AKADEMIN FÖR HÄLSA OCH ARBETSLIV
Avdelningen för socialt arbete och kriminologi
En reguljär arbetsmarknad för alla
- En litteraturstudie om inkludering i arbetslivet för personer med
psykisk funktionsnedsättning
Sandra Andersson & Emma Uppman
2020
Examensarbete, Grundnivå (kandidatexamen), 15 hp Socialt arbete
Socionomprogrammet Examensarbete i socialt arbete
3 Abstract
Title A regular labor market for everyone - A literature review on inclusion in working life for people with mental disabilities.
This literature review aimed to investigate if and how employers have made adjustments in connection with the employment of a person with a mental disability, and what support has been successful in such cases for the disabled person to remain in the workplace. Through a literature search, twelve articles were selected systematically. The search was accomplished with great emphasis on inclusion and exclusion criteria based on the purpose of the study. We chose to limit the search to the years 2015 - 2020 and the articles we included would be about mental disabilities. The articles would also be connected to work and contain approaches and methods to succeed in getting and keeping a job. We chose to exclude articles that dealt with other types of disability than the one mentioned above, and also literature reviews. The results of the study were divided into themes and analyzed using empowerment and general systems theory. The results show that adaptations in the workplace are important for people with mental disabilities to succeed in getting and keeping a job. The results also show that employers need more knowledge about the needs of people with mental disabilities, and that people with mental disabilities need the right support and introduction from the beginning of their employment. Additional success factors are flexibility in the tasks, an openness about their disability towards employers and colleagues, and that they can feel part of the group and be accepted for who they are.
4 Sammanfattning
Denna litteraturstudie syftade till att undersöka om och hur arbetsgivare gjort anpassningar i samband med att de anställt en person med psykisk funktionsnedsättning, samt vilka stöd som i sådana fall varit framgångsrika för att den funktionsnedsatta stannar kvar på arbetsplatsen. Genom en litteratursökning valdes tolv artiklar ut systematiskt. Sökningen genomfördes med stor vikt på inklusions- och exklusionskriterier utifrån studiens syfte. Vi valde att begränsa sökningen till åren 2015 – 2020 och de artiklar vi inkluderade skulle handla om psykisk funktionsnedsättning. Artiklarna skulle också vara kopplade till arbete och innehålla tillvägagångssätt och metoder för att lyckas få och behålla ett arbete över tid. Vi valde att exkludera artiklar som handlade om andra typer av funktionsnedsättning än den ovan nämnda, samt litteraturstudier. Studiens resultat delades in i teman och analyserades med hjälp av empowerment och systemteori. Resultatet visar att anpassningar på arbetsplatsen är viktiga för att personer med psykisk funktionsnedsättning ska lyckas få och behålla ett arbete. Resultatet påvisar även att arbetsgivare behöver mer kunskap om vilka behov personer med psykisk funktionsnedsättning har, samt att personer med psykisk funktionsnedsättning redan från början av sin anställning behöver rätt stöd och introduktion. Ytterligare framgångsfaktorer är flexibilitet i arbetsuppgifterna, en öppenhet om sin funktionsnedsättning gentemot arbetsgivare och arbetskamrater, samt att få känna sig som en del av gruppen och bli accepterad för den man är.
5 Förord
Vi vill börja med att tacka vår handledare Tomas Boman för den handledning och det stöd vi fått under arbetet med studien, utan hans tålamod hade det inte gått. Vi vill också tacka Camilla och Anna-Maria för all hjälp vi fått med språket i uppsatsen. Slutligen vill vi rikta ett stort tack till våra respektive sambos, Johan och Viktor, för att de varit våra största supportrar under arbetet med uppsatsen. Båda författarna har varit lika delaktiga vad gäller idéskapande, litteraturgenomgång, insamlande av empiriskt material och analys av data, samt det slutgiltiga författandet av uppsatsen. Vi har genom vårt examensarbete fått en djupare förståelse för personer med psykisk funktionsnedsättning och vilka svårigheter och möjligheter de möter på arbetsmarknaden.
6
Innehållsförteckning
1. Inledning och bakgrund ... 7
1.2 Problemformulering ... 9
1.3 Relevans för socialt arbete ... 9
1.4 Syfte och frågeställningar ... 10
1.5 Disposition ... 10 2. Teoretiska perspektiv ... 11 2.1 Empowerment ... 11 2.2 Systemteori ... 12 3. Metod ... 15 3.1 Forskningsdesign ... 15 3.2 Analysmetod ... 16 3.3 Urval ... 16 3.4 Litterturanskaffning ... 17 3.5 Validitet ... 18 3.6 Reliabilitet ... 19 3.7 Generaliserbarhet ... 19 3.8 Etiska överväganden ... 19
4. Resultat och analys ... 21
4.1 Resultat - Arbetsgivare ... 21 4.1.1 Analys - Arbetsgivare ... 23 4.2 Resultat – Arbetsplatsen ... 24 4.2.1 Analys – Arbetsplatsen ... 26 4.3 Resultat - Stöd på arbetsplatsen ... 27 4.3.1 Analys - Stöd på arbetsplatsen... 30 5. Diskussion ... 33 5.1 Sammanfattning av resultat ... 33 5.2 Resultatdiskussion ... 34 5.3 Metoddiskussion ... 35
6. Förslag till vidare forskning ... 37
7
1. Inledning och bakgrund
Möjligheten till arbete och sysselsättning är generellt viktig utifrån flera perspektiv, inte bara ur ett socialt perspektiv utan även genom att bristen på sysselsättning bidrar till marginalisering och hindrar människor från att integreras i samhället (Olofsson, 2014). Rapporter från Arbetsförmedlingen (2019) och Statistiska centralbyrån (2018) visar att personer med funktionsnedsättning utan nedsatt arbetsförmåga arbetar i lika hög grad som personer med funktionsnedsättning (omkring 80%), medan de som har både funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga arbetar i betydligt lägre grad; 55% (SOU 2012:31). Arbetsförmåga är ett komplicerat begrepp och själva förmågan att arbeta kan ha en större påverkan på individen än själva funktionsnedsättningen (Olofsson, 2014). De konsekvenser detta medför i arbetslivet för personer med funktionsnedsättning, beror på omgivningens förmåga att inkludera och göra personer med funktionsnedsättningar delaktiga. Att ha en funktionsnedsättning kan därför i vissa miljöer, situationer och roller i livet innebära nedsatt arbetsförmåga och i andra inte (Olofsson, 2014). Funktionsnedsättning kan definieras på olika sätt eftersom det finns mängder av olika funktionsnedsättningar, den begränsning en funktionsnedsättning innebär är vad funktionsnedsättningen är i relationen till sin omgivning (Socialstyrelsen, 2020). Begreppet funktionsnedsättning definieras enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (SFS 1993:387) som en nedsättning av psykisk, fysisk eller intellektuell funktionsförmåga.
Enligt Olofsson (2014) arbetar personer med funktionsnedsättning generellt sett i lägre utsträckning än personer utan någon form av funktionsnedsättning. De har också sämre lön för arbetet de utför (Olofsson, 2014). Forskning talar för att långvarig arbetslöshet ökar risken för social exkludering vilket betyder ekonomisk otrygghet, sämre boendevillkor, svårigheter att skaffa starka sociala nätverk, kontaktsvårigheter, problem med myndigheter samt problem med ohälsa. Exkludering och maktlöshet är centrala begrepp i många studier om arbetslöshetens effekter. En möjlighet till arbete och en ekonomi som inte avviker för mycket från normen har en positiv inverkan på individen (Olofsson, 2014).
