Digital bildöverföring i hemsjukvården: vilka konsekvenser kan det få ?

Institutionen för

informatik och matematik

Digital bildöverföring i hemsjukvården

Vilka konsekvenser kan det få?

Digital image transmission in the home nursing

Which consequences can appear?

Ulrika Halvordsson Karin Bäckström Handledare:

Kerstin Grundén Examinator:

Ulrika Lundh Snis

Förord

Vi vill tacka alla som ställt upp på våra intervjuer och samtal utan dem hade vår undersökning inte varit möjlig. Vi vill också tacka vår handledare Kerstin Grundén som har lett oss på rätt väg och gett oss goda råd under hela vårt arbete. Vi har aldrig behövt vänta på svar vilket medfört att det varit roligt att arbeta. Vi vill också tacka Kerstin Grunden för att vi fått ta del av hennes modell MOA-E och för att vi fått använda modellen på det sätt som vi tyckt att det har passat oss. MOA-E har också bidragit till många tankar och inspiration genom hela vårt arbete. Sist men inte minst vill vi också tacka medbedömare och opponenter som på oppositionsseminariet gav oss konstruktiv kritik och goda råd.

Sammanfattning

Den här rapporten diskuterar vilka konsekvenser det kan få att införa digital bildöverföring inom hemsjukvården och vårdcentralerna i Åmål. Systemet används av två organisationer som ligger under olika huvudmän. Vi har gjort en fallstudie där vi fokuserar på systemet som införts. Vårt resultat bygger på kvalitativa intervjuer som vi gjort med sjuksköterskor och läkare som använt systemet. Vi har använt oss utav en modell som heter MOA-E och som betyder Människa Organisation ADB-system - Utvärdering. Det är en flexibel modell som man kan använda sig av i utvärderingar i samband med organisationsförändringar. Vi har använt MOA-E som en referensram genom hela vår studie. Den har lärt oss betrakta de tre perspektiven arbetsprocess, arbetssituation och kvalitet för vårdtagaren och därigenom gett oss en helhetsbild av fenomenet. För att utvärdera konsekvenserna av införandet av systemet ansåg vi det viktigt att jämföra traditionellt arbetssätt med vilka förändringar det kan få att använda sig av systemet. Systemet kan dels användas som stöd vid dokumentation men det kan också ersätta kommunikation mellan läkaren och sjuksköterskan. Vår studie visar att det är extra viktigt att beakta konsekvenser då man inför ett system som helt eller delvis kan ersätta personliga kontakter eller möten med datoriserade rutiner. Beroende på vilken arbetsfördelning man väljer att ha mellan dator och människa varierar konsekvenserna. Ju större arbetsfördelning man lägger på datorn desto högre risk för ökad stress vilket också kan medföra ökad monotoni. Dessutom tenderar datoriserade arbetsrutiner att bli statiska. Det kan å andra sidan innebära att man kan överbrygga geografiska avstånd samt underlätta kommunikation mellan berörda parter. Dessutom kan det förhöja och säkerställa kvalitet vid rapportering, dokumentering och även vid beslutstöd för läkaren.

Abstract

This report discusses the consequences that can arise when implementing a digital image transferral system within home nursing and the care centres in Åmål. The two organisations that use the system are under different authorities. We have done a case study where we focus on the system’s implementation. Our results are based on qualitative interviews with nurses and doctors who have used the system. We have used a model called MOA-E, which means Human Being – Organisation – EDP-systems - Evaluation. It is a flexible system that can be used when evaluating in connection with changes within the organization. We have used MOA-E as a frame of reference throughout all of our study. We have used MOA-E as a frame of reference during the entire study. The MOA-E model has taught us to see the three perspectives: work situation, work process and the quality of patient care and consequently contributed to an understanding of the phenomenon. To evaluate the consequences of the system’s implementation we found it important to compare the traditional work routine with the changes caused by using the system. The system can partly be used as support in connection with documentation and partly replace communication between doctor and nurse.

Our study shows that it is very important to take the consequences into consideration when introducing a system that partly or completely replaces personal contacts by computerized routines. Depending on what distribution of labour you choose to have between computer and people the consequences vary. The greater the distribution of labour you put on the computer the higher the risk for increased stress which can also lead to increased monotony.

Furthermore computerized work routines tend to become static. This, on the other hand, means that you can bridge geographical distances as well as facilitate communication between the parties concerned. Furthermore it can increase and safeguard the quality regarding reports, documentation and also in connection with support of doctors’ decisions.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

FÖRORD... 1

1. INLEDNING... 1

2. PROBLEMFORMULERING... 1

2.1 SYFTE... 1

3. BAKGRUND... 2

3.1 PRESENTATION AV BERÖRDA ORGANISATIONER... 2

3.2 PROJEKT I HEMSJUKVÅRDEN... 2

3.3 C-TAKT LINK - SYSTEMET SOM IMPLEMENTERATS... 3

4. LIKNANDE PROJEKT... 4

4.1 TÖS, TELETEKNIK I Ö-SAMVERKAN... 4

4.2 TELEMEDICIN I ARVIDSJAUR... 5

5.TEORI... 7

5.1 CSCW – OMRÅDET... 7

5.2 SÅR OCH SÅRVÅRD... 8

5.2.1 Bensår... 9

5.2.2 Sårvård... 9

5.2.3 Sårvård i Åmål... 9

5.3 MOA-E... 9

5.3.1 Aspekter att tänka på i varje perspektiv... 11

6. METOD... 11

6.1 FALLSTUDIEN... 11

6.1.1 Intervjuer... 12

6.1.2 Dokumentstudier och litteraturstudier... 13

6.2 URVAL... 13

7. RESULTAT... 14

7.1TRADITIONELLT ARBETSSÄTT... 14

7.1.1 Arbetsprocess... 14

7.1.2 Arbetssituation... 16

7.1.3 Kvalitet för vårdtagare... 16

7.2 PROJEKT OCH NULÄGE... 17

7.2.1 Införandet av systemet... 17

7.2.2 Arbetsprocessen... 17

7.2.3 Arbetssituation... 19

7.2.4 Kvalitet på servicen till vårdtagaren... 20

7.3 FRAMTIDEN... 24

8. DISKUSSION... 25

8.1 INFÖRANDET AV SYSTEMET... 25

8.2 ARBETSSITUATION OCH ARBETSPROCESS... 25

8.2.1 Utbildning och motivation... 26

8.2.2 Svarshanteringen av e-mail... 27

8.3 VÅRDTAGARENS KVALITET... 27

8.4 REFLEKTIONER ÖVER KONSEKVENSER SOM KAN UPPSTÅ... 28

8.5 REFLEKTIONER ÖVER VALDA METODER... 29

9. SLUTSATS... 29

9.1 FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING... 30

10. REFERENSER... 31

BILAGA 1 Intervjumall FIGURFÖRTECKNING Figur 3:1 Visar hemsjukvårdens anvarsområdesindelning samt vårdcentralerna ... 2

Figur3:2 Bild och kommunikationsflödet i C-takt Link ... 3

Figur.5:1 Tids och rum - matris ... 8

Figur 5:2 MOA - E modellen... 10

Figur 7:1 Flöden i samarbetssituationer mellan människor... 23

1. Inledning

Under senare delen av 1900 talet har vi kommit in i informationsteknologins era och de flesta organisationer använder sig utav informationsteknologi på olika sätt. Vi kommer att ta upp hemsjukvården och en del av primärvården i Åmål som organisation. I Åmål har man infört ett digitalt kommunikationssystem. Man använder systemet mellan hemsjukvården och primärvården främst för sårvård. Sjuksköterskorna har inom hemsjukvården tagit bilder på olika sår som vårdtagarna haft, bilden har man sedan skickat vidare via en dator till en läkare på vårdcentralen. Det man velat uppnå med systemet är bland annat ökad effektivitet vad gäller kommunikationen mellan hemsjukvården och primärvården. Det är regionerna som ansvarar för primärvården och det är kommunerna som ansvarar för hemsjukvården.

Kommunerna har främst använt informationsteknologin för administrativa system som exempelvis ekonomi och personal administration men allt fler kommuner börjar använda tekniken i det direkta vårdarbetet. En orsak kan vara att andelen äldre ökar samtidigt som arbetskraften minskar. Enligt Batljan och Lagergren (2001) kommer vårdbehovet för våra äldre att öka med 20 -25 procent fram till år 2030. Detta under förutsättning att de äldre blir friskare och med oförändrad hälsoutveckling kommer behovet av vård och omsorg att öka med 70 procent. Eftersom arbetsbelastningen för personalen redan är hög måste kommunerna finna nya lösningar till att öka produktiviteten och minska kostnaderna med bibehållen vårdkvalitet. Informationsteknologi kan vara en del av den lösningen men införande av ny teknik är inte bara ett tekniskt utövande utan det påverkar även hela organisationen.

