Nedan diskuteras kunskapsöversiktens resultat och den valda metoden.
7.2 Metoddiskussion
En kunskapsöversikt eller litteraturstudie bygger på författarens tolkningar av det insamlade materialet vilka påverkas av författarens individuella upplevelser, erfarenheter och för- förståelse för ämnet, vilket det enligt hermeneutiken är omöjligt att tolka utan (Bergström och Boréus 2012b, 31). Jag har under arbetets gång försökt hålla mig så öppen och objektiv som möjligt till texterna samt presentera ett tydligt metodval för att möjliggöra att en annan forskare eller författare ska kunna följa min process och få fram samma eller liknande resultat. Men detta gör också att en annan forskare skulle kunna få ett annorlunda resultat trots användandet av samma sökord beroende på artikelurval och tolkningar påverkade av individens egna upplevelser, erfarenheter och förförståelse för ämnet.
Under läsningen av det insamlade materialet kom mina tankar hela tiden tillbaka till betydelsen av känsla av sammanhang hos individen och tanken på att analysera resultatet med hjälp av Antonovskys teori KASAM växte fram. En teori jag anser passa ämnet väl precis som valet att göra en kunskapsöversikt på ämnet. Anledningar till att det blev just en kunskapsöversikt är dels den mängd litteratur och forskning som publicerats inom ämnet och dels den tidsram jag hade att röra mig inom. Hade mer tid funnits att tillgå så hade en kvalitativ studie med hemmasittande elever som kommit tillbaka till skolan och deras upplevelser av vägen dit varit intressant att genomföra. Precis som en jämförande studie mellan gymnasieskolans vägledare och vuxenutbildningens vägledares arbetssätt i arbetet med unga utan fullständiga gymnasiebetyg hade varit intressant att fördjupa sig i.
Detta då dropouts är ett ständigt aktuellt ämne som jag tycker ska och bör fortsätta fördjupas och diskuteras, både i lärare- och vägledarsammanhang och i samhället i stort, då det som sagt påverkar både individ och samhälle.
7.3 Resultatdiskussion
Resultatet visar på ett glapp mellan skolpersonalen och de unga vuxnas upplevelser av det förebyggande arbetet. I det förebyggande arbetet betonas vikten av tidiga insatser för att lättare kunna förändra ett beteende innan det blir för djupt förankrat hos individen (Konstenius och Schillaci 2010, 25, Springe 2009a, 33), individuellt anpassade studieplaner (Springe 2009a, 34-35), god vägledning inför gymnasievalet (Suh et al. 2007, 201, Sveriges kommuner och landsting 2012, 20-21) samt att skolan som organisation genom sina handlingar och ord visar att den tror på elevens förmåga att lyckas (Springe 2009b, 27, Knesting 2008, 7-9, Sveriges kommuner och landsting 2012, 8, 12-13). Insatser som de unga vuxna själva beskriver hade kunnat få dem att stanna kvar i skolan, men som de upplever saknades (Temagruppen unga i arbetslivet 2013, 25-27).
Vad är det som skapar detta glapp? Kan det vara så att stödet sätts in för sent när elevens beteende och situation redan är för djupt rotad? En intervjuperson beskriver sin upplevelse av stöd som:
Jag var mobbad och till slut valde jag att stanna hemma. Hade jag fått stöttning och om någon i skolan eller hemma hade brytt sig och frågat varför jag valde att stanna hemma, kanske det hade gått bra(Temagruppen unga i arbetslivet 2013, 16).
