En god syo-kultur?

Fakulteten för lärande och samhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

En god syo- kultur?

En studie av en gymnasieskola med en

samverkan kring studie- och yrkesvägledning

Good counselling culture?

A study at a secondary school with a cooperation about career counselling

Anosha Fatah

Sara Ali

Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp

Datum för slutseminarium: 2013-12-13

Examinator: Frida Wikstrand

Handledare: Robin Ekelund

Sammanfattning

Problematiken i denna studie ligger i att studie- och yrkesvägledningen inte har engagerat alla yrkeskategorier på skolan (Allmänna råden och kommentarer 2009). Det är även konstaterat i läroplanen att studie- och yrkesvägledningen är ett ansvar för hela skolan (Henrysson 1994; Lovén 2000). Syftet med denna studie är således att undersöka samverkan på den specifika skolan. Vi vill tittare närmre på vad studie- och yrkesvägledarna, lärarna och rektorerna bidrar med för att skolan ska ha en god samverkan.

De frågor vi vill besvara är; hur talar studiens respondenter om samverkan kring syo- kulturen på berörd skola samt hur uppfattar studie- och yrkesvägledarna, so - lärarna och rektorerna själva sina insatser i syo- kulturen på skolan. Den valda fallorganisationen undersöker vi utifrån en kvalitativ metod med hjälp av kvalitativa intervjuer. Resultaten knyter vi till den tidigare forskningen och organisationsteorin. Genom vår undersökning kan vi konstatera att syo- kulturen på den specifika skolan kan bli bättre, det vill säga att syo- kulturen inte var så god som vi trodde från början. Resultatet kring studiens första frågeställning visar alltså att samarbetet inom syo- kulturen kan bli bättre då lärarna är mer engagerade i studie- och yrkesvägledningsverksamheten. Ur resultatet i studiens andra frågeställning har vi fått en uppfattning om hur respondenterna uppfattar sina egna insatser inom syo -kulturen. Då vi bl.a. kan se att alla respondenter har tydliga roller inom studie- och

yrkesvägledningsverksamheten. På så sätt vet man vilka insatser man ska bidra med i verksamheten som kan bidra med en god syo- kultur. Intressant ur resultatet är att lärarna säger emot sig själva i sina egna insatser inom syo- kulturen. Då de säger att de tar in studie - och yrkesvägledning i sin undervisning men sedan säger att studie- och yrkesvägledaren är den enda personen som ska sköta studie - och yrkesvägledningen. Resultatet kring studiens andra frågeställning visar alltså att lärarnas insatser kring studie- och

yrkesvägledningsverksamheten behöver tydliggöras.

Nyckelord: Syo-kultur, samverkan, studie- och yrkesvägledningsverksamhet, organisation, uppfattningar

Förord

Vi vill rikta ett stort tack till handledaren och våra kurskamrater för konstruktiv kritik, genuin hjälp, stöd, tips samt råd som hjälpt oss att föra vårt arbete vidare. Vi vill även rikta ett tack till våra respondenter som har valt att ställa upp på våra intervjuer. Utan er hade inte denna studie varit möjlig! Sist men inte minst vill vi tacka varandra för ett givande samarbete. Examensarbetet har i sin helhet fördelats lika då vi har utnyttjat bådas kunskaper och erfarenheter. Med detta menar vi alltså att hela arbetet har skrivits tillsammans. Vi har alltid funnit till hands och peppat varandra.

Innehållsförteckning

1. Inledning...8

1.1 Syfte och frågeställningar...9

1.2 Disposition...10

2 Tidigare forskning...11

2.1 Vägledning Sverige …...11

2.2 Skolkulturen inom skolan...12

2.3 Syo-kultur på skolan...12 2.4 Kommunikativ interaktion …...14 2.5 Sammanfattning...15 3. Teori...16 3.1. Organusationsteorin...16 3.1.2 Femcirkelsmodellen...16 4. Metod …...19

4.1 Metodval och diskussion...19

4.2 Urval...20 4.3 Genomförande av intervjuer...21 4.3.1 Bedömning av material...22 4.4 Analysmetod...22 4.5 Etiskt ställningstagande...23 5. Resultat...24

5.1 Synen på samverkan kring syo-kulturen …...24

5.1.3 Rektorerna...27

5.1.4 So-lärarna …...28

5.1.5 Sammanfattning …...30

5.2 Synen på respondenternas egna insatser kring syo-kulturen …...31

5.2.1 Studie- och yrkesvägledarna …...31

5.2.2 Rektorerna …...33 5.2.3 So-lärarna …...34 5.2.4 Sammanfattning …...36 6. Analys …...38 6.1 Trivsel...38 6.2 Skolbyggnad... ...39 6.3 Aktiviteter …...40

6.4 Värderingar och förhållningsätt …...41

6.5 Syo-kultur …...42

7. Diskussion...45

7.1 Resultatdiskussion...45

7.2 Metoddiskussion...47

7.3 Förslag på vidare forskning …...47

Rererenslista...48

1. Inledning

Inom skolväsendet måste det finnas en fungerande studie- och yrkesvägledningsverksamhet för att kunna skapa en betydelsefull grund för elevens möjligheter att kunna fatta väl underbygga val inför framtiden. Utifrån skolverkets utvärderingar av grundskolornas och gymnasieskolornas studie- och yrkesvägledning visas det att eleverna inte får de kunskaper och erfarenheter de har rätt till för att ta beslut i utbildning och arbete (Skolverket 99). Det framgår även i Lovéns studie (2000) att studie- och yrkesvägledningsverksamheten inte uppnår de läroplansmål som gäller. Detta framgår även i de allmänna råden och kommentarer (2009) där forskningen visar att studie- och yrkesvägledningen inte har engagerat alla yrkeskategorier på skolan. Det är konstaterat i läroplansdokumenten att studie- och yrkesvägledning är ett ansvar för hela skolan (Henrysson 1994; Lovén 2000). Studie- och yrkesvägledaren ska ha ett nära samarbete med lärarna så att informations och vägledningsinsatser kan kopplas samman med undervisningen. Det är även viktigt att rektorn använder studie- och yrkesvägledarens kompetens för att sprida kunskap, initiera verksamheten och stödja övrig personalgrupp. Rektorn har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan det övergripande ansvaret för att skolans verksamhet som helhet inriktas på att nå de nationella målen (Skolverkets utvecklingspaket- studie- och yrkesvägledning i undervisningen, inspiration till samverkan. 2012-06-14). Det är också viktigt att rektorn tydliggör ansvaret kring studie- och yrkesvägledning och hur det ska fördelas. Rektorn ska i samverkan med skolans personal planera hur studie- och yrkesvägledningen ska genomföras, följas upp och utvärderas (De allmänna råden och kommentarerna, Skolverket, 2009). Elever i alla skolformer ska ha tillgång till vägledning och personal med sådan kompetens att ”deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings och yrkesverksamhet kan tillgodoses” skollagen (2010:800§29).

Studie- och yrkesvägledningsverksamheten ska alltså vara ett gemensamt ansvar för all skolpersonal. Med all skolpersonal tänker vi oss i denna studie främst på so-lärarna, studie- och yrkesvägledarna samt rektorerna där man tillsammans samverkar kring studie- och yrkesvägledningsfrågor. För att studera detta lånar vi begreppet syo- kultur från Henrysson (1994). Enligt Henrysson (1994,s 28) innebär begreppet syo- kultur hur värderingar och föreställningarna tar sig uttryck i personalens och elevernas uppfattningar som utvecklar en

handlingsberedskap när det gäller studie- och yrkesvägledningsverksamheten. En syo- kultur är en del av skolkulturen som innebär att det finns osynliga regler och vanor som medvetet eller omedvetet styr och reglerar skolpersonalens och elevers arbetsförhållanden i så väl snäv som vid mening. Beroende på hur skolkulturen ser ut tar sig syo- kulturen olika uttryck. Under utbildningens gång som studenter inom studie- och yrkesvägledarprogrammet har vi funderat mycket kring vår framtida arbetsplats. Vi vill därför med denna studie undersöka samverkan kring studie- och yrkesvägledning som i den tidigare forskningen framförts som viktigt, men inte haft några större genomslag. Vi har uppmärksammat en samverkan kring syo-kulturen på en tidigare praktikplats på en yrkesinriktad gymnasieskola i Malmö. Vi ställde oss därför frågan vad det är som bidrar till en samverkan inom syo-kulturen? Syftet med denna studie är således att undersöka samverkan på den berörda skolan. Med denna studie hoppas vi inspirera studie- och yrkesvägledare, so- lärare och skolledningar till en ökad samverkan för att uppnå de nationella målen om studie- och yrkesvägledning.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att vi vill undersöka samverkan på en skola. Vi vill titta närmre på hur studie- och yrkesvägledarna, so- lärarna och rektorerna talar samt uppfattar syo-kulturen inom skolans studie- och yrkesvägledningsverksamhet. Vi skapade två frågeställningar för att kunna svara på studiens syfte:

1. Hur talar studiens respondenter om samverkan kring syo- kulturen på berörd skola?

2. Hur uppfattar studie- och yrkesvägledarna, so - lärarna och rektorerna själva sina insatser i syo- kulturen på skolan?

