Diskussion

På vår frågeställning när pedagoger upplever att elever har koncentrationssvårigheter talade pedagogerna i intervjun om biologiska och sociala faktorer. Kadesjö (2001) kallar det primära och sekundära koncentrationssvårigheter. Pedagogerna är överrens om att begreppet koncentrationssvårigheter innefattar att eleverna inte kan sitta koncentrerat vid ett arbete en längre stund. De har svårt med att börja ett arbete samt att hålla kvar eller har svårt att avsluta

en uppgift. Eleverna bli lätt avbrutna av små händelser i klassrummet. Enligt Kadesjö (2001)

är detta uppmärksamhetsstörning. Två av pedagogerna skiljer på koncentrationssvårigheter och uppmärksamhetsstörning. Gillberg (2005) är tveksam om det finns någon skillnad mellan att ha en uppmärksamhetsstörning eller koncentrationssvårigheter. En av pedagogerna talar om att det finns elever som har dålig språkförståelse och klarar därför sämre av läsämnen. Kadesjö (2001) talar om situationsbundna koncentrationssvårigheter.

Sammanfattningsvis konstaterar vi att litteraturen och intervjuerna talar om primära, sekundära och situationsbundna koncentrationssvårigheter. Vi menar att pedagoger bör ha kunskap om att det finns olika former av koncentrationssvårigheter.

I resultatet kan vi notera hur många fler pojkar det är än flickor som upplevs ha svårigheter med koncentrationen. De flesta pedagogerna upplever också en ökning av antalet elever i koncentrationssvårigheter. Vi tror liksom Vernersson (2007) att en del av förklaringen bottnar i skolans arbetsformer, gruppstorlekar och klassrumsmiljö som har förändrats de senare åren. Pedagogerna önskar också färre elever i klassen men i dessa nedskärningstider lär det nog dröja. Något som vi tycker gagna eleverna är att pedagogerna arbetar kompetensinriktat. Då behöver inte pedagogen greppa över alla ämnen. Det pedagogen är bra på utför den och andra pedagoger tar ämne som passar dem.

Pedagogerna upplever pojkars och flickors koncentrationssvårigheter på olika sätt. Pojkar stör mer, är mer fysiskt oroligare och märks tydligare. De upplevs ofta vara rörligare och

46

bullrigare och att de tar större plats än flickor. Pedagogerna säger också att pojkar ofta får hjälp först för att de är stökigare än flickor.

Vidare visar resultatet att de tysta och blyga flickorna inte får den uppmärksamheten. Flickor tar inte så stor plats och är svårare att upptäcka än pojkar. Kadesjö (2001) och Olsson & Olsson (2007) samtycker.

När det gäller skillnaden hur pojkar och flickor bemöts säger resultatet att pedagogerna är tydligare och mer bestämda mot pojkar. Vid en inträffad händelse framgick det att pedagoger talar med pojkar efter lektionen men flickor talar de direkt med i klassrummet Det finns pedagoger som inte tycker att det finns skillnad mellan pojkar och flickor Vi fick fler kommentarer om pojkar än om flickor. En specialpedagog har noterat att det ofta är pojkar som får hjälp med att läsa och skriva. Pojkar läser sämre generellt och deras finmotoriska svårigheter är större än flickor. Pedagogen tyckte själv att det är intressant ur ett genusperspektiv och undrar om pojkar i tidig ålder får mer utrymme att röra sig än flickor som gärna får sitta och pyssla. Vi funderar om det beror på olika uppfostran av pojkar och flickor eller om det finns i generna. En tanke som slog oss nu när vi sitter i skrivande stund är varför vi själv som skriver arbetet automatiskt skriver pojkar först och flickor sist. Beror det på vår egen fostran eller slumpen?

Alla pedagoger vet att varje elev måste få känna sig trygg i skolan. De måste uppleva att de är omtyckta, sedda och ha en känsla av att duga innan de har möjlighet att ta till sig kunskaper. I Skjöld Wennerström & Bröderman Smeds (1997) nämner teoretikern Jerome Bruner att dialogen mellan pedagog och elev är viktig. Ett salutogent tänkande bygger på det friska och det positiva. Har vi möjligheten att hitta elevens goda sidor kan vi bygga vidare på dem och höja självkänslan på eleverna som i sin tur kan göra att de eventuellt kan visa bättre skolprestationer.

Antonovsky (1991) skriver om Begriplighet, Hanterbart och meningsfullhet. Hans teorier passar bra in på vilka strategier och arbetssätt som kan användas i skolan för elever i koncentrationssvårigheter.

