Ett val, tusen möjligheter

Examensarbete

Ett val, tusen möjligheter

Gymnasieelevers uppfattningar om framtid, vägval och karriärvägar

One choice, thousand opportunities

High school students' perceptions of the future, choices and career

paths

Frida Larsson

Tina Lindqvist

Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp

Datum för slutseminarium: 2016-06-02

Examinator: Lars Pålsson Syll

Handledare: Nils Andersson Fakulteten för

3

Sammanfattning

Syftet med undersökningen är att ta reda på vilka förberedelser gymnasieelever har att fatta beslut om vidare studier eller yrkeskarriär samt vilka uppfattningar de har om möjliga vägval och karriärvägar efter avslutad gymnasieutbildning. Tidigare forskning visar att det finns sparsamt med undersökningar kring hur gymnasieelever resonerar och vilka överväganden de individuellt gör vid olika valsituationer. Följande frågeställningar har formulerats: Vilka förberedelser upplever gymnasieelever att de har för att fatta beslut om framtid, vägval och karriärvägar? Hur påverkar gymnasieelevernas uppfattningar om framtid den enskildes syn på vad som är möjligt?

Undersökningen bygger på en kvalitativ metod där sex ostrukturerade intervjuer genomförts med gymnasieelever i årskurs 3 som står inför en brytpunkt att fatta beslut om framtid, vägval och karriärvägar. Vid analysen av det insamlade materialet har vi utgått från Hodkinson och Sparkes teori Careership som beskriver hur individer handlar utifrån

habitus, handlingshorisont och brytpunkter samt Gottfredsons teori Circumscription and compromise som förklarar hur individer fattar beslut genom begränsningar, kompromisser

och självbild. Resultatet visar att eleverna saknar fullständig information och beredskap för att fatta beslut om framtid, vägval och karriärvägar. Eleverna förstås även handla och begränsar sig enligt ovanstående teorier även om de själva inte visar medvetenhet eller tycks ha reflekterat över vilka olika överväganden de individuellt gör vid övergången från utbildning till arbetsliv.

Nyckelord: Gymnasieelever, framtid, kompromisser och begränsningar, möjligheter, självkännedom

4

Abstract

The purpose of this study is to find out what preparations high school students have to make decisions about further studies or professional careers and what perceptions they have about possible options and career paths after completion of high school. Previous research shows that there is sparse research on how high school students think and what considerations they do individually at different choices. Based on this purpose the following questions have been constructed: What preparations are high school students experience that they have to make decisions about future choices and career paths? How does the secondary school students' perceptions of the future of the individual's view of what is possible?

The study is based on a qualitative method where six unstructured interviews were conducted with high school students in grade 3 to face a break point to make decisions about future choices and career paths. In the analysis of the collected material, we have assumed Hodkinsons and Sparkes Careership theory which describes how individuals act from habitus, action horizons and break points and Gottfredson's theory of Circumscription

and compromise that explains how individuals make decisions through limits, compromise

and self-image. The results show that students lack complete information and readiness to make decisions about future choices and career paths. Students can also be understood to make decisions and limitations to the above theories, even if they do not show consciousness and seems to have reflected on the various considerations the individual making the transition from education to employment.

Keywords : High school students, future, compromises and limitations, opportunities, self-knowledge

5

Förord

Vi vill tacka alla som medverkat i undersökningen och framförallt de fantastiska gymnasieelever som vi har fått möjlighet att intervjua. Utan er hade undersökningen inte varit möjlig att genomföra. Ett varmt tack till vår handledare Nils Andersson som varit tillgänglig och stöttat oss under arbetets gång. Samtliga moment under uppsatsprocessen har utformats, genomförts och skrivits tillsammans med undantag av transkriberingarna som delats upp mellan oss. Frida har haft huvudansvaret för kapitel ett till tre och Tina för kapitel fyra till sex.

6

Innehållsförteckning

1. Inledning...8

1.1 Syfte och frågeställningar ... 10

1.2 Disposition ... 10

2. Tidigare forskning ... 11

2.1 Sammanfattning av tidigare forskning ... 13

3. Teoriförankring ... 14

3.1 Habitus, handlingshorisont och brytpunkter ... 14

3.2 Begränsningar och kompromisser ... 16

3.4 Sammanfattning av teoriförankring ... 18 4. Metod ... 20 4.1 Metodval ... 20 4.2 Gymnasieskolorna ... 21 4.3 Urval ... 21 4.4 Datainsamling ... 23 4.5 Analysmetod ... 24 4.6 Etiska ställningstaganden ... 25

5. Resultat och Analys ... 26

5.1 Beslutfattande om vägval och karriärvägar ... 26

5.2 Möjligheter, begränsningar och kompromisser ... 30

5.3 Framtid ... 32

5.4 Slutsatser ... 36

6. Diskussion ... 37

Källförteckning...40

8

1. Inledning

Sverige nämns som ett av de länder i EU som har det största problemet med ungas övergång från utbildning till arbetsliv (Lindh och Lundahl 2008 s.56). En allt längre studietid och de numera snabba och kontinuerliga förändringarna av utbildning, arbetsmarknad och samhälle gör det svårt för ungdomar att träda in på arbetsmarknaden och veta vilka vägar som anses vara möjliga. Att välja vägar genom livet så som utbildning eller yrke har blivit allt svårare för ungdomar idag än tidigare, detta gäller i synnerhet gymnasieelever som efter avslutad utbildning måste ta ställning och handla (Fransson och Lindh 2004 s.61). Samhällets utveckling och kontinuerliga förändringar har skapat en ökad mängd valalternativ och valtillfällen som bidrar med en osäkerhet ifall det som gäller idag även kommer att gälla imorgon. Arbetsmarknaden ställer därmed krav på flexibilitet och anpassning vilket skapat förändrade villkor och allt fler osäkra och tillfälliga anställningar. Samtidigt förväntas varje individ ha utvecklat en någorlunda fast identitet för att självständigt kunna göra aktiva ställningstaganden som rör den egna framtiden (Fransson och Lindh 2004 s.10-11).

Vilka förberedelser upplever gymnasieelever att de har att fatta beslut och kunna orientera sig mot framtiden? Vilka uppfattningar har de om möjliga vägval och karriärvägar? Då det finns tämligen lite forskning kring gymnasieelevers upplevelser om framtid och vad de ser som möjligt ämnar denna undersökning att överbrygga kunskapsgapet och bidra med en ökad förståelse för vilka överväganden gymnasieelever gör för att fatta beslut om framtid i förhållande till samhällets förändringar. Denna undersökning vill även närma sig frågan om vilka förberedelser gymnasieelever har för att leva upp till drömmen om en god framtid och ett bra liv. Det är därför av särskilt intresse som vi vill undersöka hur gymnasieelever i årskurs 3 ser på sin framtid samt ta reda på vilka uppfattningar de har om möjliga vägval och karriärvägar efter avslutad gymnasieutbildning.

En yrkesgrupp som ofta kommer i kontakt med individer i olika valsituationer och omställningar är studie- och yrkesvägledare vars mål med vägledning handlar om att

9

underlätta för individer att fatta beslut vid olika tidpunkter i livet. I Sverige styrs gymnasieskolan av läroplanen GY-11 där några av skolans uppsatta mål bland annat handlar om att eleverna ska kunna granska olika valmöjligheter, bedöma vilka konsekvenser dessa kan få och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden. Gymnasieskolan ska även ha nära samverkan med de obligatoriska skolformerna, arbetslivet, universiteten och högskolorna samt med samhället i övrigt. Detta krävs för att eleverna bland annat ska få en utbildning av hög kvalité och för att skapa underlag för vidare studier eller yrkesverksamhet (Skolverket 2011 s.13-16).