1.2 Disposition

I inledningen har vi presenterat studiens syfte och frågeställningar. Problemområdet och dess bakgrund förklarades och beskrevs för att bidra med till en ökad förståelse. I uppsatsen andra kapitel presenteras den tidigare forskning som berör samverkan och kommunikation inom studie- och yrkesvägledning. I det tredje kapitlet presenteras teorin som är organisationsteorin. Denna teori kommer att användas i syfte att analysera resultatet. I det fjärde kapitlet presenteras metod- delen och dess metodval, urval, datainsamling samt analysmetod. I det femte kapitlet presenteras resultat-delen i teman under respektive yrkesprofession. I det sjätte kapitlet presenteras analysen där det kommer att tillämpas en teori på det som framkommer i resultat kapitlet. I det sjunde kapitlet presenteras diskussionen där det kommer att föras en diskussion kring studien i helhet samt förslag kring framtid forskning.

2. Tidigare forskning

I detta kapitel har vi valt att ta upp forskning om samverkan då vi ser det som en förutsättning för att studie- och yrkesvägledningen ska vara ett gemensamt ansvar. Vi utgår ifrån att syo- kulturen på den berörda skola påverkar hur samverkan ser ut.

2.1 Vägledning Sverige

I boken Att bana vägen mot framtiden (kap.10, Lundahl & Nilsson 2010) ger författarna en bild av hur studie- och yrkesvägledningen ser ut i Sverige idag. En av författarnas huvudfrågor gäller var och hur karriärvägledningen utformas lokalt idag och varför den formas som den gör. I Lundahl & Nilsson (2010s,) framkommer det att i början av 1990- talet var skolans studie- och yrkesvägledning relativt nationellt likformig till följd av en stark statlig styrning. Idag är studie- och yrkesvägledning till största del delegerad till den lokala nivån, till kommunerna som i praktiken ofta överlämnar ansvaret till skolornas rektorer och vägledare för att utforma vägledningen. Efter att ha läst denna bok vill vi lyfta fram att kommunerna i praktiken ofta överlämnar ansvaret kring vägledning till skolornas rektorer. Varför detta är viktigt för vår studie beror på att en av vår urvalsgrupp är rektorer. Vi är väldigt nyfikna på hur rektorerna arbetar kring studie- och yrkesvägledningsverksamheten då denna studie visar vikten av rektorns ansvar och utformning kring studie- och yrkesvägledningsverksamheten. Resultatet av denna studie har påvisat ett vägledningssverige med stora skillnader när det gäller antal elever per vägledare och kvaliteten på den vägledning som ges. Det framkommer i Lundahl & Nilsson (2010s,) att enligt Skolverkets vägledningsenkät som genomfördes 2005, så sägs det att kommunernas styrning och kontroll av vägledningen var svag. Vi kan dra nytta av studiens resultat genom att få en förförståelse av hur studie- och yrkesvägledningen ser ut i Sverige idag. Vi kan även dra nytta genom att studiens resultat påvisar hur kvalitén på studie- och yrkesvägledningen som erbjuds kan skiljas åt. Vi kommer i vår studie att kolla på samverkan och resultatet av Lundahls & Nilssons studie kan förhoppningsvis bidra och stärka vår kommande analys. Det som skiljer

vår studie ifrån denna studie är att de tittar på studie- och yrkesvägledning överlag, men vi vill gå in på djupet av den berörda skolans samverkan.

2.2 Skolkulturen inom skolan

I Perssons studie (2003, 16-20) framkommer det att forskning om skolkulturer inte är särskilt utbrett i Sverige. Persson definieras begreppet skolkultur på sådant sätt:

”… den uppsättning idéer, värderingar, normer och institutioner som kännetecknar en skola och den anda eller det klimat som utmärker den. Skolkulturen anger ideal och riktlinjer för förståelse och handlande i skolan och påverkar bland annat beslutsfattande, kommunikation och sammanhållning”. (Persson, 2003, 16-20).

Det framkommer även att skolkulturen kan variera när det gäller normer på skolan, det vill säga vilka förväntningar man har på varandra i en social gemenskap. Skolkulturen kan variera när det gäller traditioner som finns på skolan, det vill säga aktiviteter som kan skapa samhörighet, trygghet samt en god stämning. Skolkulturen kan även variera när det gäller hur de sociala relationerna mellan individer fungerar samt hur skolan anpassar sig till sin omgivning och hur den gör för att integrera sina aktörer. Detta är de förhållande man söker när man vill undersöka skolkulturer på skolan. Vi vill belysa skolkulturens betydelse för studie- och yrkesvägledarnas arbete på så sätt att skolkulturen formar en syo- kultur. För att det ska finnas en god syo- kultur på en skola ska det bland personalen finnas ett förhållningssätt och värderingar som är kopplade till studie- och yrkesvägledningsverksamheten. I denna studie kommer vi alltså att titta närmre på syo-kulturen.

2.3 Syo-kulturer på skolan

I Henryssons avhandling (1994,s 11-12) framkommer det att studie- och yrkesvägledningsverksamheten är en viktig del i skolan då den ska sträva efter att ge eleverna den beredskap som krävs i arbetslivet. Hur skolan lyckas i denna uppgift beror till stor del på uppfattningar och engagemang från all skolpersonal i skolan. Avhandlingens övergripande

syfte är att belysa hur studie- och yrkesvägledningsverksamheten och arbetslivsorientering uppfattas av elever och skolpersonal på några högstadieskolor, hur dessa uppfattningar skiljer sig mellan några aktörsgrupper och skolor samt kartlägger då den kultur som bidrar till att utforma studie- och yrkesvägledningsverksamheten. Efter att ha läst Henryssons avhandling vill vi lyfta fram avhandlingens huvudproblem som liknar vårt, då vi tittar på hur våra respondenter talar om samverkan kring kulturen samt hur de uppfattar sina insatser i syo-kulturen. Vi kommer att ta del av avhandlingens resultat samt att den kan bidra med en annan vinkel av resultatet då vi kommer att lyfta fram ett perspektiv av en samverkan. Det vi kommer att tillföra och göra nytt med vår studie är vad denna författare inte har tittat på, nämligen det goda exemplet i en god syo-kultur på skolan.

Enligt Henrysson (1994,s 28) är studie- och yrkesvägledningsverksamheten ett gemensamt ansvar för all skolpersonal där olika personer eller personalgrupper tar del i detta ansvar. Hos denna personal ska det finnas ett förhållningssätt och värdering som är kopplade till studie- och yrkesvägledningsverksamheten. Hur detta tar sig uttryck i personalens samt elevernas uppfattningar kallar författaren syo-kultur. Syo- kulturen benämns även i Fransson och Kriegholm (1997) där de tar upp att om studie- och yrkesvägledningen ska utvecklas, krävs det en miljö och en kultur som på olika sätt uppmuntrar och stödjer delaktighet, samarbete och ansvar mellan och inom skolans olika personalgrupper.

Henryssons studie (1994, s 199-200) visar att lärare och skolledare säger sig varken i sin grundutbildning eller i form av fortbildning ha fått den beredskap att hantera studie- och yrkesväglednings frågor som läroplanen förutsätter. Själva hävdar flera av de intervjuade lärarna att de är engagerade i studie- och yrkesvägledningsverksamheten på olika sätt genom att de bland annat besöker elever på deras praoplatser och säger sig anknyta till arbetslivet i undervisningen. Fransson och Kriegholm (1997) visar i sin studie att det sambandet mellan studie- och yrkesvägledare samt lärare är beroende på lärarens engagemang i studie och yrkesvägledningen. Studie- och yrkesvägledaren och lärarens kompetens skiljer sig åt, därför är det viktigt att de samarbetar då de kan komplettera varandra. Resultatet visar även att studie- och yrkesvägledningsverksamheten inte är en angelägenhet för alla i skolan utan i första hand för den ensamma studie- och yrkesvägledaren. Det framkommer också i resultaten att eleverna tycker att undervisningen inte anknyter till arbetslivet särskilt mycket. Enligt de övriga aktörerna är studie- och yrkesvägledaren den person på skolan som ska ansvara och utföra studie- och yrkesvägledningsuppgifterna. Eleverna på de undersökta skolorna anser inte att skolan gett dem den förberedelse som krävs för att gå ut i arbetslivet. Även personalen på

de undersökta skolorna anser i allmänhet att skolan förbereder dåligt inför arbetslivet.

