I detta kapitel diskuteras teorins och metodens betydelse för resultatet. Utifrån resultat och analys dras slutsatser som avslutningsvis följs av förslag på fortsatt forskning.
Syftet med vår undersökning var att försöka förstå hur gymnasieelever i årskurs 3 ser på sin framtid, vilka förberedelser de har att fatta beslut samt vilka uppfattningar de har om möjliga vägval och karriärvägar efter avslutad gymnasieutbildning. Som blivande studie- och yrkesvägledare har vi fått en mer omfattande bild och djupare förståelse av elevernas individuella överväganden, upplevelser och erfarenheter. Vi upplevde det givande och lärorikt att få ta del av elevernas berättelser och uppfattningar kring framtida vägval och få ta del av deras förväntningar på framtiden. Undersökningen var även ämnad att ge en röst åt dessa elever och ta del av deras berättelser för att på så sätt kunna möta, förbereda och rusta framtida gymnasieelever som står inför samma brytpunkt, att fatta ett för dem, stort och viktigt beslut om framtid.
Den kvalitativa metoden ansågs mest lämpad för vår undersökning då den bidrog med en djupare förståelse av gymnasieelevers beslutsfattande om framtid, vägval och karriärvägar. Intervjuerna levde upp till våra förväntningar och valet av att använda ostrukturerade intervjuer upplevdes lyckat då de gav ett rikt innehåll vilket gjorde det möjligt för oss att besvara våra frågeställningar. Anledningen till att intervjuerna blev lyckade tror vi beror på att eleverna hade en positiv inställning till deltagandet i undersökningen och delade med sig av sina upplevelser och erfarenheter. Att få tillgång till informanter som ville delta i undersökningen upplevdes okomplicerat vilket vi tror beror på en önskan om att få tala med någon om framtiden och vad som kan förväntas. Efter insamlad empiri framkom svårigheter att tematisera resultatet då berättelsernas innehåll integrerade med de ämnesområden vi sökte svar på. Efter flera överväganden om vad som ansågs mest centralt i elevernas berättelser utformades undersökningens aktuella teman. Gällande tillförlitligheten grundas vår undersökning på sex intervjupersoners upplevelser och berättelser vilket medför att resultatet inte är någon absolut sanning. Detta
38
var dock inte meningen med den kvalitativa metoden utan snarare att få tal del av och visa på att det finns olika uppfattningar och tolkningar av verkligheten och framtiden. I vårt fall stärks undersökningens tillförlitlighet genom att vi båda varit delaktiga under samtliga moment och därmed haft möjlighet att diskutera, reflektera och hålla oss till undersökningens syfte. Vi menar också att tillförlitligheten stärkts genom att vi öppet redovisat för undersökningens alla delar och vilka överväganden som gjorts.
Med stöd från tidigare forskning fick vi en tydligare bild av ämnesområdet och vilka studier som tidigare genomförts. Intressant för oss blev att ta reda på hur gymnasieelever upplever valsituationen efter avslutad utbildning och ta del av deras bild av verkligheten. Detta ansågs relevant för att kunna möta dessa elever för att underlätta valprocessen och vägen ut till studier och arbete. Undersökningens valda teorier Careership och
Circumscription and compromise ansågs vara de mest lämpade för att behandla resultatet
och besvara våra frågställningar. Teoriernas begrepp habitus, handlingshorisont, brytpunkt,
begränsningar och kompromisser och självbild hjälpte oss att få ytterligare en dimension
kring elevernas valsituation och beslutsfattande. Resultatet kunde med fördel knytas an till teorierna även om eleverna inte visade någon större medvetenhet kring påverkansfaktorer och de begräsningar de omedvetet övervägde. Genom undersökningen visade det sig att eleverna inte verkade vara medvetna om vilka faktorer som spelar roll vid beslutsfattandet. Deras omedvetenhet eller okunskap kan i sig ses som ett resultat vilket för oss blev något oväntat.
Efter genomförd undersökning anser vi oss ha fått en inblick och en djupare förståelse för elevers valsituation som för många upplevs svår och betydelsefull. Baserat på elevernas berättelser kan det konstateras att de saknar tillräklig kunskap om utbildning- och arbetsmarknad för att självständigt kunna fatta beslut om framtid, vägval och vidare karriärvägar. Eleverna beskrivs även sakna den självkännedom som krävs för att kunna göra aktiva ställningstaganden som rör den egna framtiden samt vilka påverkansfaktorer som har betydelse för beslutsfattandet. Vi finner det intressant att eleverna inte tycks reflektera över de begränsningar och kompromisser som framkommit ur deras berättelser, istället förstås elevernas fokus ligga på intresse där de tenderar att se framtid, vägval och karriärvägar som något okomplicerat där oändliga möjligheter tycks ligga framför dem.