Studie- och yrkesvägledning nämns som betydelsefullt i det livslånga lärandet och i den ständigt pågående karriärprocessen. Elever beskrivs ha svårt att få en överblick och navigera bland mängden valalternativ då utbildningar och yrken utgör ett omfattande utbud. Skolans studie- och yrkesvägledning kan därför komma att bli betydelsefull då den syftar till att ge eleverna de förutsättningar som behövs för att hantera frågor som rör val av såväl studier som yrke (Skolverket 2013 s.11). Vägledning beskrivs som en process som tar tid för att den ska leda till hållbara och väl underbyggda val för eleven. Vägledningens funktion behöver förstärkas och vidareutvecklas för att förbereda elever att kunna granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden och på så sätt motverka felval och kostsamma avhopp som påverkar såväl samhället som individen (Skolverket 2015). Det blir därför viktigt för oss som blivande studie- och yrkesvägledare att undersöka vilka förväntningar och uppfattningar gymnasieelever har om framtid, utbildning och yrken samt vilken beredskap de ha att resonera kring dessa frågor för att på bästa sätt kunna möta, förbereda och rusta elever för framtida valsituationer. Det är också av betydelse att elever gör väl underbyggda val för att bidra till en trygg framtid och god samhällsutveckling, men även för att förbättra och utveckla vägledningen och få elever att etablera sig på arbetsmarknaden för att på så sätt förhindra snedrekrytering och ökad arbetslöshet.

10

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med undersökningen är att försöka förstå hur gymnasieelever i årskurs 3 ser på sin framtid samt vilka uppfattningar de har om möjliga vägval och karriärvägar efter avslutad gymnasieutbildning. Syftet är även att ge en röst åt dessa elever och ta del av deras berättelser kring övergången för att på bästa sätt kunna möta, förbereda och rusta dem att hantera framtida valsituationer. Genom undersökningen vill vi söka svar på följande frågor:

- Vilka förberedelser upplever gymnasieelever att de har för att fatta beslut om framtid, vägval och karriärvägar?

- Hur påverkar gymnasieelevernas uppfattningar om framtid den enskildes syn på vad som är möjligt?

1.2 Disposition

Uppsatsen består fortsättningsvis av kapitel två till sex. I kapitel två presenteras tidigare forskning inom valt ämnesområde. Forskningen innefattar studier av elevers karriärutveckling och framtida vägval genom internationella vetenskapliga artiklar och doktorsavhandlingar. Kapitel tre redogör för teorier och begrepp som ligger till grund för en förståelse av gymnasieelevernas framtida vägval samt för att besvara och analysera den aktuella frågeställningen. I det fjärde kapitlet behandlas undersökningens metodval och tillvägagångssätt för bearbetning av empiriskt material. Kapitel fem består av resultatredovisning och analys av det empiriska materialet som kopplas till teori samt syfte och frågeställningar. Slutligen, i kapitel sex diskuteras resultaten av uppsatsen utifrån valda teoretiska begrepp och teorier med ett avslutande förslag om vidare forskning inom undersökningens berörda område.

11

2. Tidigare forskning

I detta kapitel behandlas tidigare forskning om elevers karriärutveckling och vilka förberedelser de har att fatta beslut om vidare studier eller yrkeskarriär i en föränderlig värld. Vald forskning beskriver vidare vilka påverkansfaktorer som kan ha betydelse för elevernas beslutsfattande kring framtid.

Ur det aktuella forskningsläget kan det konstateras att man vet relativt lite om hur gapet mellan skola och arbetsliv kan överbryggas samt vilken kunskap gymnasieelever har om utbildnings- och arbetsmarknad, framtida möjligheter samt vilka övervägande de individuellt gör i olika valsituationer (Fransson och Lindh 2008 s.60-61). Den forskning som bedrivits i Sverige utgår ofta från grundskolor vilket bidrar till att forskning och studier som rör högre utbildningar så som gymnasieskolor inte är lika omfattande. Bristen på forskning kring ämnet gäller inte enbart Sverige utan är överlag återhållsam även internationellt (Lindh och Lundahl 2008 s.58-59). Genom vår undersökning önskas detta kunskapsgap till viss del överbryggas genom att få en ökad förståelse för vilka överväganden gymnasieelever gör för att fatta beslut om framtid, vägval och karriärvägar i förhållande till samhällets förändringar. Tidigare forskningsresultat visar dock att det finns olika motiv som kan förklara hur elever agerar och utvecklar strategier i samband med val av studieinriktning, arbete och livskarriär (Utbildningsdepartementet 2001 s.105).

Tidigare forskningsområden som berör elevers uppfattningar, förväntningar och möjliga karriärvägar är Fransson och Lindh (2004) ’Ungdomars utbildnings- och yrkesval- i egna och andras ögon’ samt Hedenus och Wikstrand (2015) ’Yrkesval och det personliga intressets betydelse’. Fransson och Lindh har med stöd från tidigare forskning och olika empiriska studier i avhandlingsform undersökt ungdomars föreställningar om karriärvägar som bidrar till en kunskapsöversikt som beskriver hur ungdomar tänker, agerar och utvecklar strategier i samband med val av studieinriktning, arbete och livskarriär. De redogör för att samhällets normer speglar ungdomarnas värderingar som överförs från föräldrar, kamrater och lärare samt via media och andra sociala sammanhang (2004 s.48).

12

Något som också framgår är att ungdomar inte är en enhetlig grupp vilket gör att vägledare möter ungdomar med skilda värderingar, behov och beteenden (Fransson och Lindh 2004 s.57).

Hedenus och Wikstrand problematiserar i ’Yrkesval och det personliga intressets betydelse’ hur man i vägledningssamtal lyfter intresse som betydelsefullt för elevers framtid och kommande yrkesval trots att det finns kunskap om hur intresse påverkas av sociala strukturer. Det framgår även att flera gymnasieelever har svårt att veta vad de vill göra efter avslutad gymnasieutbildning vilket leder till att intresset blir betydelsefullt. Intresset beskrivs fungera som en ledstjärna för framtiden samtidigt som det är socialt påverkat och bidrar med en social reproduktion av så väl kön som klass. Vidare förklaras elever välja yrke efter vad de känner sig bekanta med där de på så vis inte riskerar att avvika från samhällets normer (2015 s.35). Elevernas intresse styr vilka yrken de kommer i kontakt med och lyfts som betydelsefullt hos gymnasieelever tillsammans med en stark vilja eller motivation för att klara av de krav som en högre utbildning eller yrkesliv ställer på individen (Hedenus och Wikstrand 2015 s.31-32). Ur studierna kan elevers utbildningsval förklaras på olika grunder men anses i helhet bero på genus, klass och etnicitet.

Andra som berör olika övergångar är Kugelberg som beskriver ungdomars svårigheter med övergången från ett samhälle med full sysselsättning till ett samhälle med en osäker arbetsmarknad. Författaren beskriver även problematiken för ungdomar att skapa sin egen identitet och ett självständigt liv i en föränderlig värld där de konfronteras med en hög arbetslöshet (2000 s.36). Även Sultana ger uttryck åt denna problematik och lyfter begreppet career manegement skills (CMS) eller karriärplanering som används för att underlätta olika övergångar men kan också ses som ett verktyg för att hjälpa studenter och vuxna att bli medvetna om sig själva, och bidra till självmedvetenhet, självutveckling och självförverkligande (2012 s.232-233).

Fransson och Lindh menar att en allt längre studietid och de numera snabba och kontinuerliga förändringarna av utbildning, arbetsmarknad och samhälle gör det svårt för ungdomar att veta vilka vägar som anses vara möjliga (2004 s.10-11). Andra författare som också beskriver denna problematik är Lindh och Lundahl som menar att det innebär svårigheter för individen att orientera sig mot den framtida arbetsmarknaden då den

13

ständigt är i förändring (2008 s.55). Enligt en rapport från Utbildningsdepartementet beskrivs behovet av en viss färdighet och en medveten strategi för att kunna göra väl underbyggda val. Beroende på var i valprocessen man befinner sig hanterar individen informationen på olika sätt med hänsyn till vilka erfarenheter och begränsningar individen har med sig som grundas i kön, etnisk tillhörighet och social klass. Ur rapporten beskrivs ökad valfrihet inte enbart skapa behov av att söka, bedöma och sortera information för att kunna tillgodose sina egna behov och fatta beslut utan också för att få tillgång till aktuell och relevant information om utbudet och dess innehåll (2001 s.105-106).

