Diskussion

Studiens syfte var att ta reda på om flickor har högre betyg än pojkar i ämnet Idrott och hälsa samt hur det fördelas i ämnet Matematik, då det är känt att flickor presterar bättre överlag i skolan. Enligt Redelius (2009) har det historiskt varit pojkarna som haft det högsta betygen i ämnet Idrott och hälsa, därför innefattar syftet att ta reda på om detta stämmer eller inte i den föregående läroplanen Lpf94 samt den nuvarande läroplanen Lgy11. De frågeställningar som studien har berört är även hur betyget fördelas mellan flickor och pojkar angående de högsta betygen MVG och A och de underkända betygen IG och F från läroplanerna Lpf94 och Lgy11 i ämnena Idrott och hälsa och Matematik. Det resultat som framgick utifrån analysen av statistiken visade enligt figur 6,7,8,9 och 10 att det fortfarande var en majoritet pojkar som hade det högsta betyget både i Lpf94 samt Lgy11, alltså betygen MVG och A jämfört med flickorna i ämnet Idrott och hälsa. När det handlade om elever som inte klarade ett godkänt betyg i Lpf94 så var det enligt figur 2 och 3 fler procent pojkar som hade betyget IG under 9 av 17 läsår medan flickorna hade 7 läsår och ett år var det jämnt fördelat procentuellt i ämnet Idrott och hälsa. I den nuvarande läroplanen Lgy11 visas det i figur 4 och 5 att pojkarna har fått större procentuell andel av betyget F i 5 av 6 år i ämnet Idrott och hälsa, där enbart ett år var jämnt fördelat mellan de båda könen. I figur 11 redovisas andelen underkända betyg i Matematik i procent och under majoriteten av läsåren är det större andel pojkar som får betyget IG eller F. I figur 12 redovisas andelen högsta betyg i Matematik och det varierar år för år vilket kön som har störst andel av det högsta betyget MVG eller A. Den tolkning som vi har angående detta är att då Idrott utanför skolväsendet historiskt sett varit väldigt

mansdominerat och förknippas med maskulinitet, har det avspeglat sig på skolämnet Idrott och hälsa. Det har medfört att det varit naturligt för pojkar att både prestera bra och känt ett behov att kunna hävda sig inom framförallt olika idrotter. Då det underkända betyget IG/F i båda läroplanerna varit relativt konstant runt 3–4 %, kan man fråga sig om det är och har varit lättare att bedöma en elev till ett underkänt betyg än till det högsta betyget. I ämnet

Matematik ter sig betygen vara mer jämnt fördelat mellan könen när vi analyserar de högsta betygen vilket kan bero på att det är ett teoretiskt ämne. I ämnet Matematik är det mer tydligt att pojkarna har en större andel underkända betyg jämfört med flickorna under majoriteten av läsåren jämfört med Idrott och hälsa. Anledningen till detta kan vara att pojkar har mindre motivation för teoretiska ämnen än flickor. Att andel procent underkända betyg i Matematik

26 har sjunkit från nivåer kring 6-7% från läsår 96/97 till mellan 1-2% läsår 18/19 för både flickor och pojkar är det dock svårare att analysera.

I figur 6 ses trenden av det högsta betyget MVG/A mellan läsåren 1996/1997–2018/2019. Det som kan utläsas av figuren är att pojkar har en högre procentandel av de högsta betygen under varje läsår. Det som även kan observera i figur 6 är att andelen högsta betyg ökar kraftigt för både flickor och pojkar mellan läsåren 1996/1997-2012/2013 för att sedan sjunka drastiskt i och med den nya läroplanen som trädde i kraft 2013/2014. Sedan 2013/2014 till 2018/2019 har det högsta betyget ökat stabilt för både flickor och pojkar. Liknande trend ser vi i ämnet matematik A/1a,1b,1c när vi tittar på det högsta betyget MVG/A under samma period enligt figur 12. Den positiva betygstrenden som ses i denna studie kan ses i relation till studien av Wikström (2005) där de undersökte alla elever som har gått ut gymnasiet med avgångsbetyg mellan läsåren 1996/1997 till 2001/2002. Den studien kom fram till att snittbetyget hos avgångselever har ökat med ungefär 13 % och att andelen MVG har ökat under perioden. En liknande ökning av det högsta betyget kan ses i denna studie i figur 6 och 12. Under läsåren 1996/1997 till 2012/2013 har det skett en betygsinflation, då slutbetyget MVG har stigit väldigt mycket under denna period. Anledningen till detta kan även ha att göra med att lärarna blivit bättre på att tolka läroplanen vilket lett till att de på ett mer pedagogiskt sätt har möjliggjort för eleverna att nå ett högt betyg.

