Diskussion

I diskussionskapitlet delar jag upp vad jag kommit fram till och anknyter till litteratur och teorier. Jag har gjort följande indelning: Syfte och problemformulering, språkutveckling, tvåspråkighet, resursanvändande, specialpedagogens roll och

slutsats. Jag avslutar kapitlet med en sammanfattning och ger förslag på fortsatt forskning.

7.1.1 Syfte och problemformulering

Med tanke på tidsramen anser jag att syftet med undersökningen är uppnått. Jag anser att intervjuer var den bästa metoden för att belysa de frågeställningar jag ville ha svar på. Det kändes bra att utgå från några få frågor och sedan kunna utveckla svaren med hjälp av spontana följdfrågor. Under intervjuerna visade det sig att några av respondenterna fick nya tankar och reflektioner som fördjupade deras intresse i ämnet. Kvale ((1997) ”Den personliga kontakten och de ständigt nya insikterna i intervjupersonernas livsvärld gör intervjuerna till en spännande och berikande upplevelse” (s.117). Intervjusvaren stämde väl överens inom vissa av frågeställningarna, medan de skilde sig åt i andra. Troligtvis skulle resultatet i undersökningen sett något annorlunda ut om jag gjort fler intervjuer eller valt mer varierande och olika områden. Jag upplevde det positivt att använda mig av bandspelare under intervjuerna. Bearbetningen var tidskrävande, men givande. Såväl litteraturen som intervjuerna har gett mig en mer vidgad syn och en bredare kunskap om språkutveckling och hur tvåspråkighet bör hanteras i förskolan.

7.1.2 Språkutveckling

Språket har många funktioner och är ett viktigt redskap. Det är en självklar sak i vårt liv och vi är beroende av det. Språket lärs in i olika steg och kan betraktas ur flera perspektiv. Det är bara en liten del som sägs med ord. Det mesta av det vi uttrycker går genom de andra kanalerna. Barns språkutveckling beror bland annat på yttre påverkan, medfödd förmåga, samt ömsesidigheten mellan medfödd förmåga och stimulerande miljö. Förskolan har en viktig funktion när det gäller att stödja och hjälpa barn i sin språkutveckling.

Att använda sig av språket i vardagssituationer på ett utvecklande och medvetet sätt, ger en positiv språkutveckling. I förskolan måste vi skapa mindre grupper för att hinna med att tillgodose varje barn efter vars och ens intresse, behov och förutsättningar. Ge utrymme för både samtal, lyssnande, sagoläsning och berättande. I samtal får vi möjlighet att ta del av barnens tankar och funderingar. Enligt Chomskys teori (1969) föds människan med ett inbyggt språk från början och detta behöver bara aktualiseras. Han menar vidare att omgivningens språk är för fattigt för att barnet ska kunna bygga upp sina språkkunskaper kring det. Jag menar att i så fall skulle det vara betydligt enklare att lära sig språk. Enligt min åsikt måste man även ta hänsyn till den sociala miljön och den språkliga stimulansen. I det sammanhanget har förskolan en betydande roll.

I förskolan kan vi använda oss av skapande, musik och drama för att få in språkets alla delar på ett lustfyllt sätt. Både Bruner och Piaget menar i sina teorier att man lär sig bättre genom att använda både öga och hand. Jag anser att det är nödvändigt med kontinuerlig planering, uppföljning och utvärdering av hur vi jobbar konkret med språket i verksamheten. Vår kunskap och förmåga avgör hur verksamheten yttrar sig.

Vygotskys teori (1896-1934) pekar på att de språkliga anpassningar som vuxna gör när de talar med små barn är av stort värde för språkutvecklingen. Vi måste jobba med mångfald och få med olika kulturtillhörigheter på ett naturligt sätt.