9 samhällets utveckling. Supported Employment kan vara en metod för att stärka personer med psykisk funktionsnedsättning och deras ställning på arbetsmarknaden (SKR, 2019).
1.2 Problemformulering
Generellt påverkar arbetslöshet både personen och samhället negativt. I vårt samhälle kopplas vår självbild och identitet till stor del till den position vi har på arbetsmarknaden (Lindqvist, 2009). Genom ett arbete eller en sysselsättning får vardagen en struktur och arbetet ger även en möjlighet att komma igång på morgonen och fyller resten av dagen med innehåll. Detta innebär således att personer som saknar sysselsättning ofta hamnar i isolering, passivisering och psykisk obalans (Lindqvist, 2009).
Vi kommer genom en litteraturstudie söka kunskap om vilka metoder som finns för att underlätta för personer med psykisk funktionsnedsättning att få en sysselsättning. En sammanställning av den forskning som finns på området psykisk funktionsnedsättning kan bidra med viktig kunskap till socialarbetare som möter dessa människor i sitt arbete. Uppsatsens resultat kommer att belysas samt analyseras utifrån ett systemteoretiskt
perspektiv (Payne, 2008; Öquist, 2018). Detta för att förstå hur en person påverkas av de
system som han eller hon befinner sig i. Resultatet kommer också belysas och analyseras genom teorin empowerment (Payne, 2008; Askheim & Starrin, 2007), i syfte att förstå hur personens egna tillgångar kan hjälpa till att förändra den livssituation de befinner sig i, samt hur personen själv kan skapa förutsättningar för en sysselsättning som personen uppfattar som meningsfull.
1.3 Relevans för socialt arbete
10 Detta gör att socialarbetaren kan ha stor nytta av resultatet av denna litteraturstudie för att kunna hjälpa till att stärka personer i deras liv och arbetsliv genom att motverka dysfunktion, samt hjälpa dem att stå upp för sina rättigheter i att ha ett arbete och sysselsättning (Larsson & Sohlberg, 2014). En socialarbetare kan fungera som en länk mellan arbetsgivare och den arbetssökande med psykisk funktionsnedsättning för att samarbetet mellan dem ska fungera, därför är det av stor vikt att undersöka vilka olika tillvägagångssätt det finns att använda sig av som socialarbetare (Attwood, 2011).
1.4 Syfte och frågeställningar
Syftet är att genom en systematisk litteraturstudie undersöka om och hur arbetsgivare gjort anpassningar i samband med att de anställt en person med psykisk funktionsnedsättning, samt vilka stöd som i sådana fall varit framgångsrika för att den funktionsnedsatta stannar kvar på arbetsplatsen.
Frågeställningar
• Vilka metoder för inkludering av psykiskt funktionsnedsatta på den reguljära arbetsmarknaden har visats vara framgångsrika?
• Vilken betydelse har stöd från arbetsgivare och arbetskamrater för att personer med psykisk funktionsnedsättning ska lyckas få och behålla ett arbete?
1.5 Disposition
Denna uppsats är uppdelad i sex kapitel. I kapitel ett som är inledning, redogörs för uppsatsens bakgrund, problemformulering, syfte och frågeställningar samt relevans för socialt arbete. I det andra kapitlet, teoretiska perspektiv, redogörs för de teorier som valts;
empowerment och systemteori. I kapitel tre som är metod, redogörs för uppsatsens metod
11
2. Teoretiska perspektiv
Vi har valt två teoretiska perspektiv att analysera vår studie utifrån. Den ena teorin är
empowerment och handlar om hur en person har makten att påverka sig själv och sin
situation. Den andra teorin är systemteori som handlar om hur olika system som vi människor befinner oss i påverkar och samspelar med varandra.
2.1 Empowerment
Empowerment-teorin introducerades i USA och det finns ingen bra svensk översättning
för begreppet (Askheim & Starrin, 2007). Begreppet växte fram under slutet av 60-talet och man kan känna igen de sociala proteströrelserna och den aktivistideologi som rådde; ”power to the people”. Begreppet i stort syftar till människors lika värde och rättigheter och är ett populärt begrepp. Med empowerment menar man att människor som står i en maktlös position, oftast de som anses svaga i samhället som exempelvis missbrukare, invandrare eller funktionsnedsatta, får stöd att finna kraften att ta sig ur sin maktlöshet (Askheim & Starrin, 2007).
Det finns flera hinder för människor att uppnå sina mål. Empowerment är ett sätt för klienter att underlätta och öka handlingsutrymmet i sina liv genom att minska de sociala och personliga hindren (Payne, 2008). Enligt Payne kan man hjälpa människor att ta sin egen makt, däremot kan man inte ge den till någon. En socialarbetare kan stötta sina klienter så att de själva kan urskilja sina möjligheter. Det kan socialarbetaren göra genom att uppmuntra klienten till att se sina egna förmågor och att hjälpa klienten förstå sitt egenvärde, vilket i sin tur kan leda till att personen kan återfå sin livskraft och återta makten i sitt eget liv. Bekräftelse och acceptans är viktiga inslag i arbetet med klienten, förändring kan ske först när klienten själv ser att det finns andra alternativ till deras nuvarande situation (Payne, 2008).
Teoretiskt kan empowerment delas upp i tre olika aspekter: empowerment som etablering
av motmakt, den marknadsorienterade riktningen och den terapeutiska positionen
12 att dennes livssituation påverkas av yttre faktorer i samhället och att samhällsstrukturen är föränderlig och därmed kan förändras. Kunskap om personens egen situation kan leda till handling och förändring (Askheim & Starrin, 2007).
Den marknadsorienterade riktningen inom empowermentperspektivet har en
utgångspunkt som innebär att man tänker sig att personer är fria och självständiga. Det är en politisk inriktning som innebär att politiken ska byggas upp runt personen och inte tvärtom. Inom den marknadsorienterade inriktningen anser man att personen själv vet vad som är bäst för den själv och är kompetent att veta vad den behöver. Personerna väljer sina insatser på egen hand och de insatser som fungerar är de insatser som personen behåller. Synsättet styrs utifrån självbestämmande och frivillighet (Askheim & Starrin, 2007).
Gällande aspekten den terapeutiska positionen har empowerment blivit ett begrepp som används flitigt i den sociala sektorn. Inom sjukvården lägger man vikten vid att personer som känner att de är i en utsatt situation ska kunna hjälpa sig själva och förbättra sin hälsa genom patient education. Detta kan hjälpa personerna att uppnå mer hälsosamma mål.
Empowerment är därmed både målsättningen och medlet för att uppnå de uppsatta målen
(Askheim & Starrin, 2007).
Empowerment med dess olika delar och synsätt kan vara en viktig del i att förstå vilka
metoder för inkludering på arbetsplatsen som fungerar och varför. Detta för att personer med psykiska funktionsnedsättningar ska kunna stärka sin roll som människa och kunna påverka sina möjligheter till sysselsättning. Individens eget engagemang är viktigt för att nå goda resultat och att lyckas få en meningsfull sysselsättning och därför har vi valt att analysera vårt material utifrån denna teori (Askheim & Starrin, 2007).
2.2 Systemteori
13 på olika sätt. Genom en ökad förståelse för denna samverkan kan man förstå hur personer samspelar med varandra i en familj eller i samhället generellt. Payne (2008) beskriver system som enheter med gränser där mental och fysisk energi i högre grad utväxlas än utanför dessa gränser. Det finns slutna system där inget utbyte över gränserna sker och det finns även det öppna system inom vilka energin kan utväxlas över gränserna. Syftet med ett systemteoretiskt perspektiv är att som socialarbetare stärka samverkan inom systemen såväl som mellan systemen. Inom systemteorin fokuserar man på att förändra miljön i vilken individen befinner sig och inte individen själv, genom att analysera det existerande sociala systemet (Payne, 2008).
