I resultatet framkom det att förskoleklassen är placerad i skolan, vilket innebär att de gör samma saker som i skolan många gånger. Det har tillkommit en ny läroplan och kartläggningar, vilket kan bidra till att lärarna kan känna sig mer styrda och förväntningarna som finns hos vårdnadshavare och elever kan ha en bidragande faktor till att förskoleklassen ska vara mer skollik, där leken inte får så stor plats som förut. Uppfattningen utifrån intervjuerna är att det råder delade meningar kring förskoleklassen. En lärare nämner att det inte innehållsmässigt är skola, medan andra lärare tycker att det är det eftersom de gör samma saker som i skolan. Därmed stämmer bilden av att förskoleklassen ännu söker sin identitet väl (Ackesjö, 2014). Persson (2008) nämner strukturkvalitet, processkvalitet och resultatkvalitet i sin rapport. Dessa faktorer har att göra med hur kvalitén i verksamheten är. Det handlar om ekonomiska ramar, material, arbetssätt, hur samspelet mellan lärare och elever ser ut och hur samspelet eleverna mellan är. Många olika faktorer spelar in hur verksamheten är. Intrycket efter intervjuerna och lärarnas beskrivningar var att det ser väldigt olika ut i varje enskild klass, både med hur lärarna arbetar och materialet som finns och används. Uppfattningen är att det har att göra med det Persson (2008) nämner, det vill säga de strukturella villkoren, men även hur läraren väljer att arbeta.
8.5 Sammanfattning
Sammanfattningsvis har studien bidragit till nya insikter och kunskaper om hur undervisningen i förskoleklassen ser ut. I resultatet framgår det att lärarna har olika synsätt och olika strukturella förutsättningar. Studien har bidragit med informationen om att leken är viktig, vilket styrdokumenten och studier också understryker. Studiens resultat pekade på att alla lärare ser på lek och lekfullhet olika. Leken är svårdefinierad. Likaså är material i förskoleklassen viktig om den används på ett genomtänkt sätt, där den hjälper eleverna att konkretisera matematiken. Det skiljer sig i alla klasser med ovan nämnda saker och många faktorer spelar in.
Studien har haft i syfte att bidra med ökad kunskap om hur eleverna får lära sig matematik på ett lekfullt sätt i förskoleklassen och hur lärarna upplever de lekfulla undervisningssituationerna. Studien har visat att alla lärare arbetar olika och har olika syn på vad lekfullhet i undervisningen innebär. Samtliga lärare anser att leken är viktig och gynnar eleverna i matematikinlärningen eftersom matematiken blir konkret och eleverna kan ibland förstå matematiken bättre genom leken. Leken hjälper även eleverna att bibehålla intresset.
40
Jag kommer att ha nytta av den här studien i framtiden eftersom den bidragit med informationen om att eleverna gynnas av att få leka i förskoleklassen. Undervisningen bör vara varierad med teoretiska och praktiska inslag och konkreta föremål kan vara till stor hjälp när eleverna ska lära sig matematik. Studien har även bidragit med information om att läraren har ett stort ansvar gällande undervisningen. Det är läraren som styr exempelvis hur stor plats leken får ta och hur eleverna får lära sig matematik.
9 Vidare forskning
Studiens resultat pekade på att det skett en del förändringar i förskoleklassen genom åren. Några lärare upplever att förväntningen är skola när eleverna börjar i förskoleklassen både från vårdnadshavare och elever. En djupare studie kring varför det är så behövs, av varför lärare, elever och vårdnadshavare förväntar sig skola när eleverna kommer till förskoleklassen. Beror det på att det finns en osäkerhet i kring vad förskoleklassens uppdrag är? Det skulle vara intressant att ta del av en studie som behandlar förskoleklassen och förväntningarna kring den. Studien hade kunnat bedrivas genom att intervjua lärare, elever samt vårdnadshavare för att få med en bredare bild.
Vidare behövs djupare studier om det formella lärandet tagit en större plats i förskoleklassen och givit mindre plats åt leken. Förslag på frågeställningar kan vara om det handlar om status. Det vill säga om skolan har högre status än förskolan, vilket bidrar till att skolans traditionella undervisning tar mer plats i förskoleklassen eller har det att göra med att lärarna är osäkra på undervisningen och hur den ska bedrivas i förskoleklassen. Studien hade kunnat vidgas genom att göra både observationer och intervjuer med lärare för att få en djupare inblick i undervisningen och dess struktur.