Författarens undersökningsgrupp är relevant för vår studie då vi kan ta nytta av resultatet då vi går in på djupet av undersökningsgruppens upplevda uppfattningar för att skapa en

förförståelse. Resultatet av denna avhandling är intressant för oss eftersom vi också tittar på de olika aktörernas uppfattningar kring studie- och yrkesvägledningsverksamheten. Alltså är det intressant att undersöka likheter eller skillnader gentemot vårt resultat. Detta för att fördjupa uppsatsens analys. Det som skiljer vår studie mot denna är att vi inte vill gå in på djupet av elevernas perspektiv utan vi är mer intresserade av studie- och yrkesvägledarna, rektorerna och so- lärarnas perspektiv.

2.4 Kommunikativ interaktion

I en vetenskaplig artikel skriven av McGinley & Gieve (2011) framkommer det att forskarna vill utforska olika typer av kommunikativa interaktioner som äger rum i två olika undervisningsmiljöer, den gemensamma utbildningen och formella gymnasiet i Skottland. Med den gemensamma utbildningen menar författarna en informell tradition som omfattar ungdomsarbete, vuxenutbildning och samhällsutvecklings- arbete. Vi tycker att det är intressant att följa denna artikel för att författarna undersöker olika typer av kommunikationer som utvecklas i olika kulturella och organisatoriska miljöer. McGinley & Gieve (2011) uttrycker att kommunikation utvecklas i en viss kulturell och organisatorisk miljö som innebär att man har gemensamma överenskommelser om rutiner och värderingar. McGinley & Gieve (2011) menar också att människor skapar och upprätthåller en viss organisatorisk kultur. Dessa processer kan identifieras genom att man undersöker samspelet och synliggör vad personerna säger, tänker, och gör under särskilda omständigheter. I denna studie kommer vi att titta närmare på syo- kulturen som finns på en specifik skola. Det ska därför bli intressant att se hur syo-kulturen på den berörda skolan utvecklar en kommunikation.

2.5 Sammanfattning

Forskningen om Lundahls & Nilssons studie (2010) kan vi dra nytta genom att studiens resultat påvisar hur kvalitén på studie- och yrkesvägledningen som erbjuds kan skiljas åt. Vi kommer i vår studie att kolla på samverkan och resultatet av författarnas studie kan förhoppningsvis bidra och stärka vår kommande analys. Det som skiljer vår studie ifrån denna studie är att de tittar på studie- och yrkesvägledning överlag, men vi vill gå in på djupet av vad som bidrar till en samverkan. Enligt tidigare forskning som presenteras av Persson (2003) vill vi belysa skolkulturens betydelse för studie- och yrkesvägledarnas arbete på så sätt att skolkulturen formar en syo- kultur. När det finns en god syo- kultur på en skola finns det bland personalen ett förhållningssätt och värderingar som är kopplade till studie- och yrkesvägledningsverksamheten. Detta resultat är relevant i vår studie då vi i denna studie alltså kommer att titta närmre på syo-kulturen. Syo- kulturen benämns även i Fransson och Kriegholm (1997) där de tar upp att om studie- och yrkesvägledningen ska utvecklas, krävs det en miljö och en kultur som på olika sätt uppmuntrar och stödjer delaktighet, samarbete och ansvar mellan och inom skolans olika personalgrupper. Henryssons avhandling (1994) är relevant i vår studie eftersom vi också tittar på de olika aktörernas uppfattningar kring studie- och yrkesvägledningsverksamheten. Alltså är det intressant att undersöka likheter eller skillnader gentemot vårt resultat. Detta för att fördjupa uppsatsens analys. Utifrån den tidigare forskning av McGinley & Gieve (2011) ska det alltså bli intressant att se hur syo- kulturen på den berörda skolan utvecklar en kommunikation sinsemellan. . Det vi kommer att tillföra och göra nytt med vår studie är vad dessa forskare inte tittat på, nämligen det goda exemplet i en god syo-kultur på skolan. I vår analys kommer dessa presenterade forskningsresultat att användas för att kunna studera den goda syo-kulturen.

3. Teori

Vi har valt att utgå från organisationsteorin, där vi kan förstå strukturen på den berörda skolan samt hur samverkan ser ut och är organiserat. Denna teori har vi funnit relevant för att förstå och analysera vårt resultat. I studiens första frågeställning kommer vi genom denna teori att titta på helheten inom organisationen. I studiens andra frågeställning kommer vi att tillämpa teorin genom att analysera individernas uppfattningar inom syo- kulturen.

3.1 Organisationsteorin

Den första teorin vi har hittat inspiration i, är organisationsteorin. Kunskaper om organisationsteorier gör att vi får en bättre förståelse av hur organisationen fungerar och hur vi ställer diagnos på dess problem (Hatch, 1997, s 19-35). Denna teori använder vi i syftet att förstå hur hela skolan samverkar inom syo-kulturen. Denna teori förklarar även den struktur som råder inom organisationen. Genom att ta upp organisationsteori i vårt arbete vill vi lyfta fram att individen kan påverka och förändra, samtidigt som det finns strukturer som anger ramarna, sätter hinder och ger möjligheter. Fördelarna med perspektivtänkande inom teorin är enligt författaren att man kan omfatta flera relevanta faktorer i ett problem. Perspektivtänkandet är ett sätt att se frågor från flera olika vinklar som kan ge en bättre möjlighet att identifiera flera möjliga lösningar på ett problem (Hatch, 1997, s 19-35).

3.1.2 Femcirkelsmodellen

I Hatch (1997,s 19-35) framkommer det att det finns många olika organisationsmodeller. Modellerna kan användas för att göra en abstrakt förståelse mer konkret eller påtaglig. Vi kommer att använda oss utav femcirkelsmodellen som är ett exempel på ett visuellt sätt att förmedla centrala budskap. Organisationer kan uppfattas som teknologier, sociala strukturer, kulturer och fysiska strukturer som överlappar och genomsyrar varandra i den kontext som omgivningen utgör. För att åskådliggöra relationen, mellan dessa begrepp använder modellen

överlappande cirklar. Organisationen är som ett samspel mellan teknologi, social struktur, fysisk struktur och kultur. Dessa omsluts av och bidrar till en omgivning. De fyra mindre cirklarna överlappar varandra för att vi ska påminnas om att begreppen är relaterade till varandra. De är inneslutna i en femte och större cirkel för att visa det viktiga förhållandet mellan samtliga aspekter av organisationen och dess omgivning (Hatch, 1997s 19-35).

Alla begreppen har någonting gemensamt med någon aspekt av de andra, det är

kombinationen av dessa olika sätt att uppfatta och tolka som gör det möjligt för oss med hjälp av organisationsteorin att skapa rika och komplexa bilder av en organisation. Vi kommer nu kort att förklara de begrepp som ingår och samverkar i femcirkelsmodellen. Kultur är något organisationsgemensamt som påverkar det vi gör. Den fysiska strukturen är organisationens geografi, layout, design och inredning. Teknologin är aktiviteter som sker inom

organisationen, processer och kunskaper som producerar tjänsten. Den sociala strukturen är relationerna mellan delar av en organiserad helhet. Dessa cirklar utgör organisationens omgivning, d.v.s. omvärlden som påverkar verksamheten via begräsningar och krav (Hatch, 1997,s 19-35). Vi tänker nu beskriva hur vi kan tillämpa femcirkelsmodellen i vårt arbete då vi kommer att ta upp varje begrepp som finns med i modellen och förklara hur dessa begrepp kan förklara en god syo- kultur på skolan. Begreppet kultur ser vi som värderingar och ett förhållningssätt inom syo-kulturen på skolan som utgörs gemensamt av all skolpersonal. Med detta menar vi att då skolpersonalen förhåller sig till liknande värderingar och förhållningsätt så kan det bidra med till en god syo-kultur. Begreppet fysiska strukturer ser vi som en viktig

faktor till att en samverkan lättare kan finnas till hands. Med detta menar vi att beroende på hur skolans lokaler och arbetsrum är placerade tror vi det har en inverkan på syo-kulturen. Begreppet teknologi innebär aktiviteter, här tänker vi oss att det är mycket viktigt att man bland annat har täta möten bland skolpersonalen angående elever för att bidra till en god syo-kultur. Vi tror alltså att aktiviteter bland skolpersonalen kan bidra till en god syo-kultur genom att skolpersonalen får tillfälle till att utbyta tankar och idéer. Begreppet social struktur ser vi som en relevant faktor för relationer, då personalen ska trivas med varandra samt trivas i miljön. Med detta menar vi alltså att då skolpersonalen trivs med varandra och i den miljön de befinner sig i kan detta bidra till en god syo-kultur på skolan. Alla dessa begrepp formar tillsammans en omgivning, vad vi i denna studie kallar god syo-kultur. Vår tolkning av detta är att då man vill uppnå en god syo- kultur så måste dessa ovannämnda begrepp efterlevas bland respondenterna på skolan.