Enligt Öquist (2018) betraktas varje enskild individ som en del i en större helhet utifrån ett systemteoretiskt tänkande. Detta är något som utmanar djupt invanda föreställningar utifrån ett rationalistiskt tankesätt som menar att jaget står i centrum. Öquist (2018) ger ett exempel på systemiskt tänkande applicerat på narkotikaproblem: Vissa politikers lösning på narkotikaproblemet är att med hjälp av hårdare tag få bort narkomanerna från gatorna och detta blir polisens uppgift. Lyckas detta betraktas det som en framgång. Socialarbetare kommer dock att definiera problemet annorlunda då de utgår från narkomanens hela situation. Detta kan leda till arbetssätt som går stick i stäv med ”hårdare tag”. Ett systemtänkande innebär att istället för att se enskilda föremål, se samband och istället för stillbilder, se förändringsmönster (Senge, 1990 refererad i Öquist, 2018). Det handlar om att se personen som en aktiv deltagare i skapandet av sin egen verklighet snarare än en hjälplös spelpjäs. Systemtänkandet hjälper oss att se underliggande strukturer i invecklade situationer. Senge (refererad i Öquist, 2018) anser att trots att vi människor är olika har vi en benägenhet att i liknande situationer bete oss på liknande sätt. Våra beteenden påverkas således av den systemstruktur som råder i våra relationer. Öquist (2018) menar att i system skapade av människor avgör strukturen exempelvis hur normer tolkas och hur vi fattar beslut. Systemteorin fokuserar på det ömsesidiga förhållandet mellan individen och omvärlden och fokus ligger på ”här och nu”. Den beaktar hur strukturen och funktionen hela tiden förändras i levande system när de samspelar med omgivningen (Öquist, 2018).
15
3. Metod
I detta kapitel beskrivs studiens forskningsdesign och urval samt de inklusions- och exklusionskriterier som använts vid empirins insamlande. Vidare redogörs för uppsatsens trovärdighet samt forskningsetiska ställningstaganden. Slutligen beskrivs analysmetoden.
3.1 Forskningsdesign
För att besvara syfte och frågeställningar genomfördes en litteraturstudie. I en litteraturstudie utgör undersökningsfältet tidigare forskning och man ställer frågorna till litteraturen istället för till människor (Forsberg & Wengström, 2013). Enligt Friberg (2017) är litteraturstudien ett sätt att skapa sig en överblick och sammanställning av ett specifikt område som man valt. En litteraturstudie kan innehålla både kvantitativa och kvalitativa artiklar. Litteraturstudien beskrivs av Håman, Prell och Lindgren (2015) som en metodisk, systematisk samt kritisk granskning av litteratur bestående av vetenskapliga publikationer.
16
3.2 Analysmetod
Vi har följt de analyssteg som enligt Friberg (2017) måste göras i en litteraturstudie. Dessa steg är: 1. De valda studierna behöver läsas igenom flera gånger för att förstå innehåll och sammanhang. 2. Identifiera de olika teman som dyker upp i varje enskild studies resultat. 3. Gör en sammanställning av varje enskild studies resultat. 4. Gör en sammanställning av det du analyserat fram. För samman sådant som har likheter med varandra i de olika resultaten. Efter genomförda steg där resultat och teman utvecklades så analyserades resultatet utifrån samma teman som de tidigare nämnda teorierna.
3.3 Urval
Urvalet av litteraturen skall enligt Booth et al., (2016) styras av hur forskningsfrågan är utformad då det är litteraturen som ska ge svaret på frågan. Genom att använda sig av så kallade inklusions- och exklusionskriterier vid litteratursökningen blir utfallet av den sökta litteraturen relevant för det vi kommer att undersöka. Med utgångspunkt i valt syfte och frågeställningar valdes de urvalskriterier vi använde oss av.
Urvalskriterier
Inklusionskriterier
- Litteraturen ska handla om personer med psykisk funktionsnedsättning.
- Litteraturen ska tillsammans med ovan nämnda kriterium vara kopplat till arbete och innehålla tillvägagångssätt och metoder för att lyckas få och behålla ett arbete över tid.
- Vi har valt att begränsa urvalet av tidigare forskning till åren 2015 - 2020 för att få en bild av hur forskningen ser ut i dagsläget.
- Artiklarna ska vara i fulltextformat.
- Litteraturen ska vara peer review-granskad.
- Litteraturen ska vara på svenska eller engelska för att vi ska kunna förstå dem.
Exklusionskriterier
- Litteratur som rör annan typ av funktionsnedsättning än den nämnd ovan.
17
3.4 Litterturanskaffning
Sökningen av relevant litteratur pågick mellan 11 april 2020 och 18 april 2020. Databaserna som användes var SocINDEX, Scopus och Swepub. Dessa databaser valdes för att de innehåller relevanta ämnen utifrån studiens syfte; psykisk funktionsnedsättning, socialt arbete samt angränsande områden. För att optimera sökningen användes Boolean logik som innebär att kombinera sökorden med AND, OR och NOT för att minska mängden irrelevant litteratur (Booth et al., 2016). I databasen SocINDEX använde vi sökorden disability or disabled or disabilities AND workplace or work environment or
work AND methods or techniques or strategies och ”peer reviewed” samt ”fulltext”. En
18
Databas: SocIndex SwePub & Scopus Sammanlagda artiklar
Antal träffar 158 77 235
Antal kvar efter att ha läst abstract
15 6 21
Antal utvalda artiklar efter läst fulltext:
8 3 11
Totalt antal efter kvalitetsgranskning Samt det antal artiklar vi valt att använda från
andra forskares
referenslitteratur sammanlagt: 8 st.
3 1 4
3.5 Validitet
19
3.6 Reliabilitet
Reliabilitet betyder vid en kvalitativ studie att rätt empiri är insamlad för att svara på de frågor man ämnar undersöka. Detta kan vara komplicerat då det handlar om människor och mänskliga processer i den samhällsvetenskapliga forskningen (Kvale & Brinkman, 2014). Det är viktigt att syfte och frågeställningar blir besvarade med den empiri som samlats in. Reliabilitet definierar begreppet kvalitet vid mätning och man menar att resultatet bör bli detsamma eller liknande oavsett vem som gör mätningen (Kvale & Brinkman, 2014). Då vi var två forskare i denna studie har vi för att säkerställa en aspekt i reliabiliteten undersökt att vi tolkat den valda empirin och dess resultat på samma vis genom att läsa den enskilt och sedan tillsammans diskutera den för att säkerställa och kontrollera reliabiliteten i studierna. Kvale och Brinkman (2014) beskriver att reliabilitet i studier med kvalitativ ansats också handlar om hur bra och beskrivande forskaren är för att förklara hur man gått tillväga i metoden för att samla in de olika data man behöver till sin uppsats eller forskning. Vi har därför beskrivit hur vi kopplat ihop tidigare forskning, teori och metod för att komma fram till vårt resultat och för att metoden ska kunna upprepas om man skulle vilja använda samma tillvägagångssätt som vi använt oss av. Bryman (2008) menar att reliabilitet och pålitlighet kan ses som ett och samma begrepp då han menar att det ska gå att få ett likartat resultat vid ett annat tillfälle.
