Diskussion

Mitt syfte är att ta reda på vilka kunskaper barnen tillägnar sig genom att läsa skönlitteratur? Jag har även relaterat läsningen till historieämnet. Min intention var att jag ville fokusera på barn i tioårsåldern som fick i uppgift att läsa en utvald bok med en historisk handling. Därefter ville jag genom kvalitativa intervjuer, undersöka hur barnen upplevde läsningen, fanns det något som berörde dem och i så fall vad? Min utgångspunkt har hela tiden varit att ta del av barnens upplevelser av läsningen och då jag var nyfiken på att studera och analysera vad barnen har berättat så valde jag att använda mig av en undersökningsmetod med en narrativ ansats.

Det betyder att jag, efter att ha transkriberat mitt inspelade material till skriven text, har skapat fem berättelser om barnen. Hela denna process från idé till resultat, har delvis varit krävande, men framför allt, spännande! Att få möta barnen och höra om deras tankar och upplevelser kring läsning har gett mig både inblick i deras läserfarenheter och förståelse för deras resonemang.

Jag tycker till stor del att intervjuerna förlöpte bra men några få gånger upplevde jag att barnen hade svårt att diskutera enstaka frågor och då försökte jag att omformulera dessa i hopp om att de skulle uppfatta dem lättare. Ibland underlättade detta, men ibland hade detta ändå ingen inverkan. Då accepterade jag att dessa frågor kanske inte var relevanta för henne eller honom. Kanske var vissa frågor, helt enkelt, svåra att svara på.

Generellt bidrog barnen med många spännande tankar och resonemang och jag ska vara ärlig och säga att det inte har varit lätt, att ibland behöva komprimera materialet. Vad är det då som påverkar barnens intresse för en bok? Flera av barnen nämner att de tittar på bokens framsida, vad är det för bild? Hur är färgerna? Titeln, hur ”låter” den?

Nellie till exempel, tilltalas av att den innehåller något med ”skräck”. Alla barnen läser på bokens baksida, de vill gärna ha en kort introduktion av handlingen för att kunna bilda sig en uppfattning om boken. Det kan även vara så att kompisar tipsar om böcker och att barnen tar del av klassens insamlade bokrecensioner. Något annat som visade sig i min undersökning är att flera av barnen tycker om böcker som ingår i en serie. När Amanda säger:

Det är roligast om man håller på med en serie för då tar det liksom inte slut… det liksom fortsätter och det är då man läser som mest. Jag gillar när det fortsätter.

då kan jag bara relatera till mig själv när jag är mitt i en spännande trilogi eller annan bokserie. Det är en fantastisk känsla, nästan som ett trevligt sällskap som väntar på mig… Därför väljer jag att ta tillsluta mig det positiva synsättet som Allard, Rudqvist och Sundblad (2001) har, när de menar att läsning i en viss genre kan ses som en led i läsutvecklingen.

Barnen ger inte uttryck för att böcker i en serie kan likna varandra och eventuellt därför kan uppfattas som ”tjatiga”, tvärtom det verkar som om mottot är ”bara den är bra så spelar det väl ingen roll att den påminner om de andra böckerna i serien”. Jag är övertygad om att positiva läsupplevelser påverkar oss att vilja läsa ännu mera!

När vi samtalar om vad barnen lär sig av att läsa skönlitteratur, så tar sig detta i uttryck på flera olika sätt, både generellt och i relation till de olika böckerna barnen har läst inför min undersökning. Exempelvis så tycker Elsa att böcker gör så att man tänker mer, både på saker man känner till och har varit med om, men även på saker eller situationer som är ”nya” för henne. Amanda upplever att hon ibland får en förståelse för de olika personer hon läser om och Johan tycker att läsning utvecklar ordförrådet. Beträffande vad barnen har lärt sig av Vargbröder och Spetshäxan så berättar Kajsa bland annat att hon har lärt sig en del om björnars beteende och liksom Elsa fick hon kunskap om de olika slags redskap människorna använde sig av. Johan tycker att han fick lära sig om hur människorna levde och Amanda inser ”hur bra vi själva har det” när hon läser om de olika klasskillnaderna i Spetshäxan. Hermansson Adler (2009) menar att skönlitteratur i kombination med andra läromedel kan öka och fördjupa elevers förståelse av historiska händelser. De utvecklar också en slags historisk empati. Hellstrand och Lindqvist