För att eleverna ska få möjlighet till begriplighet i skolan måste de veta vad som krävs av dem. Tydliga instruktioner, struktur och rutiner som ger eleverna trygghet. De är hjälpta av att pedagogerna går runt i klassrummet och stödjer eleverna i deras arbete genom att ge beröm, uppmuntran och feedback. Drugli (2003) delar intervjupersonernas åsikt att belöningen kan också ges som ett roligt klistermärke. Bergström (2004) likaså genom att skriva: Ge små belöningar under hela veckan istället för en stor vid veckans slut. Eleven ska få känna att undervisningen är hanterbart. Då måste läraren se till alla elevers olika förutsättningar att lära

47

tillgodoses. (Lpo 94, s.4) skriver att ”undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov och att undervisningen aldrig kan utformas lika för alla. Undervisningen ska ske utifrån elevernas olika förutsättningar”.

Vi fann att pedagogerna var öppna för att hjälpa eleverna på olika sätt som att skriva dagens program på tavlan, arbeta längre pass med samma uppgift. Ge kortare enskilda genomångar. Boström och Svantesson (2007) förespråkar att eleverna lär sig på olika sätt. Det framgår också i resultatet genom att pedagogen varierar undervisningen med olika lärstilar. Strukturen som vi upplever att pedagoger ger eleven som verktyg på olika sätt tycker vi är bra. I undervisningen måste pedagogen vara lyhörd och påhittig och ibland gå utanför det vanliga. Larssen (2008) påpekar att ansvaret ligger på skolans pedagoger att ge eleverna en bra skolgång. I Salamancadeklarationen (1996) står att eleverna i behov av särskilt stöd har rätt till grundläggande undervisning utifrån sin egen förmåga. Pedagogen ska vara steget före och samtidigt hitta elevernas nivå så att de inte tappar lusten för lärandet. Försök att hitta elevernas inre motivation och inge hoppfullhet.

Pedagoger förespråkar större tolerans för elevernas behov att röra sig. De har utedagar men önskar fler för att gynna olika lärstilar. Pedagogerna anser att svårigheterna ökar för elever i koncentrationssvårigheter som bara får sitta still i bänken och arbeta. Drugli (2003) och Bergström (2004) betonar att fysisk aktivitet i klassrummet är bra för elever som har svårt för att sitta still. I teorin och i resultatet påpekas att den fysiska aktiviteten har betydelse för elever i koncentrationssvårigheter. Vår slutsats blir att eleverna behöver mer rörelse och uteverksamhet men tid ges inte till detta utan måste prioriteras bort. Vi anser att längre skoldagar som några pedagoger har som önskning borde vara något att fundera över. Många elever i de lägre åldrarna går vidare in i fritidsverksamhet. Istället kunde en förlängd skoldag med utelektioner gagna elevernas lärande.

För att finna meningsfullhet skall eleverna kunna ha möjlighet att påverka skolsituationen. Hwang & Nilsson (2000) påpekar på att i en klass med 20-25 eleverna blir de flesta eleverna som har svårt att koncentrera sig distraherade och klarar därigenom inte av skolsituationen. Pedagogerna nämner att antalet eleverna i klassen inte ska överskrida 12-20 elever på en pedagog. Då anser de inte hinna med alla eleverna utifrån deras enskilda behov.

Vår uppfattning är att dagens ekonomi styr. Alla eleverna har samma rättigheter att klara av sin utbildning. Får de chansen att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar när fungerande specialundervisning dras ned. Eleverna i koncentrationssvårigheter mår ofta dåligt när de alltid tvingas vara i stora grupper. Pedagogen i klassen blir stressade när denne inte räcker

48

till. Låt eleverna vara med och forma sitt eget klassrum och ge idéer skriver Boström & Svantesson (2007).

Eleverna måste få ett problemlösartänk. Elever är en grupp och problem som uppstår måste man hjälpas åt att lösa. Vår åsikt är att meningsfullhet för eleven kan vara svårt att finna. Eleverna måste nå upp till vissa mål. Utvecklingssamtal med omdöme om eleven kan vara nog så trevligt men också lika jobbigt att vara med på när inte resultaten nås upp till önskad nivå. Eleverna kan lätt tidigt få känslan av att inte duga.

För att eleverna ska må bra i skolan och lära sig bäst tycker alla pedagoger att eleverna ska känna arbetsro och arbetsglädje. Klassrummet ska vara inbjudande.

Vi har noterat att dagens nybyggda skolor ofta har stora glaspartier både i klassrum och mediotek. Detta menar vi gynnar inte eleverna i koncentrationssvårigheter.