3.7 Generaliserbarhet
Generaliserbarhet i en forskningsstudie handlar om hur man kan tillämpa forskningens resultat i en annan social miljö än den som studerats (Kvale & Brinkman, 2017). Då vår studie är en sammanställning av tidigare forskning från olika delar av världen, anser vi att det går att generalisera i de fall där studierna visar samma resultat, vilket också är målet med studien. Där det har visat sig finnas insatser och metoder som har varit lyckosamma i de utvalda artiklarnas resultat tror vi att det kan appliceras på liknande miljöer och i de fall läsaren känner igen sig kan detta appliceras på dennes yrkesverksamhet.
3.8 Etiska överväganden
20 förvissa oss om att de tagit hänsyn till de etiska riktlinjerna (Forsberg & Wengström, 2015). I den kvalitativa forskningen finns allmänna riktlinjer att förhålla sig till, vilka är det informerade samtycket, konfidentialitet och konsekvenser (Larsson, 2005).
En forskare förväntas göra det bästa han eller hon kan i syfte att genomföra högkvalitativ forskning. Forskaren får inte låta sig påverkas eller manipuleras av yttre faktorer. Vetenskapsrådet (2017) har sammanställt en lista över olika uppförandekrav som ställs på forskare. Dessa uppförandekrav har i samhällets vanliga värderingar och etiska normer. Du ska: 1. Tala sanning. 2. Medvetet granska och redovisa studiens
utgångspunkter. 3 Öppet redovisa metoder samt resultat. 4. Öppet redovisa eventuella kommersiella intressen och dylika kopplingar. 5. Inte tillskansa dig resultat av andras forskning. 6. Hålla god ordning på din forskning, exempelvis genom dokumentation. 7. Eftersträva en forskningsprocess som ej skadar miljö, människor och djur.
21
4. Resultat och analys
Studiernas resultat redovisas utifrån de teman som följer: Arbetsgivare, Arbetsuppgifter,
samt Stöd på arbetsplatsen. Efter varje resultatredovisning analyseras temat utifrån systemteori och empowerment varvat.
4.1 Resultat - Arbetsgivare
Gustafsson, Peralta och Danermark (2018) kom i sin studie fram att de arbetssökande med psykiska funktionsnedsättningar som inte hade varit tillräckligt öppna i sina anställningsintervjuer om sin funktionsnedsättning och sina behov, själva upplevde att de inte var tillräckligt kvalificerade för arbetet de sökte. En öppenhet gentemot arbetsgivaren om dennes funktionsnedsättning ledde således till bättre arbetsvillkor över tid. Den arbetsgivare som anpassat intervjun så att den som söker arbetet får en intervju som gör att denne kan svara öppet på frågor får då också en bättre anpassad miljö att arbeta i (Gustafsson, Peralta & Danermark, 2018). I en studie av Andersson, Luthra, Hurtig och Tideman (2014) undersökte man de anställdas attityder gentemot anställda med funktionsnedsättningar. Studien visade att en öppenhet om personens funktionsnedsättning var en viktig faktor i samband med anställning. I studien kom man fram till att det hade betydelse när i anställningsprocessen man informerade om sin funktionsnedsättning och vilka konsekvenser det kunde medföra. Genom att berätta om sin funktionsnedsättning tidigt i processen riskerade man att exkluderas. Studien av Boman, Kjellberg, Danermark och Boman (2015) visar samtidigt att vilken typ av funktionsnedsättning man har spelar stor roll för huruvida man skall anses vara anställningsbar och att de med psykisk funktionsnedsättning är de personer som har svårast att få en anställning. En av respondenterna i studien berättade om den öppenhet som denne upplevde i relationen med sin chef:
The boss is such a good person to talk to. I can talk to him about absolutely anything. If things are not so good at home, or if I am feeling a little down, I just tell him. He just deals with the matter immediately and tries to find a solution there and then (Gustafsson, Peralta & Danermark, 2018, s. 31)
22 kollegor verktyg och mer kunskap om vilka behov som personer med funktionsnedsättningar har. Detta är av vikt för att arbetsgivare ska kunna erbjuda stöd som är utformat specifikt utifrån personens behov samt göra anpassningar på arbetsplatsen. Vidare menar Boman (2019) att bättre stödformer kan främja förståelsen för framförallt personer med psykiska funktionsnedsättningars behov. Detta eftersom arbetsgivare och kollegor får ett personligt möte med personen, vilket kan leda till förändrade attityder (Boman, 2019). En av respondenterna i studien av Gustafsson, Peralta och Danermark (2018) berättade om hur hjälpsamt det var att ha en chef med erfarenhet av att arbeta med personer med funktionsnedsättning:
He is the one person who knows so much about me. He has a lot of experience in working with people with disabilities. That's why he Knows so much that can be a help to me in my situation (Gustafsson, Peralta & Danermark, 2018. s. 31).
23 A lot of my co-workers have asked me if I am going to put in some more hours, but at
the moment I am quite satisfied with the way things are and I don´t want to mess it up by taking on too much. Still…I would like to work a little more than I do now, because it´s a little step toward becoming more normal (Gustafsson, Peralta & Danermark, 2018. s. 31)
I en studie av Kaye, Jans och Jones (2011), framkom det att de tre vanligaste anledningarna som arbetsgivare angav till att inte anställa personer med funktionsnedsättning är: eventuella kostnader för anpassningar på arbetsplatsen, att de saknar kunskap för att hantera anställda med funktionsnedsättningar och deras behov av anpassning samt slutligen; en rädsla för att inte kunna säga upp personen på grund av dennes funktionsnedsättning. I studien av Gustafsson, Peralta och Danermark (2018) berättade en respondent om sitt val att arbeta på en arbetsplats som är anpassad utifrån personens funktionsnedsättning:
I have a difficulty with stressful job…that I maybe need to take a break, walk away for a little while…so that kind of [stressful] situation is never acceptable…I would rather shoot myself…that´s why I prefer to be here, despite the low salary…but at least it´s free from stress…that about sums it up for me… (Gustafsson, Peralta & Danermark, s.30).
4.1.1 Analys - Arbetsgivare
24 Samtidigt visar studier att en öppenhet om sin funktionsnedsättning för tidigt i anställningsprocessen kan leda till att man inte blir anställd. Å andra sidan kan det också vara bra för personen att berätta så arbetsgivaren då vet om det och ställer rimliga krav på arbetaren. Detta leder i sin tur till att personen känner att den klarar av de arbetsuppgifter den ställs inför, vilket gör att personen trivs och väljer att behålla sitt arbete (Kuznetsova & Ceirdeira Bento, 2018; Andersson, Luthra, Hurtig & Tideman, 2014). Boman, et al. (2015) menar dock i sin forskning att risken med att berätta om sin funktionsnedsättning tidigt i anställningsprocessen är att exkluderas.