För att få den effekt man eftersträvar vid införande av ny teknik är det också viktigt att se hur hela organisationen påverkas. Det är också viktigt enligt Hannah, Ball och Edwards (1998) att allteftersom ny teknik utvecklas finns också ett behov att utvärdera inte bara effektiviteten av teknologin, utan också de ergonomiska effekterna på både sjuksköterskorna och patienterna.

Med ergonomiska effekter menar man både psykiska och fysiska effekter. Vi vill därför i den här uppsatsen betona vikten av att utvärdera konsekvenserna då man inför ny teknologi. Detta för att bl.a. dokumentera erfarenheter som kan vara till nytta för organisationen både i nuläget men även för framtiden.

2. Problemformulering

Vilka konsekvenser kan det få att införa och att använda digital bildöverföring inom sårvård mellan hemsjukvården och läkare på vårdcentralen i Åmål?

För att ta reda på detta har vi ställt oss följande del frågor:

q Hur påverkas användarnas arbetssituation?

q Hur har arbetsprocessen förändrats inom organisationen ?

q Hur upplever sjuksköterskorna och läkarna att kvaliteten till vårdtagarna har påverkats?

2.1 Syfte

Vårt syfte är att utvärdera hur användarna upplever datorstöd jämfört med tidigare arbetssätt

3. Bakgrund

3.1 Presentation av berörda organisationer

I Åmåls kommun finns 420 vårdtagare som får kontinuerlig hjälp inom hemsjukvården. Nio sjuksköterskor ansvarar över dessa. Medicinskt ansvarig sjuksköterska är även enhetschef och är därmed ansvarig över sjuksköterskorna även när det gäller frågor utöver medicinska frågor.

Åmåls kommun är uppdelad i tre geografiska delar. De är organiserade så att var och en av sjuksköterskorna har var sitt ansvarsområde (se figur 3:1). Under helgerna arbetar bara en sjuksköterska som då har ansvar över hela kommunen. Vissa vårdtagare bor i stan och har då inte långt avstånd för att besöka en läkare medan andra bor på landet två till tre mil från centrum.

I Västra Götalandsregionen finns det åtta primär- och tandvårdsområden. Primärvården FyrBoDal är ett område. De ansvarar bland annat för vårdcentralerna i området. Primärvården FyrBoDal bildades den 1 januari 2001. I Åmål finns två vårdcentraler.

Åmåls Kommun Primärvården FyrBoDal

Figur 3:1 visar hemsjukvårdens ansvarsområdesindelning samt vårdcentralerna som de har kontakt med.

3.2 Projekt i hemsjukvården

C-takt AB har utvecklat systemet C-takt Link med bildöverföring inom tandvården.

Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) kom i kontakt med C-takt via ett annat projekt hon höll på med. De började föra diskussioner att via ett projekt prova C-takt Link vid sårvårdsbehandling. Nämnas bör att intresset för att förbättra sårvård har funnits i Åmål sen tidigare. Två sjuksköterskor i Åmål har arbetat fram riktlinjer för hur sårvård kan bedrivas och om hur man ska sköta sår på ett enhetligt sätt.

Norra stan + norra landsbygden Västra stan

Åmålsgården

Södra

landsbygden Illern Centrum Södra stan

Norra Vårdcentralen

Södra Vårdcentralen

Planeringen av projektet startade i augusti 2001. Tre sjuksköterskor var på utbildning under en heldag i oktober i Göteborg. Där fick de höra hur företaget tänkt sig projektet, samt fick möjlighet att träna på programmet. Systemet har varit i drift sen november 2001. Anledningen att de kom igång med systemet först i november berodde på att kommunen ville se över säkerheten med brandväggar¹. Sjuksköterskorna behövde även en inkörningsperiod när de lärde sig använda kameran. Läkarna fick en demonstation av personal från C-takt vid ett tillfälle samt en manual. Projektet har bedrivits aktivt januari 2002 – april 2002. I maj gjordes en muntlig utvärdering av de tre sjuksköterskorna som deltagit tillsammans med en personal från C-takt. Utvärderingen dokumenterades av personal från C-takt och därmed avslutades projektet. Nytt samarbetsavtal med C-takt AB har gjorts, idag är det en driftsform. Under sommaren har personalen dock inte använt sig av systemet p.g.a. personalbrist.

För att använda sig av systemet krävs en digitalkamera, personal som kan systemet samt en dator med Internetuppkoppling. Sjuksköterskorna i hemsjukvården gör hembesök hos vårdtagare av olika anledningar. I vår uppsats kommer vi att avgränsa oss till de hembesök som handlar om sår. Sjuksköterskorna tar en bild på ett sår med en digitalkamera. När de kommer till sitt kontor kopplar de kameran till en dator. Där kan bilden lagras. De kan även kommunicera med en läkare på vårdcentralen (se figur 3:2). Via kommunens intranät och Internet har bilder och förfrågningar överförts till läkaren på vårdcentralen som ett mail.

Intranätet som vårdcentralen använder är inte sammankopplat med kommunens intranät.

Figur 3:2 Bild och kommunikationsflödet i C-takt Link.

3.3 C-takt Link - systemet som implementerats

Utifrån C-takt AB har vi hämtat följande information. C-takt Link är ett elektroniskt kommunikationssystem för tandvård och sjukvård. Ledord för systemet är enligt företaget att det ska vara enkelt, säkert och snabbt att använda. C-takt Link bygger på att man för en dialog mellan två eller flera personer. Dialogen kan stödjas med flera olika typer av underlag till exempel kan man bifoga digitala bilder av alla vanliga format, elektroniska formulär och blanketter samt filer som oavsett typ kan skickas som bilaga.

För att få ett C-takt Link konto måste varje användare teckna ett avtal som bl.a. reglerar hur kontot får användas samt att användaren intygar att han är professionellt verksam inom vården. C-takt ansvarar för lösenord. Användare måste logga på varje gång han/hon startar klientapplikationen för att identifiera sig. När en användare skall skicka ett skapat eller

Kamera Dator i

hemsjukvården

C- takt

Link ^{Dator på}vårdcentralen

Dator i hemsjukvården

besvarat fall krävs återigen användarens lösenord för att verifiera att användaren inte lämnar sitt arbete öppet och någon annan kommit dit och skickar något med illvilja.

Filer som sparas på datorns hårddisk krypteras. Detta innebär att ingen kan läsa ett fall genom att öppna det från någon annan dator utan man måste gå via klientapplikationen. All information som skickas över nätet (och därmed kan avlyssnas) kommer att vara krypterat.

Viruskontroll sker av all data vid både upp- och nedladdning. Minimikrav för C-takt Link är en pc med Windows 95/98, Windows NT eller Windows 2000. Anslutning till Internet med ISDN² eller liknande uppkoppling bör finnas.

Förmodade nyttoeffekter av C-takt Link anses vara en förbättrad dokumentationskvalitet samt att samarbetet mellan sjuksköterskor, läkare och specialister kommer att bli förenklat.

Remissförfarande blir enklare och snabbare. Minskade patienttransporter är ytterligare en förväntad effekt och systemet antas innebära en kvalitetssäkring.

Enligt C-takt AB har följande nytta uppnåtts med projektet; Kommunikation har förenklats mellan omvårdare – läkare - sjuksköterska. Konsultationen med läkare har också blivit enklare. Man får en bättre dokumentation och uppföljning av utveckling. Systemet kan användas som informerande mellan personal och personalkategorier och även i undervisande syfte till såväl övriga personalkategorier som till ny personal. Slutligen anses C-takt Link vara stimulerande både för personal, patienter och anhöriga.

4. Liknande projekt

Vi har sökt efter liknande projekt via Internet men vi har också tagit kontakt med samordnare över FyrBoDal. Det förekommer enormt mycket IT-införande i vården men inget är likt just detta. Tillslut så fann vi två projekt via Internet, ett projekt som bedrivits i Göteborgs kommun som kallas TÖS projektet, samt ett telemedecinprojekt i Arvidsjaur. Vi har studerat detta material dels för att få bredare bild av hur teknik kan användas i det direkta vårdarbetet men också för att jämföra de olika projekten.

4.1 TÖS, Teleteknik i Ö-Samverkan

Vi har här tagit del av en rapport från projektet som Svensson (1999) sammanställt. TÖS, Teleteknik i Ö-Samverkan är ett projekt där man provat på olika teknik inom vård och omsorg. Projektet pågick i Göteborgs stadsdel Styrsö från den 1 september 1997 tom den 31 december 1998. Stadsdelen består av trettien öar. Sex utav öarna har helårsboende. Det är bara två öar som har broar in till fastlandet, de övriga öarna använder sig av skärgårdsbåtar.

