Följande kapitel presenterar diskussionerna kring metodval och resultat.
8.1 Metoddiskussion
Följande avsnitt presenterar diskussionen kring den metod som valts för studien och dess lämplighet. I föreliggande studie har en kvalitativ metod med halvstrukturerad intervju i fokus-grupper använts. För denna studie passade metodvalet väl, med hänsyn till den begränsade tid som studien pågår under. Vid intervjutillfällena uppstod en diskussion mellan informanterna som bidrog till att de förberedda frågorna besvarades. Då intervjun är halvstrukturerad kunde frågor och följdfrågor ställas vid behov för att få informanterna att fördjupa sig inom ämnet. Det blev ett livfullt samtal då jag lät dem bli mer fria vilket i sin tur gav mig mycket information, där allt dock inte är relevant för studien. Däremot är den irrelevanta informationen för studien viktig för mig som lärare. Den halvstrukturerade intervjun bistod mig även i att hålla den begränsade tiden som rådde för intervjun om 60 minuter. De frågor som ställdes med syfte att besvara studiens forskningsfrågor uppfylldes. Med de erfarenheter som kom av genomförandet av intervjun, skulle individuella intervjuer även kunna genomföras istället för fokusgrupper. Möjligheten för samtliga informanter att komma till tals ökar, även om samtliga medverkande elever gett uttryck för sina åsikter. Några av informanterna uttalade sig inte i hela meningar utan höll med de andra i större utsträckning. Deras röst blir inte lika tydlig som de som tagit för
34
sig mer. En förlängning av intervjutiden hade även kunnat justerats för att öppna upp möjligheten till utförligare svar gällande råd till lärare. Då hade valet av en kvalitativ metod kunnat uppfyllas än mer. Vid utformningen av intervjufrågorna är det även viktigt att ha i åtanke om svaret på frågorna kan leda till en slutsats för forskningsfrågan (Larsen 2018, s. 142). Samtliga frågor i intervjuguiden utformades med syfte att besvara forskningsfrågorna, vilket uppfylldes. Utöver svar på forskningsfrågorna delgav eleverna även annan viktig information som inte är relevant för studien men som är av vikt för mitt fortsatta arbete som lärare.
Fejes och Thornberg (2014, s. 34) presenterar frågor att utgå ifrån vid valet av metodansats som används för att diskutera metodvalet för studien. I denna studie är syftet att bidra med kunskap om elevers erfarenheter av att använda mobiltelefonen i skrivprocessen inom svenskundervis-ningen samt undersöka vilket inflytande de har när det gäller mobiltelefonanvändsvenskundervis-ningen i svenskundervisningen och om någon skillnad mellan ämnena förekommer. Därtill även vilka råd eleverna vill ge till lärare gällande deras inflytande över användningen av mobiltelefonen i svenskundervisningen. Med utgång från min tidigare litteraturstudie som även den berörde elevernas mobiltelefonanvändning upplevde jag att ett utrymme för vidare forskning finns. Av resultatet i litteraturstudien stod det klart för mig att ringa information gällande elevernas faktiska användande och elevernas röster i fråga var ringa presenterat och vidare forsknings-möjligheter finns. Ambitionen med föreliggande studie är att bidra med information inom ämnet. I denna studie är syftet att uppnå djupgående svar som inte ska mätas. Därav valdes en kvalitativ metod istället för en kvantitativ med enkät som empiriinhämtningsmetod. Vidare valdes intervjuer för att kunna ställa frågor, följdfrågor