5.1 Sammanfattning av resultat
Studiens syfte var att undersöka om och hur arbetsgivare gjort anpassningar i samband med att de anställt en person med psykisk funktionsnedsättning, samt vilka stöd som i sådana fall varit framgångsrika för att den funktionsnedsatta stannar kvar på arbetsplatsen.
Resultatet av studien visar att anpassningar på arbetsplatsen är viktigt för att personer med psykisk funktionsnedsättning ska lyckas få och behålla ett arbete. Flera av studierna visar att det är av stor vikt för personer med psykisk funktionsnedsättning att från början av sin anställning få rätt stöd och introduktion (Buhariwala, Evans & Wilton, 2015; Gustafsson, Peralta & Danermark, 2018). Supported Employment är en metod som visat sig vara framgångsrik både i Sverige och utomlands eftersom den bland annat innebär ett nära och kontinuerligt stöd för den anställde (Gustafsson, 2014; SKR, 2019). Detta stöd har visat sig vara viktigt eftersom det får personen att känna självförtroende i arbetsuppgifterna som ska genomföras. En öppenhet om sin funktionsnedsättning, både gentemot arbetsgivare och arbetskamrater, har visat sig vara viktigt för att personen med funktionsnedsättning ska känna att den kan få de rätta förutsättningarna och kraven ställda på sig på arbetet (Gustafsson, Peralta & Danermark, 2018). En annan framgångsfaktor är flexibilitet i arbetsuppgifterna. Flexibilitet kan innebära ändrade arbetstider eller omfördelning av arbetsuppgifter (Brongers, Cornelius, Klink och Brouwer, 2020; Buhariwala, Evans och Wilton, 2015). Flera av studierna visade att det är viktigt för personer med psykisk funktionsnedsättning att få känna sig som en del av gruppen och att bli accepterad för den man är (Kuznetsova & Ceirdeira Bento, 2018; Gustafsson, Peralta & Danermark, 2018). Vidare visar resultatet av studien att arbetsgivare behöver mer kunskap om vilka behov personer med psykisk funktionsnedsättning har. Arbetsgivarna får genom detta en större förståelse varför det är viktigt att erbjuda adekvat stöd och anpassningar på arbetsplatsen (Boman, 2019).
34
5.2 Resultatdiskussion
Resultatet av studien visar att behovet av stöd är av stor vikt för att personer med psykisk funktionsnedsättning ska lyckas få och behålla ett arbete. Dessa personer behöver hjälp i form av stödinsatser både från samhället, från arbetsgivare och i förlängningen också från arbetskollegor (Buhariwala, Evans & Wilton, 2015; Gustafsson, Peralta & Danermark, 2018). Detta är viktigt för att lyckas ta sig in på arbetsmarknaden. Trots det visar resultatet att detta stöd ofta är bristfälligt. Resultatet av studien visar att arbetsgivare behöver mer kunskap om personer med psykisk funktionsnedsättning och deras behov av stöd (Boman, 2019). En ökad kunskap hos arbetsgivarna och även samhället kan även leda till en större förståelse för personer med funktionsnedsättning. Detta skulle i sin tur kunna bidra till förändrade attityder gentemot personer med psykisk funktionsnedsättning (Boman, 2019).
I studien av Buhariwala, Evans och Wilton (2015), undersöktes företag som erbjöd anpassade anställningar för personer med psykiska funktionsnedsättningar. I studien svarade en av de chefer som intervjuades, att deras anställda varken ska behöva dölja, eller skämmas för, sin funktionsnedsättning. Flera av studierna (Gustafsson, Peralta & Danermark, 2018; Buhariwala, Evans & Wilton, 2015; Kuznetsova & Ceirdeira Bento, 2018; Andersson, Luthra, Hurtig & Tideman, 2014) visar att en öppenhet om sin funktionsnedsättning är viktig för att lyckas få och behålla ett arbete. Öppenhet inför sin arbetsgivare har visat sig vara viktigt för att kunna få adekvat stöd och rätt anpassningar på sin arbetsplats (Gustafsson, Peralta & Danermark, 2018). Enligt systemteorin fokuserar man på att förändra miljön och inte personen själv (Payne, 2008). Även öppenhet inför arbetskamrater har visat sig underlätta för personer med psykisk funktionsnedsättning att komma in i arbetsgruppen och bli accepterad för den man är (Gustafsson, Peralta & Danermark, 2018). En annan viktig faktor i inkluderingssyfte har visat sig vara kompetens. Vidare har det visat sig vara viktigt att den anställde känner att den klarar av det arbete som han eller hon ställs inför, och således kan gå in i arbetsuppgiften med självförtroende (Gustafsson, Peralta, & Danermark, 2018). Detta kan förklaras genom empowerment, som är en teori som enligt Payne (2008) hjälper
personer att se sina förmågor och känna att man har makten över sin situation. Genom att ge stöd och skapa de anpassningar som behövs på en arbetsplats, kan personer med funktionsnedsättning känna att de är kompetenta nog att utföra de uppgifter som de blivit tilldelade (Gustafsson, Peralta, & Danermark, 2018).
