7. Diskussion och Slutsats
7.1 Diskussion
7.1.1 Miljö
Det finns många faktorer som kan påverka en inlärningssituation. Ljuset i rummet, färgerna på väggarna och valet av växter är några av de faktorer som kan påverka vår inlärning i klassrummet. Ljus är ytterst viktigt för en god lärmiljö, då vi är olika som personer och kräver varierad styrka på belysningen i rummet vi befinner oss i. Det finns vissa personer som kräver mer dagsljus och behöver sitta vid fönstret för att kunna koncentrera sig, medans andra behöver en mer dämpad belysning. För att ta hänsyn till elevers olika behov av ljus kan det vara lämpligt att skapa områden med varierad belysning, något som Nina och Anna bör sträva efter i sina klassrum. Ett exempel är att placera ut lampor i olika storlekar och med varierad belysning och på så sätt tillgodose alla elevers ljusbehov.
Oftast skapar färgvalet på väggarna en reaktion hos personer, vissa färger ger ett
välbefinnande och andra skapar oro och obalans. I båda klassrummen fann vi ett lugn som skapade en avkopplande inlärningsmiljö. Då det fanns önskemål att ändra färgen på väggarna ser vi inte detta som ett alternativ, då vissa färger kan få en negativ reaktion hos elever och lärare. Att ha gröna växter i klassrummet ses som väldigt ovanligt trots att växterna ökar syret och tillför luftfuktighet i rummet. Detta är något som båda lärarna har anammat i sina klassrum, vilket vi anser borde finnas i alla läromiljöer. Det blev väldigt tydligt att det blå och röda klassrummet stod i motsats till varandra, det blå klassrummet hade en traditionell möblering samtidigt som det röda hade en mer friare möblering.
39
Då det fanns önskemål från eleverna, i båda klasserna, att förändra klassrummens
möblering kan det vara relevant för båda lärarna att skapa olika inlärningsområden för att tillgodose elevers olika behov i klassrummet. Förslagsvis kan man ha olika områden i klassrummet där eleverna kan välja om de vill jobba enskilt, i grupper eller två och två samt, om det finns möjlighet, ett område med matta, soffa och kuddar för de elever som är behov av en mer hemlik miljö. För att undvika problematik vid skifte av klassrum bör man ha en snarlik möblering för att undvika oro bland eleverna. Något som Nina och Anna bör överväga, då lektionerna under våra observationer var oroliga. Vilket vi anser kan bero på de kontraster som kan uppstå i skilda klassrumsmiljöer.
7.1.2 Samspel
När det kommer till samspelet i och mellan klasserna praktiserar Nina och Anna två olika undervisningsmetoder, vilket i sig inte behöver vara negativt. Nina är den fria och flexibla läraren som har en handledarfunktion i sina undervisningssammanhang där hon praktiserar en behovsinriktad pedagogik. För att uppnå målen ligger ansvaret hos eleverna, som då måste vara aktiva kunskapssökare. Anna är den styrda, traditionella läraren som praktiserar en förmedlingspedagogik som kan uppfattas som enkelspårig, där läraren är den aktive och väljer den information som eleverna ska ta del av.
När man som lärare praktiserar sina undervisningsmetoder kan man lätt ”glömma bort” att det finns två typer av inlärare hos eleverna, den analytiska och holistiska, vilket gör att eleverna är i behov av olika lärstilar för att kunna ta till sig den kunskap som läraren vill förmedla. Det är ytterst relevant att ta hänsyn till elevernas olika inlärningsstilar för att på så sätt sträva efter ett gott samspel i klassrummet. Vid ett skifte mellan olika lärare kan det uppstå krockar hos eleverna, då lärarens undervisningsmetod och elevens lärstil inte alltid går hand i hand.
40
7.1.3 Läromedel
Beroende på vilket ämne och klasstillfälle, fick vi uppfattningen att Anna inte favoriserade de digitala hjälpmedlen, utan tog istället hjälp av egenproducerat material i klassrummet, samtidigt som det digitala praktiserades frekvent i Ninas klassrum. Då observationerna endast stäckte sig över ett fåtal lektionstillfällen kan vi ha fått en fel bild angående Annas inställning till de digitala hjälpmedlen. Men utifrån det insamlade materialet fick vi uppfattningen att Annas syn på det digitala kan bero på hennes praktisering av traditionell undervisning i klassrummet. Vi menar att Anna hellre använder sig utav läroböcker, whiteboard samt papper och penna i sin undervisning, då hon känner sig mer bekväm med detta tillvägagångssätt. Det kan även vara så att Anna har gjort ett medvetet val att minska datoranvändningen i undervisningen på grund av de tekniska problem som kan uppstå. Under observationerna visade Nina en positiv inställning till det digitala, då användandet av dator och smartboard prioriterades under lektionerna. Anledningen till detta kan vara att Nina har ett genuint intresse och en kompetens inom de digitala hjälpmedlen, samt att hon har en utvidgad medvetenhet om elevernas tekniska kunskaper och vill integrera deras kunnande i sin undervisning. Däremot är vi undrandet till varför Nina inte använde sig av datorn när den blå klassen hade lektion i det röda klassrummet?
