Diskussion - Förskolans fysiska inomhusmiljö: En studie om sex förskollärares tankar kring den

Syftet med vår undersökning var att synliggöra och ge en förståelse kring vilka tankar och intentioner förskollärarna på en Reggio Emilia inspirerad förskola samt en förskola utan någon specifik inriktning har kring deras utformning av den fysiska inomhusmiljön. Vi ville även ta reda på deras syn kring den fysiska inomhusmiljöns betydelse för barns lärande och deras barnsyn och kunskapssyn och hur den avspeglas i miljön. Vi upplever att vi uppnått vårt syfte och fått svar på våra frågeställningar. Vi börjar med att i metoddiskussionen diskutera undersökningens reliabilitet och validitet. Därefter kommer vi att diskutera resultatet där vi analyserar vårt resultat som vi kopplar till tidigare forskning och styrdokument.

5.1 Metoddiskussion

5.1.2 Reliabilitet

Reliabilitet innebär huruvida undersökningen görs på ett tillförlitligt sätt enligt Patel och Davidson (2003). Utifrån vårt syfte med undersökningen utformade vi intervjufrågor utifrån tidigare forskning kring det aktuella ämnet för att utifrån frågornas utformning säkerställa att vi samlade information som var relevant till vår studie. Vår undersökning omfattade även två observationer vilket bidrog till tydligare studieobjekt.

Kvalitativa intervjuer var den metod vi valde till vår studie då vi ville få veta förskollärarnas tankar kring hur de utformat deras fysiska inomhusmiljö samt dess betydelse för barn lärande, vilket den kvalitativa intervjun bidrar till att synliggöra. Syftet med att använda sig av

kvalitativa intervjuer är att ta reda på och upptäcka den intervjuades uppfattningar kring ett visst fenomen enligt Patel och Davidson (2003). Vår undersökning bygger på sex

förskollärare som deltog i våra intervjuer vilket vi upplever var ett tillräckligt och lagom stort urval. Trost (2005) anser att då det handlar om hur stort urvalet ska vara är kvaliteten det viktig. Vid kvalitativa intervjuer framhåller författaren att man bör begränsa sig till ett fåtal, fyra eller fem, väl utförda intervjuer.

Då vi spelade in intervjuerna gavs vi möjlighet att lyssna på inspelningarna i efterhand flera gånger vilket gjorde att vi inte missade något som den intervjuade svarade på frågorna och att vi uppfattat alla svaren korrekt. Detta är enligt Patel och Davidson (2003) ett sätt att

kontrollera reliabiliteten då verkligheten är lagrad och registreringarna kan utföras i efterhand. Något som kan ha kommit att påverka vårt resultat är då vi bearbetat och tolkat materialet. Vi har strävat efter att inte göra antaganden utifrån våra egna uppfattningar. Men detta är något som ändå kan ha påverkat vårt sammanställda resultat utifrån insamlat material, vilket i sin tur påverkar reliabiliteten i vår studie.

En annan faktor som kan ha påverkat reliabiliteten är att vi utgick från samma frågeformulär vid samtliga genomförda intervjuer. Dock blev det en viss variation i antalet följdfrågorna vi ställde, vilket bidrog till att intervjuerna inte kom att se ut på exakt samma sätt. Detta gjorde att vi i vissa intervjuer kom att få mer utförliga svar på vissa frågor än i andra intervjuer. Eventuellt hade det kunnat vara positivt att genomföra några provintervjuer innan. Trost (2005) anser att om den som intervjuar inte ställer några följdfrågor eller att de används i en begränsad omfattning så leder det till att intervjumaterialets trovärdighet blir begränsad.

Då vi var bekanta med alla förskollärarna sedan tidigare upplevde vi att de kände sig trygga och bekväma i intervjusituationen. Detta anser vi kan ha påverkat vilka svar vi gavs av

förskollärarna under intervjuerna då vi upplevde att de var öppna kring sina tankar och uppfattningar vilket bidragit till att öka tillförlitligheten i undersökningen.