7.1.3 Tvåspråkighet

Jag inser att språket är ett av de områden som måste prioriteras i förskolan. Arnqvist (1993) ”Troligen är språket en av de färdigheter som utvecklas snabbast under förskoletiden” (s.18). Jag förstår vikten av att ge barnen möjligheter till språkutveckling inom såväl modersmål som svenskan, för att stärka deras identitet och bygga upp deras självbild. Språket är nyckeln till vidare lärande. Modersmålet hjälper barnet att bibehålla kontakten med sin familj och släkt, samt kultur och traditioner. Ladberg & Nyberg (1996) ”genom att tala som andra visar man att man vill höra ihop med dem” (s.32). Tvåspråkighet, eller flerspråkighet som Ladberg (2003) poängterar, och dubbel kulturtillhörighet bör vara en tillgång för barnen. Finns det ingen att lära sig av eller öva sig med för att använda språket, kan det bli ett hinder även inom den känslomässiga och intellektuella utvecklingen. Inställningen och förståelsen för barnets situation är betydelsefull för barnets allsidiga utveckling. Samtal med föräldrarna kan ta både kraft och tid, men ger bra grogrund för samarbete. Samarbete med hemmet kräver en respekt för andra människor, tolerans, öppenhet, empati och ödmjukhet, med andra ord ett professionellt bemötande. I vårt demokratiska samhälle bör det vara självklart att möta varje individ med respekt och acceptans oavsett ursprung eller kultur. Ladberg (2003) ”personalen kan stärka barnens identitet genom att vända sig till deras föräldrar” (s.169). Den första tiden på förskolan är betydelsefull. Inskolningen är viktig för att etablera en bra relation med barnet och dess föräldrar. Samarbete är något som det värnas om, det ger flera möjligheter för barnets bästa. Man behöver ta reda på hur barnet förhåller sig språkligt hemma. Föräldrarna måste bli medvetna om deras betydelse för deras barns språkutveckling.

Ingen människa är ett färdigt kulturpaket, utan en individ med sitt förhållningssätt, egna drömmar, visioner, kvaliteter och brister. Det är viktigt att skilja på det kulturella och det individuella. Positiv inställning och rätt synsätt är nödvändigt för att kunna gynna de tvåspråkiga barnen. Naucler, Welin & Ögren (1988) ”Det viktiga är att ett barn får uppleva accepterande och positiva attityder mot sig själv och sin kulturella bakgrund under uppväxtåren” (s.19).

Det är viktigt att ha kunskap och kompetens inom området. Jag upplevde att det saknades ibland och skapade därför en osäkerhet ute på förskolorna. Det är betydelsefullt att ta vara på varandras kunskaper, erfarenheter och kompetenser inom arbetslaget och i området. I Imsen (1998) står följande ”Vygotsky betonar vikten av att barnet deltar i kulturellt betingade verksamheter under ledning av en mognare och mer kunnig person som hjälper barnet att öka tankeförmågan i sociala sammanhang” (s.33). Jag menar att det är bra att använda sig av pedagoger som är visionärer och brinner för ämnet som huvudansvariga. Om de fungerar som ansvariga för helheten

och delger och lyssnar av övrigas tankar och åsikter ger de förutsättningar för ett mer genomtänkt projekt.

7.1.4 Resursanvändande

När det gäller det här arbetet är det en granskning av resurstilldelning som görs i form av ett projekt. Resultatet visar på några av de olika möjligheter som finns att tillgå. Det var intressant att ta del av och få chans att fördjupa sig i dessa.

Modersmålsträningen var delvis individuell, men ändå i samspel med övriga barngruppen. Här finns det säkert möjligheter till att utveckla verksamheten med kulturmöten. Även där det jobbades med svenska 2 får de flerspråkiga barnen, extra tillgång till språk, där det dock förblir konsekvent inom svenska språket. Samarbete med biblioteket och hemlån anser jag vara ett bra initiativ till att skapa bra relationer med hemmet och samtidigt hjälpas åt att stödja barnens språkutveckling.

Eftersom områdena inte själv har gjort någon utvärdering ännu, finns det inget konkret som visar på vilket alternativ som varit mest gynnsamt och anledningarna till det. Det vore intressant att få ta del av uppföljning och utvärdering. Arbetet är en process. Processer tar tid och måste få ta tid. Det jag har upplevt är dock att rektorerna har varit mer insatta än pedagogerna i projektet från början. Det sker många förändringar inom förskolan och känslan av att inte räcka till nämns ibland ute i verksamheten. Jag anser att det är positivt att pedagogerna får ta visst ansvar för hur de vill använda sin resursperson på respektive avdelning.

För att det ska bli så bra som möjligt menar jag att man i så fall måste få möjlighet till mer gemensam tid för planering, reflektioner och diskussioner. Förhoppningsvis kommer vi att ha tillgång till mer utbildad tvåspråkig personal i framtiden. Det sker ständiga förändringar i samhället och vi måste hitta nya former och lösningar för barnens bästa. Samtidigt har vi en läroplan att jobba efter och vårt uppdrag är att följa dess riktlinjer och strävansmål.

