I följande avsnitt kommer en diskussion kring resultatet i relation till tidigare forskning att redovisas. Det kommer även föreligga en diskussion kring vårt val av metod och även en slutdiskussion kring vår studie och vilka kunskapsluckor som finns inför eventuell framtida forskning.
9.1 Diskussion
Syftet med denna studie har varit att belysa hur unga vuxna från socioekonomiskt utsatta områden uppfattar medierapporteringen av deras område och hur de tror att denna rapportering påverkar de boende i området och dem själva. Det är av vikt att lyfta upp orsaksförklaringar och därmed skapa förståelse som kan ligga till grund för människors beteendemönster och attityder, i detta fall som är riktat mot samhället och media. Det framgår av tidigare forskning att den stora majoriteten av ungdomar som lever i socioekonomiskt utsatta miljöer inte har den livsstil som beskrivs i media. Ungdomarna i studien menar på att det som kännetecknar deras bostadsmiljö är en plats som är familjär och trygg och det
upplevs finnas en frustration kring hur media porträtterar bostadsområdet. Det understryks att medias föreställningar av bostadsområdet utgör mer skada än nytta för invånarna då det kan tänkas tillkomma begränsningar hos invånarna som grundar sig i hur media väljer att skriva om området i media (Dahlstedt, 2017, s. 343). Utifrån resultatet framgår att respondenterna är eniga om att det finns samhällsutmaningar i respektive bostadsområde och en del uttryckte att det är förståeligt att viss information är väsentligt att lyfta i media för att belysa
problematiken som finns. Däremot upplevs det finnas en frustration riktad mot hur media framställer bostadsområdet som således bidrar till att människor som lever i dessa miljöer
påverkas genom att de ständigt möter fördomar i olika sammanhang. Respondenterna menar på att det inte är ovanligt att människor som inte lever i socioekonomiskt utsatt område har förutfattade meningar kring andra från specifika områden. Ett underliggande tankesätt som förekommer i målgruppen är känslan av att konstant behöva bevisa att man inte är sämre, mindre ambitiös eller mindre kompetent vid exempelvis jobbintervjuer.
Respondenterna beskriver att en känsla av skam föreligger vid olika sammanhang när en individ från ett socioekonomiskt utsatt område är i interaktion med andra. Detta går att koppla till Baumbergs (2015, s.190) studie där det framgick att människor som deltog i studien anser att deras självkänsla påverkas av vilken bostadsmiljön man bor i. Samtidigt visade Baumbergs studie att det fanns en känsla av skam när ens bostadsmiljö kom på tal i relation till att detta påverkade deras förutsättningar i samhället (a.a.). Studiens resultat tyder på att respondenterna upplever att media är en stor faktor till att människor lever i ett
utanförskap. Media späder på fördomar om människor från utsatta områden och späder på förväntningar om att dessa personer beter sig illa. Utifrån de fördomar som respondenterna menar finns gentemot personer från socioekonomiskt utsatta områden beskrivs det finnas en känsla av ett ”Vi och de andra”. Respondenterna upplever även att de blir stämplade av samhället på ett negativt sätt.