För att få arbetsro krävs mer avskärmade ytor. Bolander & Boström (2008) håller med pedagogerna och skriver att hörselkåpor som dämpar ljud är andra sorters hjälpmedel som kan användas för att skapa lugn miljö för eleven (a.a.).

Grupprum finns i anslutning till vissa klassrum som används för att eleverna ska kunna lösa uppgifter tillsammans Pedagogerna nämner att” rum i rummet” är ett sätt att dela av så att eleverna kan få tillgång till egen vrå. Det blir ett sätt att skapa lugn och ro. Vi framhåller att det borde finnas grupprum som är anpassade för eleverna. Det håller (a.a.) med om. Alla elever klarar inte av att sitta öppet i korridorer eller i öppna allmänna utrymme som mediotek. Väggarna i klassrummet ska inte fyllas med för mycket alster. Den ”vita tavlan” ska bara ha strukturerad information. Lådor, hurtsar och korgar som elever kan samla sitt skolmaterial i ska finnas i närheten av elevens sittplats.

När vi läser resultatet önskar enstaka pedagoger bänk med lock. Förr var detta ett självklart möblemang skriver (Fischbein & Österberg, 2003, s. 131) ”där hade man sitt eget revir ” oavsett om de ändrade om i klassrummet eller inte. Av egna erfarenheter delar vi hans åsikter. Bolander & Boström (2008) instämmer att eleverna måste städa undan gammalt som inte används. Det kan ta energi från eleverna att ha kvar gammalt material.

Pedagogerna anser att det är viktigt att ha en tät kontakt och en positiv dialog med föräldrarna. Föräldrarna känner oftast igen problemen som pedagogerna berättar. Pedagogerna ser vikten av att se lösningar och inte problem hos elever. Drugli (2003) skriver att vi måste ha en öppen kommunikation och en god kontakt med föräldrarna. Vår uppfattning är att en god föräldrakontakt också är ett arbetssätt som underlättar för eleverna i koncentrationssvårigheter.

49

Det framgår hos pedagogerna att samarbete i arbetslaget upplevs väldigt viktigt. De diskuterar och ger tips om olika problemlösningar. Specialpedagogerna stödjer arbetslaget.

Fortbildning är bra för att få teoretiska kunskaper i olika ämnen. Därigenom kan pedagogen fokusera och göra bra genomtänkta lektioner som passar alla eleverna. Ahlberg (2001) nämner att pedagoger, specialpedagoger och ledning ser det dagliga arbetet med att stödja eleverna som ett lagarbete.

De flesta pedagogerna anser att de har ett bra stöd av rektorn. Som ledare visar denna sitt yttersta ansvar och intresse för eleverna. Rektorn ger också pedagogiskt stöd när så önskas. Vi upplever att resultatet angående resurserna visar att pedagogerna har olika uppfattningar. De flesta pedagoger nämner att deras resurstimmar räcker. Ett fåtal pedagoger tycker inte att de hinner med vad de ska göra. Tiden i skolan är begränsad. Som framkommit tidigare i vårt arbete vill några pedagoger ha längre skoltider för att kunna ge eleverna extra tid för inlärning.

Många av pedagogerna upplever att antalet elever i koncentrationssvårigheter har ökat. Vernersson (2007) noterar också en ökning av elever i behov av stöd. Framförallt allt elever i koncentrationssvårigheter.

Samhället, miljön och skolan har förändrats. För 40 år sedan hade skolan ett tydligare budskap och mindre klasstorlekar med mindre antal vuxna. Vernersson (2007) delar vår uppfattning om att pedagogiken var mer lärarledda och strukturerad än i dag. Denna undervisningsmetod försvårar för elever i koncentrationssvårigheter. De klarar inte av att

strukturera arbetet på egen hand. Pedagogernas är också mer medvetna att problemen finns. Vernersson (2007) delar samma uppfattning som pedagoger att eleverna idag har fler intryck

av medier som TV och datorspel än förr. Elever är mer stillasittande och har tuffare uppväxtförhållanden. Några pedagoger menar att de har blivit bättre på att hantera elever i deras koncentrationssvårighet. Därför upplever de att antalet varken har minskat eller ökat.

8.2 Sammanfattning

I vårt resultat och diskussion har vi kommit fram till att pedagogerna ofta gör sitt bästa för att underlätta för eleverna i koncentrationssvårigheter och därigenom har vi fått svar på vårt syfte med arbetet.

