I det här kapitlet diskuterar vi det som har uppdagats i analysen samt med den utvalda tidigare forskningen. Kapitlet har först en teoridiskussion och därefter en metod- diskussion. Kapitlet avslutas med en resultat- och analysdiskussion och förslag på vidare forskning.
7.1 Teoridiskussion
Vår undersökning har i stor utsträckning behandlat elevernas egna upplevelser, åsikter och tankar kring sitt väljande. Vi har haft Hodkinson & Sparkes Careership (1997) som huvudsaklig utgångspunkt i analysen. Vi menar att teorin har relevans i det vi undersökt då det behandlar individers val och väljande, hur de ser på omvärlden och sig själva, vad som begränsar dem samt vad som påverkar och färgar deras habitus.
Vi har tagit aspekter från vissa teorier som vi ansett vara av relevans i vår undersökning exempelvis Lent, Brown och Hacketts SCCT (1999) där vi valt att mestadels fokusera på självförmåga och förväntat utfall. Vi ser begreppen som ett kompletterande av föregående teori. Habitus och självförmåga kan tyckas snarlika men vi anser att båda var till nytta i undersökningen då självförmågan snarare handlar om individers självförtroende i en viss aktivitet. Relevansen med begreppet blir då snarare hur eleverna ser på sin förmåga inom specifika ämnen som lärs ut i skolan, och vad de väntar sig få ut av detta.
Bernsteins begrepp horizontal & vertical discourse (1999) belyser ett lärandeperspektiv, vad och hur man föredrar att lära sig. Det används också till att försöka avkoda vissa tankesätt och fördomar gällande det horisontella sättet att lära sig, något som vi anser vara av vikt i en undersökning som bland annat handlar om synen på mer praktiskt riktad undervisning kontra mer teoretisk.
Det finns andra teorier som hade kunnat appliceras på vår undersökning. Exempelvis hade det varit av intresse att ha ett genusperspektiv då valen såg olika ut beroende på kön. Vi ansåg dock att de perspektiv vi hade var mer outforskade jämfört med ett
ansåg inte heller perspektivet vara helt nödvändigt då valen ofta tycktes vara mer godtyckliga än så, ens könsidentitet var enligt våra respondenter inte den största faktorn till sina val. Detta kan ifrågasättas, inte minst med hjälp av några av de teorier vi använt oss av. Däremot anser vi att det behövs fler dimensioner av perspektiv i dessa frågor och genusperspektivet är en viktig, men inte uteslutande faktor i det moderna gymnasie- och yrkesvalet.
7.2 Metoddiskussion
Studien gjordes med åtta elever på en grundskola i en storstadskommun. Eleverna hade vid studiens genomförande precis valt gymnasieprogram och därför varit aktuella för undersökningen. Målet har varit att intervjua fyra killar och fyra tjejer där hälften valt VET och där den andra hälften valt HEP. Dock har urvalet av informanter varit utmanande på grund av den rådande pandemin där skolrepresentanter varit upptagna och inte kunnat hjälpa oss i vår undersökning. Det har lett till att vi fick tag i åtta representanter där sex av dem valt HEP och två VET. Trots detta anser vi att informanterna har bidragit med tillräcklig information för studiens syfte och genomförbarhet. Vi valde att använda oss av kvalitativa ostrukturerade intervjuer vilket vi anser har varit ett bra val för att skapa en förhållandevis bra helhetsförståelse för vilka faktorer det är som påverkar elevers inställning till yrkesprogram.
Vår valda metod gav oss möjlighet till diskussion, tydliggörande och följdfrågor vilket ger studien högre reliabilitet. Vi utförde kvalitativa intervjuer, vilket innebar att vi enbart hann genomföra åtta intervjuer under vår empiriska undersökning. Ur ett generaliserbar- hetsperspektiv anser vi därför studien vara otillräcklig. Däremot var det inte detta som var det huvudsakliga syftet med studien. Det huvudsakliga syftet var istället att undersöka informanternas enskilda upplevelser och erfarenheter. Studien kan alltså inte generalisera vad alla eller majoriteten av elever i årskurs nio tänker om yrkesprogram. Studiens validitet anser vi vara god, då vi under intervjuernas gång hade möjlighet att ändra intervjufrågorna om något oförutsett och intressant perspektiv skulle tillkomma. Larsen (2009, 60) berättar att vid justering av intervjufrågor ökar relevansen för studien och dess frågeställningar.
