7.1 Diskussion av metodval, urval och genomförande
Så här i efterhand känner vi, att vi skulle behövt ha mer övning i att intervjua. Vi märkte att vi var dåliga på att följa upp vår observation i intervjun Att intervjua är en konst i sig, och om man behärskar den, är chansen större att få ut mer material ur intervjun. Från början planerade och genomförde vi både pedagog- och elevintervjuer, men under arbetets gång, upptäckte vi att elevintervjuerna var överflödiga. De gav oss inte den information vi behövde till vår undersökning. Därför beslutade vi att ta bort hela intervjun med eleverna och inriktade oss på materialet från pedagogintervjuerna och observationerna. Det gick tid till spillo, men man lär sig av sina misstag. Vi fick mer övning i att intervjua barn om inget annat. Våra pedagogintervjuer tog längre tid än våra elevintervjuer och förklaringen till det är att vi hade fler frågor till pedagogerna. Vi tog beslutet att föra anteckningar under våra observationer. Vi tycker att vi fick ut det material vi behövde för vårt arbete. Det är möjligt att vi missade något som hände, för att vi antecknade just då. Men precis som med att intervjua, blir man bättre och bättre på att observera ju fler gånger man gör det.
Vi valde medvetet ut vilka två förskoleklasser vi skulle använda i vårt arbete. Vi hade erfarenheter från ett arbete i en tidigare kurs om just dessa förskoleklasser. Vi visste att den ena förskoleklassen bedrev en verksamhet som ligger nära förskolan och att den andra hade en verksamhet mera skollik. Detta val gjorde vi, för att få in material som inte var för lika varandra. Vi ansåg att undersökningen inte hade blivit lika bra, om vi jämför två förskoleklasser som bedrev liknande arbete. Det är inte säkert att dessa två förskoleklasser ger en sann bild av hur förskoleklasserna ser ut rent generellt. Men, efter att ha talat med kollegor/kurskamrater och läst litteratur, verkar det ut som om förskoleklasserna ser ut så här på många håll. Den ena av oss, har haft delar av sin VFT i den ena förskoleklassen vi undersökte. Detta kan ha varit en nackdel, på så sätt, att denne varit för förtrogen med verksamheten och ibland kanske ställt för ledande frågor. Vi diskuterade, både före arbetet och en bit in i det, om vi skulle använda oss utav två eller tre förskoleklasser i vår
undersökning. På grund av tidsbrist och att vi inte trodde vi skulle få mer material till undersökningen, valde vi att använda oss utav två förskoleklasser istället för tre.
7.2 Slutord
I de avhandlingar och rapporter vi läst, visade det sig att skolkoden ofta tagit överhand i förskoleklasserna. I vår undersökning blev resultatet också, att vi anser att skolkoden tagit över, mer eller mindre i de tvåförskoleklasser vi undersökt. Därför anser vi att vår undersöknings resultat är trovärdigt. Det stora steget ”att börja skolan” borde vara det steg ett barn tar efter att ha gått ett år i förskoleklass. Idag tas det steget oftast efter förskolan, då barnet skall börja förskoleklass.
Vad är orsaken/orsakerna till att skolkoden råder i förskoleklassen? Det är troligen en kombination utav många faktorer. Den faktiska miljön spelar stor roll – ett inrett ”klassrum” är mer skollikt än ett rum avsett för lek och stoj. Vilka pedagoger som arbetar i verksamheten har också en stor betydelse – vill de ha ren undervisning eller leka fram kunskap. Hur samspelet fungerar mellan elever och elever/elever och pedagoger är en annan avgörande faktor hur verksamheten blir till.
I vår undersökning visade det sig att pedagogerna i verksamheterna hade olika förväntningar och krav på eleverna. I den ena verksamheten ansåg man att eleverna endast orkade ha planerad verksamhet i korta stunder, medan i den andra verksamheten ansåg man att alla orkade en stund till (om de bara fick röra på sig lite emellanåt). Här kan man ha olika åsikter om vad som är bra och dåligt. Men, som Vygotskij säger: Det man kan göra idag med lite hjälp, kan man göra själv imorgon. Därför anser vi att om eleverna ”pushas” lite extra, är det inget fel i det – så länge eleverna tycker det är roligt bara.