Resultatet påvisar vikten av att bygga upp en god relation med mänskligt engagemang. Eleverna behöver också bemötas med bekräftelse, beröm och feedback. Det framkommer

50

också att det måste finnas tydliga instruktioner, gränser och struktur i arbetet. Eleverna får inte uppleva att de oftast misslyckas. Eleverna i koncentrationssvårigheter ska ha en möjlighet att få en god självkänsla. De måste få uppgifter som de har en möjlighet att klara av. Det är viktigt att eleverna har korta mål för att bevara lusten att lära. Pedagogerna är överrens om att begreppet koncentrationssvårigheter innefattar att eleverna inte kan sitta koncentrerat vid ett arbete en längre stund. De har svårt med att börja ett arbete samt att hålla kvar eller har svårt att avsluta en uppgift. Vi ser också att specialpedagogen arbetar som ett pedagogiskt stöd både till eleverna och till pedagogerna. Förutsättning för att samarbete som gynnar eleverna skall fungera är att det finns ett bra samspel i skolan mellan föräldrar, pedagoger, specialpedagoger och rektor. Pedagogerna upplever också att antalet elever med koncentrationssvårigheter har ökat de sista åren. Pedagogerna upplever en del skillnader i pojkars och flickors koncentrationssvårigheter. Pojkar syns och märks mer än flickor.

8.3 Slutord

Vårt syfte med arbetet var att undersöka om pedagoger underlättar för elever i koncentrationssvårigheter och på vilket sätt det i så fall gjordes. Med stöd av vårt resultat och här ovan i diskussionen anser vi att pedagoger gör vad de kan för att underlätta för elever i koncentrationssvårigheter.

Sammanfattningsvis kan vi bara fundera på om resultatet berodde på att vi valde liknande bostadsområden. Vad hade hänt om vi valde mer utsatta område där många elever har behov av särskilt stöd. Vi har svårt att tro att de flesta pedagoger hade känt sig nöjda med antalet resurstimmar.

Vi skriver om elever i koncentrationssvårigheter men intervjupersoners svar blir ibland generellt elever i skolan. Det är svårt att skilja på bara koncentrationssvårigheter. Ibland gäller det skrivna i resultatet generellt elever i skolan.

Vi finner slutligen två meningar ur vårt resultat och ett citat som tänkvärt:

Tänk på om inte eleverna gör sitt bästa alltid finns det alltid någon stund att finna det bästa. Uppmuntra det sociala beteendet att vara en bra kompis. Det är lika viktigt som att lära sig läsa och skriva.

Om vi fokusera på sådant som eleverna är bra på fortsätter de med glädje med uppgiften och utvecklar därigenom sina färdigheter. (Honos-Webb, 2008, s.18)

51

8.4 Fortsatt forskning

Vi kan tänka oss att forska vidare om

 Hur kan vi pedagoger hitta och utnyttja elevens motivation?

 I vårt resultat kom det fram att det var mest pojkar som upplevdes ha koncentrations-

svårigheter. Blir det någon skillnad om det är manliga eller kvinnliga pedagoger som undervisar eleverna?

53

9. REFERENSLISTA

Ahlberg, Ann (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur.

Andersson, Inga (1991). Samverkan för barn som behöver Stockholm. Univers förlag.

Antonovsky, Anton (1991). Hälsans Mysterium. Stockholm: Natur och Kultur.

Bergström, Marianne (2004). Överaktiva barn: scener ur vardagen. Stockholm: Cura bokförlag och utbildning.

Bolander, Ingrid & Boström, Lena (2008). Lärstilar & Läsning. Så lär du barn att läsa utifrån deras styrkor och behov. Jönköping: Brain Books.

Boström, Lena & Svanteström, Ingemar (2007). Så arbetar du med lärstilar -nyckeln till kunskap och individualisering. Jönköping: Brain Books.

Drugli, May Britt (2003). Barn vi bekymrar oss om. Stockholm: Liber.

Duvner, Tore (1998). ADHD Impulsivitet, överaktivitet, koncentrationsvårigeter. Stockholm: Liber.

Fischbein, Siv & Österberg, Olle (2003). Mötet med alla barn–ett specialpedagogiskt perspektiv. Stockholm: Gothia.

Gillberg, Christopher (2005). Ett barn i varje klass. Stockholm: Bokförlaget Cura.

Honos-,Webb, Lara (2008). Så lyfter du fram styrkorna hos eleverna med ADHD, En

handbok om hur du kan omvandla ditt barns svårigheter till styrkor. Jönköping:BrainBooks.

Hwang, Philip & Nilsson, Björn (2000). Utvecklingspsykologi från foster till vuxen. Stockholm:Författarna och Bokförlaget Natur och Kultur.

Kadesjö, Björn (2001). Barn med koncentrationssvårigheter. Stockholm: Liber.

Kvale, Steinar (1979). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Larssen, Malene (2008). Är jag normal mamma? Att se, förstå och möta en flicka med ADD. Västra Frölunda : Aduct.