Sammanfattningsvis visar organisationsteorin ett samband mellan den struktur, som råder inom skolans organisation, och det samarbete, som sker inom dess ramar, vilken styr hur studie- och yrkesvägledningsverksamheten i praktiken utformas. I en organisation tillskrivs all skolpersonal vissa rättigheter och skyldigheter. Skolpersonalen som ingår i en organisation följer därför formella förpliktelser och är underställda ett gemensamt ledarskap med gemensamma mål.

4. Metod

Syftet med vår studie är att vi vill undersöka samverkan på den berörd skola. Vi tittar närmre på vad studie- och yrkesvägledarna, so- lärarna och rektorerna bidrar med till att skolan har en samverkan. För att undersöka detta anser vi att det passar bäst att använda sig utav en kvalitativ metod. Vi kommer nedan att presentera och diskutera metodval, urval, genomförande av intervjuer, analysmetod och etiska ställningstagande.

4.1 Metodval och metoddiskussion

I denna studie har vi valt en kvalitativ metod som består utav intervjuer. Vi har i denna studie genomfört sex intervjuer. Utifrån denna metod har vi kunnat förstå världen ur respondenternas synvinkel samt utveckla meningar ur deras erfarenheter (Kvale och Brinkmann 2009, 17). Under intervjuerna har vi kunnat registrera och tolka det som sagts och på vilket sätt det har sagts. Denna metod har som mål att erhålla nyanserade beskrivningar av olika kvalitativa aspekter av intervjupersonens livsvärld, den arbetar med ord och inte med siffror (Kvale och Brinkmann 2009, 45-46). Motiveringen till vår utförda metod är att vi vill få ut uppfattningar och åsikter för att få en helhetsuppfattning.

Det finns skillnader mellan kvantitativa metoder och kvalitativa metoder. Skillnaden är att man som författare står inför ett val mellan mer eller mindre exakta data beroende på vilken metod som väljs (Ryen, 2011, 17). Kvantitativ metod ger mer bredd, men mindre djup. En kvalitativ metod ger mindre bredd men mer djup. Fördelen med kvantitativ metod är då att man som författare kan generalisera sina undersökningar (Larsen, 2007, 27). Vi är medvetna om att vi inte kan generalisera och dra en slutsats gällande alla skolor. Eftersom vi tittar på det goda exemplet på den berörda skolan vill vi därför inte generalisera då vi tittar på något unikt. Nackdelen med kvantitativ metod är att forskaren inte kan ställa följdfrågor och få

kompletterande och fördjupande svar (Larsen 2007, 27) Under intervjuerna med lärarna så kände vi att vi fick förklara våra intervjufrågor ytterligare. Vi tror att det har och göra med att lärarna inte är så insatta i studie- och yrkesvägledningsfrågor. Denna metod har varit en fördel

på så sätt att vi har kunnat gå in med följdfrågor, där vi har kunnat förklara vad vi menar med våra frågor. En nackdel med den kvalitativa metoden är att människor inte alltid är

sanningsenliga i kvalitativa intervjuer. Det är svårare att vara ärlig när intervjuaren sitter framför dig än när du helt anonymt kryssar i ett frågeformulär. Vi är medvetna om att respondenterna vi har intervjuat kan ha en annan uppfattning än oss angående samverkan på skolan. I och med att vi har studerat den goda samverkan på skolan så har vi haft i åtanke att respondenterna enbart vill lyfta fram det goda och det positiva och utesluter de negativa åsikterna. En fördel med den kvalitativa metoden är att metoden ger större frihet än när en kvantitativ metod används. Exempelvis genom en intervju där personen kan besvara eller diskutera de aktuella frågorna (Larsen, 2007, 27). Genom att använda en kombination av kvalitativ och kvantitativ data kan man hitta fler bitar till pusslet av orsaker och samband. Ur en tidsaspekt och omfattningen av studien fanns ingen möjlighet till att kombinera dessa två metoder Boolsen (2009, 19).

4.2 Urval

Den berörda skolan har varit en tidigare praktikplats, där vi har uppmärksammat en god samverkan inom syo-kulturen. Vi har gjort ett godtyckligt urval, det vill säga att man som författare väljer medvetet vilka som ska delta i undersökningen, de informanter som författaren anser vara lämpade att belysa frågeställningen. Det är en form av strategiskt urval. Detta urval används ofta i kvalitativa undersökningar (Larsen 2007, 78). Vi har genomfört ett kvoturval som innebär att man i förväg väljer hur stor andel informanter med olika karaktäristiska som utgör urvalet (Larsen 2007, 78). Genom detta urval har vi medvetet valt att ha med två studie och yrkesvägledare, två so- lärare och två rektorer. Respondenterna som har valts ut till studien är utbildade i sina respektive yrken och har några års yrkeserfarenhet. När vi tog kontakt med respondenterna utgick vi även ifrån snöbollsmetoden som innebär att forskarna tar kontakt med personer som författaren antar har goda kunskaper om det aktuella ämnet (Larsen 2007, 78). Vi är intresserade av respondenternas talan kring samverkan samt deras insatser inom syo-kulturen, av denna anledning valde vi att intervjua dessa personer för att förstå deras synvinkel och perspektiv. Kriterier för valet av lärare var att de skulle vara so- lärare då vi anser att studie- och yrkesvägledning speglas i samhällskunskapen då det bland annat berör arbetsmarknaden och arbetslivet. Kriterier för valet av studie- och yrkesvägledare

var att de skulle ha en studie- och yrkesvägledare-utbildning, då vi tror att de har en större förståelse för studie- och yrkesvägledning. Kriterier för valet av rektor har inte varit några specifika. Det har slumpmässigt visat sig att den ena rektorn har en studie- och yrkesvägledarbakgrund. Vi kommer att återkomma till detta i diskussionsdelen. På den specifika skolan där studien är genomförd finns det tre rektorer samt tre studie- och yrkesvägledare. Vi har intervjuat två utav respektive yrkesgrupp. Dock är det oklart hur många so- lärare det finns på skolan. Vi har valt att intervju två utav dessa som är representanter för många fler. Vi är därför medvetna om att dessa två respondenter representerar alla so- lärare på skolan i denna studie. Vi är även medvetna om att det kan bland de resterande so-lärarna finnas andra åsikter och uppfattningar kring syo-kulturen. I mån av tid har vi enbart haft möjlighet till att intervju sex respondenter.

4.3 Genomförande av intervjuer

För att få svar på våra frågeställningar behövde vi utforma intervjufrågor till våra intervjuer. Vihar använt oss utav vår tidigare forskning där vi har tittat närmre på Henryssons (1994) studie. Författaren har gjort en liknande undersökning där vi har inspirerats av författarens intervjufrågor. Vi har formulerat och strukturerar våra frågor utifrån dessa.

Skolan till denna studie valdes ut genom att vi tillsammans hade en praktikplats där under höstterminen 2012. Under denna praktikperiod uppmärksammade vi en god samverkan som fanns på denna skola där vi kände att so-lärarna, rektorerna och studie- och yrkesvägledarna hade en nära kommunikation emellan varandra. Vi valde att ta kontakt med respondenterna personligt istället för att ringa och mejla då vi ansåg att det fanns en större chans till att de tackade ja. Vi tog först kontakt med den ena rektorn där vi fick ett godkännande till att utföra studien på skolan. Vi valde att mejla ut frågorna i förväg för att vi såg detta som en fördel då respondenterna kunde förbereda för mer utförligt svar. Vi tror att risken med detta kan vara att respondenterna i förväg har tänkt ut sina svar och svarar någonting annat än vad de hade gjort om de var oförberedda.