Köldegård Stjärne, Fritzell, Brännström, Estrada och Nilsson (2007, s. 157) betonar att externa aktörer kan vara orsaken till att människor som lever i socioekonomiskt utsatta områden upplever att deras förutsättningar i samhället blir begränsade. Begränsningar och hinder utgörs genom att det skrivs om socioekonomiskt utsatt område utifrån ett
utifrånperspektiv. De externa aktörer som beskrivs skapa hinder för denna grupp i samhället är bland annat medias förutfattade meningar om socioekonomiskt utsatta område och invånarna som lever där. Likt det tidigare forskning påvisar bekräftas detta av denna studies respondenter, där det uttrycks att deras bostadsområde beskrivs utifrån ett utifrånperspektiv och att det sällan är människor som besökt eller lever i ett socioekonomiskt utsatt område som ligger bakom artiklarna som publiceras. Det framgick radvis med positiva beskrivningar som respondenterna förknippar till sitt bostadsområde i samband med att även
samhällsutmaningar i området lyfts upp. Tidigare forskning belyser att en ”vi och de”-känsla uppstår genom att en viss grupp av människor finner en gemenskap som grundar sig i känslan av att vara utanför samhället. Det beskrivs att denna känsla kommer till uttryck i miljöer där denna grupp kan känna sig välkommen och inkluderad, denna känsla förstärks när personerna är utanför miljöer som inte är bekväma och skillnader framgår tydligt (Dahlstedt och
Frempong, 2018, s. 30). När det finns förutfattade meningar om en grupp människor i samhället och när deras positiva egenskaper konstant hamnar i skuggan så ökar således utanförskapet för denna grupp. Detta sker i samband med att känslan av ett ”vi och de” förstärks.
Tidigare forskning visar att det ibland kan vara svårt att inte förhålla sig till den bild som kan finnas av en bostadsmiljö när det talas om denna grupp som avvikande i samhället. Vidare kan det nästintill vara omöjligt att inte påverkas eller förhålla sig till medias föreställningar om en själv eller ens bostadsområde. Orsaken till att det kan vara svårt att inte påverkas av
det som skrivs om denna grupp i samhället är därför att narrativen som beskrivs är dominerade (Dahlstedt, 2018, s. 141). När de boende i ett socioekonomiskt utsatt område ständigt beskrivs på ett nedlåtande sätt i media bidrar det till att människors självkänsla kan tänkas påverkas till det negativa och därmed förhålla sig till medias föreställningar om de boende. Många beskrev att självkänslan påverkades mer när de var yngre och därmed finns det en förståelse kring varför många anförtror sig till människor som begår kriminella handlingar, då det finns ett underliggande tankesätt om att samhället förväntar sig detta beteende av denna grupp. Således kan det betyda att media spelar en problematisk roll i många människor liv, då media indirekt påverkar människors självkänsla men även livssituationer. Det som oftast framställs i media är verkliga samhällsutmaningar som bör uppmärksammas. Däremot är det sällan orsaksförklaringar till människor livssituationer eller att utanförskapet belyses i artiklarna. Ytterligare ett problem uppstår när man talar om invånarna och händelser i socioekonomiskt utsatta områden i media utan att låta dem själva komma till tals. Detta blir problematiskt eftersom de människor som själva lever i miljön ser brister i informationen som offentliggörs. En lösning för att minska den frustration många människor i socioekonomiskt utsatta områden upplever är att inkludera dem i större utsträckning och låta dem komma till tals när man i media belyser frågor som oberör dessa människor och de bostadsområden de bor i. En till lösning vore att skriva artiklar där den som producerar informationer förhåller sig objektiv, men även att man undviker att spä på de fördomar som redan finns om denna grupp i samhället. De lösningar som har nämnts kan således bidra till att en känsla av utanförskap minskas och att även ”vi och de”-tankesättet motverkas.