54

Lpo94(1994).Läroplan för den obligatoriska skolväsendet ,förskoleklassen och fritidshemmet.

Stockholm:Utbildningsdepartementet.

Nationalencyklopedin (1993). Höganäs: Bra Böcker.

Olsson, Britt-Inger & Olsson, Kurt (2007). Att se möjligheterna i svårigheterna: Barn och ungdomar med koncentrationssvårigheter. Lund:Studentlitteratur.

Patel, Runa & Davidson, Bo (1994). Forskningsmetodikensgrunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Pedagogiska magasinet nr 2 (maj 2008). Specialpedagogik. Stockholm.

Stukát, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund:Studentlitteratur.

Skjöld, Wennerström, Kristina & Bröderman, Smeds, Mari (1997). Montessoripedagogik i förskolan och skola. Borås:Natur och Kultur.

Trillingsgaard, Anegen, Dalby, M, A. & Östergaard, J.R. Red). (1999). Barn som är annorlunda. Lund: Studentlitteratur.

Vernersson, IngaLill (2007). Specialpedagogik i ett inkluderande perspektiv. Lund: Studentlitteratur.

www.skolverket.se FN:s barnkonvention

55

Bilaga 1

Malmö Högskola 2009-01-25

Elever i koncentrationssvårigheter i skolsituationen

Förfrågan om medverkan vid intervju i samband med C-uppsats

Vi är en förskollärare och en fritidspedagog som går andra terminen på överbryggande kurs Specialpedagogik vid Malmö högskola. Vi ska nu under våren skriva en C-uppsats.

Vårt syfte med uppsatsen är att ta reda på hur läraren underlättar för elever i

koncentrationssvårigheter. Får eleven den hjälp av pedagogerna de behöver och hur ser i så fall hjälpen ut.

Faktainsamlingen sker bland annat genom intervjuer av fyra lärare i årskurs 2, fyra lärare i årskurs 5 och fyra specialpedagoger/speciallärare som arbetar med dessa klasser. Vi kommer att göra undersökningen i två kommuner.

De som deltar i intervjuerna är garanterade fullständig anonymitet. Även skolorna anonymiseras i redovisningen.

Intervjun kommer att spelas in på band. Efter redovisningen kommer anteckningar och ljudband att förstöras.

För oss är det värdefullt att få ta del av era åsikter och erfarenheter. Vi vore tacksamma om vi kunde intervjua under veckorna 7 och 9.

Vi tackar på förhand för er värdefulla medverkan! Med vänliga hälsningar

Monica Jönsson Tina Hansson

Telefonnummer Telefonnummer E-postadress E-postadress

56

Bilaga 2

Intervjufrågor till lärare

Hur många år har du arbetat som lärare? På vilka stadier Vilken grundutbildning har du?

Hur många elever har du i din klass och hur ser könsfördelningen ut?

Vad innebär begreppet koncentrationssvårigheter för dig?

Hur ser pojkars koncentrationssvårigheter ut? Beskriv. Hur ser flickors koncentrationssvårigheter ut? Beskriv.

Hur handskas du med flickorna som har koncentrationssvårigheter? Hur handskas du med pojkarna som har koncentrationssvårigheter?

Hur många barn i din klass har koncentrationssvårigheter?

Hur anpassar du undervisningen för att kunna möta dessa barn och de behov de har?

Anser du att metoderna gagnar alla elever eller endast barn i koncentrationssvårigheter?

Vad lägger du vikt vid när du hör ordet klassrumsmiljö?

Hur uppmuntrar du eleverna som gör sitt bästa i skolan på ett sätt som får dem att få upplevelsen att duga som de är.

Vad säger föräldrarna om sina barns svårigheter att koncentrera sig?

Vilket stöd ger din chef när det gäller dessa barn?

Vilken fortbildning skulle du vilja ha?

Hur stöttar ni pedagoger varandra?

Anser du att alla barn i koncentrationssvårighet i din klass får det stöd de har behov av?

Har du några resurstimmar tilldelat i klassen? Om ja, räcker timmarna eller hade du önskat fler timmar?

Om du är lärare som uppger att du har arbetat några år. Om du blickar tillbaka upplever du då att barn med koncentrationssvårigheter har ökat, minskat eller är de ungefär lika många? Vad grundar du ditt svar på?

Om du som lärare fick fri tillgång att bestämma allt vad du önskat dig som lärare: Hur skulle då din situation som lärare tillsammans med elever se ut?

57

In document Elever i koncentrationssvårigheter årskurs 1-6, Pupils who find it difficult to concentrate (Page 45-57)