Vi bokade våra intervjuer talade vi om för alla att intervjuerna skulle spelas in och om vi kunde få ett godkännande till att få göra det. Det fick vi ett medtyckande till av samtliga. Intervjuerna skedde på respondenternas villkor och önskemål och därför skedde alla intervjuer på deras kontor. I detta sammanhang så nämner Kvale och Brinkmann (2009, 48) att

forskningsintervjun är ett specifikt professionellt samtal med en tydlig maktasymmetri mellan forskaren och undersökningspersonen. Vi talade om för alla respondenter att svaren vi skulle få ut, endast skulle användas i studiens syfte och att vi tar hänsyn till kofidentialitets principen. Ansvarsfördelningen mellan oss författare delade vi upp som så att en utav oss ställde frågorna, den andra ställde eventuella följdfrågor och antecknade viktiga svar. Denna uppdelning gjorde vi för att intervjun skulle gå smidigt och att vi inte skulle prata i munnen på varandra. Vi anser att tydliga roller gör det mer bekvämt och professionellt för en.

4.3.1 Bedömning av material

Kraven som finns inom vetenskapliga sammanhang för alla metoder är att de måste ge tillförlitliga resultat, det vill säga kravet på reliabilitet (Lantz 2007, 10). Vi finner svaren trovärdiga eftersom vi ser vissa likheter på svaren i alla intervjuer. Vi vill även lyfta fram att vårt undersökningsämne är ett lätt ämne att prata om som lyfter fram det goda exempel av samverkan på berörd skola. Vi har i åtanke om att respondenterna är medvetna om att vi tittar på den goda samverkan på deras skola och att det finns en risk med att respondenterna vill få skolan att framstå som ännu bättre, men det kan även vara något de inte tänkt på. I och med att vi har uppfattning om att det finns en god samverkan kring syo-kulturen så kanske

respondenterna upplever att de måste leva upp till detta. Vi har dock hela tiden varit öppna för en annan syn på skolan. Vi har i åtanken att syo- kulturen kanske inte är som den skulle kunna vara. Resultatet måste vara giltigt, det vill säga att det ska finnas ett krav på validitet (Lantz 2007, 10). Med validitet innebär det att man forskare undersöker det man avser att undersöka och ingenting annat. Intervjufrågorna är formulerade på så sätt att ta reda på hur

respondenterna talar samt uppfattar syo-kulturen. Våra intervjufrågor innehåller en del frågor som ska beskriva respondenternas åsikter samt uppfattningar som är högst individuella och kan inte kontrolleras någonstans än av just den informanten som svarat. Detta för att försöka finna ett mönster som kan framträda ur svarsalternativen och som gör att svaren blir mer sanningsenliga. I vår studie så försöker vi som författare att vara så neutrala och objektiva som möjligt för att våra åsikter inte ska färga studien, då vi alltid varit öppna för en annan syn kring samverkan inom syo-kulturen.

4.4 Analysmetod

Det empiriska material vi har samlat in består av sex olika ljudband. Denna data bearbetade vi genom att vi lyssnade igenom och transkriberade materialet. Vi har även använt oss utav registreringsmetoden då vi har fört anteckningar under intervjun, medan vi har spelar in samtalet (Larsen 2007, 98). Detta gjorde vi för att hitta ett samband i intervjuerna.

Analys av kvalitativ data innebär att man jobbar med en större textmängd och att man i denna fas reducerar datamängden, det vill säga att man tar bort den information som inte är relevant för frågeställningen. Det finns flera sätt att genomföra kvalitativ dataanalys (Larsen 2007, 101). Vi har valt att använda oss utav angreppssättet innehållsanalys. Detta angreppsätt identifierar mönster, samband och gemensamma drag eller skillnader (Larsen 2007, 101). Detta har vi gjort genom att vi kodat texterna och klassificerat de i teman och kategorier. Våra valda teman är” Synen på samverkan kring syo-kulturen” samt ”synen på respondenternas egna insatser kring syo-kulturen”. Vi har sorterat datamaterialet i dessa olika teman. I sorteringen av det empiriska materialet har vi granskat och identifierat betydelsefulla mönster. Vi presenterar vårt resultat tema- och professionsbaserat. Resultatet delade vi efter professioner, för att kunna skilja på svaren. Vi började med den öppna kodningen för att kunna identifiera begrepp och upptäcka dess egenskaper (Boolsen, 2007, 128). Vi har sedan gått in djupare på den selektiva kodningen som innebär att man väljer ut delar från texten som gör att teorin blir tydligare (Boolsen 2007, 128). Analysen har skrivits med hjälp av vår tidigare forskning och den valda teorin.

Induktion, deduktion samt abduktion handlar om vilket förhållande man som författare har, till förhållande mellan teori och empiri. Med det deduktiva angreppsättet strävar man efter att bygga teoretiska superstrukturer som är empiriskt prövade och verifierade. Vid ett induktivt angreppsätt förankrar man inte undersökningen till någon tidigare forskning utan studerar utifrån insamlat empiri. Genom detta angreppsätt härleder man sedan en teori utifrån detta. Ett abduktivt angreppsätt är ett mellanting mellan deduktiv och induktiv forskningsansats. Abduktiv ansats innebär att forskaren utnyttjar existerande kunskap och referensramar för att hitta teoretiska mönster och strukturer som ska förklara empiriska mönster (Patel och

Davidsson 2003, 23-30). Denna studie har således karakteriserats av ett abduktivt angreppsätt. Vår abduktiva ansats innebar att vi växlade mellan att ha ett öppet förhållningssätt till empirin och att använda oss av en teori som analysverktyg.

4.5 Etiskt ställningstagande

Det finns fyra grundläggande individskyddskrav som består av informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Dessa krav är allmänna inom forskning och är grundläggande individskyddskrav (Vetenskapsrådet, 2002). Informationskravet är viktigt och därför har vi har informerat syftet med vår undersökning och hur vi har tänkt att genomföra intervjuerna. Vi har även meddelat respondenterna att intervjun kommer att spelas in. Samtyckeskravet har vi inkluderat genom att få deltagarna att förstå att intervjun är frivillig och kan när som helst avbrytas. Vi har utgått utifrån konfidentialitetskravet då allt material som vi använt oss av i studien är konfidentiellt, vilket innebär att respondenterna inte kommer att kunna identifieras i vårt arbete. Vi talade även om att intervju- svaren endast kommer att användas i studien syfte. Ljudinspelningarna har vi förvarat i ett usb- minne, där enbart vi som är behöriga till inspelningarna kan komma åt dem. Vi är även medvetna om nyttjandekravet som innebär att den information vi samlat in till denna rapport används enbart till rapporten (Vetenskapsrådet, 2002).

5. Resultat

Vi kommer att presenterar vårt resultat tema- och professionsbaserat. Resultatet kommer vi att dela efter professioner, för att kunna skilja på svaren från de tre olika yrkesgrupperna. Vi anser inte att en djupare presentation av respondenterna är relevant till denna undersökning, däremot anger vi kriterier som vi nämner under rubriken urval av undersökningsenheter (se 4.2). Vi kommer att ta med citat som vi anser stärker vårt resultat samt för att kunna skilja de åt. Vi benämner våra respondenter från 1-2 , då vi utgår från de etiska konfidentialitetskravet för att respondenterna inte ska kunna identifieras. Vi kommer att benämna studie- och yrkesvägledare, syv 1 och syv 2, so- lärarna Lärare 1 och Lärare 2 samt rektorerna rektor 1 och rektor 2. Vi kommer att utgå ifrån våra två frågeställningar (se 1.3) där vi använder oss utav två teman med följande huvudrubriker: ”Synen på samverkan kring syo-kulturen” och ”Synen på respondenternas egna insatser kring syo-kulturen”.

5.1 Synen på samverkan kring syo-kulturen

Under detta tema kommer vi att presentera respondenternas synpunkter och perspektiv som berör synen på samverkan kring studie- och yrkesvägledning.

5.1.2 Studie- och yrkesvägledarna

Synen på vad vägledning är för studie- och yrkesvägledarna skiljer sig ganska mycket åt. Syv 1 nämner att det är ganska svårt att svara på och säger att det är ganska komplext. Syv 2 har däremot en arbetsplan där vederbörande har skrivit ner målet för verksamheten inom studie- och yrkesvägledningsområdet som veberödande person jobbar efter. I frågan kring hur den ideala vägledningen ser ut för studie- och yrkesvägledarna svarar vägledarna olika. Syv 1 ser den ideala vägledningen som något individuellt då veberödande specifikt uttalar sig kring samtalets upplägg.

”Det är ju verkligen individuellt. Så lite information som möjligt. Att man har ett gott samtal men samtidigt så lite information. Det kan ju vara väldigt viktigt för att personen ska hitta delar, det är en väldigt svår fråga tycker jag. ( Syv 1)

Syv 1 menar alltså att den ideala vägledningen handlar specifikt om studie- och yrkesvägledaren och dess samtal då vederbörande uttalar sig på en individnivå. Däremot uttalar sig syv 2 kring den ideala vägledningen på en verksamhetsnivå. Vederbörande har ett klart underlag och förutsättning att jobba efter.

