sig obekväm med tekniken. Med obekväm så menar vi att man inte fått tillräcklig träning eller utbildning som systemet kräver. I båda liknande studier vi tidigare tagit upp har man poängterat vikten utav datorvana och utbildning. I Tös projektet hade man erbjudit all personal inom hemtjänst och hemsjukvård att delta i utbildning (Svensson, 1999). I Åmål hade man inte avsatt någon speciell tid för utbildning utan man har försökt att få utbildning under sin vanliga arbetstid. Det kan i sin tur ha berott på att man inte haft tillräckligt med resurser för att avsätta tid. Detta till skillnad från TÖS projektet där man hade 2 miljoner kronor att fördela på projektet. En konsekvens av det kan vara att man i Åmål känner sig obekväm med tekniken.
Andra orsaker till att man inte har fått träning i systemet kan bero på att det inte har funnits så många sår och man har därför inte haft möjlighet att träna sig i att använda systemet. Vi har förut nämnt att efter det man avslutat TÖS projektet så hade antalet sår även i Styrsö stadsdel minskat och det var en orsak till varför man i dag använde systemet så lite. Det kan också bero på att då man redan har välfungerade arbetsrutiner så kanske man inte prioriterar utbildning/träning i systemet eftersom det även fungerar utan de digitala bilderna. Personalen är hårt pressad idag av sina övriga arbetsuppgifter. Man upplever också att det är tidskrävande att använda systemet och att det i nuläget tar tid att ladda in bilderna till datorn.
Vi upplever det som att läkarna kände mindre till systemet än sjuksköterskorna. Detta kan bero på att de använt det för lite. Vi har däremot uppfattat att man har blandade åsikter och tankar om systemet. Man har tagit upp både positiva och negativa aspekter med ett datoriserat system. Ett stort återkommande problem är att läkarna är underbemannade och de tycker att de har fullt upp som de har det. I denna situation kan det naturligtvis vara svårt att känna någon motivering till att sätta sig in i ett nytt system. Det är bara en läkare som fått utbildning av en sjuksköterska. För övrigt så har de fått en demonstration av systemet.
Vi upplever att både läkare och sjuksköterskor är hårt pressade och vi tror att de aspekter som vi tog upp i teori avsnittet MOA-E angående över och underbelastning kan vara viktig att beakta här.
8.2.2 Svarshanteringen av e-mail
Man har i dag olika uppfattningar om hur det ska gå till med svarshanteringen av förfrågningarna. Detta kan bero på att man använt systemet mycket lite. Det kan också bero på att man inte haft möten ihop med båda parter. Det har bl.a. gått till så att läkarna väntat på att en sjuksköterska ska meddela att det har kommit en förfrågan på C-takt. Det påverkar givetvis både läkarna och sjuksköterskorna om läkarna ska svara i realtid eller om de ska titta i mailen då och då eller om de väntar på ett samtal från sjuksköterskorna.
Enligt Grundén (1992) så kan datorisering av arbetsuppgifter påskynda handläggningstiden för ett ärende. På detta vis så skulle man kunna klara en större arbetsvolym utan att behöva öka personalens antal. Detta kan innebära att monotonin och tidspressen i arbetet i ökar. I vårt resultat så önskar sjuksköterskan att bli snabbare klar med en vårdtagare för att kunna gå vidare med nästa. Hon känner sig inte klar med en vårdtagare om hon anser sig behöva konsultera en läkare men inte får tag på honom. Hon vet kanske också att det är fler vårdtagare som väntar. Då hon skickat ett mail så skulle hon kunna lämna det ärendet och gå vidare till nästa vårdtagare tills läkaren svarar. Detta skulle då kunna innebära kortare väntetider för vårdtagare men fler vårdtagaren per sjuksköterska och läkare.
Det kan vara så att om man ökar snabbheten i arbetsprocessen så kan det leda till ökad stress om detta samtidigt leder till att den sociala kontakten minskar. Detta beror kanske också på i vilket syfte man snabbar upp processen. Beror det på minskade resurser eller beror det på att man tillför arbetet nya arbetsuppgifter. Grundén (1992) menar om man istället tillför arbetet andra arbetsuppgifter kan detta ge en större variation och bättre förutsättningar för en lagom arbetsbelastning. Dessa frågor kan vara nödvändigt att diskutera tillsammans med alla berörda parter.
