Diskussion

I resultatet av vår undersökning kunde vi tyda att samarbetet mellan skolbibliotekarien och svenskläraren ofta byggde på ett så kallat uppdrag där skolbibliotekarien fungerar som en resurs till läsundervisningen i form av ”boktipsare”. De två skolornas svensklärares samarbete med sina respektive skolbibliotekarier skiljde sig åt på så sätt att L1 använde skolbibliotekarien och hennes breda kunskap om skönlitteratur när det handlade om att förse eleverna med, för dem anpassad litteratur, medan L2 valde att förlita sig på sin egen kunskap om skönlitteratur. För att ge en förklaring till svensklärarnas olika arbetssätt måste man, enligt Limberg, se till skolbibliotekariens tänkta, pedagogiska roll. Alltså vilken syn skolorna har på bibliotekariens roll i undervisning och lärande. Eftersom vår undersökning inte avslöjar hur skolorna ser på bibliotekariens roll kan vi inte ge någon vidare förklaring till detta. Däremot framgår det av L1 att han använder skolbibliotekarien till att finna litteratur till eleverna och läsprojektet. Han säger också att de i läsprojekten inte lägger någon tyngd vid läsförståelse utan att syftet är att eleverna ska få en vana i att läsa. L1 menar alltså att det primära inte är att träna upp läsförståelsen, vilket istället L2 anser medvetet ska genomsyra all läsning. Lärarnas syn på läsningen ser således olika ut och beror på att de utgår från olika syften. L2 låter skönlitteraturen ta plats i undervisningen för att göra eleverna medvetna om att litteratur är viktig.

Bardenstam utgår ifrån att läsningen påverkas av sociala, kulturella och institutionella skolmiljöer. Hon menar att skolorna måste förmedla syftet med läsningen till sina elever. Kopplas hennes utgångspunkt till hur L2 låter litteraturen ta plats i undervisningen på så sätt att skönlitteraturen blir ett naturligt inslag i elevernas vardag,

36

är det troligt att eleverna skaffar sig en positiv inställning till läsning. Det kan i förlängningen även leda till att eleverna fortsätter att läsa även utanför skolan.

Båda skolbibliotekarierna går ut till klassrummen och har bokprat med eleverna i syfte att väcka ett intresse för läsning. B1 menar att utseendet på omslaget är viktigt för att eleven ska finna boken intresseväckande. Hon säger att skönlitterära klassiker ibland har omslag som inte tilltalar eleverna och att det kan vara avgörande för om de läser den eller inte. Men kanske är det mer än omslagen på böckerna som är avgörande för om eleven läser dem eller inte? Enligt Bardenstams teori är det viktigt att eleverna får veta varför de ska läsa, i det här avseendet skönlitterära klassiker. Vi kan, enligt resultatet av vår undersökning, inte bortse ifrån att elevers vetskap om syftet med läsningen också spelar en avgörande roll för deras vidare läsning av skönlitteratur.

Enligt Chambers resonemang bemöter elever ofta andra genrer, än dem de vanligtvis läser, med olust. Eleverna känner sig alltså främmande inför genrer de inte känner till och behöver hjälp och vägledning för att nå intresset för nya. Båda skolorna arbetar med så kallade bokprat, i vilka skolbibliotekarierna, via envägskommunikation, informerar eleverna om böcker. Sett utifrån det sociokulturella perspektivet, där lärande skapas i sociala sammanhang, sker det inget lärande i det här sättet att arbeta. I bokcirklar däremot, som B2 arbetar med utöver bokpraten, kan en tvåvägskommunikation ske om böckerna som läses är samma och på så sätt kan leda till diskussion. I enlighet med Chambers resonemang om bokcirklar, och risken med uteblivna diskussioner, bör samma bok läsas av alla elever. Enligt det sociokulturella perspektivet är det här arbetssätt något som kan leda till lärande, eftersom kommunikationen i samtal sker från båda håll. Som blivande svensklärare vore det intressant att i framtida forskning, för att jämföra de olika arbetssätten, undersöka skillnaden mellan bokcirklar där samma bok läses och bokcirklar där olika böcker läses.