... Det är ju budget som styr många gånger. Det är det ju, det går alltid att utveckla och vi ser att det är viktigare och viktigare att studie- och yrkesvägledningens roll lyfts fram, då valen är många och kraven är större, dels för att komma vidare och dels för att stå till arbetsmarknadens förfogande. Så är det. ( Syv 2)

Det framgår här tydligt att den ideala vägledningen berör hela skolan, då fokus ligger utanför studie- och yrkesvägledarens rum. Strukturen på skolan ser ganska lika ut ur studie- och yrkesvägledarnas perspektiv. På den berörda skolan finns det tre studie- och yrkesvägledare. Inom studie- och yrkesvägledarverksamheten har de tre studie- och yrkesvägledarna ansvar för sina egna program. Syv 1 upplever att de tre olika studie- och yrkesvägledarna på skolan är olika duktiga på olika saker. Vederbörande ser detta som en fördel. De kan samarbeta på så sätt att de pratar en hel del där de kan byta funderingar och kunskaper. Syv 2 nämner att de finns ett stort samarbete på skolan då de har ett elevvårdsteam där man diskutera vilka vägar som är bäst ur olika perspektiv. Syv 1 upplever inga konkreta konflikter i arbetet. Syv 2 uttrycker sig i att konflikter kan ske när rektorn inte riktigt vet vad studie och yrkesvägledarens uppgift är samt att skolan har för få vägledare.

”Det är mycket val under en treårsperiod här på en skola, och då blir syvens roll ganska så central. Det är klart att det är viktigt hur ledningen ser på alla dessa valen och hur de påverkar elevernas val inför framtiden. Så det är klart”. (Syv 2)

Vi tolkar detta som att rektorerna har en stor inverkan då deras syn på studie- och yrkesvägledning kan påverka elevernas framtida val. Syv 1 uttrycker sig gällande kvalitén på skolan på följande sätt.

”Så blir kvalitén dålig när man ska ha sexhundra elever var, så i princip ja. Jag tror att vissa chefer har lite svår att förstå liksom men det tror jag är generellt för alla yrkesgrupper”. (Syv 1)

Syv 1 menar alltså att vissa rektorer har mer eller mindre förståelse för studie- och yrkesvägledarnas belastning på skolan. Studie- och yrkesvägledarna upplever att studie- och

yrkesvägledningen fungerar bra på skolan och går framåt hela tiden. Syv 2 upplever ett gott samarbete med so- lärarna, vederbörande känner att elevhälsoteams möten som äger rum en gång i veckan bidrar till en samverkan. Under mötena kan man lämna över information kring en elev till rätt person med rätt kunskap.

Ja vi har ett stort samarbete, vi har ett elevvårdsteam här på skolan som består av, rektor, skolsköterska, specialpedagog, kurator. Vi diskuterar hela tiden, vilka vägar är bäst ur olika perspektiv, det gör vi! (syv 2)

Vår tolkning av detta är att syv 2 menar att elevhälsoteammötena bidrar till ett sammanhållande lag bland personalen där man kan jobba tillsammans. Önskemål från studie- och yrkesvägledarna om förändringar på studie- och yrkesvägledningens verksamheter är hos Syv 1 att det önskas fler tjänster och mer tid till varje elev för att kunna följa upp och ägna sig åt mer vägledning. Syv 2 nämner att praktiken är det viktigaste där de har en arbetsgrupp som ständigt jobbar med praktikfrågor.

”Ja alltså det är klart att jag värnar om mitt område, att man kan göra hur mycket aktiviteter som helst och ha hur många projekt på gång som helst inom vägledning, men vi har som sagt en verklighet också där vi alla, de ska ju nå målen inom skolan, det är ju också en viktig del”. (Syv 2)

Här framgår det att målen man ska förhålla sig till ska vara verkliga och möjliga att uppfylla. Gemensamma drag för båda studie- och yrkesvägledarna angående hur det samverkas kring studie- och yrkesvägledning är att det ofta sker på elevhälsoteamsmöten och i olika konstellationer. Den nära kontakten sker beroende på att de sitter så pass nära varandra. Rektorernas syn på studie- och yrkesvägledningen ses som en absolut faktor till hur vägledningen ser ut på skolan. Rektorernas syn på vägledningen på den berörda skolan ser dock olika ut enligt studie- och yrkesvägledarna.

”Det beror nog på från vilken bakgrund man är från. Är man rektor som inte har en bakgrund inom skolans värld så har man inte riktigt stor förståelse för det medan om du är gammal lärare. Vi har ju en rektor som är en gammal vägledare. Då har han ju insikt i vad det kan bidra till. Så helt klart betydelsefullt i vilken bakgrund dem har med sig från tidigare”. (Syv 1)

Syv 1 menar alltså att ledningens bakgrund kan ha en stor betydelse i hur studie- och yrkesvägledningen tar sig på skolan.

5.1.3 Rektorerna

Rektorerna har gemensamma tankar kring vad studie- och yrkesvägledning är. Rektor 2 nämner mer konkret vad vederbörande anser studie- och yrkesvägledning är då den nämner hur viktig samtalsmetodiken och vägledningsteorierna är.

”Så vem som helst kan ju inte jobba som vägledare. Utan det måste ju vara en person som är insatt i samtalsmetodiken, inom väglednings- teorier. Det är jätteviktigt, så vem som helst får inte lov att vägleda för att det kan bli fel”. ( Rektor 2)

Vår tolkning av detta är att rektor 2 menar att man måste behärska principer inom studie- och yrkesvägledning för att kunna utöva dessa. Detta citat påvisar en ledning med en god kunskap kring studie- och yrkesvägledning. Rektorernas synpunkter kring den ideala vägledningen på skolan skiljer sig åt.

” Jag skulle nog vilja säga att det handlar om, eleven vet, asså att eleverna har klar bild av vad den vill, jag vill till arbetslivet, jag vill till…” (Rektor 1)

Det framgår här att en fulländad vägledning sker då eleven har ett tydligt mål. Det är oklart om rektorn menar att eleven ska ha tydliga mål innan eller efter samtal med studie- och yrkedvägledaren. Rektor 2 anser att den ideala vägledningen är då man får korrekt information, det ska finns resurser på skolan till studie- och yrkesvägledaren så att man har tid till att vägleda personen. Rektor 2 är väldigt mån om tiden, då eleven ska få den hjälp den behöver.

”Så att det ska ju finnas resurser till syv på skolan så att man har tid att vägleda personen. Så att man hittar rätt, så tiden är viktig. Så att man har en anställd vägledare som kan hjälpa eleverna. Det ideala är att man får så mycket hjälp som man behöver ha”. (Rektor 2)

Rektor 2 menar alltså att en ideal vägledning tar sig på skolan då eleverna erbjuds vägledning till fullo. Alltså är tiden en förutsättning till en ideal vägledning. Rektorerna är enade om att strukturen på skolan kring studie- och yrkesvägledning kan bli bättre, de jobbar med detta och tanken är att de ska jobba tillsammans. Rektor 1 nämner specifikt att mentorn coachar och peppar i det dagliga arbetet och syv kommer in regelbundet. De jobbar med en rutin som de håller på att ta fram där alla elever ska träffa syven minst tre gånger per termin.

”Vi känner att vi inte riktigt har fått till det så det fungerar, men vi jobbar med det, men tanken är att vi jobbar tillsammans”. ( Rektor 1)

Vi tolkar detta som att strukturen på skolan är på god väg till en förbättring, då detta kan ske genom ett gemensamt arbete. Rektor 2 ser det ur ett annat perspektiv då vederbörande enbart nämner att verksamheten är bra organiserad. Dock är det oklart om vederbörande anser att strukturen kan förbättras på något viss. I frågan kring vilka konflikter rektorerna kan uppleva i sitt jobb svarar båda rektorerna att det inte finns några konflikter mellan yrkeskategorierna. Rektorerna på skolan är enade om att studie- och yrkesvägledningsverksamheten fungerar bra på skolan.

”Den fungerar, och vår syv är jätteduktig men för att underlätta för henne så måste det finnas en struktur för hela organisationen. Hon kan inte göra allt själv. Utan hon måste ha hjälp. Det är rektorns uppgift att se till att kuratorn, systern, syv kan samverka i en grupp”. ( Rektor 1)

Det framgår här tydligt att en strukturerad studie- och yrkesvägledningsverksamhet är en förutsättning för en fungerande studie- och yrkesvägledning. Detta kan förverkligas genom en samverkan bland aktörerna. Rektorerna har en kontinuerlig kontakt med studie och yrkesvägledarna då de träffas flera gånger i veckan, bland annat på elevhälsoteams möten. När de väl träffas handlar det oftast om hur de löser problem då de diskuterar hur det kan lösas.