35 Supported Employment är en metod som visat sig vara framgångsrik för att inkludera personer med psykisk funktionsnedsättning på arbetsmarknaden. Genom denna metod tillvaratas personens egna styrkor och förmågor och ger därför personer med psykisk funktionsnedsättning en förutsättning att hitta rätt arbetsplats på arbetsmarknaden (Gustafsson, 2014). För att kunna inkluderas på rätt sätt på en arbetsplats behöver personen känna att den har möjlighet att påverka sin arbetssituation och att den klarar av att utföra det arbete den blivit tilldelad (Gustafsson, 2014; SKR, 2019). Det kan göras genom att tilldela personen en handledare som hjälper personen att komma in sig på arbetsplatsen samt bland arbetskamraterna, vilket på sikt leder till en bättre och tryggare bild av sig själv (Boman, 2019; Buhariwala, Evans, & Wilton, 2015; Gustafsson, Peralta, & Danermark, 2018). Personen stärks genom att få en bättre självbild och genom detta får personen också en högre motståndskraft mot till exempel orättvisor. Detta kan förklaras genom till exempel empowerment som motmakt vilket bland annat handlar om sambandet mellan personens livssituation och samhällets struktur (Askheim & Starrin, 2007). Ur detta perspektiv lägger man tyngdpunkten på att hjälpa sig själv till bättre självförtroende och självbild genom mer kunskap och färdigheter vilket gör en person mer motståndskraftig mot exempelvis orättvisor (Askheim & Starrin, 2007).
5.3 Metoddiskussion
Den kvalitativa forskningen präglas till stor del av forskarens förförståelse, vilket inbegriper forskarens tidigare erfarenheter, kunskap och förutfattade meningar och handlar till sist om studiens trovärdighet (Lundman & Hällgren Graneheim, 2017). Under studiens process har vi varit medvetna om vår egen förförståelse för ämnet och vi har haft som ambition att vara så objektiva som möjligt.
En fördel med att göra en litteraturstudie är, som tidigare nämnts, att man söker en mer omfattande sanning framför endast en bit av den. Att välja en annan design bestående av intervjuer eller enkäter skulle inte ge en större sanning utan endast sanningen hos deltagande personer (Booth, Sutton & Papaioannou, 2016). En ytterligare fördel med vår studie kan vara att de valda artiklarna undersökt vårt ämnesområde både i och utanför Sverige, vilket kan tänkas påverka studiens generaliserbarhet på ett positivt sätt. I urvalet av artiklar till studien exkluderade vi litteraturstudier då vi inte ville ta del av tolkningar av tidigare forskningsresultat. Av samma anledning skulle en nackdel med vår valda metod, litteraturstudie, kunna vara att vår studie också blir en sekundärkälla till forskning.
36 Detta utifrån att vi inte med säkerhet kan veta hur forskarna tolkat sin empiri. Genom att upprepade gånger noggrant läsa studiernas resultat menar vi att vi, i den mån det är möjligt, undvikit feltolkningar av resultaten.
Under litteraturstudiens gång har reflektioner över styrkor och svagheter gjorts och för att få fram relevant forskning har artikelsökningarna preciserats utifrån behovet av relevanta studier. Vilka avgränsningar som skulle göras i arbetet, vilken funktionsnedsättning eller vilken typ av arbete de funktionsnedsatta skulle arbeta med har varit en utmaning. När vi sökt fram och läst igenom den litteratur vi ville använda oss av kom vi fram till att vi behövde fler artiklar för att få en högre trovärdighet i vår studie. Vi använde oss därför av referenser från andra forskare inom samma område.
En svaghet med studien kan vara att relevanta artiklar missats från tidigare år, då enbart artiklar från 2015 - 2020 använts i sökningen för studien. Vi valde att begränsa sökningen av artiklar till de senaste fem åren då vi ville använda oss av den senaste forskningen på området. Om vi hade utökat sökningen och använt oss av forskning från de senaste tio eller femton åren skulle vi möjligen ha fått en större bredd på uppsatsen, och vi hade kunnat se hur utvecklingen sett ut på området under en längre tid. Den snäva begränsningen kan å andra sidan ses som en styrka då det är relevant aktuell forskning. Vi använde oss också av fulltext då vi sökte artiklar då det gjorde att vi inte behövde undersöka vilken forskning som fanns i fulltext, vilket sparade tid. En svaghet i detta kan vara att vi missat relevanta artiklar inom det valda området. Användningen av artiklarna som är peer reviewed ökar reliabiliteten och trovärdigheten då artiklarna är granskade.
37