Då vår studie har haft syftet i att undersöka syo- kulturen på den specifika skolan har vi ämnat att i diskussionen beskriva våra tankar och funderingar kring den. Vi kommer att diskutera uppsatsens resultat utifrån en resultatdiskussion samt metoddiskussion. Vi kommer även att ge förslag till vidare forskning.
7.1 Resultatdiskussion
Problematiken i denna studie ligger i att studie- och yrkesvägledningen inte har engagerat alla yrkeskategorier på skolor (Allmänna råden och kommentarer 2009). Det är konstaterat i läroplanen att studie- och yrkesvägledningen är ett ansvar för hela skolan och därför passar vår studie in i detta forskningsfält (Henrysson 1994; Lovén 2000). Då det i resultatet har framkommit att rektorernas engagemang i studie- och yrkesvägledning speglar hur studie- och yrkesvägledningsverksamheten ser ut på skolan, är frågan om rektorernas syn på vägledningen ser olika ut beroende på deras bakgrunder? I och med att den ena har en studie- och yrkesvägledningsutbildning med sig tror vi att det bidrar till en god syo- kultur på skolan. Med detta menar vi att beroende på rektorernas bakgrunder, så kan syo- kulturen se olika ut. I och med att rektorn ska planera hur studie- och yrkesvägledningen ska genomföras, följas upp och utvärderas, är det av stor vikt att rektorn har en god insyn i studie- och yrkesvägledningsverksamheten. I detta sammanhang vill vi lyfta fram att kvalitén på studie- och yrkesvägledningen är beroende av hur rektorn prioriterar och organiserar studie- och yrkesvägledningsverksamheten på skolan.
Vi tänker nu göra en reflektion kring uppsatsens slutsatser och i vilken mån vi har besvarat våra frågeställningar. Vi började vår studie med tanken att samverkan bland respondenterna kring syo- kultur var god men denna studie visar att syo- kulturen kan bli bättre det vill säga att syo- kulturen inte var så god som vi trodde från början. Våra uppfattningar kring en god syo- kultur är alltså då man har samma värderingar och förhållningsätt kan man jobba utifrån samma mål i studie- och yrkesvägledning, detta i sig kan leda till en god syo- kultur.
Aktiviteterna på skolan tror vi har en stor betydelse då dessa aktiviteter kan integrera respondenterna med varandra för en ökad kommunikation. Vi tror att detta kan bidra till en bättre syo- kultur. Vi tror även att skol byggnaden är av stor vikt då den kan underlätta för kommunikationen mellan respondenterna. Vi tror att trivseln har en stor betydelse kring hur samarbetet tar sig på skolan då vi tror att trivseln är viktig för att man kan göra ett bra jobb ifrån sig inom syo- kulturen. Sammanfattningsvis så tror vi att dessa ovannämnda exempel utgör en god syo- kultur.
Ur resultatet har vi fått en uppfattning om att respondenterna talar kring samverkan som god. Resultatet kring studiens första frågeställning visar alltså att samarbetet inom syo- kulturen kan bli bättre då lärarna är mer engagerade i studie- och yrkesvägledningsverksamheten. Ur resultatet i studiens andra frågeställning har vi fått en uppfattning om hur respondenterna uppfattar sina egna insatser inom syo -kulturen. Då vi bl.a. kan se att alla respondenter har tydliga roller inom studie- och yrkesvägledningsverksamheten. På så sätt vet man vilka insatser man ska bidra med i verksamheten som kan bidra med en god syo- kultur. Intressant ur resultatet är att lärarna säger emot sig själva i sina egna insatser inom syo- kulturen. Då de säger att de tar in studie - och yrkesvägledning i sin undervisning men sedan säger att studie- och yrkesvägledaren är den enda personen som ska sköta studie - och yrkesvägledningen. Resultatet kring studiens andra frågeställning visar alltså att lärarnas insatser kring studie- och yrkesvägledningsverksamheten behöver tydliggöras.