5.1.4 So- Lärarna

Lärarna på berörd skola delar gemensamma synpunkter och funderingar kring vad den ideala vägledning är och vad den ska leda till. Gemensamma drag bland lärarnas svar är att vägledning innebär att man ska få goda råd och tips för att ta sig till nästa steg. Man ska samtala och diskutera med eleverna.

” Ideala vägledningen handlar väl om att det förs en dialog mellan elevens lärare, eleven och elevens föräldrar och syven där alla men framförallt eleven får se vilka valmöjligheter man har där man försöker leta upp elevens behov och vad dem har för intresse och framtidsplaner” (Lärare 2)

Lärare 2 menar alltså att den ideala vägledningens fokus ligger i dialogen mellan olika aktörer. Lärare 1 påpekar även dialogen ur ett annat perspektiv.

”Ja det är väl det att den som vägleder lyssnar mycket på den som ska ha vägledning och att den som vägleder har kompetens och kunskap om något större område och har massiv erfarenhet om olika branscher till exempel, det är ju ganska viktigt och det har vi ju ganska många människor här som har”. (Lärare 1)

Dialogen mellan eleven, studie- och yrkesvägledare och elevens föräldrar anses som viktig för lärare 2. Detta för att dessa personer, men framförallt eleven ska se vilka valmöjligheter man har. Lärare 1 nämner specifikt att lyssnandet för den som behöver vägledning är det viktiga. I frågan hur strukturen kring studie och yrkesvägledning fungerar på skolan anser lärare 1 att vederbörande har mindre koll på hur strukturen ser ut. Lärare 1 uttrycker att ” Nä, det vet jag inte utan det är mer syon, att vi har de till hands och att de har koll på det”. Lärare 2 påpekar att på konferenser går de igenom eleverna och diskuterar oftast vad som har sagts under samtalen med mentorn, studie- och yrkesvägledaren. Lärare 2 uttrycker följande kring strukturen på skolan:

”Strukturen på denna skola fungerar väldigt bra, Vi har elevkonferenser där vi går igenom elevernas betyg. Där diskuterar vi oftast vad som har sagts under samtalen under mentorsamtalen och annat. Sedan har vår syv att hon ska träffa dem regelbundet så därför så blir det lättare”. (Lärare 2)

Vår tolkning är att lärare 2 menar att främsta källan till en fungerande studie- och yrkesvägledningsverksamhet är elevkonferanserna. Det framstår som att strukturen är god tackvare dessa. För lärarna finns det inga genomgående riktlinjer från skolledningen kring studie- och yrkesvägledning, men lärare 1 nämner att de följer kursplanen där det står om arbetsmarknad och privatekonomi. Lärarna kan lägga upp detta fritt och i den omfattningen de själva har intresse för. Lärarna påpekar att det samtalas främst kring studie och yrkesvägledning på deras elevkonferenser.

”Ja, vi ser ju de i många olika sammanhang och får mycket information. Vi vet rätt mycket hur de funkar. Och då blir vi involverade rätt så mycket i sådana diskussioner med syv, kurator, så det håller vi på med”. (Lärare 1)

Vi tolkar detta som att studie- och yrkesvägledning kommer påtal främst vid elevkonferenser. Lärarna anser att rektorernas syn på studie- och yrkesvägledning har en inverkan på hur den ser ut i skolan.

”Det är nog ganska viktigt att rektorn känner av en person som är lite intresserad av skolan eller en viss typ av elever. Att det kan man ju kanske tänka på som rektor. Och det verkar som rektorn gör det också. Man väljer någon som kan trivas här, det är väl det”. (Lärare 1)

Lärare 1 menar alltså att som rektor ska man rekrytera personal som kan tänkas trivas bland skolans elever och dess skolmiljö. Detta påvisar att både studie- och yrkesvägledarna samt lärarna är enade om att rektorerna har ett stort inflytande i hur studie- och yrkesvägledningen tar sig i skolan. Med detta menar vi att rektorernas syn på studie- och yrkesvägledning reflekterar studie- och yrkesvägledningsverksamheten på skolan.

5.1.5 Sammanfattning

Studie- och yrkesvägledarna ser den ideala vägledningen ur två olika perspektiv, en

individnivå samt verksamhetsnivå. Den ena studie- och yrkesvägledaren menar att rektorerna har en stor inverkan då deras syn på studie- och yrkesvägledning kan påverka elevernas framtida val. Den andra studie- och yrkesvägledaren upplever att vissa rektorer har mer eller mindre förståelse för studie- och yrkesvägledarnas belastning på skolan. Ur den ena studie- och yrkesvägledarens perspektiv menar vederbörande att elevhälsoteammötena bidrar till ett sammanhållande lag bland personalen där man kan jobba tillsammans. Den ena studie- och yrkesvägledaren anser att målen inom studie- och yrkesvägledningsverksamheten som man ska förhålla sig till, ska vara verkliga och möjliga att uppfylla. Den nära kontakten mellan aktörerna sker beroende på att de sitter så pass nära varandra. Ur resultatet påvisas att den ena rektor anser att man måste behärska principer inom studie- och yrkesvägledning för att kunna utöva dessa. Detta citat påvisar en ledning med en god kunskap kring studie- och

yrkesvägledning. Rektorernas synpunkter kring den ideala vägledningen på skolan skiljer sig åt. Den ena rektorn påpekar att tiden är en förutsättning till en ideal vägledning. Den ena rektorn uttrar sig om att strukturen på skolan är på god väg till en förbättring, då detta kan ske genom ett gemensamt arbete. En strukturerad studie- och yrkesvägledningsverksamhet är en förutsättning för en fungerande studie- och yrkesvägledning påpekar den ena rektorn. Lärarna är enade om att dialogen ligger i fokus när det rör sig kring studie- och yrkesvägledning. Den ena läraren anser att den främsta källan till en fungerande studie- och

yrkesvägledningsverksamhet är elevkonferanserna. Det framstår som att strukturen är god tackvare dessa. Lärarna anser att rektorernas syn på studie- och yrkesvägledning har en inverkan på hur den ser ut i skolan. Detta påvisar att både studie- och yrkesvägledarna samt

lärarna är enade om att rektorerna har ett stort inflytande i hur studie- och yrkesvägledningen tar sig i skolan.

5.2 Synen på respondenternas egna insatser kring

syo-kulturen

Under detta tema kommer vi att presentera respondenternas synpunkter och perspektiv som berör respondenternas insatser kring studie och yrkesvägledning. Hur uppfattar studie- och yrkesvägledarna, so - lärarna och rektorerna själva sina insatser i syo- kulturen på skolan?

5.2.1 Studie- och yrkesvägledarna

Gemensamma drag för studie- och yrkesvägledarna kring hur de ger eleverna en bra beredskap inför framtiden är att de båda nämner att studie- och yrkesvägledning är frivilligt men att man alltid erbjuder att stödet finns. Syv 1 nämner specifikt att vederbörande gör detta genom att gå ut i klasserna och pratar, går på mässor där de pratar om studie- och yrkesvägledning. Syv 2 nämner att det främsta verktyget man har för att ge eleverna en bra beredskap är samtalsmetodiken. Studie- och yrkesvägledarna upplever att den främsta källan till att erbjuda eleverna en realistisk bild och uppfattning av arbetslivet är praktiken. Syv 1 nämner specifikt att vederbörande går ut i klasser och undervisar om arbetsmarknaden.

”Syvare har berättat för mig att de har svårt att komma in i klasser för att lärarna tycker att dem tar deras tid, och ingenting sådant här. Inte på denna skola absolut aldrig! Jag har aldrig känt mig ovälkommen snarare tvärtom. (syv 1)

Syv 1 menar alltså att lärarna på den berörda skolan är öppna för ett samarbete genom att studie- och yrkesvägledarna får låna tid av lärarnas undervisning. På frågan kring studie- och yrkesvägledarnas engagemang i sitt arbete nämner Syv 1 att vederbörande är mycket engagerad och att vederbörande har varit ganska på om saker. Syv 2 nämner att vederbörande älskar sitt jobb.

Utvecklingsarbetet på berörd skola är ständigt pågående. Syv 1 nämner specifikt att förväntningar vederbörande har på lärare och rektorer är att alla ska sköta sitt uppdrag och att man alltid har en bra dialog. Syv 2 nämner att det alltid är välkommet att samarbeta kring gemensamma frågor. Studie- och yrkesvägledarna har tydliga mål kring studie- och yrkesvägledning på berörd skola.