41
10 Referenser
Ackesjö, H. (2010). Läraridentiteter i förskoleklass, berättelser från ett gränsland. (Licentiatstudie). Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik. Ackesjö, H. (2014). Barns övergångar till och från förskoleklass: Gränser, identiteter och (dis)kontinuiteter. (Doktorsavhandling). Kalmar: Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik.
Ackesjö, H & Persson, S. (2019). The schoolarization of the preschool class-policy discourses and educational restructuring in Sweden. Nordic Journal of studies in educational policy. 5(2), 127-136. doi: 10.1080/20020317.2019.1642082
Alexandersson, M. (1994). Den fenomenografiska forskningsansatsens fokus. I B. Starrin & P. Svensson (Red.), Kvalitativ metod och vetenskapsteori (s.111-138). Lund: Studentlitteratur Altun, Z. (2018). Early childhood pre- service teachers´ perspectives on play and teachers´ role. International Education Studies. 11(8), 91-97. doi: 10.5539/ies.v11n8p91
Anders., Y & Rossbach, H-G. (2015). Preschool Teachers’ Sensitivity to Mathematics in Children’s Play: The Influence of Math-Related School Experiences, Emotional Attitudes, and Pedagogical Beliefs. Journal of Research in Childhood education. 29(4), 583-583. doi: 10.1080/02568543.2015.1081807
Ashiabi, G. (2007). Play in the Preschool Classroom: Its Socioemotional Significance and the Teacher’s Role in Play. Early Childhood Education Journal. 35(2), 199-207 doi:10.1007/s10643-007-0165-8
Backman, Y, Gardelli, T Gardelli, V & Persson, A. (2012). Vetenskapliga tankeverktyg-till grund för akademiska studier. Lund: Studentlitteratur.
Bergius, B, Emanuelsson, G, Emanuelsson, L & Ryding, R. (2011). Matematik-ett grundämne. Göteborg: Nationellt centrum för matematikutbildning (NCM).
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber
Bell, J. (2005). Doing your research project-a guide for first time researchers in education health and social science. UK: The Bath Press.
42
Björklund, C. (2014). Powerful teaching in preschool-a study of goal-oriented activities for conceptual learning. International Journal of Early years Education. 22(4). 380-394. doi: 10.1080/09669760.2014.988603
Björklund, C & Palmér, H. (2019). I mötet mellan lekens frihet och undervisningens målorientering i förskolan. Forskning om undervisning och lärande, 7(1): 64-85.
Emanuelsson, G & Doverborg, E. (2006). Matematik i förskolan. Göteborg: Göteborgs universitet, Nationellt Centrum för Matematikutbildning.
Fauskanger, J. (1999). Matematik i de lekande barnens värld. Nämnaren (3). 24-30.
Halvars_Franzen, B. (2010). Barn och etik – möten och möjlighetsvillkor i två förskoleklassers vardag. (Doktorsavhandling). Stockholm: Stockholms universitet, institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete.
Hansson, S. (2007). Konsten att vara vetenskaplig. Stockholm: Institutionen för filosofi och teknikhistoria.
Heiberg Solem, I, Alseth, B & G, Nordberg. (2010). Tal och tanke-matematikundervisning från förskoleklass till årskurs 3. Lund: Studentlitteratur.
Helenius, O, Johansson, M, Lange, T, Meaney, T, Riesbeck, E & Wernberg, A. (2016). When is young children’s play mathematical? In mathematics Education in the Early Years (139-156). Springer, Cham.
Häggblom, L. (2013). Med matematiska förmågor som kompass. Lund: Studentlitteratur Johansson, E & Pramling Samuelsson, I. (2006). Lek och läroplan Möten mellan barn och lärare i förskola och skola. Göteborg: Göteborgs universitet.
Kilhamn, C. (2018). Laborativ matematikundervisning. IO. Helenius & M. Johansson (Red), Att bli lärare I matematik (s. 85-106). Stockholm: Liber
Lago, L. (2014). ”Mellanklass kan man kalla det” Om tid och meningsskapande vid övergången från förskoleklass till årskurs ett. (Avhandling). Linköping: Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier.
43
Linder, S, Powers Costello, B & Stegelin, D. (2011). Mathematics in Early Childhood: Research-Based Rationale and Practical Strategies. Early Childhood Education Journal. 39(1) 29-37. doi: DOI 10.1007/s10643-010-0437-6.
Karlsson Lohmander, M & Pramling Samulesson,I. (2015). Play and learning in early childhood education in Sweden. Psychology in Russia: State of the Art, 8(2), 18-26. Från: http://psychologyinrussia.com/volumes/pdf/2015_2/2015_2_18-26.pdf
Lundstöm, M. (2015). Förskolebarns strävanden att kommunicera matematik. (Akademisk avhandling). Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och specialpedagogik.