39
Detta visar på att eleverna inte är medvetna om de påverkansfaktorer som finns och vilken betydelse de har för vad eleverna ser som möjligt och hur de fattar olika beslut.
Under intervjuerna väcktes även en undran om elever förlitar sig på studie- och yrkesvägledarens information eller om de agerar självständigt och undersöker vilka valalternativ som finns på utbildning- och arbetsmarknaden? Elevernas föreställningar om utbildning- och arbetsmarknad förstås uppfattas utifrån den information studie- och yrkesvägledaren gett där eleverna tycks tolka sina egna möjligheter utifrån vad som sagts. Vi ställer oss frågande till hur informationen tolkas, vilka föreställningar eleverna får och i vilken utsträckning de får kunskap om möjliga valalternativ efter avslutad gymnasieutbildning. I ett samhälle där villkoren kan komma att förändras behöver elever ha utvecklat särskilda strategier för att kritiskt granska och bedöma olika valalternativ. Även de elever som med hjälp av studie- och yrkesvägledaren funnit möjliga alternativ behöver vara medvetna om och kunna hantera frågor som rör den egna framtiden då deras beslut kan komma att ändras vilket kan förändra kraven eller inträdet på utbildning- eller arbetsmarknaden.
Ett förslag på fortsatt forskning kan vara att undersöka hur elevernas självmedvetenhet och förberedelser för framtiden kan stärkas. Intressant kan vara att undersöka på vilket sätt studie- och yrkesvägledare arbetar med elevernas självbild i olika åldrar för att på så sätt ta reda på när elevers osäkerhet kring framtid infinner sig.
40
Referenslista
Fransson, Karin & Lindh, Gunnel (2004) Ungdomars utbildnings- och yrkesval – i egna
och andras ögon. Stockholm: Skolverket.
Gottfredson, Linda (1981) ‘Circumscription and compromise: A developmental theory of occupational Aspirations’. Journal of counseling psychology monograph vol:28 nr.6.
http://search.proquest.com.proxy.mah.se/docview/219904230?pq-origsite=summon
(Hämtad: 2016-04-04).
Hedenus, Anna & Wikstrand, Frida (2015) ’Yrkesval och det personliga intressets betydelse’. Arbetsmarknad & arbetsliv, vol. 21, no.1.
https://dspace.mah.se/handle/2043/19372 (Hämtad: 2016-03-14)
Hodkinson, Phil & Sparkes, Andrew. C (1997) ‘Careership: a sociological theory of career decision making’. British Journal of Sociology of Education, vol. 18, no. 1.
http://www.jstor.org.proxy.mah.se/stable/1393076?pq-
origsite=summon&seq=1#page_scan_tab_contents (Hämtad: 2016-04-04)
Kugelberg, Clarissa (2000) ‘Young adult life with and without limits. Different discourses around becoming adult among Swedish young people’, Young, vol. 8, no. 1.
http://you.sagepub.com.proxy.mah.se/content/8/1/36 (Hämtad: 2016-04-01)
Kvale, Steinar & Brinkman Svend (2014) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB.
Larsen, Ann Kristin (2009) Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig
41
Lindh, Gunnel & Lundahl Lisbeth (2008) Den resandes ensak?: forskning om
karriärutveckling och karriärledning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Skolverket (2013) Arbete med studie- och yrkesvägledning. Stockholm.
http://www.skolverket.se/publikationer?id=3143 (Hämtad: 2016-04-11)
Skolverket (2011) Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för
gymnasieskola 2011. Stockholm.
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2705 (Hämtad: 2016-03-14).
Skolverket (2015) Satsa på studie- och yrkesvägledning.
http://www.skolverket.se/skolutveckling/nyhetsarkiv/2015/satsa-pa-studie-och-
yrkesvagledning-1.229173 (Hämtad: 2016-03-30)
Sultana, Ronald G. (2012) ‘Learning career management skills in Europe: a critical review’, Journal of Education and Work
http://dx.doi.org/10.1080/13639080.2010.547846 (Hämtad: 2016-03-30)
Thomsson, Heléne (2010) Reflexiva intervjuer. Lund: Studentlitteratur AB
Trost, Jan (2005) Kvalitativa forskningsintervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Utbildningsdepartementet (2001) karriärvägledning.se.nu: rapport från Utredningen om
vägledningen i skolväsendet. Stockholm: Fritez offentliga publikationer.
Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistiskt- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: HSFR, vetenskapsrådet.
42
Bilaga
Intervjuguide
Berätta om ditt gymnasieval
Hur känns det att snart ta studenten? Berätta om dina planer för framtiden?