7.1.5 Specialpedagogens roll.

I min blivande roll som specialpedagog är det viktigt att framhålla varje barn som unikt och ha förståelse för olikheter. För att ge barnet en bra start måsta man utgå från att möta barnet där de befinner sig, med hänsyn till dess förutsättningar. För att lyckas krävs förståelse och engagemang. Det är viktigt att kartlägga och dokumentera barnet situation från början. Använda sig av olika observationer och hjälpmedel för att få reda på vilka verktyg som ska användas som stöd. Ellneby (1998) ”pedagogens roll är att möta barnet där det språkligt befinner sig och förenkla när de språkliga konstruktionerna är alltför svåra att förstå för barnet” (s.101). Att skapa bra relationer och trygghet är en förutsättning för utveckling. Svensson (1998) citerar Bruner ”Det finns två krafter som får barnet att använda språket, en är den naturliga drivkraften, den andra är dragningskraften med en stödjande omgivning med kända personer och situationer” (s.40)

Som pedagog kan man lära sig och använda sig av något från barnets språk och låta barnet och dess familj dela med sig av sin kultur. Bozarslan (2001) ”man utvecklas och växer själv som pedagog i alla de unika mötena” (s.125). Pedagogens uppgift är att stödja barnen och få dem stolta över sin flerspråkighet och dubbla kulturtillhörighet. Barnets behov av att kommunicera måste uppmärksammas och uppmuntras. Eftersom det råder brist på flerspråkig personal är det svårt att jobba med modersmål i förskolan. Här kan föräldrarna vara till stor hjälp. Personalen kan be föräldrarna ta med bilder från hemlandet, berätta om sina traditioner, lära ut rim och ramsor och enkla hälsningsfraser.

Som specialpedagog är uppdraget att jobba med utbildning, handledning och skolutveckling. Genom att hjälpa till att ge de rätta redskapen kan alla gemensamt jobba för att nå förskolans mål. Det finns ingen metod som passar alla, utan det gäller att hitta den lösningen som passar varje individ bäst. Som specialpedagog kan man, enligt mig, bland annat, ge stöd när det gäller arbetsmetoder och kartläggningar, delge litteratur inom området, ordna pedagogiska forum, handleda arbetslag, hjälpa till att göra riktlinjer för inskolning av flerspråkiga, samt ordna kompetensutveckling. Jag ser fram emot att kunna omsätta den kunskap jag fått med mig i min framtida yrkesroll. Min avsikt är också att kunna få dela med mig av de nyförvärvade kunskaperna till mina kolleger och rektorer.

7.1.6 Slutsats

Det här arbetet har gett mig en djupare förståelse och insikt i ämnet tvåspråkighet. Jag har funnit paralleller mellan litteraturen och verkligheten, samt fått en hel del nya infallsvinklar. För mig har arbetet varit en intressant och givande process att gå genom. Språket är komplext och brett, samtidigt nödvändigt och berikande. Det är väsentligt för hela människans utveckling. Det är en tillgång och en rikedom att kunna hantera flera språk.

Jag har fått en djupare förståelse för att språkets utveckling påverkas av en mängd olika faktorer. Jag är medveten om att det som jag kommit fram till gäller en mikroväg och jag tänker inte dra några generella slutsatser. Arbetet kan kanske vara ett exempel på hur stora variationer det kan vara kring ett ämne både organisatoriskt och arbetsmässigt inom olika förskoleområden i samma kommun.

7.2 Sammanfattning

Syftet med arbetet var att jag ville undersöka på vilka sätt man kan arbeta med tvåspråkighet inom förskolan. Jag har fått insikt i språkutvecklingen och modersmålets betydelse, men samtidigt insett svårigheterna med att lösa det verksamhetsmässigt. Eftersom språket är nyckeln till allt lärande är det viktigt att jobba medvetet och engagerat utifrån barngruppens behov och förutsättningar. De problemställningar jag valde att ta reda på visar på både olikheter och likheter.

Användandet av resurser har skett på olika sätt, medan samtliga har satsat medvetet och prioriterat att jobba med språket. Jag har använt intervjuer för att få svar på mina frågor. Jag kom fram till att processer tar tid, men är samtidigt utvecklande och lärorika. Det behövs kunskap och kompetens inom området. Det är viktigt med rätt inställning och attityd. Ett väl utvecklat modersmål ger bättre förutsättningar för att lära det svenska språket. Alla berörda måste bli införstådda med nyttan av modersmålsundervisning, både för individen och för samhället. I förskolan läggs grunden och det är viktigt att vi jobbar målmedvetet med tvåspråkighet.

7.3 Fortsatt forskning

Det har varit ett intressant och fascinerande ämne att jobba med. Under arbetets gång har jag fått nya uppslag och vinklingar som jag gärna skulle studera vidare kring. På grund av arbetets begränsning har inte tiden räckt till för att genomföra dessa förslag. Det hade varit intressant att jämföra tre olika område för att se om resultaten hade blivit annorlunda.

En annan tanke jag fått är att undersöka hur de tvåspråkiga föräldrarna ser på språkutveckling i förskolan. Vad har de för tankar om språk? Hur skiljer det sig åt och vad beror det på?