Man ansökte och erhöll 2 miljoner kronor från kommunikationsdepartementet som 1997 hade fördelat 40 miljoner på projektmedel som skulle öka kompetens och kunskap angående IT.

"Syftet med projektet var att pröva om IT i skärgården ökar tryggheten och säkerheten i vården av äldre och funktionshindrade."(Svensson, 1999, sid. 5) Meningen med projektet var dels att finna nya sätt för kommunikation och dels för att hitta nya arbetsmetoder, p.g.a. minskade resurser. Man ville också överbrygga svårigheter med avståndet mellan öarna med hjälp av IT. Den teknologi som prövades var mobiltelefoni, bildtelefoni och digitala kameror.

2 ISDN Integrated Services Digital Network, världsstandard för det allmänna telefonnätet.

Man bildade en projektorganisation som bestod av en ledningsgrupp där de övergripande besluten fattades, en referensgrupp med tillgång till expertkunskap och en arbetsgrupp.

Arbetsgruppen bestod av ett vårdbiträde per ö, enhetschef, en distriktsköterska, representant ifrån Telia Public Com och projektledare. Gruppen hade tillsatts genom att man fick anmäla sitt intresse till projektet. Lotten hade fått avgöra vem utav distriktsköterskorna som skulle delta eftersom intresset varit så stort. I projektet har det ingått utbildning och träning i att använda teknik. Detta för att personalen skulle känna sig trygg med tekniken. Vid alla tillfällen för utbildning så har man erbjudit all personal inom hemtjänst och hemsjukvård att delta. Det man utbildat personalen i har varit datautbildning: innehållande grundläggande datakunskap, ordbehandling, netmeeting, e-mail-funktion, uppkoppling, etik, sekretess frågor samt sökning via Internet. Arbetsgruppen hade även utbildats på digitalkameran och distriktsköterskan hade även fått en utbildning av en sjukhusfotograf.

För att man skulle kunna genomföra projektet så tog man tillvara på personalens kompetens och erfarenheter. Sedan skapades ett antal scenarier där man sedan diskuterade vilken typ av tekniska hjälpmedel som skulle tänkas vara till hjälp i arbetet. Vid valet av IT-stöd så satte man vårdtagarens och personalens behov i fokus. Projektet gjordes i 4 steg och först i steg tre, då man skulle pröva kommunikation via bildtelefoni till vårdtagarens hem, involverades vårdtagaren.

Rapporten sammanfattar projektets resultat så här. Man tyckte att mobiltelefonen gav ökad trygghet och säkerhet. Den bärbara datorn kan man använda för att planera sitt dagliga arbete, dokumentation, maila och för att hämta information från Internet. Bildtelefoni har provats i liten skala. Försöken visade att en bild skapar extra trygghet. Den digitala kameran har man använt för dokumentation och för konsultation som till exempel bedömning av specialist.

Vårdbiträden inom hemtjänst har fått möjlighet att lära sig använda IT i sitt dagliga arbete och resultatet har blivit en ökad kompetens och en känsla av en ökad status inom yrkesgruppen.

Enhetschefen och sjuksköterskan har fått större möjligheter att planera arbete och resor, samt ge råd och stöd både till, personal/vårdtagare och anhörig via tekniken.

Man använder tekniken fortfarande inom Styrsö framför allt digital kameran, men det tar lång tid mellan gångerna. Detta p.g.a. att man inte haft några sår. Utrustningen finns kvar och man kan ta bilder. Man har framförallt haft användning för tekniken på helger och kvällar då det inte går några båtar. Det har också gått till så att man kan ha tagit bilden på en vårdtagare och tagit med sig den till läkare. De måste ha patientens tillstånd angående sekretessen.

Vårdtagaren tycker att det är roligt och det blir en bättre vård då vårdtagaren kan bli mer delaktig.

4.2 Telemedicin i Arvidsjaur

Vi har även här kunnat ta del av en slutrapport "Telemedicin" vars uppdragsledare varit Wallbing (1999). Projektet bestod av två delprojekt. Telemedicin - Information och Telemedicin - Konsultation.

Telemedicin - Information gick ut på att skapa ett förbättrat och säkrare informationsutbyte mellan vårdpersonal som arbetade i Arvidsjaurs kommun och Arvidsjaurs vårdcentral bl.a.

genom att få tillgång till varandras journalanteckningar över gränserna samt att ha möjlighet att dokumentera i direkt anslutning till möten med hjälp av bärbar dator.

Telemedicin - Konsultation har gått ut på att undersöka möjligheterna kring konsultation och beslutstöd på distans. Avsikten var att underlätta konsultationer och beslutstöd för vårdpersonal, vårdtagare och anhöriga som bor i glesbyggd och med hjälp av IT-teknik överbrygga geografiska avstånd. Man avgränsade sig till kommundelarna Glommenträsk med ca 400 invånare och Moskosel med ca 370 invånare. De har samma avstånd till Arvidsjaurs centralort och samma organisatoriska förhållande till kommunen och vårdcentralen.

Vi kommer att ta upp delprojektet Telemedicin - konsultation eftersom vi tycker att det har en närmare koppling till det system som vi undersökt i Åmål. Man började med att ställa upp projektmål. De mål man hade med delprojektet var bl.a. att i pilotform utvärdera och utveckla metoder för vårdarbetet i hemsjukvården. För att ta reda på vilka kommunikationsbehov som fanns för konsultation på distans genomfördes samtal med vårdpersonal och andra berörda parter. Några utav de behov man identifierade var bl.a. att hemtjänstpersonal ansåg sig använda mycket tid för att nå varandra, för att rapportera och rådfråga. De menade att det kunde vara svårt att snabbt nå hemtjänstassistent och distriktsköterska om det t.ex. uppstod en situationen då de tyckte att det fanns behov av att ompröva omsorg och vårdinsats.

Distriktsköterskorna ansåg att det var svårt att få tag på läkare när de behövde beslutstöd och medicinska konsultationer, t.ex. när det gällde sådant med tveksamma symptom.

Hemtjänstassistenter och distriktsköterskor tyckte också att det var svårt att nå rätt personal för att få fram viktiga meddelanden. Distriktsläkarna ansåg sig ha en hög arbetsbelastning där även vikarier ofta saknades. De upplevde att det var svårt att hinna genomföra planerade läkarmottagningar i Glommersträsk och Moskosel. Därefter sammanställdes detta och man skapade produktmål. Det gjordes också en attityd och erfarenhets undersökning i form av ett frågeformulär. Därefter installerades tekniken och personalen fick utbildning.

De produktmål man har haft och uppnått var bl.a. att pröva och utvärdera bildtelefoni för att ge socialt stöd i omsorg och vård till "ensamboende personer". Man har också prövat och utvärderat en kombination av dator och mobiltelefon för att personer i hemtjänsten ska få beslutstöd genom konsultation av hemtjänstassistent och eller distriktsköterska. Man har också prövat att använda stillbilder samt datorbaserad videokonferensteknik för att två diskriktsköterskor ska få beslutstöd genom medicinsk konsultation av fem stycken primärvårdsläkare. I resultatet av projektet skriver man

"Man kan förenklat säga att telemedicinprojektet är en pilotverksamhet som ytligt prövat och utmanat ett flertal problemområden rörande vård av äldre i hemmet och särskilda boenden, där vi tagit hjälp av olika telemedicinska lösningar som i vissa fall ej är prövade inom denna typ av verksamhet."

(Wallbing. 1999, s. 23)

De slutsatser man kunna konstaterat av projektet är bl.a. att man bör se telemedicinska lösningar och funktioner som ett komplement för vårdgivare och vårdtagare både inom särskilda boenden och i hemmen. Man avslutar också slutsatserna med att valet av lösningar är beroende av de problem man önskar att lösa. Andra viktiga faktorer som man tyckte var viktiga att uppmärksamma var i vilken grad användarna var vana vid teknik men också arbetsrutiner och organisation. Det viktigaste tyckte man dock var de behov som efterfrågades av vårdgivare, vårdtagare och anhöriga.

5.Teori

I detta kapitel så presenterar vi informatikområdet CSCW eftersom vår studie ligger inom det området. Vi tar även upp lite allmänt om sår då vår studie också har fokuserat en hel del kring sårvård. Slutligen så presenterar vi även en modell MOA-E som vi utgått mycket ifrån då vi gjorde den här undersökningen.