Det går inte att dra några generella slutsatser utifrån denna studie. Vårt resultat gäller denna studie vid den tidpunkt då undersökningen genomfördes.

5.1.3 Validitet

Patel och Davidson (2003) lyfter fram att god validitet handlar om att undersöka det som är avsett att undersöka och vad vi faktiskt undersöker. Då vi formulerade och sammanställde frågorna i formuläret utifrån tidigare forskning i vår bakgrund samt vårt syfte gavs vi en större bredd av den information som vi önskade till vår undersökning anser vi bidra till att öka validiteten i vår undersökning. Till vår studie valde vi även att använda oss av flera

insamlingsmetoder av data så som intervjuer, observationer och dokumentationer för att skapa oss ett så brett material med information att ha som grund i vår analys. Patel och Davidson (2003) anser att genom att använda sig av flera datainsamlingsmetoder för att samla information som kan vägas samman i analysen bidrar det till att man får ett material som underlag för en rikare tolkning.

Då vi även ställde frågor utifrån vissa specifika inomhusmiljöer på respektive förskola som pedagogerna fick prata utifrån upplever vi att vi fick svar utifrån just deras verksamhet vilket var vårt syfte, och inte generella svar. Hade vi valt att bara ställa mer övergripande frågor hade vi troligen fått ett annat resultat vilket vi anser hade kunnat påverka studiens validitet. Vi valde även att inte ge förskollärarna som deltog i undersökningen intervjufrågorna i förväg. Orsaken var att vi inte ville ha för planerade och uttänkta svar, utan vi ville få reda på den enskilda pedagogens tankar. Men vi upplevde i efterhand att det även hade kunnat vara positivt om de sett frågorna innan då de hade kunnat fundera och reflektera kring frågorna innan genomförda intervjuer vilket kanske hade lett till mer utförliga svar.

Att vi var två som deltog vid intervjuerna och som var aktiva med att ställa frågor anser vi bidrog till att vi fick ett större material då vi var två som ställde följdfrågor. Att vara två som intervjuar är något som även Trost (2005) lyfter kan leda till en intervju ger större mängd information och förståelse. Några av svårigheter vi stötte på under undersökningen var att utifrån de svar vi fick uppfattade vi det i efterhand som att några pedagoger tolkade vissa av frågorna olika vilket även det kan ha påverkat validiteten.

I vår bakgrund har vi använt oss av tidigare forskning kring det aktuella ämnet för vår studie. Vi har försökt att använda oss av primära källor i första hand, men under arbetets gång fann vi vissa svårigheter men att hitta primärkällor kring vårt valda ämne. Detta ledde till att vi kom att använda oss av fler andra handskällor än vi hade önskat.

5.2 Resultatdiskussion

Under detta avsnitt kommer vi att diskutera vårt resultat där vi analyserar och drar slutsatser från resultatet och koppla dessa till tidigare forskning i vår bakgrund. Vi har valt att diskutera vårt resultat utifrån huvudrubrikerna Barnsyn och kunskapssyn, Förändringar i miljön,

Utformning av rum, Materialets tillgänglighet och Miljön betydelse.

5.2.1 Barnsyn och kunskapssyn

Tillåtande miljö och förhållningssätt signalerar tro på barnen är något som alla förskollärare tar upp. Det tolkar vi som att man har tillit till barnen och där man ser barn som kompetenta, trots att förskola Traditionell inte gav oss några tydliga svar då vi frågade om vad de anser deras fysiska inomhusmiljö signalerar för barnsyn och kunskapssyn. De tar upp att de ser barn

är unika men har svårt att vidareutveckla detta. Detta tolkar vi som att det kan dels bero på att de kan ha misstolkat frågan, okunskap eller omedvetenhet. Men vi upplever även att de kan bero på att de inte hade reflekterat över sin barnsyn och kunskapssyn och hur den kommer fram i deras miljö. Om det är så att de inte har reflekterat över detta så kan man ju fråga sig hur det kan komma sig? Vikten av att som pedagog reflektera över sin barn- och kunskapssyn och hur den kommer i uttryck är något som lyfts fram i allmänna råd och kommentarer från Skolverket (2005), Kvalitet i förskolan.