”Att målet är att få eleverna till självständiga trygga individer som kan göra väl underbyggda val. Det är det jag tycker är målet. Sen är det att man är att man inte har den tiden att sitta ner i den utsträckningen som man hade velat”. (syv1)

Vår tolkning av detta resonemang är att tiden bidrar till väl underbyggda val för eleverna. Syv 2 har satt upp fem mål för verksamheten då hon uttrycker att:

”Genom vägledningssamtal stödja eleverna att göra val, som stämmer överens med de egna förutsättningar, resurser och önskningar och mål. Bidra med till att eleven får omvärldskunskap, information om utbildningar och arbetsmarknad. Bidra till att eleven får kunskap om att söka, tolka och granska utbudet av utbildningar och yrken. Särskilt uppmärksamma elever med funktionshinder, nedsatt förmåga i vägen mot fortsatta studier och arbetsliv. Vid varje valsituation relatera till studier eller yrken. Ska eleven ha upplevt att han eller hon har gjort ett självständigt eller medvetet val…”( syv 2)

Syv 2 påpekar att dessa mål inte är vederbörandes egna utsatta mål utan dessa mål gäller för hela studie- och yrkesvägledarverksamheten. Med detta resonemang framgår det här tydligt att syv 2 har en uppfattning som grundar sig i ett gemensamma mål för hela studie- och yrkesvägledningsverksamheten. Studie- och yrkesvägledarna har en klar bild i hur de kan förbättra studie och yrkesvägledningen på skolan. Syv 1 anser att man kan förbättra studie- och yrkesvägledningen genom ett större samarbete med so- lärarna, vederbörande funderar kring hur de kan göra ett bra samarbete och hur man kan använda studie- och yrkesvägledaren mer i so- lärarens undervisning. Syv 2 nämner att studie- och yrkesvägledningen kan förbättras genom att studie- och yrkesvägledarna får mer tid till varje elev.

”Det ska inte vara något som inte går att genomföra och att målet är här uppe och du befinner dig där nere. Det måste vara realistiskt”. ( syv 2)

Vår tolkning av detta resonemang är att för att kunna uppnå till gemensamma mål förutsätter det att det ska finnas realistiska mål.

5.2.2 Rektorerna

Rektorerna på berörd skola säger sig ge en bra beredskap för eleverna genom att ha en bra kontakt med branschen utanför skolan.

”Det handlar om att jag rekryterar kunnig personal och ser till så att min personal får fortbildningar, man hälsar på företag. Syven får gå på kurser, fortbildningar, mässor, och får bygga upp ett kontaktnätverk”. (Rektor 1)

I samma fråga uttrycker rektor 2 följande:

”Genom kompetenta lärare, att jag har en bra kontakt med branschen utanför skolan. Att dem får en bra praktik att jag följer upp praktiken och ser till att eleven får den stöd de behöver”. (Rektor 2)

Rektorerna menar alltså att den främsta källan till att ge eleverna en bra beredskap inför framtiden, är att anställa kompetenta lärare. För att kunna ge eleverna en realistisk bild av arbetslivet nämner rektor 1 att han är tydlig inför eleverna, är det problem bland eleverna går rektorn in till klasserna och pratar med de kring verkligheten. Rektor 2 nämner att praktiken är väldigt värdefull. Gemensamma drag som finns för rektorerna i frågan om deras engagemang och medverkan i studie- och yrkesvägledningsverksamheten nämner båda att de har täta och nära kontakter med studie- och yrkesvägledaren. Kring ansvaret för studie- och yrkesvägledningsverksamheten så uttrycker rektor 1:

”Jo men det här är mitt fullt ut på 100 % och det är därför jag är anställd som rektor! Med titeln så kommer ansvar och sen så kan man tycka att det är jobbigt eller stimulerande eller roligt eller vad det nu är, men ansvaret är mitt! ” (Rektor 1)

Det framgår här tydligt att rektor 1 ser sig själv som den person som har huvudansvaret kring studie- och yrkesvägledning. Önskemålen kring förändringar på studie- och yrkesvägledningsverksamheten ser olika ut för rektorerna. Rektor 1 anser att det behövs mer syv då den nya uppdraget i skolan är vägledning. Rektor 2 är rätt nöjd med verksamheten så som den är.

”Nej jag är rätt nöjd med den som den är, vi har ett bra team som jobbar nära eleverna bekräftar och ser eleverna och ger dem hjälp och pratar med föräldrarna. Vi bollar hela tiden eleverna”. (Rektor 2)

Detta tolkar vi som att rektor 2 inte känner att verksamheten behöver utvecklas. Till att bidra med till en förbättrad studie- och yrkesvägledning på skolan delar rektorerna liknande synpunkter både rektorerna anser att eleverna alltid ska ha tillgång till studie- och yrkesvägledning.

”Det är viktigt att finnas till hands om syv behöver hjälp i att prioritera i vad som är viktigast just nu. Att man har nära relation som bygger på ett ömsesidigt utbyte av tankar och idéer.” (rektor 2)

Vår tolkning av detta är att rektor 2 anser att tillgången till studie- och yrkesvägledning förbättrar studie- och yrkesvägledningen på skolan.

5.2.3 So- lärarna

För att kunna ge eleverna en bra beredskap inför framtiden anser lärarna att det är viktigt med social kompetens.

”Det är viktigt att se att skolan och jobb som viktigt och att hela tiden markera det att du får betalt om du är strukturerad och om du sköter dina kort bra så att säga. Och att vi som lärare ger signaler när inte gör det så att eleverna förstår att du måste vara på plats och prestera och ta saker och ting på allvar. Det är väl så vi jobbar mycket”. (Lärare 1)

Lärare 1 menar alltså att det är ytterst viktigt att utbilda eleverna med en social kompetens som kan bidra till att eleverna lättare kommer vidare i livet. Lärarna upplever att studie- och yrkesvägledningsverksamheten och kommunikationen fungerar bra på skolan. Lärarna ger eleverna en realistisk bild genom att erbjuda praktik.

”Ja i samhällskunskap pratar man om vilka yrken som är lättast att få jobb i det ingår när man pratar om arbete och ekonomin. Men det hör ju allmänt till i samhällskunskap att man går igenom om hur det ser ut i samhället i vilka yrkeskategorier finns det jobb i vilka man kanske ska undvika”. ( Lärare 2)

Det framgår här att det är ytterst viktigt med kunskap om arbetslivet då detta kan be eleverna en bra beredskap inför framtiden. Lärarna upplever att de inte har någon större medverkan och engagemang i studie- och yrkesvägledareverksamheten men båda lärarna är tydliga med att de

kan hänvisa eleverna till rätt person med rätt kompetens. I frågan om ansvaret kring studie- och yrkesvägledningen anser lärarna att de inte har så stort ansvar.

”Mitt ansvar för syo verksamheten? Det är ju ganska litet. Jag ser mitt ansvar som lektionerna och eleverna, att det funkar bra. ( Lärare 1)

I samma fråga uttrycker lärare 2 följande:

”Inte så jätte mycket utan vi har konferenser och vår syv kommer ju ut och pratar med eleverna och så det är ju jag som mentor som får boka samtalen och be syv ta över”. ( Lärare 2)

Lärarna berättar i exemplen ovan att deras ansvar kring studie- och yrkesvägledning är ytterst litet. Det framgår även att förväntningarna bland rektorerna, so- lärarna och studie- och yrkesvägledarna som ser olika ut för lärarna.

”Jag har ju förväntningarna att rektorn tar huvudansvaret för utbildningen och blir det problem med någonting så är det till sist rektorn som måste lösa de problemen och hjälpa till. Det anser ju jag, sen så har han förväntningar på att jag hela tiden ska vara på rätt ställe och fungera med alla de elever som jag träffar under en vecka. Så den

förväntan har han ju på mig. Och sen så har jag förväntan på syv då att de är tillgängliga och kan lösa frågor som inte jag kan svara på kanske, och ta reda på, hjälpa, vägleda enskilda elever”. (Lärare 1)

I samma fråga uttrycker lärare 2 följande:

”Här sköter vår syv allting. Så bra så jag har inget att tycka till. Alltså jag har lite svårt att sätta mig in i vad jag skulle ha för förväntningar ”. (Lärare 2)

Lärarna har alltså delade åsikter kring vilka förväntningar de har på de övriga respondenterna. Detta tolkas som att lärare 2 inte anser sig själv som en del av studie- och

yrkesvägledningsverksamheten. Lärarnas mål med studie- och yrkesvägledning är att stärka eleverna.

”Att coacha eleverna rätt utefter gymnasiet och även dem som läser upp sina betyg att dem väljer rätt gymnasium val. Att det inte behöver vara dem som väljer ett program på vår skola