5.1 CSCW – området

I vår studie kommer vi att utvärdera vilka konsekvenser det kan få att använda sig av ett system som ger datorstöd vid kommunikation. Vi jämför hur man arbetar traditionellt med att använda sig av datorn som ett stöd. Applikationen placerar vi inom CSCW därför att den ger ett datastöd för kommunikation som kan bedrivas utan hänsyn till tid och plats. För att ge läsaren en inblick i detta forskningsområde vill vi inte bara förklara begreppet CSCW utan också berätta kort om forskningsområdets historia.

CSCW är ett forskningsområde inom informatik. Förkortningen står för Computer Supported Co-operative Work. På svenska kan det översättas till “Datorstött samarbete”. Grudin (1996) berättar att utvecklare började inse att tekniken inte ensam kan förbättra grupparbete. Det var i början av 1980-talet man fick upp ögonen för att människan och dess beteende måste undersökas noggrant innan arbete i grupper kan stödjas. 1984 anordnade Cashman och Greif ett seminarium med temat hur teknologi kan stödja människor som arbetar i grupp. Deltagarna kom från flera olika vetenskapliga områden med ett gemensamt intresse; Hur människor arbetar. Det var i detta sammanhang begreppet CSCW myntades. Huvudsyftet med CSCW är att studera och utveckla nya sätt att använda datortekniken för att förbättra samarbetsprocessen i grupper och stödja samarbete trots geografisk åtskildhet och olika tidsdimensioner. Whitaker (1996) beskriver en grundteori inom området. En inriktning gäller att stödja samarbete med datorer, (CS-sidan), en annan att beskriva hur människor fungerar i grupp, (CW-sidan).

Ljungberg (1994) beskriver CSCW som ett multidisciplinärt forskningsområde där forskare från flera olika vetenskapliga områden bland annat informatik, datavetenskap, sociologi, psykologi, organisation, och arbetsvetenskap undersöker hur grupparbete kan stödjas av informations- och kommunikationsteknologi. De flesta som studerar detta område har dock någon form av kontakt med ämnet informatik. För att förstå hur människor påverkas när man förändrar deras arbetssituation är det viktigt att betrakta ur ett helhetsperspektiv. Docherty (1992) uttrycker att införande av CSCW är inte bara ett tekniskt utövande. Det påverkar användare, och arbetslaget som de ingår i samt även organisationen som teamen ingår i.

Essler (1998) förklarar begreppen CSCW och grupprogram grundligt men enkelt uttryckt kan grupprogrammet ses som en produkt emedan CSCW ses som ett forskningsområde. Att använda sig av grupprogram innebär att information kan delas av två eller flera människor oberoende av tid och/eller geografisk plats. Grupprogram tillhandahåller datorstöd för grupparbete. Generellt sett menar man att grupparbete innehåller kommunikation i tal eller skrift, möten, delad information eller koordinerat arbete. Vissa grupparbeten sker när människor har kontakt med varandra på samma tid (synkron). Ansikte mot ansikte (Face-to- face) möten är ett exempel på när människor arbetar tillsammans på samma tid och på samma plats. Människor kan också arbeta tillsammans fast vid olika tidpunkter (asynkront). När människor lämnar meddelanden via elektroniska e-mail, sker kommunikationen över en tidsperiod. Figuren 5:1 illustrerar en matris bestående av dimensionerna tid och plats.

Figur 5:1 Tid och rum- matris (omarbetad, original Ljungberg, 1994 sid 15).

”Genom att stödja såväl synkront och asynkront samarbete kommer man närmare ett överbryggande av tidsdimensioner. Eftersom alltmer arbete sker via IT, som genom sina kommunikativa resurser kan överföra information på ett rationellt sätt oberoende av

lagringsplats, så minskas tidsdimensioner i storlek. Även rumsdimensionen minskar tack vare stöd från CSCW eftersom samarbete kan ske oberoende var man befinner sig någonstans.

Genom att CSCW stödjer och möjliggör olika form av samarbete i både tids och

rumsdimensionerna förs även dessa dimensioner närmare varandra. Är man drastisk kan man hävda att dimensionerna tid och rum håller på att bli en dimension.” ( Ljungberg, 1994 sid 16)

Beaudouin-Lafon (1999) debatterar i sin bok hur man kan se på datorn som hjälpmedel på olika sätt. Tills nu har datorn varit använd som ett verktyg för att lösa problem. Med CSCW blir datorn tillsammans med nätverket ett medium, ett hjälpmedel att kommunicera med andra människor, en vektor för information mer än en box som innehåller och lagrar data. Det har skett en dramatisk förändring från att använda datorer som ett personligt verktyg till att se det som ett nytt medium för kommunikation mellan människor. Det finns tekniska svårigheter att få allt att fungera. Det är inte bara svårigheter med de tekniska aspekterna. Det finns ett annat kanske svårare problem när man implementerar grupprogram – Människor. Det måste finnas individer som accepterar att använda gruppvaran. Om vi tittar på teknologins historia har ny medium varit mer komplicerat att uppfinna, skapa och verkställa än nya verktyg. Utifrån detta perspektiv är det inte förvånande att CSCW inte ännu har nått sin fulla kapacitet, inte ens i forskningssammanhang.

”Groupware works only if its compatible with the work practices of its users”

(Beaudouin-Lafon (1999) sid xii)

5.2 Sår och sårvård

Sår drabbar alla människor någon gång. Sårläkning är oftast okomplicerad men i vissa fall stannar läkningsprocessen upp och kan orsaka mycket lidande. Man kan dela upp såren i akuta sår och kroniska sår. De akuta såren kan vara orsakade av skada eller operation och de svårläkta kroniska såren har ofta en bakomliggande orsak som fördröjer sårläkningen. Akuta

Samma

olika

Samma olika

Tid

Plats

e-mail

diskussionsforum asynkront

elektronisk informationstavla asynkront

föreläsning på högskola synkront

telebildsändning synkront

sår uppkommer ofta p.g.a. yttre påverkan t.ex. efter operation. De läker ofta inom några dagar eller veckor beroende på hur stort och djupt såret är. Kroniska sår kan också uppkomma av yttre orsaker eller olika sjukdomstillstånd. De tar lång tid att läka ett kroniskt sår - från månader till år. Ex. på kroniska sår är diabetessår, tryck sår, och bensår. Sårläkningsprocessen mellan olika sårtyper har mycket gemensamt. Att identifiera påverkbara faktorer för läkningsprocessen som t.ex. infektion och främmande kroppar är väsentligt för att förbättra sårläkningsmöjligheterna. (Hansson, år saknas).

5.2.1 Bensår

De flesta sår som är lite mer svårbehandlade i Åmål är bensår. Tecken på bensår är ett symptom och har en bakomliggande orsak. Brandt (1999) skriver att de vanligaste orsakerna till bensår är störningar i benets blodomlopp som ger arteriella eller venösa bensår men såret kan också ha orsakats av skada som ger traumatiska bensår. Blodkärlen fungerar på det viset att artärerna transporterar blod från hjärtat till kroppens vävnader för att de ska få syre och näring. Venösa bensår beror bl.a. på att det är ett bristande återflöde p.g.a. att klaffsystemet i venerna är skadat. Johansson och Lindblom (1996) säger att mer än 50 procent av alla bensår är venösa. De arteriella bensåren uppstår när blodförsörjningen till ett område är kraftigt nedsatt, på grund av till exempel åderförkalkning. De arteriella bensåren utgör omkring 10 - 15 % procent av alla bensår. Arteriella bensår kan vara mycket smärtsamma. Patienter med diabetes kan utveckla både arteriella och venösa bensår på grund av nedsatt blodförsörjning eller känsel. Bensår kan också orsakas av hudsjukdomar, kärlsjukdomar, svulster och infektioner.

5.2.2 Sårvård

Enligt Consensus Statement-The International Committée on Wound Management - 1993 (ref. i Zylberstein m.fl., 1996) är sårvård att uppnå läkning av patientens sår. Detta sker genom att behandla orsaken till såret och eliminera faktorer som stör sårläkningen. Bra sårvård syftar även till patientens mentala tillstånd under läkningsprocessen. Det finns en grupp patienter med vävnadsdefekter som inte kan läkas. Vården av dessa patienter syftar till att kontrollera smärta, att åtgärda komplikationer och att se till att vårdtagaren får bästa möjliga livskvalitet.