4.2 Resultat – Arbetsplatsen
Enligt en kanadensisk studie av Buhariwala, Evans & Wilton (2015) är möjligheten till betald anställning på den reguljära arbetsmarknaden problematisk för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Detta beror på stigmatisering och bristen på anpassningar (Buhariwala, Evans & Wilton, 2015). Så kallade sociala företag erbjuder anställning specifikt designad för att passa människors behov och kapacitet. Sådana anpassningar fokuserar speciellt på människors behov av flexibilitet, trygghet och ett omfattande stöd både på och utanför arbetsplatsen (Buhariwala, Evans & Wilton, 2015). I deras studie flyttas fokus från den vanliga marknadsekonomin till att undersöka hur sociala företag lyckats skapa anpassade arbetsplatser. Dessa sociala företag utgör en del av en bredare social ekonomi som befinner sig någonstans mellan stat och marknadsekonomi. Sociala företag är organisationer med entreprenörsorientering men deras primära mål är sociala snarare än vinstmaximerande (Buhariwala, Evans & Wilton, 2015). Tillväxtverket är en svensk statlig myndighet som tillhör Näringsdepartementet och har i uppdrag att främja hållbar näringslivsutveckling och regional tillväxt (Tillväxtverket, 2020). Intresset för samhällsentreprenörskap ökar och enligt EU är den sociala ekonomin en viktig väg framåt. Både i Sverige och internationellt intresserar sig fler och fler investerare för den sociala ekonomin, och i Sverige arbetar 17 av 21 regioner med att stärka sociala företag (Tillväxtverket, 2020).
25 var av störst vikt för ett företag i syfte att skapa en möjlig arbetsplats för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Dessa var flexibilitet, trygghet i anställningen, stöd i arbetet samt stöd utanför arbetet (Buhariwala, Evans & Wilton, 2015). En av respondenterna menade att det faktum att anställda med psykisk funktionsnedsättning behöver mer tid för att slutföra sina arbetsuppgifter inte betyder att arbetet blir sämre utfört:
We understand that their performances are not going to be at the same levels as people in other workforces but our position has always been that … three of our employees might take a little bit more time but the job will be done just as well (Buhariwala, Evans & Wilton, 2015, s. 873)
Flexibilitet i arbetsuppgifterna var en av anpassningarna som beskrivs som framgångsrika. Det innebär att utforma uppgifter som är lämpliga för de färdigheter och den kapacitet som personerna med psykisk funktionsnedsättning har. Arbetstakten var ännu en faktor som var i fokus hos informanterna. De pekade på behovet av att justera förväntningarna på hur snabbt människor kan slutföra arbetsuppgifter. En chef på ett städföretag betonade att det faktum att ge de anställda extra tid att slutföra en uppgift inte kompromissar med kvaliteten på deras arbete (Buhariwala, Evans & Wilton, 2015). En av respondenterna i studien av Gustafsson, Peralta och Danermark (2018) uttryckte stolthet i att ha ett arbete som var utformat utifrån den personens individuella kompetens, och att besitta en kompetens som kanske inte någon annan på arbetsplatsen hade:
Yes, my friend, [laugh] there is always someone who tries to, how can I put it…tries to fix it and gets things up and running again, but it´s never the same! I suppose one could say that the company loses out a lot when I am not here (Gustafsson, Peralta & Danermark, s. 29).
26 företag som deltog i studien var mycket förstående även för sista minuten-avbokningar av arbetspass (Buhariwala, Evans & Wilton, 2015). En av respondenterna i studien påpekade vikten av att ha en tillåtande och stöttande miljö på arbetsplatsen:
Part of the supportive environment is they know if they’re having a really bad day, they can call in and, and book it off and not be penalized for that, and they can be honest and say, ‘You know I’m hearing voices today, I can’t do my job’ and that’s fine’(Buhariwala, Evans & Wilton, 2015, s. 873)
En av de intervjuade cheferna i studien av Buhariwala, Evans och Wilton (2015) sa att deras anställda varken ska behöva dölja eller skämmas för sin problematik. Denna inställning måste ses i ljuset av tidigare erfarenheter av arbetsplatser där de varit tvungna att dölja sina psykiska funktionsnedsättningar. De menade att det var viktigt att uppmuntra personerna att vara öppna med anledningen till att de inte kunde komma till jobbet. (Buhariwala, Evans & Wilton, 2015).
I en annan studie (Brongers, Cornelius, Klink och Brouwer, 2020) undersökte man en metod som kallas CAR, vilket står för Comprehensive Approach to Rehabilitation. Metoden går ut på att ta reda på en persons starka sidor och utgå ifrån dessa när personen med psykisk funktionsnedsättning ska in på arbetsmarknaden. Metoden har ett rehabiliterande synsätt och man använder sig av en speciell coach för att få in personerna på arbetsmarknaden. Man drar paralleller till de metoder man använder sig av på arbetsplatser där man har ett inkluderande synsätt, använder sig av handledare och anpassar arbetsuppgifterna efter personerna med psykisk funktionsnedsättning (Brongers, Cornelius, Klink & Brouwer, 2020).
4.2.1 Analys – Arbetsplatsen
27 var ett sätt att få personerna att känna att det kunde ha en större inverkan på sitt arbete samt känna att de kunde uppnå de förväntningar som arbetsgivaren hade på dem (Brongers, Cornelius, Klink och Brouwer, 2020; Buhariwala, Evans och Wilton, 2015). Genom att tillämpa strategier utifrån ett empowermentperspektiv kände personerna att de hade kontroll på sitt arbete och att de klarade av att utföra de arbetsuppgifter som krävdes av dem (Medin & Alexanderson, 2009).
Studien av Buhariwala, Evans och Wilton (2015) visar på vikten av att tillvarata helheten kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. I systemteorin har man fokus på personens hela omgivning för att kunna stärka personen i dennes roll, vilket resultaten av studien visade. Att stärka och stödja personen i systemen kan exempelvis vara att ge personen flexibla arbetsuppgifter, stöd i arbetet, trygghet i anställningen samt stöd utanför arbetsplatsen. Man gav också personen extra tid att slutföra arbetsuppgifterna (Buhariwala, Evans & Wilton, 2015). De tre vanligaste anledningarna till att man inte anställde personer med funktionsnedsättningar var rädsla för eventuella extra kostnader för anpassningar, avsaknad av kunskap om funktionsnedsättningar samt en rädsla för att inte kunna säga upp personen på grund av dennes funktionsnedsättning (Buhariwala, Evans & Wilton, 2015). Ur perspektivet systemtänkande är det viktigt att ha förmågan att se förändringsmönster hos individen, vilket skulle kunna vara till hjälp för arbetsgivaren i anställandet av en person med psykisk funktionsnedsättning. Förändring inom systemet är viktigt istället för att personen ska förändras utifrån situationen (Senge, 1990 refererad i Öquist, 2018).
4.3 Resultat - Stöd på arbetsplatsen
28 personer med funktionsnedsättning och deras arbetsförmåga och anställningsbarhet kan det sägas råda en osäkerhet. Tack vare Supported Employment ges både anställd och arbetsgivare ett nära och kontinuerligt stöd från konsulenten på Arbetsförmedlingen (Arbetsförmedlingen, 2020). Detta bidrar till tillit genom processen att nå, få och behålla ett arbete (Gustafsson, 2014). I studien av Gustafsson, Peralta och Danermark (2018) berättar en av respondenterna om den introduktion som personen fick på den nya arbetsplatsen:
I, just like everyone else at the job, learned what I needed to do, by working side by side with someone else! (Gustafsson, Peralta & Danermark, 2018, s. 31)
Flera av studierna vi har undersökt påpekar vikten av att inkluderas på rätt sätt på den nya arbetsplatsen genom att få de rätta verktygen från början av en anställning. I en av studierna av Gustafsson, Peralta och Danermark (2018) har man undersökt hur människor genom metoden Supported Employment har etablerat sig på arbetsmarknaden samt hur de har upplevt den sociala inkluderingen på arbetsplatsen. I flera fall svarade informanterna att det viktigaste i deras introduktion till arbetsplatsen var handledaren de blev tilldelade innan de fick börja arbeta. En person att arbeta vid sidan av för att lära sig vilka sysslor som kunde förekomma och hur de skulle utföras. En av informanterna svarade att det var tryggt att ha en person som ett slags verktyg i introduktionen för att lära sig de sociala konstruktionerna på arbetsplatsen. För att känna sig inkluderad på arbetsplatsen visade det sig i studien att det var gynnsamt att få arbeten som passade personens önskemål, förväntningar och krav då det visade sig att detta gav en mer positiv och meningsfull arbetsmiljö (Gustafsson, Peralta & Danermark, 2018). En av respondenterna i studien berättade om handledaren som personen blivit tilldelad och som hjälpte personen att introduceras i det nya arbetet:
Then, I got to meet Helge. I explained to him just who I was and he understood. It felt really good that I could talk to him about things, how life was and such…and then it sort of became where he and I were doing lots of small jobs all over the place. The first two years it was Helge and me almost all the time (Gustafsson, Peralta & Danermark, 2018, s. 31).