På förskola Reggio ser man enligt de intervjuade barn som kompetenta som kan och vill och där det är förskollärarnas uppgift att skapa en miljö som låter barnen vara självständiga. Uppfattningen har enligt Sommer (2005) utvecklats från att man såg barnet som inkompetent medan man idag anser att barnet redan från födseln är försedda med kompetenser och aktivt medverkar i sin utvecklingsprocess i samspel med sin omgivande miljö. Utifrån vårt resultat upplever vi att deras barnsyn på det kompetenta barnet var något som speglade hur de ordnat deras inomhusmiljö då det finns material tillgängligt som visar att man visar en tilltro till att barnen klarar av att hantera och använda det rätt. Där det i varje utformning och förändring finns en förankring i deras ”inriktning”. Miljön upplevdes väldigt välplanerad där val av material och placering av varje sak har en tanke och ett syfte med varför den är placerad där den är och varför de valt just det materialet. I sin studie lyfter Johansson (2003) pedagogernas förhållningssätt och där deras föreställningar om barnet är en viktig fråga. Hon menar att definitionen av barnet har stor betydelse för och påverkar verksamheten. I en verksamhet där man ser barnet som en medmänniska bidrar det till att man utgår ifrån barnet samt där de ges möjlighet att vara självständiga individer där pedagogerna visar tilltro till barnen. Förutom att deras barnsyn och kunskapssyn ska synas i utformningen av rummet tar förskola Reggio upp att deras värdegrund även ska avspeglas i deras miljö som innebär olikhet, subjekt, ömsesidigt beroende och de hundra språken. Genom att utgå från dessa värden tolkar vi det som att pedagogerna är väl medvetna över vilken barnsyn och kunskapssyn man vill förmedla till barnen och hur den påverkar barns lärande och utveckling.

5.2.2 Förändringar i miljön

Att man kontinuerligt utför mindre förändringar i miljön är något som alla pedagogerna nämner. Alla pedagogerna anser att barnen utgör utgångspunkten för utformningen av deras fysiska inomhusmiljö vilket bidrar till att barnen är delaktiga i i miljöns utformning. Då man kontinuerligt gör förändringar i miljöns utformning utgår man från barnens ålder och deras intressen. Strandberg (2006) tar upp barnets förhållande till sin miljö som något som ständigt förändras och utvecklas där nya uppfattningar om miljöns mening utvecklas. Han menar att den fysiska miljön på förskolan påverkar barns lärande där rummet antingen kan underlätta eller försvåra lärandet. Rummet förmedlar kunskap, erfarenheter och förväntningar och för att underlätta lärandet bör intressanta och utmanande material placeras i barnens höjd. Då båda förskolorna ger uttryck för att de utgår från barnens intressen då de gör förändringar tolkar vi det som att de inte ser miljön som statisk utan föränderlig. En miljö som är föränderlig för att anpassas efter barnen är något som Åberg och Lenz Taguchi (2005) lyfter fram som viktigt. Genom att skapa sig en medvetenhet om hur barngruppen använder sig av olika rum

möjliggör det att skapa en inspirerande miljö som bidrar till lärande.

Vårt resultat visar att arbetslagen på respektive förskola har olika sätt att arbeta med

förändringar i deras miljö. På förskola Traditionell följer man upp och utvärdera miljön någon gång per år. För att vidareutveckla miljön är förskola Reggio de enda som vi tolkar använder sig av ett utarbetat och implementerat arbetssätt, dokumentation. Dessa dokumentationer

används sedan som underlag då arbetslaget diskuterar och utvärderar dess miljö som i sin tur leder till förändringar. Den reviderade Läroplanen för förskolan, Lpfö 98 (2010), lyfter fram vikten av kontinuitet inom arbetslaget av att följa upp, dokumentera, utvärdera och utveckla kvalitén på förskolan, detta innebär även barnens utveckling och lärande. För att kunna erbjuda barnen de bästa förutsättningarna för att kunna utvecklas och lära framgår det att man som pedagog bör vara medveten om innehållet i ens verksamhet samt att kunna