När en grupp människor gemensamt delar känslan av att de blir stämplade utifrån vilket bostadsområde de vuxit upp i är det inte konstigt att ett utanförskap i samhället förstärks och att tilliten till utomstående minskar. När det ständigt finns en medvetenhet hos människor om att de betraktas som avvikande eller utanför samhällets normer utgör det större risker för att exempelvis inte upprätthålla det som beskrivs i media. Människor som lever i ett
socioekonomiskt utsatt område löper större risk för att hamna i en ond cirkel som präglas av kriminalitet eller narkotika ifall en dålig självkänsla ligger till grund. Det blir även svårt för dessa människor att bryta sig ur den onda cirkeln när de ständigt möter negativa reaktioner eller kommentarer i olika sammanhang och interaktioner. För att motverka ett utanförskap bör man därför börja med aktörer som exempelvis media. Journalister kan exempelvis förhålla sig annorlunda till frågor gällande utsatta områden och aktivt arbeta för att i största mån undvika att påverka människors livssituationer till det negativa. Tidigare forskning belyser olika förklaringsfaktorer till beteende som finns i socioekonomiskt utsatta områden och menar på att det finns skillnader på människors beteende beroende på vilket
bostadsområde de lever i. De olika beteendemönstren kan förstås utifrån de oproportionerliga resurser som finns i socioekonomiskt utsatta områden som omöjliggör det för invånarna att leva en sedesam livsstil (Brännström, 2012, s. 327). Med grund i resonemanget kring brister i resurser i området kan det innebära att människor som lever i miljön löper större risk till att hamna kriminella aktiviteter. Därför vore det relevant att media lyfter upp roten till varför det finns samhällsutmaningar i Sveriges socioekonomiskt utsatta områden och fokusera på hur vi som ett samhälle bör arbeta för att minska utanförskapet. Det vore till en fördel ifall det
framgick ett helhetsperspektiv i media där hela kontexten belyses vid producering av information som ska offentliggöras för allmänheten.
9.2 Metoddiskussion
Inledningsvis är det av stor vikt att betona att valet av en kvalitativ forskningsmetod ansetts vara till en fördel i vår studie. Genom att vi har tillämpat en kvalitativ datainsamlingsmetod har vi skapat förutsättningar för att inhämta utförliga beskrivningar av forskningsdeltagarnas erfarenheter och syn på medias porträttering av socioekonomiskt utsatta områden. Vi har även inhämtat beskrivningar av vilka påföljder som kan tänkas uppkomma till följd av medias porträttering. Vi valde att genomföra semistrukturerade intervjuer vilket har fungerat väl i vår studie. Det har funnits utrymme till att spinna vidare i frågor utöver det som står nedskrivet i intervjuguiden och vi fick den nivån av empiri som vi önskat. Vi har inte upplevt några hinder i genomförandet av intervjuerna utan har snarare upplevt en flexibilitet där vi kunnat boka digitala möten tillsammans med forskningsdeltagarna. Trots rådande
omständigheter (Covid-19) har vi inte stött på några hinder vad gäller intervjuerna utan dessa utfördes via Zoom. Det som kan betraktas som en svaghet med den kvalitativa
forskningsmetoden är att det inte är möjligt att göra något generaliseringsanspråk av det resultat som framkommit i studien. Å andra sidan ser vi styrkan i detta då vår studie syftar till att belysa en fördjupad förståelse för människans upplevelse och känsla. En svaghet som diskuterats är att det fanns en risk med urvalet som vi valt då vi dels valt forskningsdeltagare från olika delar av Sveriges socioekonomiskt utsatta områden, men även att vi valt att nämna respektive bostadsort. Vi har varit väl medvetna om att det breda urvalet kan påverka studiens resultat. Risken har varit att utsagorna kanske kan skilja sig eller att det nämns olika sociala problem som finns i respektive bostadsområde. Konsekvenserna av det som nämns ovan är att studien kan förlora sitt syfte under studiens gång. Vi har däremot varit medvetna om detta redan från start och valt att se detta som en styrka där vi kan lyfta upp upplevelser och känslor oberoende av vilket socioekonomiskt utsatt område forskningsdeltagarna lever i. Vi eftersträvade även att ha en jämn fördelning bland könen hos våra forskningsdeltagare, detta därför att bredda perspektiven i den insamlade empirin.