I en studie av Marmeleira et al. (2020) från Portugal jämförs gymnasielevers betyg i ämnet Idrott och hälsa. Det resultatet kom fram till var att pojkar har ett signifikant högre

medelbetyg i ämnet än flickor. Pojkar har 15.9 ± 2.1 poäng och flickor 14.3 ± 2.3 poäng på en skala från 0-20. De använder samma betygsskala som i Sverige. Det motsatta gällde i övriga skolämnen. Medelbetyget i ämnet idrott och hälsa var högre hos både flickor och pojkar än i övriga ämnen. Även studien från Frankrike av Lentillon et al. (2006) tar upp ojämlikheten mellan betygen mellan könen i mellanstadie- och högstadieskolor i ämnet Idrott och hälsa. Den studien visar att pojkar har ett högre medelbetyg än flickorna i ämnet. Den studien tar även upp att pojkar förväntar sig ett högre slutbetyg än flickorna och att flickorna missgynnas av lärarna fast de själva inte tycker det. I denna studie ses ett liknande resultat på slutbetygen mellan könen. Under varje läsår mellan 1996/1997 och 2012/2013 under den gamla

läroplanen Lpf94 har en större andel pojkar fått det högsta slutbetyget MVG i ämnet idrott och hälsa jämfört med flickorna som kan ses i figur 7 och 8. Medelvärdet för slutbetyget MVG under denna period ligger hos pojkar på 28,22% och hos flickorna på 22,52%. I figur

27 12 kan det utläsas att medelbetyget i matematik A/1a,1b,1c för flickor och pojkar inte alls kommer upp i samma nivåer av andelen högsta slutbetyg som i Idrott och hälsa. Därav blir medelbetyget lägre i ett ämne som matematik A/1a,1b,1c jämfört med idrott och hälsa och påminner om studien i Portugal där medelbetygen är högre i idrott och hälsa än i de övriga ämnena. Tendensen är att matematikbetygen sakta stiger vilket generar frågor om att betygen i det svenska gymnasiet stiger generellt. Vad det beror på kan vi dock bara spekulera i. Dock har vi inte undersökt medelbetyget för Idrott och hälsa utan vi har fokuserat på det högsta och det lägsta betyget. Den franska studien av Lentillon et al. (2006) är gjord på grundskola och inte i gymnasiet vilket får tas i beaktning. Det kan tolkas utifrån detta är att det fenomen vi påtalade tidigare är att pojkarna inte enbart har högre betyg jämfört med flickorna inom Idrott och hälsa i Sverige, utan att det även gäller i andra länder.

I Finland (Yli-Piipari, 2014) utgör särundervisning normen i ämnet Idrott och hälsa och vanligtvis undervisar manliga lärare pojkarna och kvinnliga lärare flickorna. Det finns även signifikanta skillnader i vad som undervisas för pojkar och flickor. Pojkar utövar sporter som ishockey, innebandy, handboll med mera och flickorna har aerobics, gymnastik, dans m.m. Medelbetyget i grundskola årskurs 9 var år 2003 8.2 för pojkar och 8.3 för flickor. År 2011 var medelbetyget 8.3 för båda könen. Studien har inte räknat ut medelbetyget men det som kan ses är att det finska genomsnittsbetyget kring 8.3 är högt då 10 är det högsta slutbetyget. Denna studie visar även i figur 6,7,8,9 och 10 att andelen MVG/A ökar under varje läsår och därmed höjs medelbetyget. Trenden är positiv. I figur 6 kan det utläsas att pojkarnas andel högsta slutbetyg planar ut läsår 04/05 till 12/13 kring 30–32%. Flickornas kurva går däremot långsamt upp till nivåer kring 30–31% läsår 12/13 i samma figur. Det som skulle vara intressant är att räkna ut medelbetyget år för år i ämnet och hur det har ändrats. Det går även att utläsa i figur 1 att andelen underkänt slutbetyg IG/F inte ändrar sig nämnvärt år för år utan ligger på ett medelvärde kring 4% för både flickor och pojkar och därmed inte ändrar

medelbetyget nämnvärt. Om särundervisning skulle ha utgjort normen i ämnet Idrott och hälsa i gymnasiet, hur hade lektioner sett ut då och hur hade medelvärdet i slutbetyg skiljt sig mellan könen? Man får ta i beaktning att den finska studien är gjord på högstadielever och inte gymnasieelever. Om vi jämför vår studie med den finska studien, kan det tolkas som att ämnet Idrott och hälsa i Finland påminner om det gamla läroplanssystemet i Sverige då det bedrevs särundervisning. Vilket kan vara bra då man vill ha likvärdiga betyg mellan könen. I och med införandet av de nya läroplanerna och samundervisning eftersträvades i Sverige bryta existerande traditionella normer i ämnet. Eftersom Idrott och hälsa historiskt har

28 innefattat traditionella manliga sporter och till viss del fortfarande gör det har det lett till att pojkar har fått ett högre betyg än flickor då det premieras att vara fysisk och maskulin (Larsson et al., 2011; Redelius, 2009). Att andelen underkänt för både flickor och pojkar i denna studie ligger på ungefär 3-4% i både Lpf94 och Lgy11 är svårtolkat. En möjlig förklaring är att en elev oavsett kön som får underkänt har svårt att nå ett visst specifikt kunskapskrav. Det kan vara antingen en teoretisk uppgift eller t.ex. en praktisk uppgift som kräver en viss fysik som simning/livräddning.