vidareutveckla denna, något som även Åberg och Lenz Taguchi (2005) framhåller. Vidare tar förskola Reggio upp att genom att ständigt föra en dialog inom arbetslaget och utvärdera utifrån en dokumentation synliggörs det vad man kan göra för utveckling av utformningen på miljön som leder till en förändring och förbättring. Reflektion är något Strandberg (2006) lyfter fram, eftersom det inte finns en specifik rätt utformad miljö är det viktigt att pedagoger tillsammans med barnen reflekterar över sin miljö för att kunna ompröva utformningen av rummet.Utifrån vårt resultat tolkar vi det som att förskola Reggio har kommit långt i sitt sätt att arbeta med deras fysiska miljö där man har ett tydligt arbetssätt för hur man ska synliggöra den specifika barngruppens behov samt en specifik miljö. Deras arbetsätt belyser att de ser den fysiska miljön som en viktig och betydelsefull faktor i deras verksamhet.

5.2.3 Utformning av rum

Utifrån våra observationer framkom hur de olika förskolorna valt att utforma rummen och vilken tillgång barnen har till olika material. På båda förskolorna fanns ett rum med mer öppna ytor medan det andra rummet var möblerad där barnen kunde sitta och arbeta. På de båda förskolorna uttrycker man att deras tanke med hur de valt att utforma rummen är att barnen ska ges möjlighet att i rummet med mer öppna ytor kunna röra på sig mer och mer fysiska aktiviteter, medan det mer möblerade rummet erbjuder barnen att arbeta med olika aktiviteter där de kan undersöka och utforska. I allmänna råd och kommentarer i Skolverket (2005), Kvalitet i förskolan, lyfts det fram att miljöns utformning ska erbjuda funktionella lokaler och varierande arbetssätt där barnen ska erbjudas plats för både stillsamma och livfulla lekar. Möblerna på båda förskolorna är i barnens höjd vilket det blir tydligt att det har skett en förändring i från tidigare historia. Nordin- Hultman (2004) skriver historiskt hur det har sett ut där det tidigare framgick att möbler ansågs skulle vara i vuxenhöjd där barnen fick anpassas efter de vuxna på förskolan. Även miljöns utformning och materialets tillgång var något som inte låg i fokus under denna tid.

Att barnen erbjuds möjlighet att lära av varandra genom hur miljön är utformad var något som alla pedagoger uttryckte var viktigt. Men förskola Reggio lyfter även fram det individuella lärandet. Där de säger att det ska finnas platser både för interaktioner mellan barnen där barnen ska kunna lära av varandra men även platser för individuellt lärande. Detta är något som tas upp av Vygotskij i Strandberg (2006) där barn lär sig genom samarbete mellan yttre och inre interaktioner.

I ateljén på förskola Traditionell var olika material uppsatt på högre hyllor i ett stängt rum, dit barnen fick möjlighet att gå då en vuxen var med. Enligt Strandberg (2006) kan rummens utformning antingen försvåra eller underlätta att lärande sker. För att underlätta och skapa bra förutsättningar för lärande bör materialet vara placerat tillgängligt och i barnens höjd där det finns intressanta och utmanande artefakter. Utifrån vårt resultat tolkar vi det som att då ateljén var i ett enskilt rum så bidrog det till att pedagogerna upplevde att de inte hade uppsyn över vad barnen gjorde om de vuxna vistades i en annan del av avdelningen.

28 5.2.4 Materialets tillgänglighet

Pedagogerna på förskola Traditionell uttrycker de att de anser att barnen är för små för att vistas där själv och att materialet i så som kritor och pärlor är uppsatt högre upp för att de inte ska ske några olyckor. Nordin-Hultman (2004) tar just upp att material som används till skapande ofta hålls otillgängligt för barnen då de kan skapa oreda. Hon menar att detta ofta leder till att de skapande aktiviteterna sällan används. Detta var något som förskola Reggio hade valt att arbeta med på ett annat sätt genom att utforma lokalerna så att de har överblick över vad barnen gör genom att de alltid har möjlighet vara nära barnen. Enligt Kvalité i förskolan, Skolverket (2005) framgår det att en välplanerad och funktionell lokal underlättar det pedagogiska arbetet på förskolan. Att ha överblickbara lokaler är viktigt för att skapa goda kontakter mellan pedagogerna och barnet vilket medför både säkerhet och pedagogik.