Bokcirklarna som B2 arrangerat var konstruerade på så sätt att eleverna fick berätta om en bok de läst samt ta del av övriga elevers bokpresentationer. Hon menade också att tillvägagångssättet blev en, för eleverna, naturlig väg till möten med ny skönlitteratur. Hon sa också att det mestadels var flickor som deltog i bokcirklarna. Molloy kommer i sin undersökning fram till att det främst är flickor som läser skönlitteratur, vilket kan vara en förklaring till varför flickors deltagande i bokcirklarna är högre än pojkars.

37

En vidare förklaring till varför flickors deltagande är högre än pojkars kan vara elevers uppfattning om skolhierarkier, som Bardenstam menar ligger till grund för deras inställning till litteratur. Att pojkars deltagande i bokcirklarna är lågt kan alltså bero på att de anser att läsning av, och samtal om, skönlitteratur, är något som flickor gör men inte pojkar. Med Bardenstams resonemang om skolan som kulturell miljö i åtanken kan vi inte låta bli att reflektera över hur man som svensklärare skulle kunna arbeta för att ändra pojkars uppfattning om skolhierarkier, vilket är det, som enligt Bardenstam, krävs för att öka deras intresse för skönlitteratur.

När vi ser till valen av litteratur med tidigare resonemang om vem som bäst kan finna lämplig litteratur till eleverna vill vi påstå att det är syftet med läsningen som styr. B1 tar i samråd med lärarna fram litteratur som berör läsprojektens teman medan B2 hjälper eleverna att finna litteratur som motsvarar deras intressen och som de kan läsa under läsprojektet. Andersson & Dunsäter konstaterade i sin undersökning att lärare har en positiv inställning till skolbibliotekariernas roll i undervisningen och att var för ett samarbete. Tilander & Runevad menar också att informanterna i deras undersökning var för samarbete men att de önskade att samarbetet var större. Vidare menar de att samarbetet var begränsat eftersom lärarna inte var medvetna om skolbibliotekariens informationskompetens. Vi anser att våra informanter också är för ett samarbete men att samarbetets utsträckning i undervisningen är beroende av syftet med den. Att samarbetena ser olika ut på de olika skolorna beror på hur skolorna arbetar med läsprojekten. Det skulle också kunna vara omvänt, det vill säga om samarbetet mellan svensklärarna och bibliotekarien på S1 inte fungerat som det gör skulle läsprojekten kanske inte utgå från gemensamma teman utan istället ha det upplägg S2 har.

Beträffande skönlitteratur som bäst lämpar sig för elever är det viktigt att skolbibliotekarie och svensklärare ser till de faktorer som kan utgöra hinder för eleven att förstå vad de läser. Det är också angeläget att veta och kunna förmedla de kvalitéer som finns att tillgå via den. Det är alltså betydelsefullt för både eleven och skolbibliotekarien att känna till syftet med läsningen. Levander skriver att hennes informanter menade att tiden var avgörande för om eleven skulle kunna förses med ett bra och anpassat material. Ingen av informanterna i den här undersökningen nämnde att tiden kunde avgöra för om de skulle lyckas finna en bok som var anpassad till eleven. Däremot kan det tänkas att tiden har betydelse eftersom skolbibliotekarierna gjorde intervjuer med eleverna för att ta reda på deras intressen. Likaså är bokprat tidskrävande

38

eftersom det av skolbibliotekarien kräver tid att läsa, sammanfatta och presentera boken för eleverna.

Svenskläraren är den som bestämmer syfte med läsningen medan skolbibliotekarien i enlighet med syftet kan, genom samarbete, bidra med passande litteratur. Det utesluter dock inte att skolbibliotekarien är medveten om elevernas olika nivåer i läsningen och inte heller att svenskläraren kan bidra med litteraturtips.