Eller kan det vara så att eleven inte ser eller väljer att inte se de försök till stöd och hjälp enskilda lärare och vägledare eller skolan som organisation gör? En rektor beskriver det som att “Generally, kids don’t see their principal as a caring person… They don’t know how much I care” (Knesting 2008, 8)
Det finns nog många svar på denna fråga, till stor del beroende på individens; skolpersonal som elev, upplevelse av situationen. Ett alternativ till svar tror jag kan vara elevens brist på känsla av sammanhang. Hanson (2004) beskriver det som att individen ”måste veta hur saker och ting förhåller sig och hur problem kan angripas för att kunna
hantera en problematisk situation” (2004, 113). De unga som hoppar av gymnasiet är inte särskilt gamla, mellan 15-19 år, och har därmed inte lika stor livserfarenhet som vad en vuxen har. Därför anser jag det vara än viktigare att stötta och bygga upp elevens självkänsla, självförtroende och känsla av sammanhang för att få eleven att känna en hanterbarhet över det som sker, förmåga att styra sitt eget liv och en tro på sin förmåga att lyckas, ibland med stöd från omgivningen. Detta hjälper individen se en meningsfullhet i det den gör och kan besvara varför-frågor av olika slag. Genom en hög känsla av KASAM ökar individens möjlighet till att skaffa sig den kunskap och kompetens som krävs för att kunna lösa en utmaning och se på vilka sätt utmaningen faktiskt är värd att engagera sig i (Hanson 2004, 114-115).
Ett annat svar på frågan vad som kan orsaka glappet mellan skolpersonalen och elevens upplevelse tror jag kan vara enskild skolpersonals handlingar och ord liknande studierektorn i Knestings (2008, 7) studie. Situationer där en enskild persons handlade går tvärtemot organisationens samlade arbete och mål och där orden kan sätta djupa spår i eleven. En tjej beskriver de kommentarer hon har fått höra från skolans sida till följd av sin funktionsnedsättning som ”Jag har alltid fått höra att jag är konstig av lärare och sånt. (…) Även när jag var mobbad var det mitt fel” (Temagruppen unga i arbetslivet 2013, 13).
Det förebyggande arbetet är hela skolans ansvar (Springe 2009b, 26) för tillsammans kan vi hjälpa och tillsammans ska vi hjälpa.
7.4 Framtida forskning
I min litteratursökning upplevde jag det lättare att hitta studier som diskuterar problemet med dropouts ur skolledning, lärare och vägledares synvinkel snarare än avhopparna självas perspektiv. För framtida forskning skulle jag gärna se mer forskning som tar avstamp i hur avhopparna själva såg på sin skoltid och i mötet med livet efter skolan. Avslutningsvis tycker jag det hade varit intressant att titta närmare på individer som inte påbörjat eller som har hoppat av gymnasiet av karriärmässiga skäl upplevelser, t.ex. arbete inom sociala medier, musikbranschen eller elitidrott. Hur ser de på valet att inte avsluta gymnasiet och
skapats en ny arbetsmarknad kring sociala medier, där många unga idag är verksamma och även genom talangprogram som Idol, vilket årligen drar hundratusentals sökande.
8. Referenslista
Antonovsky, Aaron (2005) Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur. Backman, Jarl (2016) Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Bergström, Göran och Boréus, Kristina (2012a) Diskursanalys. I Bergström, Göran och Boréus, Kristina (red.) (2012) Textens mening och makt – Metodbok i samhällsvetenskaplig
text- och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur. s.353-415.
Bergström, Göran och Boréus, Kristina (2012b) Samhällsvetenskaplig text- och
diskursanalys. I Bergström, Göran och Boréus, Kristina (red.) (2012) Textens mening och makt – Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur.
s.13-48.
Birgisdóttir B.J, Jónsdóttir S.H och Sigurdardóttir A (2015) WATCH – en handbok i
gruppvägledning. Borås: Tremedia.
Dropout. (u.å). Cambridge Dictionaries Online.
http://dictionary.cambridge.org/dictionary/english/dropout Hämtad: 2016-04-18
Europeiska kommissionen (u.å) Europa 2020-mål. http://ec.europa.eu/europe2020/pdf/targets_sv.pdf Hämtad: 2016-04-08
Friberg, Febe (2012) Att göra en litteraturöversikt. I Friberg, Febe (red.), Dags för uppsats
Hatlevoll, Tor (2012) Varför är det så viktigt att gå gymnasiet? Föredrag på Furuboda Arbetsmarknadskonferens 2012-11-21.
http://arbetsmarknad.furuboda.org/tidigare-avtal-uppdrag/dropouts/ Hämtad: 2016-04-08
Hanson, Anders (2004) Hälsopromotion i arbetslivet. Lund: Studentlitteratur.