(1998) är inne på samma spår när de hävdar att om fakta används på ett gestaltande sätt så är det mer naturligt för läsaren att leva sig in i olika karaktärer och skeenden.

Upplever då barnen i min undersökning att en bok med historisk handling kan öka intresset för historieämnet? Spontant ger alla barnen uttryck för att det är intressant att läsa böcker som handlar om förr i tiden för då kan man få en inblick i hur människor levde och hur det var för de fattiga och så vidare. Johan nämner också att det är roligare att läsa om historia i ”vanliga” böcker för att det ”händer mer” i dem.

Något som jag dock tycker är både bekymmersamt, men även intressant, är att Kajsa påpekar att hon knappt har haft historieundervisning i skolan och därför har svårt för att definiera vad begreppet historia egentligen innebär… En annan sak är att Kajsa ger uttryck för svårigheten i att hitta lämpliga böcker. Jag tror det är viktigt att hennes lärare är uppmärksamma på att Kajsa får stöd i att hitta litteratur som ”passar” henne. Molloy (2008) menar att om läraren är medveten om sina elevers olika behov och förutsättningar, så är det lättare att välja passande texter både för den enskilde eleven och för hela gruppen.

5.2 Slutsats

När det handlar om vad som gör barnen intresserade av en bok, så är min uppfattning att det för några dels är utseendet på framsidan, det vill säga färgerna, bilderna och namnet på titeln som avgör om de vill läsa boken. Alla påverkas också av ”baksidetexten” som oftast ger en försmak av bokens handling. Det är också vanligt att barnen läser böcker i en serie och då ger de inte uttryck för någon skepsis utan de läser nästa del, oftast per automatik, ”för att den första var så bra”. Det bekymrar dem inte att böcker kan likna varandra.

Barnen i min undersökning har ibland svårt att definiera precis vad de har lärt sig av läsningen, däremot har alla mer eller mindre, blivit underhållna av de böcker de fick i uppdrag att läsa. De har även blivit mer nyfikna på den historiska berättelsen generellt. Vidare har de, som jag tidigare nämnt, delat med sig av sina förkunskaper av historia men även av samhället idag. Vinterek (2000) som har jämfört läroböcker i historia med den historiska romanens förutsättningar, menar att de olika slags böckerna ger samma

faktaupplysningar, däremot ger de skönlitterära böckerna möjligheter till etiska ställningstaganden. Även Hermansson Adler (2009) hävdar att skönlitterära böcker medverkar till att vår förståelse fördjupas då vi identifierar oss med de olika karaktärerna i den historiska berättelsen. Känslomässiga inslag från skönlitteratur i kombination med övrig information från läromedel, förstärker elevernas förståelseprocess, det blir en förståelse på ett djupare plan.

Min uppfattning är att barnen upplever att de blir mer intresserade av historieämnet efter att de har läst en bok med en historisk handling. Flera av barnen ger exempel på hur de blir berörda av de olika karaktärernas levnadsöden i de båda böckerna. Exempelvis så upprörs Amanda av de stora klasskillnaderna i Spetshäxan och Elsa relaterar Toraks sorg över att mista sin pappa i Vargbröder, till det att mista någon i verkligheten. Flera av barnen ger också uttryck för att de tycker om att läsa om hur människor hade det förr i tiden.

