Efter att ha tagit del av resultatet och svaren från de intervjuade idrottslärarna finns det framförallt två centrala delar att diskutera vidare. Kortfattat är dessa att fem av sex
idrottslärare någon gång upplevt otydlighet i läroplanen gällande friluftsliv samt att det finns varierande förutsättningar som kan försvåra och påverka undervisningen. Syftet med denna diskussion är att presentera slutsatser för hur friluftslivet påverkas av dessa nämnda faktorer.
7.1 Läroplanens eventuella otydlighet
Hur stort problem är det att fem idrottslärare av sex tillfrågade tycker sig finna en otydlighet i läroplanen de följer i sin profession? Det går givetvis inte att dra för stora slutsatser av denna undersökningen då det som sagt endast handlar om sex personers åsikter. Däremot kan det vara relevant att fundera över då det eventuellt ger en indikation till något. En respondent från denna undersökning uttryckte sig lite oroväckande genom att säga ” Tyvärr så det väl så rent generellt sätt att det är den eller det ämnet och kunskapskravet som kommer lite i skymundan, lite sådär att det är många idrottslärares dåliga samvete. Att man inte gör tillräckligt i
friluftsliv känns det som när man pratar med kollegor i andra kommuner och så vidare” (Lärare 1M). Detta citat var svar på frågan hur hen såg på utövandet av friluftsliv i skolan idag och det ger en anledning till att fundera hur stort problemet med undervisning och bedömningen är samt vilka faktorer som spelar in. En koppling av denna problematik går också att göra till Mikaels (2017 s, 30) tidigare forskning som belyser hur friluftsliv är mindre prioriterat hos idrottslärare på grund att det anses som otydligt.
Ett citat som redan tagits upp i resultatet kom från en lärare som sa att ”allting är ju så att det bara står vad man förväntas kunna vid årskurs nio så kanske det skulle varit lite mer preciserat vad man ska igenom i de olika årskurserna på väg dit för att enklare då kunna bedöma de totala kunskaperna i ett slutbetyg” (Lärare 3S). Respondentens önskan kring att ha en mer detaljerad läroplan i de olika årskurserna skulle kunna innebära att idrottslärare får en tydligare bild av vad undervisningen ska innehålla i olika steg för att nå fram till ett
slutresultat baserat på de nationella målen. I årskurs nio skulle bedömningen enligt Lärare 3S också bli enklare, vilket i denna undersökning tolkas som att den blir mer likvärdig och rättssäker. En likvärdig bedömning bygger som tidigare nämnt på att elever blir likadant bedömda, oavsett vem som gör själva bedömningen (Thornberg & Jönsson 2015 s, 181). Därför kan man tolka lärare 3S utifrån att en detaljerad formuleringsarena som underlättar för
transformeringen till realiseringsarenan genom olika steg under årskurserna sju till nio skulle öka chansen för att en elevs bedömning ska ske på ett mer likvärdigt vis öka. I nästa stycke kommer en diskussion av likvärdig och rättssäker bedömning fortsätta.
7.2 Likvärdig och rättssäker bedömning
I resultatdelen presenterades idrottslärares tolkning av likvärdig och rättssäker bedömning samt hur de diskuterade med sina kollegor för att nå en likvärdig bedömning på sin skola. Lärare 1M berättade i ännu ett steg hur de hade möten inom kommunen för att göra tolkningar och bedömningar så lika som möjligt. Denna typ av samtal och diskussioner kan benämnas som kollegiala samtal. Enligt Skolverket (2013 s, 25–26) är syftet med dessa samtal att på något sätt eftersträva en utveckling i professionen genom att kollegor samarbetar med varandra. Det ska dock sägas att det är skillnad på att diskutera ett problem och att arbeta kollegialt genom att lösa ett problem med en genomtänkt plan och utvärdering. Kollegiala samtal innefattar också att lokalisera ett problem och hur det ska lösas samt kritiskt granska andra och sitt eget arbete. Om de möten lärare 1M nämner går att klassa som kollegiala samtal beror på hur de arbetar med ovanstående faktorer. Oavsett är det en bra grund att lärare från kommunen träffas för att nå en gemensam förståelse av läroplanen inom hela kommunen. Skulle arbetet de bedriver klassas som kollegiala samtal med en tydlig problemformulering, uppdatering och utvärdering är det ett bra arbetssätt för att nå likvärdighet eller vad Roth et al (2016 s, 87-88) nämner som en rättssäkerhet kring bedömningen.