29 juridisk process. Dessa juridiska processer kan gälla till exempel löner, orättvisa arbetsvillkor och så vidare. Funktionsnedsatta rapporterade om arbetsmiljöer i vilka de upplevde sig ensamma, farliga arbetsplatser och lågavlönade arbeten. Detta var orimliga villkor att arbeta i. Som tidigare nämnts, är en öppenhet om sin funktionsnedsättning gentemot arbetsgivare och arbetskamrater en viktig faktor i inkluderingen på arbetsplatsen. En sådan öppenhet har visat sig underlätta för personer att komma in i arbetsgruppen och att skaffa arbetskamrater(Gustafsson, Peralta, & Danermark, 2018). Också att ha ett arbete att känna sig nöjd med, samt en möjlighet att interagera och skapa vänskapsband med människor är en stor och viktig del i att ha ett arbete (Gilson, Carter, Bumble & McMillan, 2018). Kompetens har också visat sig vara en viktig faktor ur inkluderingssyfte då personen som anställts känner att den klarar av det arbete den ställs inför och kan gå in med självförtroende i arbetsuppgiften. Den anställde uttryckte en större tillfredsställelse då den fick känna sig kompetent och känna att de hade tillräckligt med självförtroende att utföra arbetet (Gustafsson, Peralta, & Danermark, 2018). Genom att ge en person arbetsuppgifter som den känner att den klarar av och som känns betydelsefulla, kan personen också känna en vilja att utvecklas och lära sig mer på sikt (Granberg, 2011).
Becker et al. (2007) har i sin studie undersökt effekten av Individual Placement and Support (IPS) i sex europeiska länder. IPS kan förklaras som en modell av Supported Employment (se begreppsförklaring på s. 8), vilken beskrivs som en manualbaserad, standardiserad form av Supported Employment. IPS är specifikt utvecklad för personer med allvarliga psykiska störningar (refererad i Gustafsson, 2014). Resultatet av studien (Becker et al., 2007) visar att IPS har god effekt när det gäller personer med svår psykisk funktionsnedsättning och deras möjligheter att erhålla ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Jämfört med personer som genomgått rehabilitering såg man att de personer som istället deltagit i IPS mer ofta fick arbete på den reguljära arbetsmarknaden. De lyckades också behålla sitt arbete längre samt arbetade fler timmar i veckan (Becker et al., 2007).
30 vara den som ”sticker ut” på grund av sin funktionsnedsättning (Kuznetsova & Ceirdeira Bento, 2018; Gustafsson, Peralta & Danermark, 2018). En av respondenterna i studien av Gustafsson, Peralta och Danermark (2018) berättade om känslan av att få tillhöra gruppen och känna gemenskap med arbetskamrater:
What makes this company so unique is its humanity, its drive and enthusiasm, its joy in making things work. The way people talk to me here is something I have never experienced anywhere else. They are a fantastic group of people at this place (Gustafsson, Peralta, & Danermark, 2018, s. 31)
4.3.1 Analys - Stöd på arbetsplatsen
Flera av resultaten i studierna (Boman, 2019; Gustafsson, 2014; Gustafsson, Peralta, & Danermark, 2018; Buhariwala, Evans & Wilton, 2015) visar att personer som känner att de fått den kompetens de behöver ha för att kunna utföra sitt arbete upplever en bättre arbetsmiljö. Även flexibilitet i arbetsuppgifterna har visat sig vara en framgångsfaktor. Personer med psykisk funktionsnedsättning känner då ett större självförtroende och en självkänsla och de känner att de har makten över sina liv. Ser man på dessa resultat utifrån teorin empowerment lägger man vikten vid att hjälpa människor att hjälpa sig själva genom att ge personerna makten över sig själv och sina beslut (Payne, 2008).
Flera av studierna (Boman, 2019; Buhariwala, Evans, & Wilton, 2015; Gustafsson, Peralta, & Danermark, 2018) som vi har analyserat påpekar vikten av att inkluderas på rätt sätt på den nya arbetsplatsen genom att få de rätta verktygen från början av en anställning. I studien av Gustafsson, Peralta och Danermark (2018) uppgav flera informanter att det viktigaste i introduktionen på den nya arbetsplatsen var handledaren de fick, en person att gå bredvid för att lära sig arbetsuppgifterna och som blev en trygghet för personen. Detta kan förklaras utifrån empowerment, som syftar till att hjälpa personer
31 psykisk funktionsnedsättning kan förändras och leda till handling och förbättring (Askheim & Starrin, 2007).
Genom att vara öppen med de behov och eventuella begränsningar en person med funktionsnedsättning har, har medarbetarna på arbetsplatsen lättare att förstå varandra och en positiv effekt på hela gruppen kan skapas. Det handlar om att se personen som en aktiv deltagare i skapandet av sin egen verklighet snarare än en hjälplös spelpjäs. Systemtänkandet hjälper oss att se underliggande strukturer i invecklade situationer (Öquist, 2018).
I studien av Gustafsson, Peralta och Danermark (2018), visar resultaten att en av de viktigaste faktorerna gällande inkludering på arbetsplatsen är att arbetsgivaren och den anställde har en öppen kommunikation om personens funktionsnedsättning, och att det behöver finnas en öppen dialog om vad personen klarar och inte klarar av. Utifrån detta delas sedan arbetsuppgifter ut som personen känner att den klarar av att utföra. Detta för att personen med funktionsnedsättning ska känna sig delaktig i samarbetet med sina arbetskamrater och inte vara den som ”sticker ut”. Enligt systemteorin är det viktigt att förändra miljön runt en person för att den ska känna att den inte behöver vara den som ska förändras för att ”passa in” (Askheim & Starrin, 2007). Gilson, Carter, Bumble och McMillan (2018) framhåller i sin studie att ett arbete man känner sig nöjd med, samt en möjlighet att integrera med människor är en stor och viktig del i att ha ett arbete. Detta stämmer väl överens med både empowerment och systemteori, där man väljer att se personen som en kompetent och skicklig person som kan styra sitt eget liv och sin arbetssituation. För att empowerment ska vara möjligt handlar det om att personen ska få en känsla av att denne kan påverka sin omgivning (Medin & Alexanderson, 2009). Arbetskamrater är en viktig del även utifrån det systemteoretiska synsättet då man menar att tyngdpunkten ligger på människors relationer och hur dessa i sin tur påverkar individen (Medin & Alexanderson, 2009).
32 genom individuella anpassningar kan alltså nås med hjälp av både empowerment och
systemteori (Askheim & Starrin, 2007).