5.2.3 Sårvård i Åmål

I dag har man har för tillfället ca 20 sår i Åmål av 420 vårdtagare som är lite mer svårbehandlade. Alla som har fått ett bensår ska få en diagnos av en läkare. Detta för att man vill ha rätt grund för att behandla såren. Två utav sjuksköterskorna i Åmål har utarbetat ett speciellt sårvårdskompendium med en sårvårdsjournal och en specifik sida för behandling av sår som man ska följa. Sjuksköterskorna är uppdelade i 9 områden och varje sjuksköterska ansvarar för såren i sitt eget område. Den ansvariga sjuksköterskan gör ordinationen för såret som alla som arbetar med vårdtagaren ska följa. Det är bara den ansvariga sköterskan som kan ändra ordinationen kring såret. Man har också undersköterskor till hjälp för att sköta såren men det är sjuksköterskorna som har ansvaret för att det blir korrekt behandling. Man använder även sårvårdsjournalen vid helgrapportering och för dokumentation.

5.3 MOA-E

Vi har använt oss av en modell som heter MOA-E vilket betyder Människa-Organisation- ADBsystem- Utvärdering. Den är utvecklad och skapad av Kerstin Grundén som är verksam på HTU , Högskolan i Trollhättan och Uddevalla. Hon har en bakgrund som sociolog och har

disputerat med avhandlingen Människa – Organisation – ADB-system inom området social informatik.

Det är en teoretisk modell vilken man kan använda som en ram för utvärdering av organisationsförändringar i samband med införande av ADB- system. Modellen är utvecklad ur ett människoorienterat synsätt som betonar viktiga faktorer och deras samband. Grundén, (2001) menar att eftersom CSCW system generellt involverar komplex och informell kommunikation mellan många olika användare som befinner sig på olika geografiska platser bör även en utvärderingsmodell vara komplex och fokusera på organisatoriska och sociala aspekter. Anderson, Aydin & Jay (1994) påpekar betydelsen av att då man utvärderar datorbaserade medicinska informations system, räcker det inte att endast förstå teknologin kring datorn. Man måste också förstå de sociala och beteendevetenskapliga processer som påverkar och blir påverkat genom att man inför ny teknologi.

Figur 5:2 MOA-E modell. (Grundén, 2001 sid 6)

I modellen betonas att det är idéerna om samarbete och styrning som påverkar val och design av teknologi. Vad detta ger för kvalitet och effektivitet beror sedan på hur väl de tre perspektiven arbetssituation, arbetsprocessen och den producerade kvaliteten samverkar. De tre perspektiven utgör viktiga grundaspekter i en organisation. De präglas av olika logiker som ska fungera var och en för sig men även samverka. Fungerar inte arbetssituationen så påverkar detta arbetsprocessen som i sin tur påverkar kvaliteten av den producerade servicen.

MOA-E modellen är en flexibel modell. Man kan använda modellen till att upptäcka förändringar i kvalitet och effektivitets aspekter vid införande av nya system. Då kan det vara lämpligt att undersöka organisationen såväl före som efter implementering. En utvärdering kan också fokusera på olika delar av MOA-E modellen. Det kan vara en fördel att använda sig av många metoder i en undersökning och MOA-E modellen tar även hänsyn till det. Vilka metoder man sedan använder sig av bör styras av de faktiska omständigheterna i den aktuella utvärderingssituationen. (Grundén, 2001)

Idéer om samarbete och styrning

Design av teknologin och organisationen

Kvalitet och effektivitets aspekter i fokus

Arbetssituationen

för personalen Arbetsprocessen Kvaliteten av

servicen klienten

5.3.1 Aspekter att tänka på i varje perspektiv

Arbetssituationen

Det är viktigt att ha en tillfredsställande arbetssituation för personalen om servicen de producerar skall vara av hög kvalitet. Det är viktigt att se arbetssituationen för enskilda individer men även arbetslaget de ingår i. Det är många aspekter som kan påverka arbetssituationen, det ska vara lagom arbetsbelastning och lagom stora utmaningar.

"En kvantitativ överbelastning i form av t.ex. tidspress, kan vara lika skadligt som kvalitativ underbelastning dvs. ett ensidigt och snävt arbetsinnehåll med ringa krav på kreativitet, problemlösning eller socialt samspel" menar Gardell (ref. i Grundén.1992, s. 170).

En orsak till att man datoriserar arbetsuppgifter kan vara att man vill att personalen ska klara ett större antal arbetsuppgifter utan att öka personalens antal. Detta kan i sin tur leda till att man ökar monotonin och tidspressen i arbetet. Däremot kan man genom att tillföra arbetet andra arbetsuppgifter ge en större variation som i sin tur kan vara självutvecklande.

Arbetsprocessen

I en organisation så är det också viktigt att det finns ett fungerande flöde. Att en viss arbetsuppgift måste bli klar inom en viss tid för att nästa ska kunna fortsätta med andra uppgifter. I vårt fall skulle man kunna tänka sig att en sjuksköterska vill tala med en doktor angående en patients sår innan hon kan arbeta vidare med patienten. Då är hon beroende av att få tala med doktorn innan hon kan fortsätta med andra arbetsuppgifter. Arbetsflödet är beroende av de rutiner och samspel som en arbetsuppgift kräver.

Kvalitet hos servicen till klienten.

Detta perspektiv ska belysa hur kvaliteten på den service som produceras upplevs utifrån klientens synvinkel. Inom sjukvården är det relationen mellan personal och vårdtagare som påverkas. Enligt Grundén (1992) så är det särskilt känsligt att datorisera inom organisationer där mänskliga värden kan påverkas. Hannah m.fl. (1998) menar att man inte vet ännu hur högt datoriserade miljöer påverkar människor som genom datoriseringen får mindre behov och mindre tillfälle för mänsklig kontakt. Därför kan det vara extra viktigt att i detta perspektiv som också Grundén (1992) betonar att beakta frågor som berör arbetsfördelning mellan dator och människa. Här bör man ställa sig frågan: Hur mycket av arbetet ska datorn utföra?

6. Metod 6.1 Fallstudien

Vi har gjort en fallstudie där vår undersökning handlar om två olika organisationer som ligger under olika huvudmän. Fallstudien fokuserar på ett system som används av båda organisationerna inom sårvård. Det är systemet som vi ser som ”fallet”. Merriam (1994) definierar en fallstudie så här:

”En fallstudie är alltså en undersökning av en specifik företeelse, t.ex. ett program, en händelse, en person, ett skeende, en institution eller en social grupp.” (s. 24)

Vi har använt MOA-E modellen som en teoretisk referensram för vår fallstudie. Vi har använt den vid olika tidpunkter i undersökningen som när vi skapade vår intervjumall, när vi strukturerade vår datainsamling och även då vi analyserade vårt arbete. Vi har valt att använda oss av kvalitativa metoder. Enligt Trost (1997) så kan valet mellan en kvantitativ och kvalitativ metod bero på frågeställningen.

"Något förenklat: Om frågeställningen gäller hur ofta, hur många eller hur vanligt så skall man gör en kvantitativ studie. Om frågeställningen däremot gäller att förstå eller att hitta ett mönster så skall man göra en kvalitativ studie."

(Trost 1997, sid. 16).

I vår frågeställning beskriver vi att vi vill studera konsekvenserna av att införa ett system ur ett helhetsperspektiv. Med utgångspunkt från vår problemformulering vill vi förstå innebörden av en viss företeelse. Vi är mer intresserade av process, innebörd och förståelse än av resultat och produkt. Merriam (1994) skriver att har man som främsta syfte att förstå innebörden av en viss företeelse eller upplevelse ska man använda sig av det kvalitativa angreppssättet. I kvalitativa fallstudier är intervjuer den huvudsakliga källan när det gäller att få fram de kvalitativa data som behövs för att skapa en förståelse av den företeelse man studerar. Kvalitativa data består bland annat av personers erfarenheter, attityder, åsikter och tankar. Syftet med kvalitativa intervjuer ska vara att öka informationsvärdet och skapa en grund för djupare och mer fullständigare uppfattningar om det fenomen vi studerar, skriver Holme& Solvang (1997).

I vår undersökning har vi ej använt oss av kvantitativ metod av den anledningen att populationen var så liten. Vi har endast gjort kvalitativa intervjuer. Vår studie bygger på att undersöka hur vårdtagare upplever kvaliteten, om personalen upplever sig bli mer effektiva när ett system införs. Vi ser det väsentligt att undersöka vilka konsekvenser det kan få för människor. Det är inte resultaten vi är intresserade av utan vi vill få insikt och förståelse av hur de inblandade upplever införandet av systemet jämfört med traditionellt arbetssätt. Därför anser vi att kvalitativa intervjuer ger oss den förståelse vi önskar av fenomenet.

Vi började med att göra en tämligen ostrukturerad intervju med en av sjuksköterskorna som varit delaktig i projektet för att få en grund att utgå från. Efter den intervjun demonstrerade sjuksköterskan digitalkameran och systemet för oss. Denna information gav oss en förståelse för verksamheten. Vi har haft användning av denna inblick när vi utformat vår intervjuguide.