En essentiell faktor vid bedömningen av friluftsliv kopplat till respondenternas svar går att finna i Skolverkets (2012 s, 13) bedömningsstöd för ämnet idrott och hälsa. I avsnittet
friluftsliv och utevistelse står det tydligt hur bedömningen i detta kunskapskrav ska baseras på undervisning som bedrivs utomhus. Det nämns även olika exempel på utomhusmiljöer vilka kan vara skolgården, närliggande parker, idrotts- och aktivitetsanläggningar, skogsdungar, ängar med mera. Det finns en medvetenhet i texten att utemiljöer skiljer sig åt från skola till skola, beroende på om de ligger placerade i en stad eller ute på landet och att detta också påverkar olika val vid undervisning. Skolverket (2012 s, 13) menar dock att detta inte behöver begränsa undervisningen av friluftsliv eller omfattningen av att vistas utomhus under
Skolverket (2012 s, 14) diskuterar även exempel på aktiviteter som går att göra vid friluftsliv. Vandring, paddling, fiske, skidåkning, läger och matlagning nämns som olika möjligheter. Detta går att jämföra med svaren från de intervjuade idrottslärarna vilket ger en förståelse att förutsättningarna påverkar för varje skolas möjligheter i den realiserade arenan. Läger var det endast lärare 6S som nämnde, vandring användes som en heldag av lärare 1M och matlagning med stormkök var en vanligt förekommande aktivitet hos de medverkande. Ett problem med Skolverkets förslag på aktiviteter går att jämföra med resultatet från denna undersökningen som visar att det mer spontana friluftslivet är svårt att få till. Det vill säga att man ägnar en lektion som varar i 50–55 minuter åt undervisning utomhus vilket lärarna från stadsskolorna samtliga nämnde. Ett gemensamt svar från dem var att tiden fungerade som avgörande förutsättning för hur mycket undervisning som var möjlig att utföra. Detta är även något som går att styrka hos Backman (2011 s, 86) då han nämner tid och tillgänglighet som faktorer som påverkar förutsättningarna. Roth et als (2016 s, 62-63) tidigare nämnda exempel på hur undervisningen kan skilja sig åt beroende på geografisk plats och tillgänglighet kan också ge en förståelse att de förutsättningar som finns på skolan kan generera olika möjligheter i den realiserade arenan att nå upp till Skolverkets nationella mål. Ytterligare en relevant faktor från den tidigare forskningen är Anderssons, Sandbergs & Öhmans (2013 s, 142) diskussion om hur idrottslärare kan känna olika ansvar att visa eleverna naturen vilket är något som inte påverkas av läroplanen utan istället baseras på ett personligt tyckande.
7.4 Friluftsdagars vara eller icke vara
Det har tidigare diskuterats i denna undersökning om bortplockandet av friluftsdagar från läroplanen av Backman (2011 s, 34). Denna undersökning menar att om friluftsdagar fortfarande varit en del av läroplanen hade idrottslärare haft lättare att motivera och
argumentera för en undervisning i friluftsliv som sträcker sig över en hel dag, eller mer till och med. Det hade även gett en möjlighet för idrottslärare att skapa sin undervisning i realiseringsarenan utan att innehållet behöver transformeras till sin egen kontext från
formuleringsarenan. Den slutgiltiga undervisningen hade också kunnat göra bedömningen av eleverna mer likvärdig och rättssäker eftersom det ger eleverna en god chans att visa upp sina kunskaper praktiskt under en hel dag.
7.5 Slutsatser
För att väva samman frågeställningarna med resultatet och den valda teorin väljer jag här att avsluta med en sammanfattande del vilken innehåller egna tankar om empirin och om det går att dra några slutsatser av resultatet och diskussionen.
Frågeställningarna hur idrottslärare förstår läroplanen och hur de arbetar med friluftsliv beroende på förutsättningar tycker sig denna undersökning ha funnit goda svar till. Genom att utgå ifrån en kvalitativ metod med en semistrukturerad intervju har sex stycken idrottslärare gett svar om sina åsikter och professioner vilket kunnat sammanställas tillsammans med den teoretiska utgångspunkten.