Då problematiken i denna studie bland annat ligger i att studie- och
yrkesvägledningsverksamheten inte uppnår de läroplansmål som gäller menar vi alltså att det måste finnas en god syo-kultur på skolan och detta tror vi kan uppstå när alla yrkesgrupper på den specifika är engagerade i studie- och yrkevägledningsverksamheten (Lovén, 2000). I skolverkets utvecklingspaket finner vi att rektorn har det övergripande ansvaret för att skolans verksamhet som helhet inriktas på att nå de nationella målen, detta har även framkommit som ytterst viktigt ur vårt resultat där alla respondenter delar samma uppfattning kring denna fråga, då de menar att rektorns ansvar är en ytterst viktig faktor för den goda syo-kulturen på skolan. (Skolverkets utvecklingspaket- studie- och yrkesvägledning i undervisningen, inspiration till samverkan. 2012-06-14)
7.2 Metoddiskussion
Överlag så gick intervjuerna smidigt då respondenterna hade fått intervjufrågorna i förväg samt att de var ganska så förbereda inför intervjuerna. Utav sex intervjuer blev vi avbrutna i fem utav intervjuer. Under två intervjuer upplevde vi att respondenterna inte hanterade situationen professionellt, då de reste sig upp och öppnade dörren mitt i intervjun och under inspelningen. Vi har förståelse för att det kan ha varit viktiga ärenden och att de därför valde att avbryta inspelningen. Vi känner att det har påverkat intervjuerna på sätt att vi anser att klimatet påverkades. Med detta menar vi att stämningen blev sämre då vi blev irriterade på grund av att vi blev avbrutna dock anser vi inte att det har haft en större påverkan på resultatet. I Intervjun med lärarna kände vi att vi fick förklara våra frågor ytterligare i och med att frågorna handlade mycket om studie- och yrkesvägledning och då det inte är lärarnas huvudområde. Vi tror att intervjuerna med lärarna hade gått smidigare ifall vi hade omformulerat frågorna till dem. Under intervjuernas gång med lärarna så kände vi att vi fick förklara vad vi menade med vissa frågor. Detta kan bero på att lärarna i sin utbildning inte har beredskap att hantera studie- och yrkesväglednings frågor (Persson, 2003, s 16-20). Vi visste inte att lärarna inte var så pass insatta i studie- och yrkesvägledningsfrågor. Men vi upplever inte att detta har påverkar svaren vi har fått, eftersom att i de frågorna lärarna kände sig osäkra så förklarade vi vad vi menade med frågan.
7.3 Förslag på vidare forskning
I och med att vi har gjort denna studie på en yrkesinriktad skola vore det intressant att se vad som kan skilja sig ifrån en högskoleförberedande skola. Det hade varit intressant att se likheter och skillnader inom syo - kulturen. Det vore även intressant att vidare undersöka andra gymnasieskolor och grundskolor med en god syo-kultur för att se om man kan hitta ytterligare faktor som kan bidra till en god syo-kultur. Det vore också intressant att undersöka vad det är som avgör lärarnas intresse och engagemang i studie- och
Referenslista
Allmänna råd och kommentarer om studie- och yrkesorientering. (2009). Stockholm: Skolverket Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2172
Egerbladh, Thor & Tiller, Tom (1998) Forskning i skolans vardag Studentlitteratur Lund
Egidius, Henry (2009). Pedagogik för 2000-talet. 5., [omarb.] uppl. Stockholm: Natur & kultur
Fransson, Karin & Kriegholm, Gunnar (1997) Förvaltning och förändring. Lärarhögskolan i Stockholm
Hatch, Mary Jo (1997). Organisationsteori: moderna, symboliska och postmoderna perspektiv. Lund: Studentlitteratur
Henrysson, Lennart (1994). SYO-kulturer i skolan: [elevers och skolpersonals uppfattningar av studie-, yrkes- och arbetslivsorientering på några högstadieskolor]. Diss. Lund: Univ.
Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. 1. uppl. Malmö: Gleerup
Lovén, Anders (2000). Kvalet inför valet: om elevers förväntningar och möten med vägledare i grundskolan. Diss. Lund: Univ.
Lundahl, Lisbeth och Nilsson, Göran. (2010). ”Vägledning i en tid av decentralisering och avreglering” i Lundahl, Lisbeth. (red). (2010). Att bana vägen mot framtiden. Karriärval och
vägledning i individuellt och politiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
McGinley, Brian P. & Grieve, Ann M. (2011), Exploring educational interactions: a lesson for the development of interdisciplinary working? Journal of Vocational Education & Training.
Patel, Runa & Davidson, Bo (2011) Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund studentlitteratur
Persson, Anders (red). (2003) Skolkulturer Studentlitteratur Lund
Ryen, Anne (2011) Kvalitativ intervju- från vetenskapsteori till fältstudie. Liber Malmö
Skolverket (1999) När vingarna bär
Skollagen (2010:800§29)
Skolverkets utvecklingspaket- studie och yrkesvägledning i undervisningen, inspiration till samverkan. 2012-06-14
Bilaga
Intervjufrågor till so- lärararna, studie- och yrkesvägledarna samt rektorerna
1. Vad är vägledning för dig? 2. Vad skall vägledningen leda till?
3. Hur ser den ideala vägledningen ut för dig?
4. Hur ser strukturen ut på vägledningen på din skola? 5. Hur lägger ni upp vägledningsfrågor emellan er? 6. Vilka konflikter upplever du i ditt jobb?
7. Har du några specifika riktlinjer från skolledningen? Hur ser dessa i så fall ut? 8. Hur ger du eleverna en bra beredskap inför framtiden?
9. Hur fungerar studie- och yrkesväglednings verksamhet på skolan? 10. Hur ger ni eleverna en realistisk bild/uppfattning av arbetslivet?
11. Hur stor medverkan och engagemang har du i studie- och yrkesväglednings verksamhet? 12. Hur ser du på ditt ansvar för studie- och yrkesväglednings verksamhet?
13. Vilka förväntningar har ni på varandra?
14. Hur ser dina önskemål ut om förändringar på studie- och yrkesväglednings verksamhet? 15. Vad anser du att målen med studie- och yrkesväglednings verksamhet är?
16. Vad tycker du att du kan bidra med till att förbättra studie- och yrkesvägledningen på skolan?