och vid behov be om förtydligande. Med anledning av den begränsade tiden som tidigare nämnts beslutades att intervjun skulle ske i fokusgrupper om 5 elever i varje grupp. En kvantitativ enkät med förtryckta frågor som metod skulle inte kunna uppnå gällande studies syfte. Däremot om en del av enkätfrågorna utformades med öppna svar där respondenten kan svara fritt i text så skulle gällande studies syfte även kunna uppfyllas. I nämnt fall föreligger en risk att enkäten kan behöva kompletteras med intervjuer för att få ett mer ingående och detaljerat svar. Därmed skulle den begränsade tiden för studien riskera att överskridas. Om jag skulle genomföra studien igen skulle jag även försöka intervjua fler informanter än vad som hunnits med i denna studie. På så sätt kan en bredare information och eventuella variationer framkomma. Samt att resultatet eventuellt kan generaliseras på ett annat sätt. Den data som insamlats genom nämnd metod kan inte fungera i ett generaliserande perspektiv som nämnts i metodkapitlet. Däremot kan läsaren upptäcka mönster i sin omvärld som påminner om denna studie och såldes agera meningsskapande. Samtliga intervjuer inleddes på liknande sätt med att samma information presenterades. För att justera eventuell maktbalans mellan mig och informanterna tog jag inledningsvis upp aspekter gällande min roll som student och att elevernas svarar kan bidra till att jag lär mig något samt att deras svar inte kommer bedömas eller att eventuella konsekvenser uppstår avhängigt deras yttrandens omfattning. För att förändra maktbalansen likaledes informerades informanterna om de etiska aspekterna, anonymitet, frivillighet, sekretessen och att de insamlade materialet med deras namn kommer förstöras efter kursens avslut. Samtliga intervjuer transkriberades orda-grant, för att möjliggöra bearbetning och analysarbetet. Vid analysen har ett opartiskt för-hållningssätt antagits med möjligheten att tolka elevernas utsagor ur olika perspektiv. Således undviks att det egna perspektivet påverkar den resulterande informationen.
Fejes och Thornberg presenterar även frågor som kan användas vid utvärdering av en forsknings validitet, (1) är forskningsfrågan för kvalitativ forskning lämplig, (2) passar den valda metoden och analysen som genomförts för studiens syfte och frågeställningar, (3) be-svaras studiens forskningsfråga och blir syftet uppnått (Fejes & Thornberg 2014, s. 274–275)?
35
Uppfylls samtliga nämnda frågor är forskningen av god validitet. För gällande studie är forskningsfrågorna lämpliga för att uppnå syftet med studien. Den metod och analys som stegvis genomförs med syftet att säkerställa korrekt återgiven data har varit passande för studien. Genom den ordagranna transkriberingen säkerställdes informanternas utsagor. Vidare gav transkriberingen möjlighet till upprepade läsningar av intervjun samt finna mönster och nyckelord. Samtliga för studien gällande forskningsfrågor besvaras och därmed uppfylls syftet.
8.2 Resultatdiskussion
Följande avsnitt presenterar diskussionen för gällande studies resultat utifrån forsknings-frågorna, (1) Hur använder eleverna mobiltelefonen vid skrivprocessen inom svenskundervis-ningen, (2) Vilket inflytande har eleverna när det gäller användandet av mobiltelefonen i svenskundervisningen, och (3) Vilka råd vill eleverna ge till lärare gällande deras inflytande över användningen av mobiltelefonen i svenskundervisningen?