Förutsättningarna för att eleven ska läsa en skönlitterär bok är alltså flera. B2 menar att hon genom intervjuer försöker ta reda på vilka olika intressen eleverna har. Därefter försöker hon finna skönlitteratur som på ett eller annat sätt motsvarar elevens intressen. B1 utgår ifrån att finna en bok som väcker ett intresse hos eleven och är spännande. Men eftersom frågorna också berörde läsning utanför skolan är det intressant att visa på ett exempel som vi tidigare diskuterat, nämligen bokcirklar. Inom cirkeln kunde det finnas en hög ambitionsnivå hos eleverna att berätta om, och ta till sig, ny skönlitteratur, men att det kunde tänkas att ambitionerna tenderade att avta utanför den. Om eleven av skolbibliotekarien får tips på en bok att läsa kan det tänkas att eleven inte kommer att ta sig igenom den om uppföljning inte görs. Uppföljning menar vi kan vara att någon i elevens omgivning, också utanför skolan, visar ett intresse för boken och därmed ställer spontana frågor. Vi kommer kanske aldrig att kunna förvänta oss en sådan respons utanför skolan, men vi måste vara medvetna om att alla elever inte har samma förutsättningar. Arbetet får inte sluta här vid. Skolbibliotekarierna kan kanske utöka sina bokcirklar och sitt bokprat än mer och samarbetet mellan dem och svensklärarna kan vidgas ytterligare vilket i sin tur kan leda till en förändring av elevers upplevelser av skolans sociala, kulturella och institutionella miljöer.

39

6.1 Slutsats

Syftet med det här arbetet var att studera hur svensklärare och skolbibliotekarier på skolor i grundskolans senare år upplever sitt samarbete, med fokus på skönlitteratur, och hur de arbetar med att främja elevers läsning.

De frågeställningar vi formulerade och som är arbetets utgångspunkt är: ”Hur samarbetar svensklärare och skolbibliotekarier med elevers läsning av skönlitteratur?” och ”Hur upplever svensklärare och skolbibliotekarier att de arbetar läsfrämjande?” Utifrån resultatet av vår undersökning drar vi slutsatsen att svensklärarens och skolbibliotekariens arbete med elevers läsning av skönlitteratur styrs av de båda skolornas syfte med läsningen.

Undersökningen visar att både skolbibliotekarierna och svensklärarna arbetar läsfrämjande, men på olika sätt. Svensklärarnas läsfrämjande arbete liknar varandras då de låter eleverna läsa många böcker i syfte att väcka intresset för skönlitteratur. Skolbibliotekarierna ger eleverna tips på böcker med förhoppningen att väcka elevernas intresse för fortsatt läsning av skönlitteratur.

40

7. Referenser

7.1 Tryckta källor

Bardenstam, Malin (2012). Att bygga läsning. Om byggelevers förhållningssätt till

läsning i svenskämnet på gymnasiet. Licentiatuppsats. Malmö Högskola/Lunds

Universitet, Studier i pedagogik, Malmö.

Bråten. Ivar. (2008). Läsförståelse i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur

Chambers, Aidan (2005). Böcker inom oss Om boksamtal. Solna: Rabén & Sjögrens bokförlag.

Johansson, Bo & Svedner Per-Olov (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen.

Undersökningsmetoder och språklig formulering. Uppsala: Författarna och Kunskapsförlaget.

Johansson-Lindfors, Maj-Britt (1993). Att utveckla kunskap om metodologiska och

andra vägval vid samhällsvetenskaplig kunskapsbildning. Lund: Studentlitteratur.

Limberg, Louise (2002) Skolbibliotekets pedagogiska roll – en kunskapsöversikt. Stockholm: Danagårds grafiska.