7.3 Resultat- & analysdiskussion
Resultatet vi fick in gick till stor del i linje med hur vi förväntade att det skulle bli, samtidigt som vissa aspekter var något överraskande. Olofsson & Panican (2017, 509- 510) menar att VET-utbildningar ofta har en förväntan att eleverna ska vara mindre studiemotiverade och att detta i praktiken ibland syns i undermålig undervisning av mer teoretiska ämnen. Denna bild av att VET-elever är mindre studiemotiverade än andra visade sig i intervjuerna inte helt stämma, då en respondent har valt att lägga till teoretiska kurser, och att ingen av dem utesluter högre utbildning efter gymnasiet. Vi vill mena att vissa synsätt, när det kommer till VET-utbildning bör ifrågasättas och diskuteras, då eleverna verkar vara medvetna om att dagens samhälle är mer föränderligt än vad det var för 50 år sedan. Medan det förr i tiden var eftersträvansvärt med en guldklocka efter 50 års arbete på en och samma arbetsplats, ses det idag som något utvecklingshämmande.
Benson menar också att (1997, 210) arbetsuppgifterna förra århundradet har blivit mer komplexa i sin natur. I många fall har de helt förändrats och inte minst blivit mer serviceinriktade.
Med detta sagt, krävs möjligen inte bara en förändring i synsättet på VET-utbildning, utan även en VET-utbildning som i högre utsträckning tar hänsyn till dagens informationssamhälle, där målsättningen inte enbart är att fostra arbetare, utan också att fostra medborgare i dess fullaste bemärkelse.
Det kom fram att eleverna hade olika synsätt på hur de ville att deras karriär skulle se ut, samtidigt som de hade en relativt tydlig och gemensam bild av hur en idealisk karriär ser ut. Det verkar också som att vissa av respondenterna har påverkats mer av denna bild i sitt eget val, medan andra inte påverkats lika mycket. Samma slutsats kan dras kring föräldrars och andra närståendes påverkan. Synen på självförmåga spelade också in i elevernas väljande, men även här i olika utsträckning. Vissa valde ett specifikt program för att stärka sin självförmåga inom ett visst område, medan vissa valde en utbildning grundat på en stark upplevd självförmåga.
Vi som studie- och yrkesvägledare har ett stort ansvar att få elever i allmänhet att göra väl underbyggda val. Detta ansvar återfinns både i den vida och den snäva vägledningen. Det handlar om att ge neutral information i föreläsningar, och att inte bekräfta synen vissa
utbildningar som något elever med sämre betyg går. Vi har även ett gott utgångsläge att, med andra inblandade, föreslå och arbeta för en förändring av dessa utbildningar, då aspekter i dem inte längre ligger i tiden. Exempelvis ställer vi oss kritiska till beslutet att göra det frivilligt för VET-utbildningar att ge högskolebehörighet, något som vi anser vara av större vikt nu än vad det tidigare har varit.
7.4 Förslag på vidare forskning
Studien hade som syfte att undersöka varför intresset för yrkesprogram minskar och den ämnade sig att se frågan från ett elevperspektiv. Då studien har kvalitativa intervjuer som metodval är den inte generaliserbar. Det kan vara av betydelse att öka generaliserbarheten för att förstå hur en större omfattning elever tänker, förslagsvis via en kvantitativ studie. Ett annat sätt att undersöka frågan vidare är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare ser på problematiken att allt färre elever väljer yrkesförberedande gymnasieprogram. Resultatet på vad sådana studier kan ge är av hög betydelse för studie- och yrkesvägledare, för att kunskapen ska kunna användas i vägledningsarbetet.
Vidare kan det vara av vikt att utföra studier angående ungdomars framtidsutsikter, hur de upplever det moderna samhället och de karriärsideal det nya samhället för med sig, vad ungdomar idag drömmer om samt huruvida ungdomar idag förbereder sig inför en framtid där vissa yrken kanske blir överflödiga. Vi ser detta som en viktig komponent här, då den nya generationen med stor förmodan kommer att uppleva en helt annan arbetsmarknad än den som finns idag.