2.1 Sammanfattning av tidigare forskning

Utifrån tidigare forskning kan det konstateras att elever har svårt att orientera sig och fatta beslut om studier, yrken och karriär i en alltmer svåröverskådlig utbildnings- och arbetsmarknad. För att kunna förhålla sig till valfriheten och dess möjligheter behöver elever utveckla en någorlunda fast identitet och finna särskilda strategier för att kunna göra väl underbyggda val. Elever tenderar att välja utbildning och yrke efter intresse som grundas i såväl genus, klass, etnicitet och social bakgrund. För att vidga perspektiv, få kunskap om utbud samt valens möjligheter och konsekvenser beskrivs behovet av värderingsfri vägledning som betydelsefullt. Vilken kunskap gymnasieelever har om utbildning- och arbetsmarknad samt vilka möjligheter och övervägande de individuellt gör i olika valsituationer är fortfarande relativt outforskat vilket bekräftades efter att tidigare forskning inom området studerats. Forskningen bidrog till intresset att undersöka gymnasieelevers förberedelser för framtida vägval och karriärvägar för att få en ökad förståelse och möjlighet att fylla tänkbara kunskapsluckor.

14

3. Teoriförankring

I detta kapitel presenteras de teorier som senare kommer att användas för att förklara och försöka förstå hur gymnasieelever fattar beslut om framtid, vägval och karriärvägar efter avslutad gymnasieutbildning. Samtliga teorier har relevans för uppsatsens resultat, analys och diskussion. Kursivstil används för att benämna teorierna och de begrepp som är relevanta för att besvara vår frågeställning.

3.1 Habitus, handlingshorisont och brytpunkter

Hodkinson och Sparkes teori Careership (1997 s.33) är en sociologisk teori om karriärbeslut. Som utgångspunkt för denna teori nämns tre grundläggande dimensioner som ses som en samverkande helhet för hur processen om individers beslutsfattande tar form. Den första dimensionen beskriver att beslutsfattande är rationellt och praktiskt och sker utifrån individens habitus. Habitus beskriver en individs inlärda sätt att strukturera sina handlingar och skapar tankemönster, normer, värderingar, tycke, smak samt inställning och fås genom olika sammanhang och situationer samt genom kön, klass och etnicitet som på olika sätt påverkar individen och dennas handlingar (Hodkinson och Sparkes 1997 s.33). Elevers beredskap inför olika valsituationer kan variera beroende på vad de har med sig, vilken kontext de befinner sig i och vilka diskussioner som förts kring framtiden. Habitus kan på så sätt användas för att försöka förstå gymnasieelevers beslutsfattande om framtid, vägval och karriärvägar då de betraktas fatta beslut utifrån vad de har med sig, vilka uppfattningar och föreställningar de har samt vad de anser som möjligt. Habitus innefattar därmed vilka beslut som fattas samt på vilket sätt besluten tas.

Begreppet handlingshorisont förklarar hur individen fattar beslut inom de områden som är synligt utifrån individens habitus. Vilka möjlighetsstrukturer elever ser på såväl utbildnings- och arbetsmarknad grundar sig alltså i såväl habitus, som kön klass och etnicitet (Hodkinson och Sparkes 1997 s.34). Handlingshorisonten kan förändras eller

15

utvecklas genom till exempel utbildning, ny kunskap, eller nya nätverk som gör att individen inte begränsar sig på samma sätt. Gymnasieelevers handlingshorisont kan därmed förklara vad de ser som möjligt utifrån de erfarenheter de har med sig samt hur de påverkas av sitt habitus, kön, klass och etnicitet.

Den andra dimensionen beskriver hur individen fattar beslut i samspel med andra aktörer på utbildnings- och arbetsmarknaden. Samspelet med andra människor kan skilja sig åt beroende på olika förutsättningar inom olika fält. Ett beslut kan ske på olika sätt genom exempelvis konflikter eller förhandlingar i samspel med andra (Hodkinson och Sparkes 1997 s.37-38). Beroende på de samspel och strukturer gymnasieelever ingår i kan de i olika grad påverkas av omgivningen och dess inflytande vilket kan förklara elevers mer eller mindre personliga val.

Då undersökningen syftar till att förstå vilka möjligheter gymnasieelever ser efter avslutad gymnasieutbildning kan den tredje dimensionen brytpunkt användas för att beskriva de olika vägval elever bedömer att de ställs inför (Hodkinson och Sparkes 1997 s.39-40). Det finns olika slags brytpunkter som antingen kan vara strukturella, frivilliga eller påtvingande. Den strukturella brytpunkten innebär att individen inte själv kan påverka situationen då den precis som för våra informanter är styrd av yttre strukturer. En sådan brytpunkt kan vara övergången från grundskola till gymnasiet eller från gymnasiet ut till arbetslivet. Den frivilliga brytpunkten beskrivs vara en brytpunkt där individen själv är delaktig i förändringen och fattar egna beslut angående sitt val, ett exempel kan vara att påbörja studier som kan vara ett alternativ för våra informanter. Den sista brytpunkten benämns som påtvingande och styrs av externa omständigheter, detta kan handla om uppsägning eller andra påtvingade situationer som till exempel en avslutad gymnasieutbildning vilket våra informanter kan ha olika upplevelser och känslor för. Beroende på vilken typ av brytpunkt elever uppfattar att de ställs inför kan karriäridentiteten komma att förändras på olika sätt. Följderna av en brytpunkt gör att elever behöver hantera sitt beslut och sin nya identitet vilket visar på att perioden innan och efter brytpunkten är lika betydande som själva brytpunkten i sig då det är under processen beslutet växer fram och infinner sig i den egna identiteten (Hodkinson och Sparkes 1997 s.39-40). Beroende på vilken typ av brytpunkt elever bedömer att de ställs inför har betydelse för hur formandet av den egna identiteten kan ske.

16

Hur gymnasieelevers karriärbana kan komma att se ut beskrivs påverkas av kön, klass, social bakgrund, etniskt ursprung och geografiska möjligheter (Hodkinson och Sparkes 1997 s.38). Valalternativen blir först synliga efter att indelning av till exempel stereotypa könsroller ägt rum. En del val stämmer inte överens med självbilden och vad som anses passande vilket kan förklara att elever väljer bort yrken de inte kan identifiera sig med vilket leder till ett begränsat handlingsutrymme. Möjligheterna ligger inte bara framför eleven redo att väljas, utan är kodade utifrån dennes habitus och handlingshorisont (Hodkinson och Sprakes 1997 s.35). Vidare beskrivs elever inte fattar sådana beslut som samhället förväntar att de ska göra utan snarare mer resultatinriktade och systematiska kontextbaserade beslut som inte kan separeras från familjebakgrund, kultur och livserfarenhet (Hodkinson och Sparkes 1997 s.33). Beslutsfattandet förklaras som:

... it is a simple, technically rational process, where (young) people assess their own abilities and interests, evaluate the range of opportunities which are available to them and then make a choice which matches ability and opportunity” (Hodkinson and Sparkes 1997 s.31).

Ingen hänsyn tas till beslutsfattandet, mer än antagandet att det är en enkel process där unga individer bedömer sin egen förmåga och intressen som de sedan handlar utifrån och matchar mot möjliga alternativ (Hodkinson och Sparkes 1997 s.31).

3.2 Begränsningar och kompromisser

Gottfredsons teori Circumscription and compromise beskriver hur människor utvecklar tankar om yrken och fattar beslut genom begränsningar och kompromisser (Gottfredson 1981 s.546). Denna teori och dess teoretiska begrepp kan förklara hur gymnasieelever fattar beslut gällande framtid, vägval och karriärvägar då de beskrivs välja utbildning eller yrke utifrån intresse, personlighet och egen förmåga. Teorin bygger på antagandet att människor fattar beslut utifrån självbild, kompromisser och värderingar av olika handlingsalternativ vilket kan förklara hur gymnasieelever tenderar att fatta beslut genom att utesluta utbildningar eller yrken som upplevs onåbara. Kompromisserna kan förstås börja när gymnasieelever väljer utbildning och yrke utifrån vad som stämmer överrens med deras

17

självbild och genom deras verklighetsuppfattning av vad som finns tillgängligt samt vad de själva tror sig klara av.