Molloy, Gunilla (2003). Att läsa skönlitteratur med tonåringar. Lund: Studentlitteratur. Molloy, Gunilla (2008). Reflekterande läsning och skrivning. Lund: Studentlitteratur. Repstad, Pål; översättning: Björn Nilsson (2007). Närhet och distans. Kvalitativa

metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Skolverket (2011), Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.

Västerås: Edita

Strandberg, Leif (2006). Vygotskij i praktiken: bland plugghästar och fusklappar. Stockholm: Norstedts Akademiska förlag.

Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma.

Vygotskij, Lev, Semyonovich (2001). Tänkande och språk. Uddevalla: Mediaprint Uddevalla AB.

41

7.2 Elektroniska källor

Andersson, Kajsa & Dunsäter, Torleif (2009). Skolbibliotek och undervisning: En studie

om lärare och skolans bibliotekariers uppfattningar om skolbibliotekets roll i undervisningen. Examensarbete i pedagogik. Högskolan Väst, Institutionen för

omvårdnad, hälsa och kultur, Trollhättan.

Hämtat från http://hv.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:226619. Publicerat 2 Juli 2009. Hämtat 17 april 2012

Levander, Ann (2010). Samverkan mellan bibliotekarie och lärare kring elever med

dyslexi. - En intervjustudie av fyra bibliotekariers erfarenheter kring elever med dyslexi och samverkan med lärare kring dyslektiska elever. Lärarexamensuppsats. Södertörns

Högskola, Lärarutbildningen med interkulturell profil, Flemingsberg.

Hämtat från http://sh.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:390249. Publicerat 24 Januari 2011. Hämtat 17 april 2012.

Nationalencyklopedin (2012). Bibliotekarieyrkets långa historia. Hämtad från:

http://www.ne.se/rep/bibliotekarieyrkets-långa-historia. Hämtat 28 Maj 2012.

Runevad, Harriet & Tilander, Christina (2004). Lärare och bibliotekarie funkar det? En

fenomenografisk studie av gymnasielärares uppfattningar om gymnasiebibliotekariens betydelse i undervisningen. Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap.

Bibliotekshögskolan, Borås.

Hämtat från http://bada.hb.se/bitstream/2320/1131/1/04-99.pdf. Publicerat 5 Oktober 2006. Hämtat 17 april 2012.

Skolverket (2012). Mer om…Skolbibliotek. Juridisk vägledning. Hämtat från

http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.172929!Menu/article/attachment/Skolbibliotek_

juridisk%20v%C3%A4gledning_slutlig%20version%20maj%202012.pdf

Granskat 2012. Hämtat 31 maj 2012.

Sveriges rikes lag (2010). Skollag (2010:800) Hämtat från:

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag- 2010800_sfs-2010-800/?bet=2010:800#K10

42

Bilaga 1

Teman som utgicks ifrån vid intervjutillfällena:

 Lärarens uppfattning om samarbetet med skolbibliotekarien.

 Skolbibliotekariens uppfattning om samarbetet med lärarna.

43

Bilaga 2

Innan intervjun lästes följande upp och informanten fick därefter ta ställning till sitt medverkande.

Informanten ger sitt godkännande efter det att samtliga punkter lästs upp.

 Du har fått information om att din anonymitet är skyddad och att det i det färdiga arbetet inte ska vara möjligt att identifiera vare sig deltagare, skolor eller elever?

 Du har fått ta del av undersökningens syfte?

 Du samtycker till medverkande i undersökningen?

 Du godkänner att intervjun dokumenteras genom ljudupptagning?

 Du vet att du när som helst, under pågående intervju, har rätt till att avbryta ditt deltagande och om så önskas få ditt intervjumaterial raderat.

Om du instämmer till det som du nyss fått uppläst svarar du JA. Instämmer du ej till ovanstående svarar du Nej. Du avgör om du vill avstå medverkande.