I diskussionskapitlet kommer jag att kritiskt granska mitt arbete, jag kommer även att diskutera mina aha-upplevelser och skriva några avslutande ord.
6.1 Inledande avslut
Att vara väl förberedd när eleverna kommer in från rasten är av stor vikt som det framgått av min undersökning. Det jag menar med att vara väl förberedd är bland annat
att ha väl fungerande strategier i klassrummet. Det vill säga att pedagogen lärt eleverna vissa rutiner som följs efter varje rast. Detta för att underlätta för pedagogen som inte alltid kan vara i klassrummet när eleverna kommer in. Men även för att ge eleverna en chans att lugna ner sig efter rasten. Pedagogen är bara en person och när eleverna kommer in efter rasten så har de olika olösta konflikter med sig, som de vill ha hjälp med att reda ut. För att kunna hantera dessa situationer är det till en pedagogs fördel om hon eller han har fungerade strategier. Strategier som är väl kända för eleverna som till exempel att elever ska sätta sig när de kommer in från rasten. När de väl satt sig så kan man exempelvis börja prata om de olika konflikterna som är olösta efter rasten.
En pedagog behöver även relevanta kunskaper inom konflikthantering. För precis som jag skrev ovan så händer det att elever behöver hjälp med att reda ut konflikter efter rasten. Att kunna reda ut konflikter på ett professionellt sätt är en elementär del i en pedagogs ledarskap. För just ledarskapet är en viktig del i pedagogens professionella roll.
6.2 Kritisk granskning av eget arbete
Jag valde att använda mig av observation som metod för att samla in empiri. Jag tycker att detta var ett bra val, då jag gjorde sju observationer vilket gav mig tillräckligt med empiri för att kunna skriva denna uppsats. Jag tycker dock att jag kanske även borde intervjuat Berit för att få en ännu djupare insikt i vilka redskap hon använde efter rasten och varför. Trots att jag inte gjorde detta så tycker jag att jag fått ett bra resultat. Hade jag velat ha ett bredare, men ytligare, resultat hade jag kunnat vandra runt i olika klasser. Detta hade dock kunnat leda till att jag inte fått någon kontinuitet och på så sätt missat generella mönster. Om jag endast hade observerat några raster i Berits klass hade jag möjligtvis inte fått uppleva någon konflikthantering. Jag hade kanske inte heller fått en djupare insikt i vilka förebyggande strategier hon använder efter rasten i klassrummet eftersom det handlar om kontinuerlighet. Men å andra sidan hade jag kanske fått uppleva andra pedagogers sätt att hantera konflikter och se deras ledarskap men inte på ett lika djupt plan.
Jag valde att under min observation föra löpande anteckningar och sedan efter observationens slut skriva ihop observation som en hel text. Jag har upplevt att detta har varit bra, då jag direkt efter observationen haft situationerna färska i huvudet och det jag inte hann anteckna har funnits i minnet. I efterhand kan jag tänka mig att det är bra om man använder videokamera, eftersom den kan fånga upp allt och man kan titta på det om och om igen. Men jag tycker trots allt att jag fått med tillräckligt mycket under min anteckningsskrivning för att kunna tolka de olika situationer som uppstått. Under resultat- och analysprocessen har jag sedan kunnat läsa och förstå allt jag skrivit utan problem. Jag har även kunnat tänka mig tillbaka på de olika situationerna jag observerat, vilket underlättat för att få ett resultat som stämmer ihop med det jag observerat.
Innan jag påbörjade min observation hade jag en väldigt bred förkunskap om den klass jag valde att observera. Detta tror jag både kan vara positivt och negativ. Det positiva är att eleverna nonchalerade mig när de kom in från rasten. Med att nonchalera menar jag att de inte ägnade någon uppmärksamhet åt mig. Om deras beteenden ändrades på grund av min närvaro kan jag inte svara på, men jag kan tro att den inte gjorde det. Detta tror jag, då de utförde det som de brukat utföra, det vill säga toalettbesök, drickande och de höll sig så gott som varje gång till de strategier som Berit tränat dem i. Det negativa med min stora förkunskap kan vara att jag påbörjade mina observationer med förutfattade meningar. Det jag menar med förutfattade meningar är att jag redan innan ville klura ut vad som skulle hända. Fast sanningen är att under tiden jag satt och antecknade fanns det inte plats för några förutfattade meningar. Jag var helt fokuserad på att få ner allt som hände och allt som sades. Därför kunde jag inte tänka på något annat.
De svar jag fått på mina frågeställningar genom teorierna och empirin tycker jag är rimliga nog för att kunna bilda sig en uppfattning om hur det fungerar i just den förskoleklass jag utfört min studie i.