Merriam uttrycker:

”Ett av målen med den helt ostrukturerade intervjun är att lära sig tillräckligt mycket om en situation för att kunna formulera frågor för kommande intervju.”

(sid. 88) 6.1.1 Intervjuer

Vår empiri består till största del av kvalitativa intervjuer. Förutom respondenterna har vi har intervjuat dåvarande MAS angående organisationen och projektets bakgrund. Hon var även projektledare över projektet. Vi har även intervjuat författaren till MOA-E, haft en telefonintervju med distriktsköterskan på Styrsö vårdcentral samt Jonas Linden som är ansvarig på C-takt AB.

Respondenterna

Vi nämner inga personer vid namn. Samtliga respondenter är tillfrågade om de tycker det är det går bra att vi nämner att studien är gjord i Åmål. De fick bestämma tid och plats för intervjun och den bedrevs i deras arbetsmiljö. Varje intervju tog c:a en halvtimma. På grund av att yrkesgrupperna är underbemannade kunde vi inte kräva att uppta längre tid av dem. Vi har varit två stycken som genomfört intervjuerna. Vid några intervjuer fick vi dela på oss av praktiska skäl. Alla intervjuer spelade vi in och skrev ner dem ordagrant direkt efter och anser oss därigenom att båda har kunnat ta till oss vad respondenterna uttryckt.

Vår intervjuguide startade med några frågor om hur länge de arbetat och vilken datorvana de har. Vi var intresserade av hur införandet av programmet hade gått till och vilken utbildning de fått i att använda programmet. Att utvärdera vilka konsekvenser införandet av systemet kan ge är ju vår utgångspunkt. Därför valde vi att ställa frågor runt hur de upplever att använda sig av systemet jämfört med tidigare arbetssätt både när det gäller arbetssätt och samarbete. Vi var också intresserade av vilken kvalitet det kan medföra för vårdtagaren och bad respondenterna beskriva hur de upplever vårdtagarnas reaktioner. Avslutningsvis ställde vi frågan hur de såg på framtida användning av systemet. Vi har haft MOA-E modellens tre olika perspektiv som utgångspunkt när vi strukturerade vår intervjuguide. Vår tanke var att få en helhetsbild av fenomenet genom att frågorna berörde perspektiven arbetsprocess, arbetssituation och kvalitet till vårdtagaren och i varje perspektiv jämföra traditionellt arbetssätt med hur man kan arbeta med systemet. Följande punkter har vi haft med i vår intervjumall. Fullständig intervjumall finns i bilaga 1.

q Bakgrund om respondenten

q Implementation

q Arbetet idag kontra tidigare

q Samarbete/koordination

q Utbildning

q Vårdtagare

q Framtiden

6.1.2 Dokumentstudier och litteraturstudier

Vi har tagit del av projektbeskrivning och utvärdering som är gjord utav företaget C-takt AB.

Ur användarhandledning och en översiktlig beskrivning som C-takt AB gett ut har vi fått information om hur programmet fungerar. För att få ett vidare perspektiv har vi studerat dokument från två liknande projekt. Vi har läst in oss om vilka olika sår som finns och varför det kan vara intressant att fotografera sår för dokumentation och för att konsultera en läkare.

För att förstå MOA-E modellen har vi även läst litteratur av författaren till modellen.

Eftersom vi placerar vår studie inom CSCW har vi även studerat litteratur inom detta forskningsområde. Vi har även studerat litteratur om varför det är viktigt att undersöka konsekvenser av datorstöd i vården.

6.2 Urval

Totalt arbetar nio sjuksköterskor i hemsjukvården. Vi har intervjuat sex av dessa. Tre av dem har varit med i projektet. För att få en så rättvisande bild av fenomenet som möjligt ansåg vi att det var intressant att intervjua lika många som inte deltagit i projektet. Vi har även intervjuat de två läkare som är involverade i att använda systemet.

Vi har önskat att få tala med några vårdtagare om hur de upplever att få sina sår fotograferade.

Detta har tyvärr inte varit möjligt. Ur etisk synpunkt är det inte heller rätt av en forskare att tränga sig på i vårdtagares hem om det inte är av stor vikt för forskningen. Den individuelle forskaren bär ansvar för att forskningen genomförs på ett etiskt acceptabelt skriver Merriam (1994).

Undersköterskorna som arbetar tillsammans med sjuksköterskorna har vi avgränsat oss ifrån från början av den anledningen att de idag inte har login till systemet. I vår studie har reflektioner framkommit när det gäller undersköterskorna utifrån intervjumaterialet och vi har skrivit lite om hur sjuksköterskorna ser på att även de skulle bli inblandade i att använda systemet.

7. Resultat

Vi har valt att presentera resultatet under tre rubriker. Traditionellt arbetssätt beskriver hur de som vi intervjuade arbetade innan systemet infördes. Nutid beskriver hur de kan använda sig av systemet C-takt Link och vilka förändringar som har skett. Framtid beskriver vilka synpunkter respondenterna har om framtiden. För att ge en tydlig bild och jämföra hur man arbetade innan systemet infördes och efter har vi valt att beskriva resultatet under MOA-E modellens tre perspektiv arbetsprocess, arbetssituation och kvalitet till vårdtagaren.

7.1 Traditionellt arbetssätt

Sjuksköterskorna har arbetat i hemsjukvården i fyra till tolv år. När det gäller deras datorvana ser den lite olika ut. I sitt arbete fick de en nio timmars datautbildning för två till tre år sedan.

Någon av dem har studerat data på fritiden. De har mest använt datorn som skrivmaskin.

Läkarna vi intervjuade har arbetat på vårdcentral i tolv år respektive tjugo år. De har sedan 1994 använt datorn för journalhantering. I nuläget är läkarkåren kraftigt underbemannad i Åmål.

7.1.1 Arbetsprocess

I sjuksköterskornas arbetsuppgifter ingår dokumentation, omläggning, kontakt med läkare, rapportering, samt förmedla kunskaper till övrig personal. Det viktiga är att förmedla en bra vård till vårdtagare som har sår. Sjuksköterskorna gör hembesök hos vårdtagaren. De flesta sjuksköterskor ansvarar för vårdtagare som bor i Åmål. Undantag är de som arbetar på södra landsbygden och hon som arbetar på norra landsbygden. De vårdtagare som bor på landsbygden måste färdas i bil för att komma till en läkare i Åmål.

Respondenterna har beskrivit vad som händer om en vårdtagare får ett sår och hur förloppet ser ut vid behandling. En sjuksköterska berättar:

"Först ser vi om såret läker spontant inom några veckor. Om det inte gör det beställer vi en tid hos läkaren på vårdcentralen för ett första besök."

Då gör läkaren en helhetsbedömning av vårdtagaren. Han undersöker om det finns bakomliggande sjukdomar som kan ge orsak till sår mm. Läkaren ställer diagnos och ordinerar behandling. En sjuksköterska uttrycker

”Vi har ambitionen att alla som har fått bensår ska få en diagnos utav läkaren."

Detta för att de vill ha en grund för att behandla rätt både för arteriella och venösa bensår. Om en vårdtagare har sviktande cirkulation vilket ofta är vanligt vid bensår behöver läkaren mäta cirkulation med en apparat som kallas doppler. När en vårdtagare är på läkarbesök kan det ibland vara andra problem än just såret han/hon vill diskutera. Uppföljningsbesök kan de ske på olika sätt. Ett alternativ är att vårdtagaren kommer igen på läkarbesök eller att ansvarig sjuksköterska kontaktar läkaren via telefon eller via ett meddelande och att de diskuterar huruvida en ordination ska ändras.

När en vårdtagare får ett sår upprättar sjuksköterskan en sårvårdsjournal där hon sedan dokumenterar sårets förlopp tills det läker. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen är de skyldiga att dokumentera vad de gör. En sjuksköterska berättar hur sjuksköterskorna gör då de dokumenterar:

"Vi använder oss av ett särskilt sårvårds kompendium med en sårvårdsjournal där det finns en specifik sida med behandlingar som alla ska följa. Ingen annan än den ansvariga sjuksköterskan ska ändra på den ordinationen. Om det inte är så att det är någon påtaglig fara för vårdtagaren."

Samtliga sjuksköterskor anser att dokumentationen är viktig för att se ett sårs utveckling. I sårvårdsjournalen har de även ritat bilder av såret. När de ritar bilder så lägger de en plastfilm över såret och ritar av konturerna. För att förtydliga bilden har de i text beskrivit sårets olika djup, färg, rodnader och fistlar. Det kan vara tidskrävande och svårt att få det exakt.

Sjuksköterskorna eller undersköterskorna lägger om såret. Omläggning av sår är en uppgift som sjuksköterskorna ofta delegerar till undersköterskorna. Varje sjuksköterska är områdesansvarig vilket innebär att de har det yttersta ansvaret för såren i sitt område.