8.3 Vårdtagarens kvalitet
De flesta sår som är mer svårbehandlade i Åmål är bensår. I teoriavsnittet om sår tar Hansson upp att bensår är tecken på ett symptom som också kan ha bakomomliggande orsaker. Bensår kan i vissa fall vara mycket smärtsamma detta speciellt om det är arteriella bensår. Läkarna menade att smärtor i ett sår också kan säga mycket och menade att det i de fallen var det viktigt att träffa vårdtagaren. Både läkare och sjuksköterskor ansåg bland annat p.g.a.
ovanstående orsaker att det första besöket hos läkaren är viktigt. Samtliga respondenter menade också att det var viktigt att få en diagnos ställd som en grund för vidare behandling.
Det är framför allt för uppföljningen av sår som man tycker att det är användbart med c-takt.
I likhet med vår studie så har man både i TÖS projektet och både i telemedicin projektet i Arvidsjaur kommit fram till att tekniken ska vara ett stöd och komplement i det vårdande arbetet. Grundén (1992) menar att det kan vara bra att beakta datorns funktion som komplementär detta bl.a. för att datorn saknar den mänskliga egenskapen flexibilitet.
Beaudouin-Lafon (1999) menar att datoranvändande kan upplevas på olika sätt beroende på hur man använder datorn. Används den som ett verktyg som stöttar viss funktion påverkas människor inte på samma sätt som när man använder datorn som en ersättning för samarbete och kommunikation.
I detta perspektiv är det också enligt MOA-E teorin viktigt att beakta arbetsfördelningen, mellan dator och människa. I vårt resultat så har det visat sig att vårdtagaren förlorar en personlig kontakt med läkaren. Det får man ställa emot att många äldre upplever att det är besvärligt att behöva åka till vårdcentralen speciellt om resan handlar om ett par mil. I vårt resultat av intervjuerna så framkommer det att man även för beslutstöd använt sig av telefonsamtal för t.ex. ordination av antibiotika om det uppstått infektion i ett sår. Hansson menar att det är viktigt att identifiera påverkbara faktorer för sårläkningsprocessen som t.ex.
infektion detta för att förbättra sårläkningsmöjligheterna. Vidare tar vi också upp i teorin genom Zylberstein (1996) att läkningen av sår sker genom att behandla orsaken till såret och eliminera faktorer som stör sårläkningen. Tanken från flertalet av sjusköterskorna är att man även i detta fall skulle kunna underlätta och säkerställa kvaliteten genom att skicka en bild i stället för telefonsamtalet. I denna situation innebär användandet av C-takt Link en förhöjning av kvaliteten för vårdtagaren. Om systemet ersätter ett uppföljningsbesök förlorar vårdtagaren en personlig kontakt med läkaren, men om systemet ersätter en telefonförfrågan av sjuksköterskan blir det ingen förändring ur vårdtagarens synvinkel mer än att bilderna tydliggör och medför en högre kvalitet. Vårdtagaren har i alla situationer samma kontakt med sjuksköterskan som tidigare.
En fördel som lyfts fram är att sjuksköterskorna kan visa de olika bilderna de tagit på såret för vårdtagaren. De blir på så vis mer delaktiga i vårdarbetet och kan följa sitt eget sårs utveckling. I vissa fall har såret suttit på ett sådant vis att vårdtagaren inte kunnat se sitt sår.
Detta är också något man upplevt som meningsfullt i TÖS projektet. En annan fördel måste vara att man kan följa ett sårs utveckling med bilder i dokumentationen. Följer ett sår inte den utveckling som förväntas så kan man skicka hela dokumentationen till läkaren. Detta ger kanske också en tydligare bild att se hela förloppet samtidigt i stället för att se det i den stund såret är som sämst. Byter man dessutom läkare ofta måste bilderna i dokumentationen vara till stor hjälp för läkaren. Bor man ute på landsbygden kan det ta lång tid för vårdtagaren att göra ett läkarbesök. Det kan vara svårt att få ihop det med transporter. Det skulle bespara vårdtagaren tid om man vid uppföljningen av såret konsulterade via datorn i stället för ett traditionellt läkare besök.