Social klass, intelligens och kön ses också som viktiga faktorer för både självuppfattning och vilka typer av kompromisser elever måste göra (Gottfredson 1981 s.546). Tankar och önskningar formas utifrån elevernas självkännedom och föreställningar om olika yrken eller arbetsliv. Dessa uppfattningar talar för vad som anses möjligt och kan leda till ett visst yrkesområde. Begreppet self-concept, självbild eller självmedvetenhet, beskriver hur man är som person och kan också förklara vad elever ser som möjligt. Elevers självbild beskrivs betydande för att lyckas göra väl underbyggda val och för att elever ska kunna granska olika alternativ och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden. Självbilden speglas också av vem man vill eller förväntas vara och kan vara mer eller mindre medveten vilket förklarar att gymnasieelever handlar utifrån hur de uppfattar sig själva (Gottfredson 1981 s.547). Självbilden nämns formas av olika element som innefattar allt från utseende till livsroller. Kön, klass, bakgrund intelligens, yrkesintressen, kompetenser och värderingar är de mest betydande yrkeselementen som förenas i självbilden vid olika stadier av den kognitiva utvecklingen. Allt eftersom självuppfattningen utvecklas förändras synen på hur individen genom de olika stadierna ser på sig själv i olika yrken, vilket kan förklara vad gymnasieelever ser som möjligt.

Karriärvalet ses som en utvecklingsprocess som börjar i barndomen och hur nöjd individen blir med sitt val beror på hur väl det stämmer överens med självbilden. Genom att elever sorterar bort icke acceptabla alternativ utifrån deras självbild sker dessa

begränsningar och kompromisser. En begränsningsprocess kan ses som en process av

självdefinition och självskapande. Processen sker i fyra steg vid olika åldrar under uppväxttiden. När individen uppnått 14 års ålder har fyra stadier av begränsningar gjorts såsom: 1. Storlek och styrka, 2. Kön och könsroller, 3. Social tillhörighet samt 4. Efter intressen. Individens kompromisser ses som ett sätt att pröva de önskade alternativen mot verkligheten (Gottfredson 1981 s.548-549).

Kompromisserna styrs såväl av genetiska som sociala förutsättningar. Högst prioriteras de yrkesområden som motsvarar kön, därefter status och socialgruppstillhörighet och slutligen personliga intressen och behov samt självbild. Vidare elimineras yrken som anses för fysiskt krävande efter egen förmåga, vilket gör att valalternativen minskar ytterligare.

18

Därefter görs en kompromiss mellan kvarvarande alternativ tills individen känner sig tillfreds med valet (Gottfredson 1981 s.549). "Good enough" beskrivs som en kompromiss där individen utesluter det mest önskvärda alternativet för sådana som anses mer realistiska trots medvetande om att ett annat yrke hade kunnat möta individens behov och intresse bättre. Anledningen till varför individer tenderar att göra en sådan avgränsning beror på bristande information om andra möjligheter och osäkerhet kring vad framtiden kan medföra (Gottfredson 1981 s.574-575). Likaså kan gymnasieelevers syn på vad som är möjligt förklaras genom att de prövar önskvärda alternativ mot sin verklighet. De begränsningar och kompromisser elever gör kan på så sätt förklara vad som kan vara avgörande för hur de fattar beslut om framtiden.

3.4 Sammanfattning av teoriförankring

De teorier vi valt att använda är Hodkinson och Sparkes teori Careership samt Gottfredssons teori Circumscription and compromise. Teorierna beskriver habitus och

begränsningar som avgörande för hur individer fattar beslut om framtida vägval och

karriärvägar. Med stöd av teoriernas utvalda delar gavs möjlighet att analysera gymnasieelevers förberedelser och syn på möjliga alternativ efter avslutad gymnasieutbildning. Både Hodkinson och Sparkes samt Gottfredsons teori är relevanta i förhållande till vår undersökning då de bidrar med intressanta infallsvinklar över hur gymnasieelever tenderar att fatta beslut och vad som anses avgörande vilket kan ge svar på våra frågeställningar.

Hodkinson och Sparkes teori Careershsip belyser främst på vilket sätt elever tenderar att fatta beslut utifrån sitt habitus, handlingshorisont och brytpunkter som ger oss en tänkbar förståelse om gymnasieelevers beslutsfattande kring framtid, vägval och karriärvägar då dessa begrepp speglar vad som påverkar synen på möjliga alternativ.

Gottfredsons teori Circumscription and compromise användes för att få fler infallsvinklar och för att försöka förstå andra faktorer som kan ha varit avgörande för elevers beslutsfattande. Gottfredson beskriver begrepp som begränsningar, kompromisser och självbild som har varit användbara för att försöka förklara hur gymnasieelevers

19

beslutsfattande om framtid tar form utifrån hur de ser på sig själva där de väger för- och nackdelar av olika alternativ mot självbilden.

20

4. Metod

I detta kapitel presenteras en redogörelse över metodval, urval, tillvägagångssätt och ställningstagande som har gjorts i undersökningen. Slutligen redovisas ett avsnitt med etiska överväganden.

4.1 Metodval

Denna uppsats bygger på en empirisk undersökning om gymnasieelevers uppfattningar om framtid, vägval och karriärvägar efter avslutad gymnasieutbildning. För insamlandet av empiri till undersökningen har en kvalitativ metod valts. Den kvalitativa intervjun kännetecknas av enkla och raka frågor vilket ofta resulterar i ett omfattande material med innehållsrika svar (Trost 2005 s.7). Metoden anses lämplig för vår undersökning eftersom vi är intresserade av att få en djupförståelse av informanternas egna upplevelser och tolkningar av verkligheten, framtiden och vilka möjligheter den erbjuder (Kvale och Brinkman 2014 s.15). Inom ramen för detta område valde vi att bygga vår uppsats på ett antal ostrukturerade intervjuer. Den ostrukturerade intervjun anses passande då den möjliggör för informanterna att tala fritt om deras subjektiva upplevelser kring de ämnen som tas upp samtidigt som den kan ge en djupare förståelse och mer välutvecklade svar (Larsen 2009 s.84). Möjligheten att förklara, utveckla och ställa följdfrågor var även något som övervägdes eftersom det kan ge ökad förståelse och mer sannolika svar vilket vi menar är fördelaktigt för vår undersökning (Larsen 2009 s.87). Nackdelen med en kvalitativ undersökning kan vara att informanterna inte alltid är sanningsenliga då risken finns att de svarar utifrån vad de tror att intervjuarna vill höra (Larsen 2009 s. 27).

Undersökningen bygger på sex intervjuer vilket ger en begränsad bild av gymnasieelevers uppfattningar om framtid, vägval och möjliga karriärvägar efter avslutad gymnasieutbildning. Då vår undersökning grundas på informanternas upplevelser är vi medvetna om att vårt resultat inte är en absolut sanning eller går att generalisera, vilket inte

21

heller är syftet med en kvalitativ metod utan snarare att visa på att det finns olika uppfattningar och tolkningar av verkligheten och framtiden (Kvale och Brinkman 2014 s.295-297). Vad som nämns vara av stor vikt inom den kvalitativa forskningen är att undersökningen som genomförs är tillförlitlig, i vårt fall stärks undersökningens tillförlitlighet genom att vi båda varit delaktiga under samtliga moment och därmed haft möjlighet att diskutera, reflektera och hålla oss till undersökningens syfte. Vi menar också att tillförlitligheten stärks genom att vi öppet redovisar för undersökningens alla delar och vilka övervägande som gjorts (Kvale och Brinkman 2014 s.298)

4.2 Gymnasieskolorna

Gymnasieskolorna där undersökningen genomförts ligger i olika kommuner i södra Sverige. För att få en mer övergripande bild av hur gymnasieelever ser på sin framtid samt hur de uppfattar möjliga vägval och karriärvägar efter avslutad gymnasieutbildning gjordes ett godtyckligt urval av skolor då eleverna kan ha förberetts på olika sätt inför tiden efter avslutad gymnasieutbildning (Larsen 2009 s.77). Utvalda skolor ligger i såväl tätort som landsbygd och skiljer sig åt gällande närhet och förankring till arbetsmarknad och näringsliv då kommunernas storlek och befolkningsmängd ser olika ut. Gymnasieskolorna styrs av såväl privat som offentlig sektor och erbjuder olika utbildningar och inriktningar av både studieförberedande och yrkesförberedande program, vilket vi tror är fördelaktigt för att få en ökad spridning av informanter. Skolorna uppfyllde därav vår önskan om variation och bidrog till informanter med olika bakgrund, social tillhörighet och olika geografiska platser.