Undersköterskorna sköter många av omläggningarna men de får inte göra några ändringar på eget initiativ. Om de ser någon förändring som kan tyda på infektion eller att såret inte blir bättre kontaktas läkaren.

Ibland kan det vara svårt att få läkartider och det kan innebära problem för vårdtagaren att åka till vårdcentralen. Då har det förekommit att sjuksköterskan kontaktat läkaren per telefon eller via skriftliga meddelanden och gjort en förfrågan. En sjuksköterska säger att då

"…man tar läkarkontakt så är det många gånger man strävar efter att patienten ska slippa att åka till vårdcentralen. Detta kan även ske via telefon. Man kan konsultera för att exempelvis få utskrivet något."

Vanligtvis gäller en sådan förfrågan en ordination av antibiotika då såret blivit infekterat. Men det kan även gälla andra förändringar, att såret inte läker som förväntat.

Under helgen tjänstgör en av de nio sjuksköterskorna och har då ansvar över hela kommunen.

Inför helgen rapporterar de övriga sjuksköterskorna till henne. Denna rapport har skett via personlig kontakt, per telefon eller via anteckningar. Rapportering kan även ske till annan vårdinrättning om en vårdtagare ska flytta. Vidare är det en sjuksköterskas uppgift att instruera en sjuksköterska eller en undersköterska som ska göra en omläggning av ett sår.

Läkarens uppgift är att ställa diagnos och ordinera en behandling. För att göra detta måste läkaren undersöka vårdtagaren och se om det finns några faktorer som medverkar till sårets

bakomliggande sjukdomar. Sjukdomar som kan vara orsak till sår är diabetes och reumatism t.ex. Vid läkarbesöket har läkaren möjlighet att tala med vårdtagaren som att ge råd och ställa frågor.

Vi frågade läkarna hur deras samverkan sker med sjuksköterskorna. De svarar att sjuksköterskorna ringer och beställer tid till patient, de ringer och gör förfrågningar. De kan skicka hit meddelanden med förfrågningar. Läkarna tycker att sjuksköterskorna som arbetar idag i Åmål är kunniga inom sårvård.

7.1.2 Arbetssituation En sjuksköterska säger:

”Vårdtagarna får idag bo hemma längre än förr. För några år sedan var det så att om en person blev sämre fick den flytta till sjukhem, men så är det inte idag.

De får bo kvar på servicehuset. Arbetsbelastningen har ökat under åren”

När sjuksköterskan vill rådgöra eller konsultera läkaren kan det vara svårt att nå denne på telefon.

”Det kunde ta en hel dag att få prata med doktorn. Sen kanske doktorn skulle ringa tillbaka och då var jag ute på ett annat hembesök.”

Läkarna anser sjuksköterskorna som arbetar idag vara duktiga inom sårvård och det finns få läkare idag. En av läkarna uttrycker:

”Ibland kan man ha lite dåligt samvete för att man inte följer upp bensåren ordentligt Det kan bero att antingen får vi åka till vårdtagaren, vilket vi inte har möjlighet till eller också får vårdtagare komma hit.”

7.1.3 Kvalitet för vårdtagare

Samtliga sjuksköterskor ansåg att det ur vårdtagarens synpunkt många gånger kan vara en fördel att slippa resa till doktorn. Det kan vara svårt för äldre människor att ge sig iväg. De kan i vissa fall behöva specialfordon och de kan behöva ha en anhörig eller en personal med sig. För de som bor i stan är avstånden inte så långa, men för dem som bor på landet kan det innebära en resa på två till tre mil. Vissa gamla människor vill inte gå till doktorn, de tycker att ”såret läker nog av sig självt” En sjuksköterska uttrycker:

”Det är inte så enkelt att få gamla människor till att åka in till doktorn alla gånger, speciellt inte vid hudförändringar och sådana saker.”

Läkarna tycker att de kan göra en bättre bedömning om de kan träffa vårdtagaren.

”Självklart kan man göra en bättre bedömning om man ser ett sår. Möjligen om det är en sköterska som jobbat länge och som man känner väl. Då kan man kanske gå på vad hon säger.”

7.2 Projekt och nuläge

7.2.1 Införandet av systemet

Fem utav sjuksköterskorna vi frågade svarade att de kom i kontakt med systemet via dåvarande MAS (medicinskt ansvarig sjuksköterska) som hade kommit i kontakt med C-takt AB. Hon kontaktade en utav sjuksköterskorna och frågade om hon trodde att det skulle vara intressant. Det trodde hon och då togs frågan upp på en arbetsplatsträff där man frågade de övriga sköterskorna vad de tyckte. Alla som var närvarande vid den arbetsplatsträffen tyckte det verkade intressant och då valde de ut tre sjuksköterskor för att delta i projektet. De valde ut en sjuksköterska från varje område som hade mest datorvana och intresse för att delta i projektet. En utav dem som valdes ut för att delta i projektet deltog inte på arbetsplatsträffen, hon blev dock glad över att bli vald. En utav respondenterna visste inte riktigt hur det gick till då man beslutade att genomföra projektet. Hon trodde dock att det kunde ha varit i något möte som hon inte varit med på. De som deltog i projektet var tre stycken sjuksköterskor, en MAS som också var projektansvarig och en ansvarig från C-takt.

Några av sjuksköterskorna tyckte att införandet av systemet hade tagit längre tid än vad man väntat sig. En sjuksköterska säger:

"Det hade varit bra om det tekniska hade varit förberett med datorer på hemmaplan så vi kunde satt igång med användandet av C-takt direkt när vi hade fått utbildningen."

Det fanns också andra tekniska problem som till exempel säkerhet och brandväggar. Det gällde både för kommunen och vårdcentralen. Någon tyckte också att man hade dragit igång ett projekt utan att ha tydlig projektplan att falla tillbaka på om någonting på vägen inte skulle bli som man tänkt sig. Läkarna involverades först efter en tid och en utav läkarna svarar att:

"Jag har inte varit med i projektet, vi läkare har varit mer passiva."

Vi frågade också varför de inte varit med i projektet och en läkare svara att han inte blivit tillfrågade men säger att eftersom de varit så få läkare så hade han ändå inte kunnat delta i projektet. De blev inbjudna till en presentation och demonstration av C-takt Link som också företaget höll i. Själva beslutet om att systemet skulle införas tror en utav läkarna berodde på att hans chef var positiv.

7.2.2 Arbetsprocessen

Det sjuksköterskorna har använt systemet till i dag är att ta bilder på sår för konsultation, dokumentation och rapportering. Vi har utifrån våra respondenter kommit fram till att visa flöden kan helt eller delvis ersättas av systemet (se figur 7:1 sid 23).

Konsultation

Då sjuksköterskorna använt systemet för konsultation så har de tagit en bild av en vårdtagares sår som de skickat till läkaren på vårdcentralen. Sjuksköterskorna kan se på skärmen när de har skickat en bild. Så länge mottagaren inte har öppnat så ser de en stjärna som markering.

När mottagaren har öppnat ärendet syns inte stjärnan längre. Sjuksköterskorna skulle tycka att det vore en fördel om de vet när de kan förväntas få svar av läkaren när det sänt in en förfrågan. Om de kan få svar samma dag eller inom några timmar. Flertalet av sjuksköterskorna menar att de i dag får ringa och säga till läkarna att nu har de fått en förfrågan och en bild via C-takt. Samtliga sjuksköterskor hoppas att samarbetet ska bli bättre

mellan sjuksköterska och läkare och en svarar att hon önskar att samarbetet ska bli snabbt och lättåtkomligt

"Att om jag skickar en bild att jag snabbt får ett svar så att mitt problem går att åtgärda.”

Enligt en sjuksköterska är det meningen att systemet ska ha en ikon som ska tala om för mottagaren i realtid att det har kommit ett e-mail.

Det har också hänt att de ringt till vårdcentralen för konsultation och de har då kommit överens om att sjuksköterskan kan ta en bild för att skicka den via dator. När det gäller kontakten mellan vårdtagare och sjuksköterska så har man fortfarande en personlig kontakt det som har förändrats är att man i sin bedömning av såret dessutom tar en bild av såret.

Dokumentation och rapportering

Vid dokumentation av sårvård har de använt C-takt Link för att ta bilder och skriva ut dem i pappers form och lägga dem tillsammans med sårvårdsjournalen. Vid ett fåtal tillfällen har man använt sig av systemet vid rapportering. Då har några sjuksköterskor använt sig utav bilderna i C-takt Link när det förekommit någon speciell omläggning. En fördel en sjuksköterska kan se vid rapportering med hjälp av C-takt Link är att:

"När man rapporterar kan man beskriva exakt var t ex salvan ska läggas i ett sår. De har då kunnat förklara genom att rita i bilden var man ska titta speciellt noga och hur exempelvis en salva ska appliceras."

