Eleverna tycker att de genom sin handling arbetar för hållbar utveckling i klassrummet.
Ser vi till Cullbrand & Petterssons studie visste över hälften av eleverna vilka handlingar de skulle göra för att arbeta för en hållbar utveckling. De handlingar som eleverna i denna studie näm- ner är att sopsortera, handla ekologiskt (Cullbrand&Petterson 2005). I Littledykes intervjustudie med elever i samma ålder kan man se ett intresse för praktiska handlingar som bidrar till en bättre miljö. Studien där visade de var engagerade i resurshållning som att handla ekologiskt och att sorte- ra sopor (Littledykes 2004) .Det är handlingar som eleven påträffar dagligen.
Det eleverna menar är att de arbetar med perspektivet resurshållning. Tittar vi på NU-03 så är det mer än hälften av eleverna som vet hur man gör för att arbeta för hållbar utveckling. Då pratar man om resurshållning (I.Cullbrand & M.Pettersson 2005).
Ser vi på eleverna svar, så måste eleverna få en större förståelse för hållbar utveckling. De måste få en större kunskap om det. Ser vi på elevernas svar och Björneloo studie så ska eleverna utveckla sin kunskap i att tänka självständigt och att kunna jämföra sina egna livsvillkor och med andra mil- jöer för att få en förståelse för skillnaden. Eleverna måste bli medvetna om att deras val har en stor påverkan på vår jord. Eleverna arbetar med hållbar utveckling i skolan, men tar inte med sig den i vardagen såg jag på elevernas svar. I Hem-och konsumentkunskapen kommer de i kontakt med att spara på råvaror såsom el, vatten och andra resurser vid varje lektion. I undervisningen får eleven kunskap om hur man använder spisen energisnålt och diskar miljövänligt. Detta står som mål i kursplanen för ämnet. ”Eleverna skall ha kunskaper om resurshushållning och kunna använda den
kunskapen”(skolverket 2011). Ser vi på studien som gjordes i England med Littledykes så ser man
till viss del att elever från den studien svarade likvärdigt som de elever som gjort enkäten i min stu- die.
Eleverna där visste vad ekologiskt och resurshållning var. Eleverna i årskurs 9 menar att det är viktigt med ekologiskt och närproducerat. Ser vi på NU-03 så visar den att största delen av de ele- ver som var med i studien tyckte det var viktigt att äta närproducerat och ekologiskt (I.Cullbrand & M.Pettersson 2005). När dessa eleverna går ut från årskurs 9 tar de med sig kunskap om resurshåll- ning och återvinning. Om eleven får arbeta praktiskt i undervisningen för hållbar utveckling och arbeta mer med de tre dimensionerna kommer inlärningsprocessen framskrider bättre och som skolverket skriver i sin forskning om skolan är att en kombination av praktiskt och teoretiskt arbete stärker inlärningen och framhäver elevernas kreativitet (Skolverket 2012 ). Jag tror att kreativiteten i Hem- och konsumentkunskapundervisning är grunden för utvecklingen i skolan för hållbar ut-
veckling och som Pettersson framhåller är att våra elever agerar aktivt när det kommer till miljön när vi pratar resursanvändning (I.Cullbrand & M.Pettersson 2005 s. 24).
ICCS:s studie visade att svenska eleverna var intresserade av miljöfrågor(ICCS 2010).
I denna studie kommer det fram att de finns några som inte har något intresse för hållbar utveckling. De har inte så mycket tankar på framtiden, de lever här ock nu. En elev tycker
att arbetet för en hållbar utveckling börjar bli uttjatat. Eleven uttrycker att begreppet är svårbegrip- ligt och känner inget intresse.Vi måste göra det levande och mer lättförståeligt.
7:3 Sammanfattning
Pedagogerna tycker att begreppet hållbar utveckling är svårt att definiera och därför tolkar de det
olika och det gör det svårt för pedagogerna att få en likvärdig undervisning. Som jag nämnde i bör- jan av uppsatsen, definieras begreppet hållbar utveckling utifrån tre olika dimensionerna ekologisk, ekonomisk och social. Det innebär att eleverna i skolan måste ges möjlighet till att ta del av samtli- ga delar för hållbar utveckling. Det måste vi pedagoger bli bättre på att få med i undervisningen. Det jag såg i studien var att pedagogerna arbetade rätt så likvärdigt kring resurshållning. Alla peda- goger använde sig av det klassrummet fick jag fram av enkäten.