4.3 Urval

Inledningsvis kontaktades tre olika gymnasieskolor i södra Sverige för att få tillgång till elever i årskurs 3 som står inför framtida vägval och karriärvägar. Redan tidigt bestämdes att vissa kriterier skulle gälla för att få ett varierat urval av informanter. En kvalitativ metod

22

beskrivs inte behöva bygga på ett representativt urval, däremot beskrivs vikten av att få variation av informanter som betydelsefullt för den kvalitativa studien (Trost 2005 s.117). Vi valde därför att göra ett godtyckligt urval där vi medvetet val ut såväl gymnasieskolor, gymnasieprogram och informanter för att få en så stor spridning som möjligt av informanternas olika förberedelser, bakgrund och genus. Skälet till ett godtyckligt urval beror även på en önskan om att finna fler och olika upplevelser inom en enhetlig grupp (Larsen 2009 s.77-78). Gemensamt för samtliga informanter är att de står inför framtida vägval efter avslutad gymnasieutbildning. Resultaten kan enligt oss inte generaliseras till den stora gruppen gymnasieelever då informanterna i undersökningen har olika bakgrund, känslor, uppfattningar, upplevelser och synsätt, däremot kan man anta att vissa mönster antagligen kan gälla för ett större antal gymnasieelever än de som intervjuats (Trost 2005 s.120-121).

I samråd med skolornas studie- och yrkesvägledare fick vi tillgång till klasser med elever i årskurs 3 som vi presenterade undersökningen för, därefter valdes de första frivilliga eleverna ut som stämde in på våra kriterier. I samband med valet av informanter bestämdes därefter tid och plats för varje intervju. För att kunna hantera materialet och informationen inom den tidsbegränsning som angivits valde vi att begränsa våra intervjuer till sex stycken (Thomsson 2010 s.56). Urvalet begränsades även till intervjuer med två elever från vardera gymnasieskola där hälften av informanterna läser studieförberedande gymnasieprogram och hälften yrkesförberedande. Vi hade i åtanke att behöva utföra ytterligare intervjuer i fall innehållet från informanterna inte skulle bidra med tillräckligt material för att kunna besvara den aktuella frågeställningen. Efter insamlandet av empirin insåg vi att materialet var omfattande vilket bidrog till att behovet av att utföra ytterligare intervjuer inte längre var aktuellt. Antalet informanter har även gjort det möjligt för oss att bibehålla kvalitén och finna viktiga detaljer som varit betydande för resultatet. Ett fåtal intervjuer bidrog även till att materialet inte blev svåröverskådligt (Trost 2005 s.122-123). Tillvägagångssättet stämde väl överrens med vår ursprungstanke kring urvalet av informanter och bidrog till den spridning vi önskat. Den enda nackdelen vi kan se i urvalet var att skolan tilldelade oss klasserna, vilket kan ha medfört att elever med andra åsikter än de förväntade inte fick chansen att delta i undersökningen.

23

4.4 Datainsamling

Datainsamlingen för vår undersökning ägde rum under våren 2016. Första kontakten togs med skolledningen på respektive gymnasieskola där vi förhörde oss om godkännande och policy. Därefter kontaktades skolornas studie- och yrkesvägledare för att få tillgång till klasser som vi kunde presentera vår undersökning för. För att försäkra oss om att eleverna förstod avsikten med undersökningen gick vi igenom syftet samt i vilket sammanhang vår undersökning skulle användas. Vid datainsamlingen genomfördes sex ostrukturerade intervjuer med hjälp av en intervjuguide indelade i olika teman. Detta för att säkerställa att alla ämnen behandlades under samtliga intervjuer. Vid utformandet av intervjuguiden användes Hodkinson och Sparkes och Gottfredsons teori som låg till grund för att kunna besvara vårt syfte och den aktuella frågeställningen. Ett noga övervägande gjordes kring vad vi ville ta reda på och hur samtliga frågor skulle ställas. För att ta reda på det genomfördes en pilotintervju med en person i vår närhet som nyligen stått inför beslutsfattande om vägval och framtida karriärvägar. Vi ansåg det som lärorikt att testa våra frågor innan vi använde dem i vår undersökning för att pröva lämpligheten och se ifall det behövde göras någon komplettering eller revidering. Resultatet av pilotintervjun hjälpte oss att omformulera några frågor för att få mer innehållsrika svar och djupare förståelse. Vid pilotintervjun fick vi även en uppfattning om hur lång tid varje intervju uppskattningsvis skulle ta. Denna förundersökning gjorde det möjligt för oss att reflektera över vad som var väsentligt för oss att ta hänsyn till vid kommande intervjuer.

Det empiriska materialet består av elevernas subjektiva berättelser, upplevelser och resonemang kring framtiden efter avslutad gymnasieutbildning. För att få en djupare förståelse av elevernas individuella berättelser blev det betydelsefullt att eleverna gavs möjlighet att tala fritt kring ämnesområdena. Att vara uppmuntrande och bekräftande var också betydande för att ge eleverna trygghet att vilja dela med sig av sina upplevelser. Andra ställningstagande som gjordes var att skapa ett tryggt klimat där eleverna inte upplever känslan av att bli värderade eller betraktade som något otillräckligt. Centralt blev också att fokusera på att ställa öppna frågor för att få en helhetsbild av elevernas berättelser och upplevelser som är av relevans för att kunna besvara frågeställningen (Larsen 2009 s.86-88).

24

Vi var båda delaktiga under samtliga intervjuer som skedde i en lugn och neutral miljö i studierum på de kommunala biblioteken. Varje intervju varade i cirka 45 minuter och spelades in för att sedan transkriberas för att ge en mer lättöverskådlig bild för att kunna bearbeta materialet. Vi är medvetna om att maktsituationerna i samtliga intervjuer kan ha påvekrats av att vi var två intervjuare. Vi valde ändå att genomföra intervjuerna tillsammans då det ses som en fördel att vara två som försöker förstå och tolka det som förmedlats under intervjuerna. Ytterligare en fördel med att vara två under intervjuerna var att vi kompletterade varandra vilket minskar risken att gå miste om något betydelsefullt (Thomsson 2010 s.73). För att försäkra oss om att vi förstått informanternas information utifrån deras berättelser och uppfattningar, valde vi att skicka ut de delar och citat som vi såg som användbara för vår undersökning till informanterna för att ge dem möjlighet att kunna revidera och ändra svaren efter hur de var tänkta att tolkas. Vi såg detta som fördelaktigt eftersom vi utifrån vår referensram skapar våra subjektiva förstålelser av informanternas berättelser (Thomsson 2010 s.45).