Arbetet med denna undersökning, där jag har fått möjlighet att samtala med fem barn med massor av intressanta tankar och åsikter, har gjort mig mer övertygad om att jag i min roll som lärare, vill integrera skönlitteratur i stora delar av min undervisning. Det är viktigt att jag som lärare är påläst och engagerad i mitt val av litteratur, jag ska både kunna inspirera och ge respons på elevernas eventuella frågor. Min vision är att mina elever utöver läsningen, ska få uppleva det fascinerande i det att arbeta vidare med de texter de läser, att de ska få utveckla sitt tänkande och förstå att de faktiskt lär sig av sig själva och varandra när de samtalar om böcker. Jag tror det är viktigt att eleverna känner att det de själva bidrar med är betydelsefullt och genom att arbeta mycket med bland annat högläsning och boksamtal i olika former så vill jag påstå att det finns goda möjligheter till en flerstämmig undervisning där alla känner sig inkluderade.

5.2.1 Pedagogiska implikationer

Om vi ser på hur deras skolor arbetar med litteratur, så innebär detta oftast individuell läsning, högläsning, arbeta med bokrecensioner som ibland läses upp, samt endast i ett fall, arbete med textkopplingar. Jag vill uppmärksamma att alla barnen ger uttryck för att de helst läser ensamma. Vad kan detta bero på? Flera av dem säger i och för sig

själva att läsning för dem innebär avkoppling och en stund där man varvar ned. Det verkar till exempel inte som om boksamtal är något som förekommer

överhuvudtaget i barnens skolor och detta förundras jag över. Jag tror att det är viktigt att skolan arbetar på ett djupare plan med de texter eleverna läser, att eleverna lär sig olika slags lässtrategier för att utveckla sin förståelse för olika slags texter som de läser, både i skolan och på sin fritid.

5.2.2 Framtida forskning

Som jag tidigare nämnt, bekymrade det mig att ett av barnen påpekade att det var svårt att förstå vad historia betyder eftersom hon ansåg att klassen inte hade haft speciellt mycket undervisning i ämnet. Det hade därför varit intressant att undersöka hur det står till med historieundervisningen på mellanstadiet. Hur är den upplagd och vilka

didaktiska tankar gör sig lärarna och så vidare. Jag hade också kunnat tänka mig att undersöka lärares perspektiv beträffande att arbeta med skönlitteratur i skolan.

6 Referenser

6.1 Tryckta källor

Allard, Birgitta, Rudqvist, Margret, Sundblad, Bo (2001). Nya Lusboken. Stockholm: Bonnier Utbildning AB.

Amborn, Helen, Hansson, Jan (1998). Läsglädje i skolan. En bok om litteratur-

undervisning tillsammans med slukarålderns barn. Falun: Falu Bokproduktion. s.10, 11,

22

Berggren, Lars, Greiff, Mats (2009). En svensk historia från vikingatid till nutid. Lund: Studentlitteratur. s.12.

Bruner, Jerome (2002). Kulturens väv: Utbildning i kulturpsykologisk belysning. Göteborg: Daidalos.

Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB.

Calander, Finn (1998). Livets episodiska form som grund för datakonstruktion och analys. I Ingrid Heyman & Héctor Pérez Prieto (Red.), Om berättelser som redskap i

pedagogisk forskning (En rapport från forskningsgruppen, 131). Uppsala: Uppsala

universitet, Pedagogiska institutionen.

Chambers, Aidan (2001). Böcker inom oss – om boksamtal. Stockholm: Rabén & Sjögren Bokförlag. s. 25

Culler, Jonathan (1993). Litterär kompetens i modern litteraturteori. Från rysk

formalism till dekonstruktion. Del 2. (Red.). Entzenberg & Cecilia Hansson.

Lund: Studentlitteratur.

Doverborg, Elisabeth, Pramling, Ingrid (1985). Att förstå barns tankar – Metodik för

barnintervjuer. Stockholm: Almqvist & Wiksell Förlag AB.

Dysthe, Olga (1996). Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur.