Avslutningsvis vore det intressant att göra en liknande studie i skolans värld, för att se om vi jobbar mot samma mål. Jobbar vi medvetet och samstämt med ”den röda tråden” som ska följa barnet hela vägen från förskolan till skolan?

Referenser

Arnquist, A. (1993) Barns språkutveckling. Lund: Studentlitteratur. Backman, J. (1998) Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur. Bjar, L. & Liberg, C. (2004) Barn utvecklar sitt skriftspråk. Lund: Studentlitteratur.

Bjerstedt, Å. (1997) Rapportens yttre dräkt. Lund: Studentlitteratur.

Bozarslan, A. (2001) Möte med mångfald: Förskolan som arena för integration. Runa förlag.

Ellneby, Y. (1998) Språkresan: En väg till ett andra språk. Psykologiförlaget. Hwang, P. & Nilsson, B. (1999) Utvecklingspsykologi. Stockholm: Natur och kultur.

Håkansson, G. (1998) Språkinlärning hos barn. Lund: Studentlitteratur. Imsen , G. (1992) Elevens värld. Lund: Studentlitteratur.

Kvale, S. (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Ladberg, G. (2003) Barn med flera språk: Tvåspråkighet och flerspråkighet i familj, förskola, skola och samhälle. Stockholm: Liber.

Ladberg, G. & Nyberg, O. (1996) Barnen och språken: Tvåspråkighet och flerspråkighet i familj och förskola. Lund: Studentlitteratur.

Merriam, S. (1998) Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur. Myndigheten för skolutveckling. (2004) Komma till tals, flerspråkiga barn i förskolan. Stockholm: Liber.

Naucler, K., Welin, R. & Ögren, M. (1988) Kultur och språkmöten: Om tvåspråkigt arbetssätt i förskolan. Utbildningsförlaget.

Patel, R. & Davidsson, B. (1994) Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur.

Skolverket. (2003) Särtryck av rapport 228, Flera språk – fler möjligheter. Stockholm.

Stukat, S. (2005) Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Svensson, A-K. (1998) Barnet, språket och miljön. Lund: Studentlitteratur. Utbildningsdepartementet. (1998) Läroplan för förskolan, Lpfö 98. Stockholm.

Bilaga 1 Hej!

(Ort och datum) Tack för att ni tackat ja till att ställa upp på en intervju!

Enligt ett telefonsamtal om önskemål att få intervjua er kom vi överens om att jag skulle skicka över mina planer och tankar om mitt framtida examensarbete.

Jag läser till specialpedagog på distans via Malmö högskola, och examensarbetet på 10 poäng, är det slutgiltiga i utbildningen.

Jag jobbar som förskollärare sen tio år tillbaks och har de senaste året även börjat arbeta 10 timmar i veckan med specialpedagogisk inriktning i ett förskoleområde. Jag har för avsikt att skriva en studie om hur resurserna för tvåspråkighet används i olika förskoleområden.

Syftet med studien är:

Att undersöka på vilka olika sätt man kan jobba med de tvåspråkiga barnen, för att främja deras språkutveckling.

Jag har planerat att göra halvstrukturerad intervju med tre rektorer och tre pedagoger i olika områden. Intervjuerna kommer att bandinspelas för att svaren ska kunna bearbetas så tillförlitligt som möjligt. Det är viktigt att miljön för intervjun är ostörd. Rapporten kommer att anonymiseras och ni får ta del av den skrivna intervjubearbetningen, för eventuella tillägg eller strykningar innan arbetet sammanställs. Ni kommer även att få den färdiga studien skickad till er förskola.

Min förhoppning är att genom denna forskning kunna bidra till att hjälpa de tvåspråkiga barnen ytterligare med deras språkutveckling utefter deras individuella behov.

Har du frågor eller funderingar var vänlig ring eller mejla mig på tel._________ min mail-adress är_________________

Enligt överenskommelse kommer jag att intervjua _________ på ________ förskola_______dagen d._____ kl._____

Med vänlig hälsning! Jill Österlind

Bilaga 2 Intervjufrågor! Angående resurser för tvåspråkighet 2006

Hur ser du på tvåspråkighet?

Antal tvåspråkiga i ditt område? Vilka språk dominerar? Hur sker placeringar?

Vad har ni valt att prioritera när det gäller tvåspråkighet i ert område? Hur har ni tänkt?

På vilket sätt är mål, metoder, utvärdering och uppföljning gjorda? Vem ansvarar?

Föräldrainformation?

Vilka möjligheter ger resurserna? Området, Pedagogerna och Barnen?

Vilka hinder finns?

Eget önskemål? Drömbilden? Övrigt!