Löwing, M. (2004). Matematikundervisningens konkreta gestaltning En studie av kommunikationen lärare - elev och matematiklektionens didaktiska ramar. Göteborg: Göteborgs universitet.
Persson, S. (2008). Forskning om villkor för yngre barns lärande i förskola, förskoleklass och fritidshem. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Nolan, A & Paatsch, L. (2018). (Re)affirming identities: implementing a play-based approach to learning in the early years of schooling. International journal of early years education, 26(1) 42-55. doi: 10.1080/09669760.2017.1369397
Rystedt, E & Trygg, L. (2010). Laborativ matematikundervisning: vad vet vi? 1. uppl. Göteborg: Göteborgs universitet, Nationellt centrum för matematikutbildning.
Skolinspektionen (2015). Undervisning i förskoleklass. Hämtad [17-4-2020] Från https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalitetsg ranskningar/2015/forskoleklass/forskoleklass-slutrapport.pdf
Skolverket. (2001). Att bygga en ny skolform för 6-åringarna. Från: https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a6542b4/1553957416986/pdf852. pdf
Skolverket (2020). Förskoleklassen-uppdrag, innehåll och kvalitet. Hämtad [08/06-2020] Från https://www.skolverket.se/publikationsserier/stodmaterial/2014/forskoleklassen---uppdrag-innehall-och-kvalitet
44
Skolverket (2020). Förskoleklassens uppdrag. Hämtad [16/03-2020] Från
https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/pedagogik-i-forskoleklass/forskoleklassens-uppdrag
Skolverket (2020). Den pedagogiska miljön i förskoleklass. Hämtad [16/03-2020] Från https://www.skolverket.se/download/18.472714ce16b70ab982735bf/1571741523019/den-pedagogiska-miljon-i-forskoleklass.pdf
Stensmo, C. (2007). Pedagogisk filosofi. Lund: Studentlitteratur.
Säljö, R. (2015). Lärande-en introduktion till perspektiv och metaforer. Malmö: Gleerups. Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Från: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Thorén, M. (2009). Motivation för matematik. Nämnaren 2. 57-61. Från: http://ncm.gu.se/pdf/namnaren/5761_09_2.pdf
Tullgren, C. (2004). Den välreglerade friheten: att konstruera det lekande barnet. (Doktorsavhandling). Malmö: Lärarutbildningen.
Simeonsdotter Svensson, A. (2009). The pedagogical circle time in the pre-school class. Children’s different ways of experiencing and handling difficulties. (Avhandling). Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik.
Bilagor
Bilaga 1
Intervjufrågor till lärare
•
Hur länge har du arbetat som lärare?•
Vilken utbildning har du?•
Om du jobbat länge, ser du några förändringar i strukturen som har skett i förskoleklassen? Tycker du att förskolan är mer skollik idag?•
Vad tror du gynnar barnens lärande i förskoleklassen? (med fokus på matematik) • Hur ser en vanlig matematiklektion ut i förskoleklassen?• Vilket material använder du/ni under lektionerna?
• Vad innebär lekfullhet för dig? Vad tänker du när du hör ordet lekfull undervisning? • Om ni leker på matematiklektionerna, hur gör ni då? (Med hänvisning till det läraren
sagt innan)
• Vilken roll har du som lärare då? Finns du med som ett stöd, eller leker de fritt? • Vad anser du om lekens betydelse i matematiken? Är det ett viktigt inslag och varför?
Bilaga 2
Informationsbrev
Hej!
Jag heter Nina Säisä och jag studerar på grundlärarprogrammet på Luleå tekniska universitet. Mitt examensarbete handlar om hur matematikundervisning kan bedrivas på ett lekfullt sätt i förskoleklass och hur lärare upplever de lekfulla undervisningssituationerna.
I den här studien kommer jag att intervjua ett antal lärare för att få med deras perspektiv över matematikundervisningen i förskoleklass.
Intervjuerna av lärarna beräknas ta högst 30 minuter och jag ber om att få tillåtelse att spela in intervjun så att jag kan lyssna och transkribera den till text senare. Det är bara jag som får tillgång till materialet. Efter att examensarbetet är färdigt kommer materialet att raderas.
Du som deltar i studien kommer att vara anonym och skolans namn kommer inte att finnas med i arbetet.
Jag kommer att följa de forskningsetiska principerna, vilka finns att läsa om på följande länk: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Undersökningen är frivillig och du kan närsomhelst avbryta din medverkan.