8.2.1 Elevernas mobiltelefonanvändning vid skrivprocessen
Ur perspektivet för denna studies sociokulturella ramverk kan eleverna på ett självständigt sätt utan lärares hjälp använda mobiltelefonen för att söka information, inspiration, lyssna på texter, söka namns betydelse och lyssna på musik för att levandegöra sina texter än mer. Som nämnts i resultatet upplever medverkande elever att det gynnar dem i skrivprocessen vid informations-sökning där mobilen fungerar som en extra skärm för att smidigare kunna fortsätta skrivandet på datorn. Det eleverna lyfter som fördelaktigt här kan jämföras med att en fysisk lärobok eller annat uppslagsverk används samtidigt som texten skrivs på separat papper utan att bläddrande eller klickande fram och tillbaka mellan sidor påverkar processen. Medverkande elever kan på ett självständigt sätt mediera sina åsikter, tankar och budskap i digital skrift. Det är även medvetna om vilka risker användningen kan medföra så som stavningshjälpen. Avhängigt den enskilda individens placering inom den proximala utvecklingszonen bör läraren här finnas tillgänglig för att säkerställa att eleven inte stannar i denna utvecklingsfas utan fortsätter till nästa nivå och approprierar sig korrekt användning oavsett stavningshjälp. Som kan ses utifrån den presenterade informationen är eleverna medvetna om svårigheten i användningen och upplever att det inte hjälps av att ett generellt mobilförbud gäller på skolan. Eleverna befinner sig möjligen i utvecklingsfas tre då de är medvetna om när och hur verktyget ska användas, emellertid kan de behöva visst stöd från den mer kompetente innan appropriering sker. De medverkande eleverna ger uttryck för att de har kommit på när de anser att användningen av datorn eller mobiltelefonen är främst lämpad för studierna. Det är däremot inte säkert att de andra eleverna på skolan gör det. Tilläggas bör också att de medverkande eleverna är studiemotiverade och tar ansvar för det egna studerandet. Eleverna behöver ges individuell stöttning i hur, när och varför användningen bör ske. Vidare visar resultatet att en del elever befinner sig i zonen för att lära sig hur ett Worddokument skapas och därefter användas. Andra påvisar utvecklingsmöjlighet kring hur omvandlingen av ett Worddokument till PDF-fil görs, eller att behovet av studieteknik och digital kunskap finns för att underlätta studierna ytterligare. De medverkande eleverna visar inget behov av att använda mobilen vid medierande i skrift då de även har tillgång till datorn. Däremot ger de uttryck för att ett behov finns av att ha den nära, för social trygghet. Det betyder med andra ord att de inte är beroende av mobiltelefonen som medierande verktyg. Informanterna ger bland annat uttryck för att hela deras liv finns i tele-fonen och av den anledningen är oroliga över konsekvenserna om den försvinner.
8.2.2 Elevernas inflytande gällande mobiltelefonen i svenskundervisningen
På den medverkande skolan råder som tidigare nämnts ett generellt mobilförbud för samtliga elever. Enligt det som anges i läroplanen (LGr11, s.7-8) ska eleverna i grundskolan ges
möjlig-36
het att utveckla förmågan att använda digital teknik, samt kunna utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till tekniken. Ges eleverna möjlighet till utveckling om ett mobil-förbud råder? Förvisso erbjuds eleverna en dator istället. Utifrån den information eleverna givit vill de ha möjligheten att använda mobiltelefonen vid behov. I bemärkelsen av att användningen sker till ämnesrelaterade moment. Likaledes utmanas eleverna i att utveckla sina digitala kunskaper i handhavandet av mobiltelefonen. Enligt tidigare presenterat utdrag ur Skollagen framgår att ”eleverna ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet […] och hållas informerade i frågorsom rör dem” (Skollagen, 2010, 4 kap, 9 §). Som presenterats i resultatet så stämmer det inte överens med elevernas upplevelse på skolan generellt sett, med undantag för svenskämnet. Här hade det även varit intressant att höra den medverkande skolans lärares erfarenheter i ämnet för att därefter jämföra svaren. Det intressanta skulle vara att se om de är överensstämmande eller ej. Eleverna ges enligt resultatet generellt ingen möjlighet att påverka, ta ansvar eller vara delaktiga i ämnen eller frågor som rör dem, vilket som tidigare nämnts finns skrivet i läroplanen. ”De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever” (LGr11, s. 13). Thuresson och Quennerstedt (2020, s. 100) lyfter som tidigare nämnts att elevernas inflytande i skolans regler är en central del. Studiens resultat påvisar att pedagogernas bristande förmåga att omsätta elevinflytandet i reell handling är oroväckande (Ibid., s. 108). Av den tidigare forskningen finns möjlighet att jämföra med Magnusson Ott m.fl. (2017) studie som undersöker liknande syfte och har samma teoretiska ramverk. De (Ibid., s. 527) ger exempel på en situation med koppling till det sociokulturella perspektivet där eleverna kunde arbeta självständigt genom använd-ningen av mobiltelefonen för att söka svar på sina frågor. När det inte gick längre tillfrågades läraren som nu är den mer kompetente. Reagan m.fl. (se Magnusson Ott m.fl. 2017, s. 527) föreslår att eleverna ska använda tekniken för att få tillgång till ytterligare information. På så sätt menar de (Ibid.) att dörrar öppnas till zonen för proximal utveckling. Det kan kopplas till denna studie då medverkande elever använder sig av mobiltelefonen under svenskundervis-ningen på ett självständigt sätt och när det inte går tillfrågas läraren. Utanför svenskämnes-undervisningen råder ett mobilförbud där andra undervisande lärare inte är villiga att ge eleverna möjligheten att ta ansvar för sin mobiltelefonanvändning oavsett om den enbart är tillfällig för ett visst moment. Eleverna uttrycker själva att undervisningen och arbetet inom svenskämnet underlättas av att tillgången till mobiltelefonen finns.