7.2 Slutsats
Vi anser utifrån det insamlade materialet att den fysiska klassrumsmiljön är avgörande för inlärning, då elever har olika behov av ljus, färgsammansättning och möblering för att kunna prestera på bästa sätt. Som lärare har vi alla olika undervisningsmetoder och pedagogisk inriktning som vi använder i vår undervisning. För att få ett gott samspel och göra medvetna val av läromedel, är det av stor vikt att man kan vidga sin pedagogiska syn för att kunna tillgodose den inlärare eleven är och vilken lärstil som eleven tillhör.
41
8. Referenser
Litteratur
Björk, Maj & Liberg, Caroline (2009). Vägar in i skriftspråket – tillsammans och på egen hand. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur
Björklid, Pia & Fischbein, Siv (1996). Det pedagogiska samspelet. Lund: Studentlitteratur
Björklid, Pia (2005). Lärande och fysisk miljö – en kunskapsöversikt om samspelet mellan lärandet och fysisk miljö i förskola och skola. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling
Dunn, Rita (2001). Nu fattar jag! – att hitta och använda sin inlärningsstil. Jönköping: Brain Books AB
Gudmundsson, Christer (1997). Lärorummet. Falun: Brain Books AB
Hylén, Jan (2011). Digitalisering av skolan. Lund: Studentlitteratur
Korsell, Ingela (2007). Läromedel – Det fria valet? Stockholm: Liber AB
Ladberg, Gunilla (2010). Skolans språk och barnets – att undervisa barn från språkliga minoriteter. Lund: Studentlitteratur
Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt – en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Gleerups
Repstad, Pål (1999). Närhet och distans – kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur
42
Skolverket (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Edita, Västerås
Trost, Jan (1997). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur
Internet
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag- 2010800_sfs-2010-800/?bet=2010:800#K5 Hämtad 2012-09-13 http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf Hämtad 2012-09-13Bilaga
Samtyckesblankett Intervjufrågor43 Samtyckesblankett
Hej!
Vi är två lärarstudenter, Victoria Edling och Tina Jönsson, som läser sista terminen på Lärarutbildningen med inriktning svenska i ett mångkulturellt samhälle på Malmö
Högskola. Under sista terminen skriver vi vårt examensarbete, där vi har valt att fokusera på klassrumsmiljön och dess påverkan hos elever med svenska som andraspråk. Vi har fått tillstånd av rektorn på Sorgenfriskolan att göra denna undersökning.
Då en av oss har sin praktik i 3B kändes det naturligt att förlägga vår undersökning i denna klass, då barnen är bekanta med Victoria sedan tidigare. För att få mycket material till vårt arbete bjuder vi även in klass 3A att delta i undersökningen.
Undersökningen kommer att bestå av observationer i klassen samt intervjuer av eleverna. Vi kommer att användas oss av en videokamera samt diktafon för att inte gå miste om viktig information. Allt material som samlas in används endast i forskningssyfte och kommer att förvaras under säkerhet och det är bara vi som kommer ha tillgång till det inspelade materialet. I undersökningen råder full sekretess, vilket betyder att barnens namn samt skola inte kommer att avslöjas i det färdiga materialet. Efter ett godkännande från vår examinator kommer undersökningen läggas ut på Malmö Högskolas databas (MUEP) [www.mah.se/muep], vilket är en sida som används som inspiration till- och referens för nya arbeten.
För att detta ska kunnas genomföras krävs ert godkännande som föräldrar. Vi vill poängtera att deltagandet är frivilligt och man kan när som helst avbryta sitt deltagande. Men vi hoppas att ni låter era barn delta, då undersökningen kan visa vikten av en god klassrumsmiljö vilket kan leda till ökad kunskap.
Vid frågor får ni väldigt gärna kontakta oss via mail:
KF092441@student.mah.se eller M09P0429@student.mah.se
Vi ser framemot ett gott samarbete! Victoria & Tina
44 Samtycke/Godkännande
Min dotter/son får delta i undersökningen JA NEJ
ELEVENS NAMN: _______________________________________
KLASS: ________________________________________________
VÅRDNADSHAVARES UNDERSKRIFT:
________________________________________________________
OBS!
45 Intervjufrågor
1. Hur skulle Du vilja förändra ditt klassrum, för att kunna lära dig mer?
2. Vilket läromedel tycker du bäst om och som gör att du lär dig bäst och varför?
3. När tycker du att din lärare visar att hon lyssnar på dig?