6.1 Metoddiskussion
Enkätundersökningar tenderar att få färre svar än intervjuundersökningar. En orsak till detta kan vara, det som Eliasson beskriver, att den mänskliga kontakten saknas (Eliasson 2006). När jag endast hade fått in 7 enkätsvar hade jag kunnat komplettera min enkätundersökning med intervjuer. Jag valde istället att utöka respondentgruppen till två rektorsområden till. Jag ville få fram en bredd i undersökningen som hade gett en hög reliabilitet. Så blev dock inte fallet. För att öka antalet enkätsvar hade jag kunnat åka ut till varje avdelning och presentera mig själv och min undersökning. Här hade den mänskliga kontakten säkert gett resultat i form av fler ifyllda enkäter. Tidsbrist gjorde att detta inte var möjligt för mig. Jag har endast träffat rektorerna och personalen på en av avdelningarna.
Jag har inte ställt frågan om man arbetar med andra läsutvecklingsmodeller. Det hade varit av intresse om jag hade gjort det. Myrberg varnar för att ensidigt tillämpa en metod, det kan innebära risker för elevernas läs- och skrivutveckling (Myrberg 2003).
6.2 Resultatdiskussion
Resultaten visar att majoriteten av respondenterna är positivt inställda till läsinlärningsmaterialet Före Bornholmsmodellen. De anser materialet vara språkutvecklande för barnen på många olika sätt. Detta trots att en stor del av pedagogerna anser sig ha inga eller låga kunskaper om Före Bornholmsmodellen, teorin bakom modellen och olika läsinlärningsteorier. Utbildning inom läs- och skrivinlärning sker för de flesta mer sällan än en gång per år. Detta kan tyckas anmärkningsvärt då man ålägger en hel kommun att arbeta med ett specifikt läsinlärningsmaterial. Vikten av en hög lärarkompetens tycks inte prioriteras. Då forskning pekar på att tidig fonologisk träning kan förebygga senare läs- och skrivsvårigheter finns det enligt mig all anledning att satsa på hög lärarkompetens (Taube 2007, Fridolfsson 2008). Taube beskriver hur ett professionellt och planlagt arbete med språklekar i förskolan, där både ljud och bokstäver ingår, kan underlätta skolans läsinlärning. Ett sådant preventivt arbete i förskolan har visats kunna halvera risken för stora lässvårigheter i början av andra klass (Taube 2007). Forskning visar även på att en skicklig lärare är någon som behärskar
många metoder, arbetssätt och material. Myrberg menar att det som ytterst är avgörande om ett program får den önskade effekten är lärares sätt att använda det samt att det krävs kompetenta och medvetna lärare som har grundläggande insikter om barns språkutveckling. Den skicklige läraren vet vilket arbetssätt som passar gruppen och den enskilde eleven bäst vid ett särskilt tillfälle. Lärarkompetensen lyfts fram som en avgörande faktor, inte valet av läs- och skrivinlärningsmetod (Myrberg 2003).
Hög lärarkompetens är den mest betydelsefulla beståndsdelen i pedagogik som lyckas utveckla elevernas läs- och skrivförmåga och förhindra att läs- och skrivproblem uppstår. Detta gäller såväl för dyslexi som för andra typer av läs- och skrivproblem. (Myrberg 2005 s 8).
Korrelationen mellan hur ofta pedagogerna använde sig av Före Bornholmsmodellen och vilka kunskaper de hade om teorin bakom modellen visade på att det finns ett samband. Dock är korrelationskoefficienten 0,47 för svagt för att peka på ett starkt samband, men det ändå vara värt att nämna att det finns ett samband mellan vilka kunskaper som finns om teorin och hur ofta modellen används.
Ur ett specialpedagogiskt synsätt är Före Bornholmsmodellen intressant. Metoden tillhör den syntetiska läsinlärningsmetoden där man går från delarna, de enskilda grafemen och fonemen, och sätter samman dessa till en helhet. Denna metod, även kallad ljudningsmetoden, har visat sig vara att föredra hos de barn som har en långsam läsinlärning eller hos dem som befaras få läs- och skrivproblem. Dessa barn är i behov den tydliga struktur som modellen förespråkar. Styrkan i den syntetiska metoden är att barnen får en säker avkodning och stavning, detta på grund av att man arbetar systematiskt med bokstavsinlärning och sammanljudning (Fridolfsson 2008). Det framkom av min undersökning att pedagogerna till stor del anser att de får med sig alla barn i arbetet med Före Bornholmsmodellen, även barn med sen språkutveckling eller flerspråkig bakgrund. Dock är jag ödmjuk inför detta påstående! Validiteten i resultatet är låg, då merparten av respondenterna arbetar på avdelningar med språkstarka barn samt barn där större delen har svenska som modersmål. Det hade varit av intresse att ta reda på anledningarna till att pedagogerna inte får med sig riktigt alla barn i arbetet med Före Bornholmsmodellen. Av respondenterna är det 8 som menar att de inte får med sig eller får med sig i låg grad alla barn i arbetet med språkutvecklingsmodellen. 4 av dem menar att det beror på andra saker än sen språkutveckling eller en flerspråkig
bakgrund. En hypotes skulle vara att det handlar om svårigheter med kärnämneskompetenserna (Bruce & Riddersporre). Barn som har svårt att koncentrera sig, lyssna på andra, behålla uppmärksamheten, följa spelregler etcetera. En tanke skulle vara då att fortbildning för pedagogerna i förskolan skulle fokusera på dels läs- och skrivutveckling och dels hur man når alla barn i arbetet med stimulering av kärnämneskompetenserna.
6.3 Förslag till framtida forskning
Det hade varit av stort intresse att undersöka resultaten av arbetet med Före
Bornholmsmodellen i förskolan. En hypotes skulle kunna vara att man kan se resultat i
form av färre elever med läs- och skrivsvårigheter i förskoleklassen och åk 1 om man använt sig av läsutvecklingsmaterialet tidigare i förskolan. En annan hypotes skulle kunna vara att resultatet på de nationella proven i svenska i åk 3 påverkas ett positivt sätt om eleverna har stimulerats med Före Bornholmsmodellen i förskolan. En utvärdering av Ulrika Wolffs träningsmaterial för förskolan är också ett område som i hög grad hade varit intressant att forska kring, och göra jämförelser med Före