4.5 Analysmetod

Resultatet av det empiriska materialet redovisas genom en kombination av innehållsanalys och berättelseanalys. Detta för att identifiera mönster och gemensamma drag eller skillnader samtidigt som elevernas berättelser och form studeras (Larsen 2009 s.101-102). Valet av en kombination är också för att ge en röst åt dessa elever och lyfta deras berättelser och upplevelser kring framtiden efter avslutad gymnasieutbildning. Efter genomförda intervjuer påbörjade vi analysen av insamlad empiri, för att göra materialet överskådligt transkriberades samtliga intervjuer för att lättare sätta oss in i och förstå dess innehåll (Thomsson 2010 s.150). Transkriberingarna delades upp mellan oss för att göra arbetet effektivt och innehållet mer lätthanterligt. Därefter lästes samtliga intervjuer igenom för att åter analyseras, diskuteras och för att få en helhetsbild av intervjuerna (Thomsson 2010 s.148). Efter transkriberingen ringades nyckelord in som berörde frågeställningarna för att få en överblick över intervjuerna i sin helhet. Därefter grupperades citat från intervjuerna in under passande teman för att besvara

25

frågeställningarna. De teman som arbetades fram utgår ifrån våra frågeställningar, intervjuer, intervjuguide samt teorier vilket slutligen resulterade i: Beslutsfattande om vägval och karriärvägar, möjligheter, begränsningar och kompromisser samt framtid. Såväl skolor som elevers deltagande kommer att behandlas konfidentiellt genom hela undersökningen och resultatet kommer enbart att baseras på elevernas subjektiva berättelser och upplevelser.

4.6 Etiska ställningstaganden

Vid kontakten med informanterna inför intervjuerna informerade vi om etiska ställningstaganden. Vi har därför valt att utgå från de fyra huvudetikkraven från Vetenskapsrådet (2002 s.7-14).

Informationskravet innebär skyldighet att informera om syfte, ange vilka villkor som gäller, upplysa om att deltagandet är frivilligt samt rätten att avbryta sin medverkan. Vi tog hänsyn till detta vid presentationen av vår undersökning där vi informerade informanterna om studiens syfte och att deltagandet var frivilligt samt att de när som helst fick lov att avbryta sin medverkan när så önskades. Samtyckeskravet innebär rätten att bestämma över sin egen medverkan och samtycke från vårdnadshavare om så krävs. I undersökningen intervjuades endast myndiga personer där medverkan skedde på frivillig basis.

Konfidentialitetskravet innebär att deltagarna anonymiseras samt att insamlat material

förvaras på ett sätt som obehöriga ej kan ta del av. Vi informerande samtliga informanter om detta vid intervjuerna. Varken namn, skolor eller annan information som kan kopplas till våra informanter kommer att framgå i transkriberingar eller i undersökningen, efter slutförd studie kommer det insamlade materialet att förstöras. Vi har även tagit hänsyn till

nyttjandekravet som betyder att materialet endast får användas för forskningsändamål. Det

vill säga, vi kommer inte att använda undersökningens resultat i något annat sammanhang än i vårt examensarbete (Vetenskapsrådet 2002 s.7-14).

26

5. Resultat och Analys

I detta kapitel kommer resultatet av insamlad empiri att redovisas utifrån de teman som presenterades i metoddelen. Efter varje del av resultatet följer en analys utifrån valda teoretiska perspektiv och begrepp. Analysen utgörs framförallt av valda teorier och i mindre utsträckning av den tidigare forskning som presenterats. Anledningen till att tidigare forskning knyts an i detta kapitel beror på intressets centrala roll i elevernas berättelser.

5.1 Beslutfattande om vägval och karriärvägar

Gymnasieeleverna beskriver svårigheter att fatta beslut om framtid, vägval och vidare karriärvägar efter avslutad gymnasieutbildning då de saknar tillräcklig kunskap om utbildning och arbetsmarknad. Vidare ger eleverna uttryck åt beslutsfattandet som stort, svårt och betydelsefullt vilket ställer krav på självskapande av identitet och ett ökat ansvar för att självständigt kunna göra aktiva ställningstaganden som rör den egna framtiden. Utifrån eleverna framställs valmöjligheterna efter avslutad gymnasieutbildning som många. Eleverna tycks ha föreställningar om mängden valalternativ men upplever sig inte redo för att fatta beslut om framtiden då de förstås sakna den självmedvetenhet som krävs.

Alltså jag har inte så bra koll på vad som finns, men det finns ju så mycket att välja mellan, det säger alltid syon i alla fall. Det kanske är svårt att veta vad man vill, men när man väl kommer på det så är det väl bara att välja.

En möjlig tolkning av elevens förberedelser att fatta beslut om framtid kan förstås som otillräcklig då en avsaknad om möjliga alternativ i relation till bristande självkännedom upplevdes påtaglig. Trots otillräcklig kunskap om utbildning och arbetsmarknad beskrivs valprocessen som enkel efter att en viss självkännedom infunnits. Eleven tycks dessutom förlita sig till studie- och yrkesvägledarens uttalande om ett stort utbud vilket väcker en

27

undran om vad det bidrar med hos eleven. Ur intervjuerna kunde det även utläsas att eleverna tenderar att skjuta upp beslutsfattandet om karriär då de känner sig osäkra på vad de verkligen vill göra och vilka möjligheter de uppfattar att de har vilket kräver god kunskap och medvetenhet om sig själv och utbudet. Trots uppfattningar om olika valalternativ upplevs ändå en osäkerhet där de tvingas bedöma sin egen förmåga och matcha intresse mot möjliga alternativ.

Ja, jag har funderat lite på vad det är jag ska gå, jag har tänkt mig mäklare men det är inte säkert, jag tänker fortfarande lite på det...

För mig är det viktigt att trivas bra med jobbet och mina arbetskamrater. Sen är jag lite orolig för mig rygg och mina axlar eftersom jag redan har ont. Men arbetsskador och allergi är väldigt vanligt i denna branschen, så det kan ju leda till att jag måste byta jobb.

Trots att det tycks finnas ett intresse för ett visst yrkesområde upplevs eleverna osäkra på vilka vägar som anses rätt för dem att gå. De tvingas även att bedöma sin egen förmåga och ha fler alternativ i beredskap ifall valet inte skulle bli rätt eller gå att fullfölja. En möjlig tolkning av denna osäkerhet kring utbudet eller vilka alternativ som anses möjliga kan förklara den beredskap eleverna har med sig inför olika valsituationer utifrån vilka diskussioner som förts kring framtiden (Hodkinson och Sparkes 1997 s.33-34). Under intervjuerna påvisades elevernas olika beredskap inför tiden efter avslutad gymnasieutbildning som förstås grundas i vad de har med sig. Utifrån elevernas berättelser kan habitus och handlingshorisont med fördel användas för att försöka förstå hur elever uppfattar möjliga utbildningsalternativ, vägval och karriärvägar utifrån redan kända områden som grundas i vad de ser som möjligt för framtiden. Självbilden är också något som kan vara mer eller mindre medveten vilket gör att elever handlar utifrån hur de uppfattar sig själva eller utifrån vilka de vill eller förväntas vara. Flera elever beskriver en osäkerhet kring framtiden och har ännu inte fattat beslut om karriärvägar.

Alltså på sommaren nu, så tror jag inte att jag kommer söka till något universitet eller högskola eller så, utan jag kommer nog att försöka hitta ett sommarjobb först, och sen jobba sommaren ut. Sen så därefter vet jag inte, jag vet inte om jag söker till någon skola i höst, det är lite oklart med det. Jag kommer att åka på semester i höst, och åka skidor, ganska länge, det är redan planerat. Sen därefter har jag väl inga direkta planer, jag får ta det lite som det kommer. Jag är inte helt säker än och man vill ju inte välja något och sen blir det fel.

28

De gemensamma drag av osäkerhet eleverna ger uttryck åt inför olika valsituationer som rör den egna framtiden kan förstås handla om bristande självkännedom som kan leda till att de skjuter upp valet (Gottfredson 1981 s.547). Valfriheten kan därmed ses som en huvudfråga samtidigt som beslutsfattandet om framtid även ger upphov till en rädsla för att inte välja rätt.