Den goda föresatsen man hade 1997, att bygga en bro mellan förskolan och skolan, och då skapa förskoleklassen, har inte gett det resultat man kanske önskat. Regeringen ville att förskolepedagogiken skulle komma in i skolan, men kanske det har blivit tvärtom – att skolans pedagogik tagit över i förskolan och förskoleklassen istället? Enligt vår bedömning ser det ut som om grundskolan många gånger har blivit tioårig i och med att förskoleklassen tillkom.
Enligt Lpo94 skall utbildningen vara likvärdig varhelst i landet den anordnas. Eftersom förskoleklassen inte har speciella direktiv som gäller för just dem, jobbar pedagogerna mot Lpo94: s mål i år fem. Detta innebär att förskoleklassen har väldigt olika verksamheter. Kan det vara hur olikt som helst? Blir undervisningen då likvärdig?
Vi ifrågasätter om det är rätt att förskoleklassen tillhör samma läroplan som det obligatoriska skolväsendet, när inte förskoleklassen i sig själv är obligatorisk. Frågan är, om inte förskoleklassen borde ha en egen läroplan, eller i alla fall blir tydligare i Lpo94? Som det ser ut idag, lyser förskoleklassen med sin frånvaro i Lpo94.
Vår undersökning resulterade tyvärr inte i att någon av de undersökta förskoleklasserna bedrev en verksamhet som kan kallas ”en mjuk övergång till skolan”. Den ena förskoleklassens verksamhet liknade mer en förlängning av förskolan, medan den andras verksamhet var väldigt lik ett första år i skolan.
Referenslista
Tryckt litteratur
Bell, Judith (2000). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.
Davidsson, Birgitta (2002). Mellan soffan och katedern. Stockholm: Almqvist & Wiksell, International.
Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2001). Examensarbetet i lärarutbildningen.
Undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: X-O Graf Tryckeri AB.
Karlsson, Marie & Melander, Helen & Pérez Prieto, Héctor & Sahlström, Fritjof. (2006).
Förskoleklassen – ett tionde skolår? Stockholm: Liber.
Lindqvist, Gunilla (1999). Vygotskij och skolan: texter ur Lev Vygotskijs pedagogisk psykologi kommenterade som historia och aktualitet. Lund: Studentlitteratur.
Lärarförbundet (2002). Lärarens handbok. Skollag, Läroplaner, Yrkesetiska principer. Stockholm: Lärarförbundet.
Morsing-Berglund, Barbro (1994). Förskolans program för sexåringar. Stockholm: Almqvist & Wiksell, International.
Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Grundbok i forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.
Repstad, Pål (1999). Närhet och distans – Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Tryckta källor
Skolverket. (2001). Skolverkets rapport nr 201. Att bygga en ny skolform för 6-åringar. Stockholm: Skolverket.
Otryckta källor
Observation Snöbollen 8/11-2006 Istappen 13/11-2006 Intervju Sonja 8/11-2006 Isa 13/11-2006Föreläsningar
Benn, Siv (2004). Vygotsky. Föreläsning den 4/3-04 vid Lärarutbildningen, Malmö Högskola.
Internetsidor
Regeringen (2006). www.regeringen.se/sb/d/6460 Förskoleklassen. Online 2006-10-27 Senast uppdaterad 2006-10-06.
Skolverket (2006). www.skolverket.se/sb/d/372/a/839 Förskoleklass. Online 2006-10-19 Senast granskad 2005-02-07.
Bilaga
Frågor till undersökningen
Frågor angående skolan
Hur många elever på skolan?
Hur är förskoleklassen placerad? Inom skolans område eller utanför? Upptagningsområde?
Multikulturell/Unikulturell?
Frågor angående förskoleklassen
Hur många elever i gruppen? Antal flickor/pojkar?
Multikulturell/Unikulturell grupp? Vilka pedagoger arbetar här?
Information om pedagogen
Befattning Utbildning Ålder
Hur många år i denna verksamhet? Hur många år inom skola/förskola?
Intervjufrågor till Pedagog
Vilken tid är man i Förskoleklassen?
Hur ser en vecka ut? Schema?
Vad vill ni att eleverna skall lära sig? Syfte – Mål
Vad är det som styr er planering? Läroplan , styrdokument….
Hur mycket av tiden är Fri lek/Styrd lek/Verksamhet?
Bedriver man samarbete/verksamhet tillsammans med skolan?
Vad vill ni att eleverna skall kunna när de lämnar Förskoleklassen?
Vad använder ni för material?