Hansson, Matilda E (2009) Skolkare dyra för samhället. I Svenska Dagbladet 2009-08-30. http://www.svd.se/skolkare-dyra-for-samhallet/om/sverige
Hämtad: 2016-04-19
Knesting, Kimberly (2008) Students at risk for school dropout: Supporting their
persistence. Preventing School Failure: Alternative Education for Children and Youth,
52:4, s.3-10. DOI:10.3200/PSFL.52.4.3-10
Konstenius, Viktoria och Schillaci, Maria (2010) Skolfrånvaro- KBT-baserat
kartläggnings- och åtgärdsarbete. Lund: Studentlitteratur.
Larsen, Ann-Kristin (2009) Metod helt enkelt. Malmö: Gleerups.
Lindblad Michael, Lovén Anders, Lundahl Lisbeth, Mårald Gunilla och Svedberg Gudrun (2015) No particular way to go. Journal of Education and Work, DOI: 10.1080/13639080.2015.1122179
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (2015) Ung idag 2015 – Prioriterade
indikatorer för ungas levnadsvilkor. Utgivningsdatum: 2015-05-18.
http://www.mucf.se/sites/default/files/publikationer_uploads/ung-idag-2015.pdf Hämtad: 2016-04-08
Pyle, Nicole och Wexler, Jade (2012) Preventing students with disabilities from dropping
Segesten, Kerstin (2012a) Användbara texter. I Friberg, Febe (red.), Dags för uppsats –
Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur. s.47-56.
Segesten, Kerstin (2012b) Ännu en metodbok. I Friberg, Febe (red.), Dags för uppsats –
Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur. s.13-21.
Skolverket (2012), Skolplikt och rätt till utbildning.
http://www.skolverket.se/regelverk/juridisk-vagledning/skolplikt-och-ratt-till-utbildning- 1.126411
Hämtad: 2016-04-10
Springe, Kjell Arne (2009a) Elever med hög otillåten skolfrånvaro – ett framgångsrikt
skolprojekt. I Elevhälsa Otilåten frånvaro – om hemmasittare, korridorvandrare och
skolkare. Nummer 3/2008-2009. Stockholm: Gothia Förlag. s. 29-45.
Springe, Kjell Arne (2009b) Skolk – ett problem som förjänar större uppmärksamhet. I Elevhälsa Otilåten frånvaro – om hemmasittare, korridorvandrare och skolkare. Nummer 3/2008-2009. Stockholm: Gothia Förlag. s. 19-27.
Suh, Suhyun, Suh, Jingyo och Houston, Irene (2007) Predictors of Categorical At-Risk
High School Dropouts. Journal of Counseling and Development. Vol. 85. s.196-203.
http://onlinelibrary.wiley.com.proxy.mah.se/doi/10.1002/j.1556-6678.2007.tb00463.x/epdf Hämtad: 2016-05-13
Sveriges kommuner och landsting (2012) Motverka studieavbrott – Gymnasieskolans
utmaning att få alla elever att fullfölja sin utbildning.
http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164-802-0.pdf Hämtad: 2016-04-18
Ungdomsstyrelsen (2013) 10 orsaker till avhopp – 379 unga berättar om avhopp från
gymnasiet. Skrifter från Temagruppen Unga i arbetslivet. 2013:2.
Utgivningsdatum:2014-07-01
http://www.mucf.se/sites/default/files/publikationer_uploads/tioorsaker.pdf Hämtad: 2016-04-08
White Williams, Susan och Kelly, F. Donald (2010) The school counselor’s role in school
dropout prevention. Journal of Counseling and Development. Spring 2010, Vol.88, s.227-
235. DOI: 10.1002/j.1556-6678.2010.tb00014.x
Ziomek-Daigle, Jolie (2010) Schools, families, and communities affecting the dropout rate:
Implications and strategies for family counselors. The Family Journal: Counseling and
Therapy for Couples and Families 18(4), s.377-385. DOI: 10.1177/1066480710374871
Östlundh, Linda (2012) Informationssökning. I Friberg, Febe (red.), Dags för uppsats –