De motiv som tycks vara avgörande för beslutsfattandet nämner elever handlar om intresse. De lyfter vikten och betydelsen av att få göra något som de tycker om och menar att intresset är betydelsefullt för att de ska känna en meningsfullhet i så väl studier som yrke samt att kunna bibehålla motivationen för att på så sätt kunna nå framgång och lyckas. Trots en osäkerhet om vad de kan förvänta sig önskar de att få förverkliga sina drömmar.

Jag vet inte riktigt, jag har inte så jättebra koll på vad det finns för yrken kring det jag vill jobba med. I och med kyrkan har jag alltid älskat bröllop och allt som har med bröllop att göra, om jag hade fått jobba med det på något sätt så hade det ju varit en dröm. Men jag vet inte riktigt vad som finns eller om man kan plugga vidare inom det.

Eleven nämner en dröm om att få arbeta med någonting som är av intresse men saknar tillräcklig kunskap för att veta vilka vägar som kan leda till att drömmen förverkligas. En annan elev talar om hur intresset bidragit med inspiration för framtida vägval.

Vi var på studiebesök på en båt när vi var och tävlade i SM i turism i Stockholm för ett tag sedan. Då var vi på studiebesök på Silja Line så då fick man se in lite och så, så då blev man

väldigt sugen på att jobba där. Det kändes jättekul!

Ovanstående citat redogör för hur elevens intresse förstärktes och bekräftades genom ett studiebesök som förstås öka motivationen för framtida karriärvägar inom turism. Enhetligt för gymnasieeleverna är att intresse ses som betydande för kommande vägval då de tycks ha svårt att veta vad de vill göra efter avslutad gymnasieutbildning. Intresset förstås fungera som en ledstjärna för framtiden då eleverna beskriver en önskan om att realisera sina drömmar och lyckas livnära sig på dessa och på så sätt bidra till samhällsutvecklingen. Intresset styr vilka yrken eleverna kommer i kontakt med där de sedan väljer bland redan kända alternativ. Genom att välja yrke eller utbildning efter intresse förklarar eleverna bidrar till ökad motivation och vilja vilket framställs betydande för att klara av och hantera

29

de krav som ställs från såväl utbildning- som arbetsmarknad (Hedenus och Wikstrand 2015 s.31-32).

För att lyckas navigera mot en oviss framtid uttrycker eleverna betydelsen av att samtala med andra för att hitta rätt bland det stora utbudet, såväl föräldrar, kompisar och studie- och yrkesvägledare nämndes som nyckelpersoner i elevernas berättelser. Eleverna menade samtidigt att dessa nyckelpersoner inte påverkat dem i deras val av eventuella framtidsplaner utan valet av utbildning eller arbete förklarades komma från eleverna själva. I samtalen med andra i elevernas omgivning lyftes för- och nackdelar med olika utbildningar eller yrken då det fanns en önskan hos eleverna att samtalen skulle öppna upp för ny kunskap och nya alternativ.

...det är väl mest kompisar som man pratat med och sett vad dem ska göra och så, sen med andra också så man får lite idéer men jag kommer ju ändå välja det jag själv vill sen.

Att samtala med andra i sin omgivning eller med sin studie- och yrkesvägledare menar elever kan leda till nya infallsvinklar och nya idéer. Det tycks även vara befriande att samtala med och dela tankar med andra i sin omgivning som befinner sig i samma situation att fatta beslut om framtiden. Samtidigt påpekar eleverna vikten av att de är de själva som står bakom beslutsfattandet om deras framtid. Det kan alltså konstateras att elever inte upplever att de påverkats av andra än sig själva även om de utbytt tankar och idéer om utbildning och yrken med sin omgivning. Eleverna tenderar att se sig själva som en central roll för att fatta beslut och själva påverka sina framtida möjligheter. Elever kan utifrån intervjuerna förstås pröva önskvärda alternativ mot sin omgivning och sin verklighet för att kunna granska möjliga alternativ som stämmer överens med deras självbild (Gottfredson 1981 s.548-549). Hur väl elevernas självbild utvecklats kan vara avgörande för beslutsfattandet som utifrån personlig mognad resulterar i mer eller mindre personliga val och vad de ser som möjligt beroende på var i processen de befinner sig och vilka val de står inför. Samspelet med andra människor bidrar således till hur individer fattar beslut om framtida vägval och karriärvägar. Beroende på de sampel och strukturer gymnasieelever ingår i kan de i olika grad påverkas av omgivningen och dess inflytande vilket kan förklara elevernas olika val (Hodkinson och Sparkes 1997 s.37-38).

30

5.2 Möjligheter, begränsningar och kompromisser

Gymnasieelever talar om vägval och karriärvägar som något okomplicerat där oändliga möjligheter tycks ligga framför dem. Samtidigt ger eleverna uttryck för begränsningar och kompromisser i sina berättelser som de själva inte upplevs reflekterat över med undantag från betyg och egen prestationsförmåga.

Alltså det är väl betyg som styr från grunden ifall man kan bli vad man vill, men sen vet jag inte när man är klar om man har tagit en utbildning och går på en högskola så kan det ju vara så att man inte får jobb efteråt. Det är kanske inte någon garanti liksom.

Betyg kan utifrån citatet förstås som betydande för vilka möjligheter som öppnas upp samtidigt som tillträde på arbetsmarknaden kan förstås vara avgörande för hur framtiden kan komma att se ut. En annan elev talar däremot om den egna prestationen som central för att nå framgång.

...om man bara lägger manken till och jobbar för det man vill och sliter så går det. Då tror jag man kan klara allting.

Vad som kan komma att påverka gymnasieelevers framtid menar de beror på betyg och egen prestationsförmåga. De talar om att god prestation ökar chanserna att lyckas bättre i framtiden och betyg som avgörande för vilka vägar som anses möjliga. Vad eleverna ser som möjligt kan även förklaras genom deras självbild. Kön, klass, bakgrund, intelligens, yrkesintressen, kompetenser och värderingar är de mest betydande yrkeselementen som förenas i självbilden. Allt eftersom självuppfattningen utvecklas förändras synen på hur individen genom de olika stadierna ser på sig själv i olika yrken. Dessa uppfattningar talar för vad som anses möjligt och leder till i ett visst yrkesområde (Gottfredson 1981 s.548-549).

De begränsningar och kompromisser eleverna inte talade medvetet om men som kunde tydas ur deras berättelser var bland annat avstånd till olika utbildningar, läs- och skrivsvårigheter, utbildningslängd, arbetsmarknad och önskan om att ha familj och vänner nära.

31

Det är väl längden på utbildning i så fall, jag vill ju inte plugga hur många år som helst. Vi har snackat lite om en utbildning i Umeå jag och en kompis, och två år funkar väl bra så, för man kommer ju ändå hem lite i mellan och sånt, men man vill ju inte heller släppa allt här hemma liksom.

Citatet kan tolkas utifrån att eleven gjort begärningar och kompromisser om utbildningslängd samt att inte vara borta allt för länge från vänner och familj. Flera elever talar om närhet till utbildning och olika yrken vilket kan tolkas utifrån faktorer som geografiska möjligheter vilket förstås som betydande hur elever fattar beslut (Hodkinson och Sparkes 1997 s.38). En annan elev talar om olika övervägande av utbildningar då en önskan om att få göra det man är bra på nämns som betydelsefullt.

...det som är teoretiskt väljer jag kanske bort för att jag inte orkar med det i och med min dyslexi, det kan bli lite för mycket. Jag vill ha något som är praktiskt och där jag får göra saker, det är ju det jag har blivit bra på!