De personer med funktionsnedsättning som upplevde orättvisor i sina arbeten i form av lön och arbetsuppgifter, arbetstider och så vidare (Gustafsson, Peralta & Danermark, 2018) beskrev att de kände sig maktlösa. Detta försöker man genom att ha perspektivet
empowerment vända på genom att ge personer mer makt att styra över sina egna liv vilket
33
5. Diskussion
5.1 Sammanfattning av resultat
Studiens syfte var att undersöka om och hur arbetsgivare gjort anpassningar i samband med att de anställt en person med psykisk funktionsnedsättning, samt vilka stöd som i sådana fall varit framgångsrika för att den funktionsnedsatta stannar kvar på arbetsplatsen.
34
5.2 Resultatdiskussion
Resultatet av studien visar att behovet av stöd är av stor vikt för att personer med psykisk funktionsnedsättning ska lyckas få och behålla ett arbete. Dessa personer behöver hjälp i form av stödinsatser både från samhället, från arbetsgivare och i förlängningen också från arbetskollegor (Buhariwala, Evans & Wilton, 2015; Gustafsson, Peralta & Danermark, 2018). Detta är viktigt för att lyckas ta sig in på arbetsmarknaden. Trots det visar resultatet att detta stöd ofta är bristfälligt. Resultatet av studien visar att arbetsgivare behöver mer kunskap om personer med psykisk funktionsnedsättning och deras behov av stöd (Boman, 2019). En ökad kunskap hos arbetsgivarna och även samhället kan även leda till en större förståelse för personer med funktionsnedsättning. Detta skulle i sin tur kunna bidra till förändrade attityder gentemot personer med psykisk funktionsnedsättning (Boman, 2019).
I studien av Buhariwala, Evans och Wilton (2015), undersöktes företag som erbjöd anpassade anställningar för personer med psykiska funktionsnedsättningar. I studien svarade en av de chefer som intervjuades, att deras anställda varken ska behöva dölja, eller skämmas för, sin funktionsnedsättning. Flera av studierna (Gustafsson, Peralta & Danermark, 2018; Buhariwala, Evans & Wilton, 2015; Kuznetsova & Ceirdeira Bento, 2018; Andersson, Luthra, Hurtig & Tideman, 2014) visar att en öppenhet om sin funktionsnedsättning är viktig för att lyckas få och behålla ett arbete. Öppenhet inför sin arbetsgivare har visat sig vara viktigt för att kunna få adekvat stöd och rätt anpassningar på sin arbetsplats (Gustafsson, Peralta & Danermark, 2018). Enligt systemteorin fokuserar man på att förändra miljön och inte personen själv (Payne, 2008). Även öppenhet inför arbetskamrater har visat sig underlätta för personer med psykisk funktionsnedsättning att komma in i arbetsgruppen och bli accepterad för den man är (Gustafsson, Peralta & Danermark, 2018). En annan viktig faktor i inkluderingssyfte har visat sig vara kompetens. Vidare har det visat sig vara viktigt att den anställde känner att den klarar av det arbete som han eller hon ställs inför, och således kan gå in i arbetsuppgiften med självförtroende (Gustafsson, Peralta, & Danermark, 2018). Detta kan förklaras genom empowerment, som är en teori som enligt Payne (2008) hjälper
35 Supported Employment är en metod som visat sig vara framgångsrik för att inkludera personer med psykisk funktionsnedsättning på arbetsmarknaden. Genom denna metod tillvaratas personens egna styrkor och förmågor och ger därför personer med psykisk funktionsnedsättning en förutsättning att hitta rätt arbetsplats på arbetsmarknaden (Gustafsson, 2014). För att kunna inkluderas på rätt sätt på en arbetsplats behöver personen känna att den har möjlighet att påverka sin arbetssituation och att den klarar av att utföra det arbete den blivit tilldelad (Gustafsson, 2014; SKR, 2019). Det kan göras genom att tilldela personen en handledare som hjälper personen att komma in sig på arbetsplatsen samt bland arbetskamraterna, vilket på sikt leder till en bättre och tryggare bild av sig själv (Boman, 2019; Buhariwala, Evans, & Wilton, 2015; Gustafsson, Peralta, & Danermark, 2018). Personen stärks genom att få en bättre självbild och genom detta får personen också en högre motståndskraft mot till exempel orättvisor. Detta kan förklaras genom till exempel empowerment som motmakt vilket bland annat handlar om sambandet mellan personens livssituation och samhällets struktur (Askheim & Starrin, 2007). Ur detta perspektiv lägger man tyngdpunkten på att hjälpa sig själv till bättre självförtroende och självbild genom mer kunskap och färdigheter vilket gör en person mer motståndskraftig mot exempelvis orättvisor (Askheim & Starrin, 2007).
5.3 Metoddiskussion
Den kvalitativa forskningen präglas till stor del av forskarens förförståelse, vilket inbegriper forskarens tidigare erfarenheter, kunskap och förutfattade meningar och handlar till sist om studiens trovärdighet (Lundman & Hällgren Graneheim, 2017). Under studiens process har vi varit medvetna om vår egen förförståelse för ämnet och vi har haft som ambition att vara så objektiva som möjligt.
36 Detta utifrån att vi inte med säkerhet kan veta hur forskarna tolkat sin empiri. Genom att upprepade gånger noggrant läsa studiernas resultat menar vi att vi, i den mån det är möjligt, undvikit feltolkningar av resultaten.
Under litteraturstudiens gång har reflektioner över styrkor och svagheter gjorts och för att få fram relevant forskning har artikelsökningarna preciserats utifrån behovet av relevanta studier. Vilka avgränsningar som skulle göras i arbetet, vilken funktionsnedsättning eller vilken typ av arbete de funktionsnedsatta skulle arbeta med har varit en utmaning. När vi sökt fram och läst igenom den litteratur vi ville använda oss av kom vi fram till att vi behövde fler artiklar för att få en högre trovärdighet i vår studie. Vi använde oss därför av referenser från andra forskare inom samma område.
37
6. Förslag till vidare forskning
Anpassning av arbetsplatser för personer med funktionsnedsättning är viktigt. Anpassningar kan vara svåra att göra och mer forskning behövs för att kunna avgöra vad som är bra anpassningar och metoder, samt vad som fungerat väl i olika arbetssituationer. Om det var lättare att anställa personer och få bidrag för dem eller någon sorts bonus till företaget skulle man då anställa fler med psykiska funktionsnedsättningar? Sociala företag får inte vara vinstdrivande i dagsläget, kan sådant spela in när det kommer till att fler personer med psykiska funktionsnedsättningar ska få arbete?
1
7. Referenser
Andersson, J., Luthra, R., Hurtig, P., & Tideman, M. (2015). Employer attitudes toward hiring persons with disabilities, Journal of Vocational Rehabilitation, 43(1), 41-50, https://doi.org/ 10.3233/JVR-150753
Arbetsförmedlingen. (23 april 2020). Särskilt stöd för arbetssökande.
https://arbetsformedlingen.se/for-arbetssokande/extra-stod/stod-a-o/sarskild-stodperson-for-introduktions--och-uppfoljningsstod---sius
Askheim, O.-P. (2007). Empowerment –Olika infallsvinklar. I O.-P. Askheim & B. Starrin (Red.). Empowerment. I teori och praktik. (s. 18 - 32). Dalby: Gleerups Utbildning AB.