Att Berit visat sig vara väldigt bestämd efter rasten tycker jag är klart men jag tycker inte det handlar om ett maktförhållande. Berit är bestämd efter rasten eftersom det är ett kritiskt moment, det är just då som hon behöver få elevernas uppmärksamhet för att det
ska var lugnt under resten av lektionen. Jag tycker inte Berit använder sig av några metoder som är väldigt stränga. Hon reder ut konflikter och hon gör allt för att stoppa de oroliga eleverna i tid så att de inte ska påverka hela klassen. Exemplet i utdraget ur observation 4 där Berit lyfter bort Gert från samlingen då han skrattat åt hennes önskan om att han ska sätta på sin tröja. Detta kan verka som väldigt strängt samtidigt som Berit sätter en gräns för vad en vuxen tål. Jag kan tro att Gert tycker detta är väldigt pinsamt eftersom han framför alla sina kompisar lyfts bort från samlingen. Kanske blir detta en tankeställare för Gert att han inte ska göra om det han gjorde för han vill inte behöva göra något som är pinsamt. Det kan även göra att de andra eleverna i klassen inte vill vara med om samma sak och tänker på vad de gör i fortsättningen. Detta händer inte ofta och jag såg detta hända under en observation av sju.
6.3 Aha-upplevelser och min syn på Berit som pedagog
Under uppsatsskrivandets gång har jag fått många bekräftelser men även många aha- upplevelser. Det jag menar med aha-upplevelser är att jag fått se saker som jag varit med om i klassrummet flera gånger, men nu har jag fått förklarat för mig varför det just är på det sättet. Som till exempel att eleverna ska sätta sig ner när de kommer in från rasten. Detta är inget som har varit självklart för eleverna från första början utan det har Berit tränat dem till att göra. Vilket är något som jag inte reflekterat över innan. Jag har fått tänka efter mer när det gäller det som har hänt efter rasten. Jag har hela tiden vetat vad som brukar hända efter rasten men jag har aldrig tänka något djupare på det. Nu när jag gjort det så har jag insatt att Berit har lagt ner mycket tid på att ansvarsträna eleverna och att hitta de strategier som fungerar just för denna klass. Berit har även lärt eleverna de olika signaler som hon använder sig av. Exempel på det är att räkna för att eleverna ska bli tysta och att lägga en hand på en pratig elevs huvud eller axel för att hon eller han ska sluta prata. Detta är heller inget eleverna kunde när de började förskoleklassen utan det är något som Berit lärt dem. Jag tycker därför att Berit är en bra pedagog, vilket jag inte tror man blir tidigt i sin karriär som pedagog utan är något som kommer med tiden. Ju mer erfaren man blir desto bättre pedagog blir man, vilket jag tycker stämmer in på Berit som har många års erfarenhet av yrket.
innan eleverna kommer in. Detta är något som Berit inte är och gör. Jag tror att jag hade varit i klassrummet innan eleverna kommit in, för jag tror att det leder till ett ytterligare lugn i klassrummet. Jag vet även att det är viktigt för pedagogen att ha rast, vilket kan vara svårt att få när man ska hjälpa eleverna att få på sig sina overaller under vinterperioden. Eleverna kan även vara väldigt snabba in från rasten och det är inte alltid att man hinner före dem. Jag tycker att man kan försöka att vara i klassrummet innan eleverna om det är något extra viktigt som man ska göra efter rasten. Vilket jag tror att Berit hade varit om hon hade hamnat i en sådan situation eftersom hon är en professionell pedagog enligt mig.
6.4 Förslag till fortsatta studier
Nya tankar och funderingar som väckts under studiens gång är hur det fungerar i en högre klass, det vill säga i till exempel i årskurs sex. I en sexa har man antagligen inte samling efter varje rast och det är mer ämnesinriktat. Vad gör en pedagog där för att få eleverna att börja arbeta så fort som möjligt? Vilka strategier används? Jag har även funderat på vad konflikterna handlar om i en sexa och om det räcker att använda samtal som konfliktlösning om man har två tolvåringar som är i en konflikt. Det är tänkvärda frågor som väckts inom mig och jag skulle tycka det vara intressant att få svar på dem.
6.5 Avslutning
Som en avslutning vill jag återigen poängtera att ett bra ledarskap med dess egenskaper, det vill säga konsten att kunna skapa förebyggande strategier, konflikthantering och olika sätt att kommunicera, är viktiga ingredienser för att minuterna efter rasten ska fungera så bra som möjligt.