På förskola Reggio talar pedagogerna om ett rikt och brett utbud av material som inspirerar barnen till att utforska och undersöka i den fysiska inomhusmiljön med alla sina sinnen. Utifrån vårt resultat från intervjuer och observationer drar vi slutsatsen att materialet på förskola Reggio ses som viktiga för barnens lärande vilket stämmer överens med det

sociokulturella perspektivets syn på barns lärande. Detta är något som Dysthe (2003) tar upp där hon lyfter fram det medierande lärandet inom det sociokulturella perspektivet där

artefakterna är viktiga i barns aktiviteter, där artefakterna hjälper barnen vid problemlösningar.

På förskola Traditionell kunde vi i våra observationer se att det på avdelningen fanns ett förråd med olika leksaker och material som barnen inte hade tillgång till men som barnen hade möjlighet att fråga efter. Med tanke på att de har ett förråd fullt med material tolkar vi utifrån våra observationer att det utbud av material som fanns framme för barnen var en aning smalt och har därför plats och möjligheter att skapa nya inspirerande miljöer. Utifrån nutidens förskola beskriver Nordin-Hultman (2004) materialutbudet som begränsat och sparsamt. Även en av förskollärarna ger uttryck för under intervjun då hon skulle vilja att deras miljö skulle vara mera kreativ med mer material som bidrog till att barnen gavs möjlighet till mer utforskande och undersökande aktiviteter.

5.2.5 Miljöns betydelse

Pramling Samuelsson och Sheridan (2006) framhåller att den fysiska miljöns utformning ska inspirera till utforskande och upptäckande vilket är viktig för barns lärande. Den fysiska miljön sänder ut signaler vad som förväntas ske i rummet och därför bör miljön vara utformad så att den bidrar till att stimulera och utmana barns lärande. Att den fysiska inomhusmiljön ses som betydelsefull för barnens lärande är något som framkommer att alla pedagogerna tycker under våra intervjuer. Utifrån vårt resultat drar vi slutsatsen att den fysiska miljön ses som extra betydelsefull hos förskollärarna på förskola Reggio. De lyfter fram den fysiska miljön som den tredje pedagogen som de ser som ett hjälpmedel och påpekar även vilken makt miljön har över barnens lärande. Utifrån hur den är utformad sänder den ut signaler om vad barnen kan göra och inte kan göra, vilket i sin tur möjliggör och påverkar barnens lärande. Att man inom Reggio Emilia ser den fysiska miljön som en viktig del i barnens lärande och som en av pedagogerna är något som även Barsotti (1997) tar upp, han nämner vidare att det är pedagogernas ansvar att utforma en miljö som erbjuder barnen

valmöjligheter. Något som förskollärarna på förskola Reggio även nämner är att man bör reflektera över vad miljön möjliggör genom de signaler den sänder till barnen och inte lägga allt fokus på barnen. Detta stämmer överens med det Nordin Hultman (2004) framhåller, då hon anser att barnen ofta ses som ett problem istället för att undersöka orsakerna i den fysiska

miljö som barnen möter. Även under våra observationer kring hur de utformat inomhusmiljön på förskola Reggio tolkar vi det som att de ser miljön som en viktig del av verksamheten och att det är något de har arbetat mycket med på denna förskola. Vi upplevde att miljön var genomtänkt, välstrukturerad och välbearbetad på så sätt att rummen var uppdelade i tydliga aktivitetshörnor och där materialet stod framme synligt i barnens höjd.

In document Förskolans fysiska inomhusmiljö: En studie om sex förskollärares tankar kring den fysiska inomhusmiljön samt dess betydelse för barns lärande (Page 30-35)