8.4 Reflektioner över konsekvenser som kan uppstå
Det är i situationer då systemet ersätter mänsklig kommunikation som man kommer att tänka på komplexiteten i CSCW-system. Individerna kan kommunicera med varandra oberoende av om de befinner sig på samma plats eller om de befinner sig inom samma tid. Ljungberg(1994) uttrycker hur tids och rumsdimensionerna förs närmare varandra. För att förstå hur människor påverkas är det viktigt att utvärdera vilka konsekvenser som kan uppstå när man inför datorstöd. De nackdelar och faror vi kan se är att man som vårdtagare förlorar en mänsklig kontakt, läkarkontakt. Vi människor är komplicerade varelser som har känslor och upplever saker på olika sätt. Vi tar in intryck vi ser, hör, känner och talar nyanserat. Dessa intryck summerar vi när vi samarbetar med varandra. När datorstöd ersätter mänsklig kontakt kan det innebära en fara att människor inte alla gånger mår bra av det.
Det finns också risker med att man snabbar upp arbetsprocessen i sitt arbete vilket kan leda till att monotonin ökar. Det är viktigt att beakta arbetsfördelningen mellan dator och arbete speciellt då man datoriserar områden som berör mänskliga värden. Tidigare har vi nämnt att en utav läkarna menar att det är skillnad på hur man kommunicerar via mail eller via samtal.
Arbetsuppgifter som datoriseras tenderar också till att bli av en mer statisk karaktär. Grundén (1992) menar att:
"Arbetsuppgifterna fryses till fasta, formaliserade regler som tillämpas om och om igen. Tidigare yrkeskunskaper programmeras in i datorn och förblir där statiska. Detta kan leda till att väsentliga kunskaper om arbetsprocessen tappas och ersätts med maskinorienterade in och utmatningskunskaper." (Grundén, 1992, sid.172)
Fördelar vi kan se med vår studie är att vårdtagaren slipper en resa som många gånger kan vara besvärlig. Det framkommer av vårt resultat att man använder systemet som ett stöd och som ska komplettera vårdarbetet. I en glesbygd förekommer det ofta stora geografiska avstånd. Man kan med hjälp av grupprogrammet underlätta kommunikationen och förbättra samarbetet. I vissa situationer har man i vår studie tyckt att de digitala bilderna har förhöjt och säkerställt kvaliteten.
8.5 Reflektioner över valda metoder
MOA-E modellen har bidragit med att ge en helhetsförståelse av fenomenet vi studerat. Det har varit lärorikt att använda MOA-E modellen vid olika tillfällen under studien. Det som vi upplevde var svårt med MOA-E modellen var när vi skulle urskilja vilka frågor och svar som hörde ihop med arbetssituationen och eller arbetsprocessen. Dessa två perspektiv går i varandra. De diskussionerna kan ha bidragit till att vi lyft fram viss problematik som vi kanske inte skulle ha gjort annars. Det är inte bara så att de två perspektiven hänger ihop utan vi upplever att alla delarna i MOA-E hänger ihop och påverkar varandra, om något inom ett visst perspektiv ändras så berör detta hela organisationen. Vi ser även den vinklingen att när vårdtagaren mår bra och upplever att vården är av god kvalitet påverkar det både sjuksköterskornas och läkarnas arbetssituation.
Docherty (1992) anser att CSCW applikationer där mänskligt samarbete ersätts av datorstöd är en komplex situation som kan innebära stora förändringar. Förändringarna kanske inte märks direkt då man infört ett system utan uppstår efter hand. Därför hade det varit bra om vi kunde ha gjort en liknande kompletterande studie vid ett senare tillfälle. Detta har inte varit möjligt då vi är tidsbegränsade.