Hellsten, Jan – Olof (1998). Giltig forskning? I Ingrid Heyman & Héctor Pérez Prieto (Red.), Om berättelser som redskap i pedagogisk forskning. En rapport från

forskningsgruppen (Pedagogisk forskning i Uppsala, 131). Uppsala: Uppsala

universitet, Pedagogiska institutionen.

Hellstrand, Åke, Lindqvist, Ola (1998). Den historiska berättelsen i undervisningen. Stockholm: Dialogos Förlag.

Hermansson Adler, Magnus (2009). Historieundervisningens byggstenar – grund-

läggande pedagogik och ämnesdidaktik. Stockholm: Liber AB. s.165

Heyman, Ingrid, Pérez Prieto, Héctor (Red.). (1998). Om berättelser som redskap

pedagogisk forskning. En rapport från forskningsfruppen (Pedagogisk forskning i

Uppsala, 131). Uppsala universitet, Pedagogiska institutionen.

Jönsson, Karin (2007). Litteraturarbetets möjligheter: En studie av barns läsning i

årskurs F-3. Malmö: Malmö Högskola, Lärarutbildningen.

Iser, Wolfgang (1991). The act of reading. A theory of aesthetic response. Baltimore: John Hopkins.

Keene, Ellin Oliver, Zimmermann, Susan (2006). Tankens mosaik – Om mötet mellan

Langer, Judith (2005). Litterära föreställningsvärldar: Litteraturundervisning och

litterär förståelse. Göteborg: Daidalos AB.

Lindö, Rigmor (2005). Den meningsfulla språkväven. Lund: Studentlitteratur.

Malmgren, Lars - Göran (1997). Åtta läsare på mellanstadiet. Lund: Studentlitteratur. Malmgren, Lars–Göran (2011). Svenskundervisning i grundskolan.

Lund: Studentlitteratur. s.63

Molloy, Gunilla (2008). Reflekterande läsning och skrivning. Lund: Studentlitteratur. Patel, Runa, Davidsson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder.

Lund: Studentlitteratur.

Paver, Michelle (2006). Vargbröder – Han som föddes att möta mörkret del 1. Sundbyberg: Bokförlaget Semic.

Polkinghorne, (1995). Narrative configuration in qualitative analysis. In J.Amos Hatch & R. Wisniewiski (Eds.), Life history and narrative (pp.5-23). London: Falmer Press. Queckfeldt, Eva (2009). “Det var en gång…Om historiska romaner och romaner som blivit historiska”. I Klas-Göran Karlsson & Ulf Zander (Red). Historien är nu – en

introduktion till historiedidaktken. Lund: Studentlitteratur.

Reichenberg, Monica (2008). Vägar till läsförståelse – Texten, läsaren och samtalet. Stockholm: Natur & Kultur.

Riessman, Catherine (1993). Narrative analysis. Newbury Park: Sage.

Rosenblatt, Louise M. (2002). Litteraturläsning som utforskning och upptäcktsresa. Lund: Studentlitteratur. s. 10

2011. Stockholm: Skolverket.

Smith, Frank (2000). Läsning. Stockholm: Liber AB.

Säljö, Roger (2005). Lärande i praktiken: Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.

Taube, Karin (1995). Läsinlärning och självförtroende. Stockholm: Rabén & Sjögren. Thavenius, Jan (1995). Den motsägelsefulla bildningen. Stockholm/Stehag: Symposion. Ulfgard, Maria (2009). In i texten – ut i livet Om lärarutbildningens kurslitteratur. I Lena Kåreland (Red.) Läsa bör man? – den skönlitterära texten i skola och

lärarutbildning. Stockholm: Liber AB.

Vygotskij, Lev S. (2001). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.

Wingård, Barbro, Wingård, Bo (1994). Lässtimulans i skolans vardag. Solna: Ekelunds Förlag AB.

Wessnert, Gudrun (2008). Spetshäxan. Stockholm: Bonnier Carlsen Bokförlag.