Eleven kan förstås ha gjort avgränsningar om möjliga utbildnings- och yrkesalternativ utefter vad eleven är bra på och anser sig klara av. Gymnasieelevers handlingshorisont kan därmed förklara vad de ser som möjligt utifrån de erfarenheter de har med sig (Hodkinson och Sparkes 1997 s.34). Trots flera individuella övervägande uppfattas elever inte se sina avgränsningar som kompromisser eller begränsningar utan snarare som en möjlighet till självförverkligande utifrån hur de uppfattar olika alternativ och sig själva. Individer förklaras fatta beslut genom begräsningar och kompromisser som styrs av genetiska och sociala förutsättningar. Högst prioriteras områden som motsvara kön, status och klass, vilket inte stämmer överrens med denna undersöknings gymnasieelever då de inte verkat reflektera över eller är medvetna om andra påverkansfaktorer än betyg och prestationsförmåga. Vidare kan begränsningsprocessen ses som en process av självdefinition och självskapande. Genom att en individ sorterar bort icke acceptabla alternativ elimineras yrken efter egen förmåga som anses krävande. Uppfattningarna talar för vad som anses möjligt och leder till ett visst yrkesområde (Gottfredson 1981 s.546-549).

32

5.3 Framtid

Elever nämner synen på framtiden som god med många möjligheter och vägval. Trots ofullständiga framtidsplaner beskriver eleverna en övertygelse om att saker och ting kommer falla på plats och bli bra.

Alltså jag har väl inte känt av någon press sådär, ingen av mina äldre systrar vet fortfarande inte exakt vad dem vill göra och dem är ändå sex år äldre än mig. Min pojkvän är väl inte heller helt hundra, så det känns ganska skönt ändå att de i min omgivning inte heller vet. Så jag oroar mig inte, det kommer ju med tiden!

Trots att eleven inte ger uttryck åt säkrade framtidsplaner upplevs ingen press av att behöva veta vad man vill göra direkt efter avslutad gymnasieutbildning. Elevens omgivning förstås bekräfta att valet av framtid, utbildning och karriärvägar får ta tid och inte är ett beslut som behövs påskyndas. Samtidigt beskriver gymnasieelever sig inte vara redo för att fatta beslut om framtiden vilket förstås bero på bristande självkänsla och självkännedom samt för lite kunskap om utbildning- och arbetsmarknad.

...sen så vet jag ju inte, jag har ju inte koll på vad det finns för yrken. Man har ju inte ens koll på vad hälften är, eller vad man blir om man går en viss utbildning. Får man lätt jobb? Eller

är det hög konkurens eller hur ser det ut?

Eleven belyser genom ovanstående citat att mängden valalternativ gör det svårt att veta vad som finns samt vad olika utbildningar kan leda till. Gymnasieeleverna är samstämmiga då de redogör för bristande kunskap om utbildning och arbetsmarknad som avgörande för hur de kan komma att fatta beslut om framtiden. Elevernas handlingshorisont styr på så sätt vilka alternativ de ser som möjliga vilket grundas i deras habitus och de erfarenheter de bär med sig (Hodkinson och Sparkes 1997 s.34-35). Elevernas förväntningar på framtiden skiljer sig något åt då några beskrivs ha en positiv framtidstro medan andra är mer tveksamma.

Alltså jag vet inte riktigt, jag vet inte vad jag ska förvänta mig helt ärligt? Skolan kan man ju hoppas blir lite roligare än vad den är nu, men det är ju bara två år till mäklare så det är ju ett år mindre än detta, så man kan väl hålla i sig där, och i och med att man vill bli det så tror jag att det kan bli lite roligare också. Man kanske inte blir lika trött så.

33

Utifrån eleven blir det synligt att förhoppningar om en utbildning som är av intresse kan leda till en mer positiv och roligare utbildningstid jämfört med gymnasieutbildningen. Utöver det förstås föreställningarna efter avslutad gymnasieutbildning som oklara då eleven beskrivs uppleva en osäkerhet kring vad som kan förväntas av framtiden. Gymnasieelever ställs efter avslutad utbildning för någon typ av brytpunkt som kan förklara de vägval elever står inför. Beroende på vilken brytpunkt elever uppfattar att de står inför kan karriäridentiteten komma att förändras på olika sätt. Följderna av en brytpunkt gör att eleverna behöver hantera sitt nya beslut och sin nya identitet vilket visar på att perioden innan och efter brytpunkten är lika betydande som själva brytpunkten i sig då det är under processen beslutet växer fram och infinner sig i den egna identiteten (Hodkinson och Sparkes 1997 s.39-40). En elev talar om att brytpunkten efter avslutad gymnasieutbildning upplevs skrämmande och påfrestande och menar att skolan trots allt varit en trygghet och något att luta sig tillbaka på.

Det känns jobbigt! För det känns som att det inte finns någon återvändo tillbaka till en säker plats.

För eleven förstås skolan ha blivit en vardag och en trygg plats att komma till. När denna säkerhet upphör kan brytpunkten upplevas påfrestande. Utifrån eleven kan brytpunkten efter avslutad gymnasieutbildning ses som strukturell eller påtvingad där individen inte har någon möjlighet att påverka brytpunkten (Hodkinson och Sparkes s.39-40). Samtidigt beskriver en annan elev en lättnad över att gymnasieutbildningen snart är avklarad.

Det känns jätteskönt att det äntligen snart är över. Jag är så otroligt skoltrött, och är ständigt stressad, så detta kommer bli så skönt för mig! Samtidigt känns det konstigt att man helt plötsligt är "fri" men det ska ändå bli väldigt skönt att få bestämma själv.

Detutfaller sig här en tydlig skillnad mellan elevernas förväntningar på framtiden beroende på vilken brytpunkt de upplever att de står inför. Den sistnämnda eleven redogör i förhållande till den första en lättnad över att snart vara klar med skolan och själv få bestämma vad som ska komma att häda härnäst eftersom stress och skoltrötthet upplevs som påfrestande. Känslan av att vara fri från skolans krav och måsten upplevs befriande även om känslan beskrivs obekant, frihetskänslan förstås dock väga över och en längtan

34

efter att själv få bestämma färdriktning beskrivs betydande. Utifrån intervjuerna kan brytpunkten efter avslutad gymnasieutbildning också ses som en frivillig brytpunkt där eleven själv är delaktig i förändringen och fattar egna beslut angående sitt val (Hodkinson och Sparkes s.39-40).

Gymnasieelever talar även om praktik som ett sätt att förbereda sig inför såväl utbildning- som yrkesliv. Trots att några tagit hjälp av studie- och yrkesvägledare uttrycker de ändå en saknad av att få prova på olika yrken för att kunna navigera och hitta rätt.

Jag vill liksom inte påbörja något och sen känns det inte rätt. Därför tycker jag att det är så synd att de högskoleförberedande programmen inte har någon praktik, där man får komma ut och testa på lite. Alltså även för andra, det är ju många som står och velar mellan olika alternativ fast de kanske inte vet vad det innebär egentligen. Jag tror att det hade gjort valen för framtiden lättare då, att veta vad man egentligen vill.

Andra beskriver saknaden av information för att kunna fatta beslut om framtiden och kravet på ökat egenansvar.

Alltså jag vet inte riktigt, man fick veta mer när man skulle välja till gymnasiet om man säger så, då fick man ju mer hjälp utifrån. Det har inte varit lika mycket förberedelser på gymnasiet. Inte för mig iallafall, vi har fått lite information och så på vår hemsida av vår syv, men den är det inte många som har koll på, och den informationen vi fått är väl mer hur man söker in och så, och inte hur man ska tänka eller vad som är möjligt.

...nu måste man ju ta mer ansvar när man går på gymnasiet, det handlar ju om det också. Så man får ju själv gå till syv för att titta på vad det är man vill.

Eleven ger uttryck åt bristande förberedelser och hjälp inför tiden efter avslutad gymnasieutbildning i förhållande till tidigare vägval. Genom flertalet uttalande om förberedelser för framtiden kan gemensamma mönster identifieras hos flera elever. De beskriver ett ökat eget ansvar att själv söka information och ta hjälp från sin omgivning till skillnad från tidigare beslutsfattande där de blev försedda med såväl information som personlig vägledning om olika utbildningar och alternativ för att göra väl underbyggda val. Framtidens olika valmöjligheter finns inte bara redo att väljas av eleven utan förklaras vara kodade av såväl habitus som handlingshorisont (Hodkinson och Sprakes 1997 s.35). Ur elevernas berättelser kan det kan de förstås fatta beslut som är mer resultatinriktade,