Attwood, T. (2011). Den kompletta guiden till Aspergers syndrom (2:2. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Boman, T. (2019). Situationen på den svenska arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning: en sekundäranalys om sysselsättning, yrkesnivå, diskriminering, stöd och anpassningar för personer med olika typer av funktionsnedsättning. Doktorsavhandling, Örebro: Örebro universitet. Hämtad från http://oru.diva-portal.org/smash/get/diva2:1349036/FULLTEXT01.pdf
Boman, T., Kjellberg, A., Danermark, B., & Boman, E. (2015). Employment opportunities for persons with different types of disability, European Journal of
Disability, 9(2), 116-129. DOI: https://doi.org/10.1016/j.alter.2014.11.003
Booth, A., Sutton, A. & Papaioannou, D. (2016). Systematic approaches to a successful literature review (2. uppl.). London: SAGE Publications.
Bryman, A. (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber
2 recipients with multiple problems: as feasibility study, Public Health, 20(1), 1-10. DOI:
https://doi.org/10.1186/s12889-020-8157-3
Buhariwala, P., Wilton, R., & Evans, J. (2015). Social enterpricesas enabeling workplaces for people with psychiatric disabilities, Disability & Society, (30)6, 865 – 879. DOI: 10.1080/09687599.2015.1057318.
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2015). Att göra systematiska litteraturstudier; Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning (3. uppl.). Stockholm: Natur och Kultur Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3 uppl., s. 141 - 151). Lund: Studentlitteratur
Försäkringskassan. (23 april 2020). Funktionsnedsättning.
https://www.forsakringskassan.se/arbetsgivare/funktionsnedsattning
Gilson, C., Carter, E., Bumble, J., & McMillan, J. (2018). Family Perspectives on Integrated Employment for Adults with Intellectual and Development Disabilities,
Department of Educational Psychology, 43(1), 20-37,
https://doi.org/10.1177%2F1540796917751134
Granberg, O. (2011). PAOU: personaladministration, HRM och organisationsutveckling. (8., [rev. och utök.] utg.) Stockholm: Natur och kultur.
Gustafsson, J. (2014) Supported Employment I en svensk kontext - förutsättningar när personer med funktionsnedsättning når, får och behåller ett arbete. Doktorsavhandling, Örebro: Örebro universitet. Hämtad från: http://oru.diva-portal.org/smash/get/diva2:706615/FULLTEXT03.pdf
3 Håman, L., Prell. H. & Lindgren, E-C. (2015). Riktlinjer för litteraturstudier vid IKI. Examensarbete, Göteborgs universitet, inst. för kost- och idrottsvetenskap.
Kaye, H.S., Jans, L.H., & Jones, E.C. (2011). Journal of Occupational Rehabilitation,
21(4), 526 - 536. DOI: 10.1007/s10926-011-9302-8
Kuznetsova, Y., & Cerdeira Bento, J-P. (2018). Social inclusion 6(2), 34 – 45. DOI:10.17645/si.v6i2.1332.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (Tredje [reviderade] upplagan). Lund: Studentlitteratur
Larsson, S. & Sohlberg, P. (2014). Socialpsykologi för socialt arbete. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Lindqvist, R. (2009). Funktionshindrade i välfärdssamhället. (Fjärde upplagan). Malmö: Gleerups
Lundman, B. & Hällgren Graneheim, U. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I B. Höglund Nielsen & M. Granskär (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (3. uppl., s.219-233). Lund: Studentlitteratur AB.
Olofsson, J. (red.) (2014). Den långa vägen till arbetsmarknaden: om unga utanför. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Payne, M. (2008). Modern teoribildning i socialt arbete. Stockholm: Natur och kultur. Phillips, K., Houtenville, A., O’Neill, J., & Katz, E. (2019). The effectiveness of employer practices to recruit, hire, and retain employees with disabilities: Supervisor perspectives.
Journal of Vocational Rehabilitation, 51(3), 339 - 353. doi: 10.3233/JVR-191050
SCB. (2018). Situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning 2017 (Information om utbildning och arbetsmarknad 2018:2). Hämtad från https://www.scb.se/publikation/34359
Shier, G., Jones, J-R., & Jones, M-E. (2009). Barriers to employment as experienced by disabled people: A qualitative analysis in Calgary and Regina, Canada. Disability &
4 Socialstyrelsen. (2020). Stöd inom funktionshindersområdet. https://www.socialstyrelsen.se/stod-i-arbetet/funktionshinder/
Statens offentliga utredningar [SOU]. (2012:31). Sänkta trösklar-högt i tak? Betänkande av
FunkA-utredningen. Stockholm: Norstedts Juridik
Sveriges kommuner och regioner. (2017). Supported Employment. https://skr.se/naringslivarbetedigitalisering/arbetsmarknadvuxenutbildning/funktionsned sattningocharbete/metoderochgodaexempel/metoderocharbetssatt/supportedemployment .8243.html
Tillväxtverket (2020) Socialt företagande.
https://tillvaxtverket.se/amnesomraden/affarsutveckling/socialt-foretagande.html Vetenskapsrådet (2017, s. 8). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Yamatani, H., Teixeira, S., & McDonough, K. (2015). Employing people with Disabilities: A Preliminary Assessment of a Start-Up Initiative, Journal of Human
Behavior in the Social Environment, 25(8), 830 – 842. DOI: 10.1080/10911359.2015.1028261.
5
Bilaga 1
Checklista för att mäta studiens kvalitet
1.Är hypoteser, syfte och/eller eventuella frågeställningar klart beskrivna? Ja
Nej
Eventuell kommentar:
2. Är problemet och rationaliteten för studien tydligt beskrivet? Ja
Nej
Eventuell kommentar:
3. Är väsentliga begrepp definierade? Ja
Nej
Eventuell kommentar:
4. Kvalitativ artikel: Får vi kunskap om forskarens förförståelse/perspektiv? Ja
Nej
Eventuell kommentar:
5. Var urvalsstrategin lämplig med tanke på syftet? Ja
Nej
För att svara ja bör det framgå tydligt varifrån undersökningsgruppen valdes, vilka som valdes
Och varför samt hur de valdes ut och varför? Tydliggörs eventuella inklusions- och exklusionskriterier?
Eventuell kommentar:
6. Kvantitativ artikel: Framgår det tydligt utifrån vilka grunder urvalets storlek bestämdes?
Ja Nej
Eventuell kommentar:
7. Är egenskaperna/karaktäristika hos de deltagare som ingår i studien tydligt beskrivet? Ja
Nej
Eventuell kommentar:
8. Interventionsstudie: Är försökspersonerna randomiserade till interventionsgrupp(er)? Ja
Nej
6 Eventuell kommentar:
9. Interventionsstudie: har interventionen (programmet/en ny form av undervisning etc.) som ska jämföras beskrivits tydligt?
Ja Nej
Eventuell kommentar:
10. Har studien använt en adekvat datainsamlingsmetod? Ja
Nej
Eventuell kommentar:
11. Har vilken typ av instrument som använts (ex enkäter, intervjuguider och
observationsscheman) samt tillvägagångssättet vid datainsamlingen tydligt beskrivits? Ja
Nej
Eventuell kommentar:
12. Är den redovisade analysmetoden lämplig? De metoder som används måste vara lämpliga
för data. Ja Nej
Eventuell kommentar:
13. Har etiska aspekter beaktats? Ja
Nej
Eventuell kommentar:
14. Är de viktigaste resultaten av studien tydligt beskrivna? Ja
Nej
Eventuell kommentar:
15. Svarar resultatet mot syftet? Ja
Nej
Eventuell kommentar:
16. Har man tagit hänsyn till eventuella bortfall i resultatet? Om antalet deltagare som ”droppat av” (bortfallet) inte har redovisats, bör man svara att man är oförmögen att avgöra
Ja Nej
Oförmögen att avgöra Eventuell kommentar:
7 Ja
Nej