Läkarna svarar på förfrågan

Läkarna har använt sig utav C-takt Link då sjuksköterskorna meddelat dem via telefon att de fått en förfrågan. Förfrågningen kan ha varit angående en penicillin kur eller kanske en förfrågan om vart i såret man ska rensa upp. Man har någon gång svarat sjuksköterskorna via e-mail men oftast via telefon. En läkare menar att:

"Med mail kan man säga att man tycker så och så, när det gäller kristallklara påståenden. Är det så att man behöver diskutera runt omkring sår går det absolut inte upp mot ett samtal per telefon."

På frågan om vilka förändringar C-takt Link kan innebära för vårdtagare och läkare så svarade man att användande av C-takt Link innebär att den personliga kontakten mellan läkare och vårdtagare utesluts. En läkare svarade att då en vårdtagare är på läkarebesök så kan det vara mer än exempelvis såret de vill prata om, skickar man istället en bild på såret så innebär det för läkaren att det kan gå fortare att göra bedömningen.

Arbetsprocessen via tekniken

För att flödet ska fungera så måste också tekniken fungera. Man har två datorer och två digitala kameror till sitt förfogande. En dator samt en digital kamera används av två stycken som arbetar på södra landsbygden och en dator och digitalkamera används av de övriga sju som jobbar inom de övriga områdena. Sjuksköterskorna har inte med sig kamerorna vid varje hembesök på grund av de endast har två kameror. När de ska ut på hembesök och behöver använda sig av kameran måste de planera att ta med kameran ut. Om de upptäcker ett sår så måste man om man vill ta ett kort åka att hämta kameran eller vänta till nästa besök. De tycker att tekniken räcker för tillfället. Däremot sen när de kommer att få in

journalhanteringssystemet på datorn kommer det att vara för lite. Det är tänkt att alla ska få en liten handdator som de ska kunna skriva in dokumentationen i när de är ute i hemmen och när de kommer in till kontoret kunna ladda in den. När det gäller tekniken i övrigt var det ingen som nämnde att det uppstått några problem. Man kände också förtroende för tekniken vad gällde sekretess och säkerhet.

7.2.3 Arbetssituation

Utbildning

Tre av sjuksköterskorna som vi intervjuat hade deltagit i projektet. De hade fått en dags utbildning av företaget C-takt i Göteborg. De tycker att företaget varit lyhörda och att de lyssnat till respondenternas åsikter. Man har fortsättningsvis support på programmet. De tyckte också att utbildningen varit tillräcklig. Dessa tre ska sedan utbilda övrig berörd personal. Två stycken av sjuksköterskorna vi intervjuat hade fortfarande inte fått någon utbildning. En hade fått utbildning vilken hon också tyckte var tillräcklig.

Båda läkarna har fått en "kort" presentation på programmet av C-takt AB. En utav läkarna har fått utbildning av en sjuksköterska. Han hade fått utbildningen under dagtid på vårdcentralen vilket inneburit många avbrott som han upplevde lite störande. Han sa att detta inte berodde på den som utbildade utan på den aktuella situationen. Den andra läkaren svarar att han inte fått mer utbildning än då C-takt var i Åmål och demonstrerade systemet. Båda läkarna har fått en användarmanual.

Sjuksköterskorna

Det varierade mellan sjuksköterskorna i vilken grad de hade använt systemet. Hälften av de vi intervjuade hade inte varit med under projekt tiden. Orsaker till varför sjuksköterskorna inte använt systemet berodde på olika saker. Två stycken hade inte fått någon utbildning i programmet. För tillfället hade man inte så många sår. De tyckte också att det saknades tid till att lära sig systemet. All utbildning skulle ske med de resurser de har i dag och det var inte någon speciell tid avsatt för detta utan det fick sjuksköterskorna prioritera själva. När det sedan gällde själva systemet upplevde de sjuksköterskorna som fått utbildning att det är enkelt att ring till C-takt och fråga. De tyckte att personalen på C-takt AB varit mycket hjälpsamma.

Fördelar som sjuksköterskorna kunnat se med systemet är att bilden av såret gav en bra uppfattning om såret. En sjuksköterska tyckte att då man i text beskriver hur ett sår ser ut är man oftast subjektiv i sin bedömning. Därför är det enklare att diskutera utefter en bild eftersom en bild är mer konkret. Så här svarade en annan sjuksköterska på vad hon tyckte att systemet hade för fördelar som berör arbetssituationen:

" Jag tycker att det är jättebra om det är dåligt med tid och man kanske bara vill rådfråga om något som till exempel, nu ser det ut som vi skulle behöva ge penicillin och då kan ju läkarna avgöra det bättre om han får en bild på såret än att han bara ska lita på oss. Med en bild kan det bli mer korrekt i stället för bara telefon för det är trots allt läkaren som fattar besluten."

En sjuksköterska berättade att det ibland kunde ta upp till en dag innan hon fått tag på läkaren och menade att om hon skickar en förfrågan via C-takt Link har hon det gjort, hon har det inte hängande över sig. Samtliga tyckte också att det gav en trovärdigare dokumentation. Att de med den digitala bilden fick mer exakta mått och färger än den ritade bilden.

kalibrera och skriva in i bilden på grund av att de är ovana. Flertalet trodde att när systemet väl var inarbetat så skulle det gå på rutin.

Läkarna

Det läkarna har använt systemet till är att de svarat på sjuksköterskornas förfrågningar vad gäller bedömning av sår. Läkarna tycker att de använt sig mycket lite av systemet, bara ett par gånger. Vi frågade en utav läkarna varför de använt sig av systemet så lite och han säger:

" Det har vi inte diskuterat. Det har ju varit en grupp i kommunen som skulle kontakta oss när de ville ha hjälp med bedömning utav bensår och de har skickat en eller två förfrågningar. Om de sen tycker att de inte har haft fler saker de velat fråga om eller om de tycker det har varit för trögt för att de inte kunnat få svar direkt för vi har inte kunnat kasta det andra direkt när det kommit en fråga från dem. Det vet jag inte"

Man tror också att det kan bero på den turbulens som råder i verksamheten samt att de under sommaren inte använt systemet alls på grund av vikarier. En läkare svarar att ska de ha möjlighet att lära sig systemet så kräver det att man kan sitta lite i lugn och ro.

De fördelar läkarna kunnat se av systemet är till exempel då man skickat en bild i stället för ett läkarbesök är ett besparat besök för vårdtagaren. En läkare svarade dock:

"Det kräver att det finns tillräckligt med folk här. Jag kan ju inte sitta med C- takt Link så mycket om det samtidigt hela tiden knackar på dörren.”

En utav läkarna svarade att han tyckte att systemet var lätthanterligt och det var en fördel att han kunde förstora och zooma in. Färger och storleken på såret kunde man se bra. Läkarna tyckte också att det var bra för uppföljning av ett sår. I stället för att vårdtagarna behöver komma till vårdcentralen en gång i veckan. En annan fördel var också att de kunde anteckna direkt i bilden och visa var man exempelvis måste rensa upp i såret. Den andra läkaren menade att kvaliteten på bilden av såret var väldigt bra. En bild av såret skulle kunna fungera som ett komplement till eventuella telefonsamtal med en sjuksköterska angående vårdtagaren.

De nackdelar läkarna kunde se var att det är svårare att prata med vårdtagaren som de ibland också måste göra. T.ex. så kan smärtor i ett sår säga mycket. De menade också att datorn aldrig kan ersätta ett personligt besök. En läkare svarade också att nackdelen var att man ser såret men man kan inte känna på det.

"Att känna på det säger en hel del, om det är hårt eller så."

En läkare tyckte också att det var tidskrävande att ta fram programmet men menade att om detta var förenat med att vårdtagaren skulle kunna besparas ett besök så var det bra. Skulle det bli så att hemsjukvården börjar använda detta väldigt flitigt så befarade han att det skulle ta väldigt mycket tid. Framförallt så tyckte båda läkarna att det var uppföljningen av såret som de kan använda C-takt Link till. Läkarna kände att de hade förtroende för tekniken vad gällde sekretess och säkerhet.

7.2.4 Kvalitet på servicen till vårdtagaren

Här berättar vi hur sjuksköterskorna och läkarna upplever att vårdtagarna ser på vilka konsekvenser införandet och användandet av C-takt Link innebär för dem. Vi försöker få en bild av vårdtagarens perspektiv genom intervjuer med sjuksköterskorna och läkarna.