8.2.3 Elevernas råd
Följande avsnitt diskuterar resultatet kring elevernas råd till lärare. Sammanfattningsvis så vill eleverna erbjudas utbildning i digital kunskap, att mobilförbudet individualiseras och att de erbjuds studieteknik i direkt anslutning till undervisningen.
8.2.3.1 Digital kunskap
Medverkande elever ger uttryck för att mobiltelefonen kan användas till olika moment beroende av kontext och syfte. Var eleverna befinner sig i den proximala utvecklingszonen skiljer sig individuellt åt inom grupperna och klasserna. I bemärkelsen vilka digitala kunskaper de har utvecklat för att kunna använda mobiltelefonen i undervisningen. Enligt eleverna förväntar sig lärare att de ska kunna hantera datorn på ett sätt som de inte fått instruktioner i. Resultatet visar att elever inte har med sig laddare eller annan välbehövlig utrustning för att kunna arbeta under lektionerna. På så sätt missas möjligheten till utveckling av datorkunskapens utvecklingszon. Eleverna ger uttryck för att en anledning till att en del elever föredrar användningen av mobil-telefonen i undervisningen kan vara att de besitter bristande digitala kunskaper. Skillnaderna i elevernas digitala kunskaper påverkar i sin tur vilken utvecklingszon eleverna individuellt befinner sig i. Det kan senare leda till stora skillnader mellan eleverna när de kommer ut i
37
samhället. När ska den digitala kunskapen erbjudas eleverna och hur ska de veta eller ha hunnit utveckla förmågorna som krävs innan de ska ut i samhället och in i arbetslivet? En plan behöver tas fram. Elevernas råd kring att digital kunskap ska vara ett inledande moment i början av läsåret och att lathundar ska finnas tillgängliga digitalt hela året är möjligen ett steg i rätt riktning.
8.2.3.2 Mobilförbud
De medverkande eleverna ger rådet att mobilförbudet på skolan ska individualiseras så de ges möjlighet att mediera med mobiltelefonen som verktyg i samtliga undervisningsämnen. Tilläggas bör här att eleverna ser att läraren samlar in mobiltelefonen för den eller de specifika elever som inte kan arbeta fokuserat med ämnet. Genom användningen ges eleverna möjlighet att utveckla välbehövliga förmågor och erfarenheter kring att nyttjandet kan te sig olika beroende på kontext och syfte. På så sätt öppnas även nya möjligheter för utvecklingszoner upp. Vissa kontexter kan vara mer utmanande för att utestänga mobiltelefonens distraktioner och om eleverna getts förutsättningarna att inom olika undervisningsämnen och kontexter hantera mobiltelefonen kommer hanteringen successivt underlättas. Något de även kommer få erfara i samhället och arbetslivet. Informanterna förklarar hur kravet på inlämning av mobiltelefonerna leder till tankar kring var mobiltelefonen är och om någon råkar ta fel. En av informanterna nämner att mobiltelefonens närvaro tar en del av hjärnans koncentration vilket stämmer med det Hansen tar upp i sin föreläsning och benämner som hjärnans bandbredd. Hansen (2019) menar att mobiltelefonen tar upp en del av hjärnans bandbredd som syftar till den kapacitet hjärnan har att kunna fokusera på fler saker samtidigt och menar vidare att hjärnan endast kan fokusera på en sak åt gången. Elevens hjärna undrar om det kommit notiser, meddelanden eller andra intressanta händelser som pockar på hens uppmärksamhet vilket försvårar elevens förmåga att fokusera och prestera på skrivprocessen. Därför kan eleven inte prestera lika väl i svenskämnet som utan mobilen. Eleverna är däremot eniga om