Vi människor har lättare för att genomföra små förändringar som inte påverkar vår livsstil i störs- ta grad. Därför är det bra att vi börjar med små steg för eleverna med perspektivet resurshållning. Det jag kan se i tidig forskning är att våra elever kan göra små förändringar om de får rätt verktyg och rätt vägledning.
Vi ser både Internationellt, Nationellt och i min studie att begreppet hållbar utveckling är svårtol- kat och att resurshållning är det som eleverna tar till sig. Samtidigt finns det skrivet i vår kursplan och läroplan för Hem-och konsumentkunskap att skolan ska sträva efter att eleven utvecklar förmå- ga att anpassa sina handlingar till olika situationer och varierande resurser och
även utvecklar förmåga att se konsekvenser av sina handlingar (Skolverket 2000). När jag tittar på studien jag gjorde så kan jag se att det framgår att pedagogerna försöker arbeta med att stärka elevernas eget handlande när det gäller resurshållning.
Pedagogerna i studien ansåg att resurshållning var en viktig del inom arbetet för en hållbar ut- veckling. Under min studie har det blivit mer tydligt att verklighet och kunskap hänger samman och att Deweys teori är mer aktuell idag än när den kom. Jag har insett hur viktigt det är att kunna kopp- la verklighet till begreppet hållbar utveckling utifrån dess helheter till verkliga sammanhang.
7:4
Metodkritik
Metoden som är använd i studien är enkätundersökning och telefonintervju. Anledningen till va-
let av enkätundersökning var att pedagogerna skulle komma från olika delar från landet och att jag skulle få en bredd på studien och som jag tyckte att jag fick.
Problematisering i studien har varit att en enkät kan ge en bredd av studien, men inte en så djup in- formation som man vill och den ger ofta inte så detaljrik information (A.Bryman 2011). Det negati- va med att använde enkät är även att man inte kan ställa följdfrågor, vilket hade gjort att jag kunnat få djupare svar på frågorna.
Ett alternativ som Bryman förespråkar i efterhand som kan kännas mer tilltalande, är att pedagoger- na skulle ha givits möjlighet till en intervju. Detta skulle kunna ha givit en studie ett djupare inne- håll. Det alternativet tog jag till mig och jag gick vidare med min frågeställning till pedagogerna i form av en telefonintervju. Detta gjorde att det blev mer arbete av metodvalet.
Trots detta är jag nöjd och jag anser att den empiri som har bearbetats, svarar på de frågeställningar som var aktuella för den här studien. Om jag i stället valt att göra ett antal intervjuer, hade jag kun- nat få en djupare insikt av pedagogerna och tänkande kring hållbar utveckling och perspektivet re- surshållning direkt.
I och med att urvalet av pedagoger var så litet var det inte möjligt att generalisera. När det gäller elevernas svar från enkäterna fick jag mest ja och nej. Det jag kan se är att jag skulle har varit på plats när eleverna svarade på enkäterna. Då hade jag kanske fått mer utförliga svar.
Studien gjordes av tjugo elever sammanlagt i årskurs 6 och 9. Det jag ser i dagens läge är att resul- tatet blev väldigt snävt då det var så få elever som svarade. När jag utgår från elevernas svar så hade det inte gjort någon stor skillnad om det var flera elever som deltog. När jag sammanställde svaren fick jag ungefär samma svar på alla frågorna från eleverna. Det var inte så stort engagemang från eleverna när det gällde intresset för hållbar utveckling.
Tio elever från årskurs 6 och tio elever från årskurs 9 fick fylla i enkäterna som handlade om hur de använder begreppet hållbar utveckling i klassrummet när det gäller hållbar utveckling. Enkäterna samlades in av klasslärare. Jag har funderat över mitt val och hade jag gjort om min studie idag, hade jag använt mig av intervjuer istället.