Det socialkonstruktivistiska perspektivet och Göran Lindes teorier om arenorna har varit behjälpliga för att skapa en förståelse om att läroplanen kan förstås olika beroende på vilken kontext en idrottslärare befinner sig och att detta kan påverka transformeringen en
idrottslärare gör från formuleringsarenan till den slutgiltiga undervisningen i
realiseringsarenan. Linde (2012 s, 66)diskuterar också begreppet aktörer vilka som redan nämnts är de som påverkar innehållet i de olika arenorna och hur den slutgiltiga
undervisningen ser ut. Resultatet pekar på att det finns både likheter och skillnader för hur idrottslärare kan arbeta med friluftsliv. En anledning till att det skiljer sig åt kan vara dessa aktörer som består av bland annat elevgruppen, lärare, skolan, staten och skolledare. Samtliga är på något sätt förutsättningar en idrottslärare måste förhålla sig och planera efter vid
formandet av ett lektionsinnehåll. Eftersom aktörerna skiljer sig åt från skola till skola eller från kommun till kommun går det att förstå hur en idrottslärares kontext påverkar den
tolkning och den möjliga prioritering som görs av läroplanen och att det kan skilja sig åt från en annans. Anledningen bakom det handlar just om att anpassa ett färdigt innehåll efter de aktörer och förutsättningar det finns för läraren i fråga. Denna koppling går att göra till det socialkonstruktivistiska perspektivet som anser att det inte finns någon definitiv sanning och att kunskap kan tolkas olika beroende på vilken kontext eller sammanhang en människa befinner sig i (Quennerstedt 2006s, s 25–26). Något som skulle kunna vara ett problem med att endast utgå ifrån sin egen kontext går att jämföra med det lärare 4S tidigare har nämnt om cityskolor, och att det borde anpassas efter dem. En för stor transformering av innehållet från formuleringsarenan till realiseringsarenan gör att risken finns att man kan hamna för långt ifrån de nationella mål Skolverket vill att undervisningen ska leda fram till. På så vis kan det
forskningen har det också visat sig utifrån Mikaels (2017, s 30) studie att friluftslivet har en lägre prioritering. En koppling till detta kan handla om att idrottslärare medvetet prioriterar andra områden inom ämnet för att de eventuellt passar bättre till den kontext hen befinner sig i och de förutsättningar som finns vilket också kan vara problematiskt utifrån Skolverkets mål.
Angående förståelsen och tolkningen av friluftslivets del i läroplanen verkar det som att den skiljer sig åt mellan idrottslärare. Skolverket (2018 s, 6) uttrycker en medvetenhet kring detta och de menar att det finns olika vägar att nå målen och att undervisningen inte behöver se likadan ut. En medvetenhet hos Skolverket (2012, s 13–14) finns också i deras
bedömningsstöd för idrott och hälsa där det står att undervisning i friluftsliv kan bedrivas på olika platser beroende på skolors varierande förutsättningar. Detta indikerar att Skolverket åtminstone reflekterat över innehållet i läroplanen avseende friluftsliv och att de eventuellt är införstådda i att det kan ses som en svårighet hos idrottslärare på grund av varierande
förutsättningar. Idrottslärare ges möjligen av denna anledning en stor frihet från Skolverket att anpassa undervisningen utifrån efter sig själv, eleverna och skolan. Detta leder också till att den realiserade undervisningen beror mycket på idrottslärarens personliga transformering och tolkning av formuleringsarenan kopplat till de förutsättningar som finns. Tid, ekonomi och geografisk plats är exempel på de faktorer som i resultatet visa sig påverka för idrottslärarnas möjligheter att bedriva undervisning i friluftsliv.
Resultatet och slutsatsen från undersökningen indikerar att det finns en otydlighet i förståelsen av läroplanen avseende friluftsliv och därför hade det varit intressant med ytterligare
forskning för att lokalisera hur innehållet av friluftsliv eventuellt transformeras utifrån idrottslärares olika kontexter och vilka eventuella problem det kan innebära för att nå upp till Skolverkets nationella mål.