att de skulle fundera mer på telefonen om den var i ett annat rum än om den låg vid dem, då det ger en viss trygghet. Vidare går elevernas åsikter parallellt med Olin-Scheller m.fl. (2020) studie som visar att mobil-telefonen kan tolkas bidra med en välbehövlig paus i lektionernas mellanrum. Medverkande elever har inte erbjudits stöd från lärare i denna utveckling utan har på egen hand skapat egna strategier för hanteringen. Något alla elever kanske inte är i stånd med att klara av. Som Säljö (2000, s. 122) nämner befinner sig individen ständigt i olika utvecklingszoner. Om alla elever erbjuds utbildning i digital kunskap ökar chanserna att eleverna har mer likvärdiga kunskaper efter avslutad skolgång. Jämfört med om de ska upptäcka och lära sig allt på egen hand som nu är fallet.
8.2.3.3 Studieteknik
Det sista rådet från eleverna som presenterats i resultatet har koppling till studiens alla delar, nämligen skrivprocessen, användningen av mobiltelefonen och det teoretiska ramverket för studien. Genom studieteknik kan inhämtning av information underlättas då eleven kanske besitter förmågan att formulera passande sökord som genererar fler träffar. Det i sin tur påverkar skrivprocessen i den mån att innehållet i texten kan bli rikare om eleven tar med det hen hittat. Om eleven även besitter studietekniken för att anteckna det läraren säger vid genomgångar underlättas arbetet för eleven när hen sedan exempelvis ska skriva en specifik texttyp. Med utgång i att läraren har informerat eleverna om texttypens karaktäristiska drag bör de kunna gå tillbaka i sina anteckningar för att se vad de bör tänka på vid den egna produktionen av texttypen. Eleverna efterfrågar att kontexten för när en studieteknik kan användas ska belysas. De önskar även att förslag på vilken eller vilka studietekniker som är främst lämpade för den specifika situationen nämns. Beroende på elevernas tidigare erfarenheter och vad tidigare lärare har valt att delge dem, påverkar hur väl de känner till olika studietekniker. För mig är det en
38
självklar studieteknik att anteckningar tas vid lärarledda genomgångar eller föreläsningar. Något jag blev varse inte var lika självklart för eleverna i denna studie. Möjligt finns det fler studietekniker som för lärare är uppenbara att eleverna borde kunna eller vara medvetna om men som i verkligheten inte är fallet. Studietekniken kan kopplas till användningen av mobiltelefonen genom att eleven erbjuds eller utvecklar förmågor och kunskap kring när och hur mobiltelefonen bör användas vid arbetet med svenskämnet. Genom studietekniken ges eleven möjlighet att använda mobilen på ett för kontexten mer lämpligt sätt. Beroende på vilken studieteknik eleverna är i behov av ingår de i olika proximala utvecklingszoner och kan ha kommit olika långt i utvecklandet av förmågorna. Efter analys av medverkande elevers utsagor kan ett mönster ses om att medvetande i användningen finns och att de förstår vad som är rätt respektive felaktigt nyttjande i skolsammanhang. Resultatet visar att vissa lockas av mobiltele-fonens notiser när de lyssnar på musik via mobilen under arbetet. De befinner sig möjligen i ett tidigare stadie i den proximala utvecklingszonen för undvikande av distraktioner, vid jämförelse med andra som enligt resultatet klarar av att lägga bort telefonen när skolarbete utförs. Samtliga elever bör erbjudas individuellt anpassad hantering av mobiltelefonen så korrekt användning för mediering framstår oavsett kontext.