Till skillnad från denna studie undersökte Svennberg och Högberg (2018) alla elever i årskurs 9 och deras avgångsbetyg i ämnet Idrott och hälsa och vilka sociologiska bakgrundsfaktorer som påverkade betyget. Slutsatsen från studien var att skolan har lyckats i att kompensera ojämlikheten i fråga om kön och betyg. De största faktorerna som påverkar betyget är migrationsbakgrund och föräldrars utbildningsnivå. I denna studie har man inte tagit hänsyn till vilka bakgrundsfaktorer som påverkar slutbetyget i ämnet. Istället har fokuset varit att se skillnaden mellan läsår och andelen högsta och lägsta betyg och jämföra det mellan könen. Det som framkommit är att pojkar har en större andel MVG i slutbetyg från Lpf94 och slutbetyg A i Lgy11 jämfört med flickorna. Pojkar har även en större andel underkänt

slutbetyg IG/F under de båda läroplanerna men med liten marginal. Vår tolkning är att pojkar har en större andel underkända slutbetyg på grund av att pojkar generellt mognar senare än flickor vilket kan vara en bidragande faktor till varför resultatet ser så ut. Det kan även förklara varför flickor generellt har högre betyg i skolan än pojkar, då det mognar tidigare och tar ansvar för sina studier själva.

Enligt Utbildningsdepartementet (2004) finns det ingen enighet bland forskare om vad som ligger till grund för de olika resultaten i utbildningen mellan könen där pojkar har ett sämre medelvärde i slutbetyg. Arnot et. al (1998) diskuterar om att den samhällsförändring som har skett under slutet av 1900-talet är anledningen till att könsskillnaderna i samhället och att utbildningsresultat för flickor och pojkar i skolan ser ut som den gör. Traditionella könsmönster ifrågasätts nu internationellt. Skolan mål -och utbildning har förändrats. Politiska insatser har givit effekt för flickornas resultat i skolan och i livet. Även kvinnorörelsen har stärkt kvinnan och flickans förhoppningar och syn på livet

(Utbildningsdepartementet, 2004). I figurerna i denna studie ser vi att pojkar i gymnasiet fortfarande har en högre andel högsta betyg A i både den nuvarande läroplanen Lgy 11 i figur 9 och 10 med väldigt liten marginal. I Lpf94 var skillnaderna betydligt större mellan könen i

29 motsvarande betyg MVG se figur 6,7 och 8. I figur 10 har flickorna en positivare korrelation (0,9901) än pojkarna (0,918). Även i figur 1,2,3,4,5 har pojkar har en större andel underkända slutbetyg i de båda läroplanerna Lpf94 och Lgy11 under majoriteten av läsåren. I ämnet Matematik A/1a,1b,1c är det liknande resultat som i Idrott och hälsa i underkända slutbetyget enligt figur 11. Dock varierar det år för år vilket kön som har högst andel av slutbetyget MVG eller A enligt figur 12. Flickor i dagens samhälle är motiverade att studera hårdare än pojkarna och därmed har de ett bättre betyg än pojkarna i de flesta ämnen och kommer förmodligen snart gå om pojkarna även i ämnet Idrott och hälsa. Att flickor är motiverade i skolan kan bero på att de ser upp till framgångsrika kvinnor som har gjort egna karriärer i höga positioner i dagens samhälle, vilket inte var lika vanligt förr i tiden då männen dominerade.

Den tidigare forskningen av Redelius (2009) och Larsson et al. (2011) menar att ämnet Idrott och hälsa genomsyras av en maskulin kultur. Redelius (2009) menar att redan i grundskolan uppstår ett pojknormativt tänk där det är viktigt för pojkar att hävda sig i sport genom att konkurrera och tävla med varandra. Detta kan vara anledning till att flickor har bättre betyg än pojkar i allmänhet redan i grundskolan, med undantag från ämnet Idrott och hälsa. Larsson et al. (2011) menar att ämnet genomsyras av en heteronormativ kultur där ett maskulint manligt fysiskt beteende premieras och där flickor har en mer undanskymd roll. Allt detta kan förklaras av det genuskontrakt som Hirdman (2004) skriver om. Att dessa på tidigt stadium redan förutsagda pojknormer är en del av det genuskontrakt som finns där det på en kulturell nivå handlar om föreställningar hur relationen mellan mannen och kvinnan bör se ut.

Inom genus finns ett system av logiker och den ena var hierarkin i samhället där mannen utgör normen (Hirdman, 2004). Det man kan fråga sig inom skolan i Sveriges grundskola och gymnasium är om hierarkin endast råder inom ämnet Idrott och hälsa där pojkar har ett högre medelbetyg än flickorna (Redelius, 2009). I ämnet idrott och hälsa får pojkarna glänsa då det premieras ett fysiskt manligt beteende som utgör normen och lektionerna ser ungefär ut som de alltid har gjort enligt (Larsson et al. 2011). I övriga ämnen glänser flickorna numera och har lika eller högre medelbetyg än pojkarna i både grundskola och gymnasiet enligt flera studier (Jalmert, 2007; Marmeleira et al., 2020; Quennerstedt et al., 2008; Redelius, 2009; Utbildningsdepartementet, 2004; Wikström, 2005).

30