9.3 Slutdiskussion
Sammanfattningsvis är det möjligt att konstatera utifrån det studiens resultat har påvisat att det upplevs finnas en känsla av ett “vi och de Andra” bland människor som lever i ett socioekonomiskt utsatt område och övriga i samhället. Det har framkommit att människor som lever i dessa miljöer är medvetna om utmaningar och sociala problem som finns i socioekonomiskt utsatta områden, men att media tenderar att måla upp en bild som inte präglar invånarnas livssituationer. Med andra ord beskrivs det en diskurs där människor som ligger bakom det som publiceras i media inte har en förankrad verklighetsuppfattning kring hur det faktiskt ser ut i socioekonomiskt utsatta områden. Vidare uttrycks det att medias berättelser om dessa områden begränsar invånarnas förutsättningar i samhället genom att de sätts i olika fack och därmed upplever en känsla av att de antingen behöver upprätthålla fördomar som finns riktade mot denna grupp eller ständigt behöver motbevisa detta. Det som
kan betraktas som en svaghet i denna studie är att det är flera aspekter som inte lyfts upp i studien som vi anser vara väsentliga. I tidigare forskning har riskfaktorer som samhälleliga resursbrister, PTSD hos invandrare och segregation lyfts upp. Det har funnit en tanke kring att utveckla dessa frågor vidare men det har däremot funnits en tidsbrist. Trots att vi önskat att lyfta upp riskfaktorer som finns i dessa områden har det funnits en rädsla kring att förlora studiens syfte som i vårt fall är medias porträttering av socioekonomiskt utsatta områden. Den målgrupp som studien riktar sig till anses vara av hög relevans för det sociala arbetet då denna grupp anses vara utsatt. Denna studie kan därför bidra till att socialarbetare runtom i Sverige kan få en ökad förståelse för de människor som lever i dessa miljöer. Det skulle vara önskvärt att framtida forskning fokuserar på riskfaktorer som finns bland människor som lever i ett socioekonomiskt utsatt område i relation till media för att således fånga upp en helhetsbild.
10. Referenslista
Alm, S., Bäckman, O., Gavanas, A. & Nilsson, A. (2011) Det är aldrig för sent- vad orsakar och motverkar barns och ungas utanförskap i utsatta bostadsområden?I Karlsson, L.B., Kuusela, K., Rantakeisu, U., Svedberg, L. & Wollter, F. (red.). Utsatthet, marginalisering och utanförskap (s. 151- 184). Lund: Studentlitteratur.
Andersson, R., Bråmå, Å., Hogdal, J. (2009).Fattiga och rika – segregationen ökar. Göteborg: Stadskansliet.
Baumberg, B. (2016). The stigma of claiming benefits: a quantitative study. Journal of Social
Policy: Cambridge,45(2), 181–199. doi:10.1017/S0047279415000525
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (tredje upplagan). Stockholm: Liber.
Brännström, L. (2012). Neighbourhood effects on young people's future living conditions: Longitudinal findings from Sweden. International Journal of Social Welfare, 21 (4), 325– 337. doi: 10.1111/j.1468-2397.2011.00842.x
Dahlstedt, M. (2017). Young people in suburbs feel discriminated, but hopeful. Sociologisk
forskning. 54 (4), 341-346.
Dahlstedt, M. (2018). Förortsdrömmar. Ungdomar, utanförskap och viljan till inkludering.
Linköping studies in Social Work and Welfare 2018:3.
Dahlstedt, M., & Frempong, J. (2018) Stå upp för orten. Ungdomar, utanförskap och förortsdrömmar. Platskamp, specialnummer av Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, (9), 27– 51. doi: https://doi.org/10.13068/2000-6217.9.1
Ericsson, U., Molina, I. & Ristilammi, P. (2002). Miljonprogram och media: föreställningar
om människor och förorter. Stockholm: Riksantikvarieämbetet.
Goldberg, T. (2000) Samhällsproblem. Lund: Studentlitteratur.
Goldberg, T. (2010). Hur blir man narkoman?: - och hur hindrar vi det?. Solna: Academic Publishing of Sweden
Healy, K. (2014). Social work theories in context: creating frameworks for practice. (2 ed.) Basingstoke: Palgrave Macmillan.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Kölegård Stjärne, M., Fritzel, J., Brännström., Estrada, F., & Nilsson, A. (2007).
Boendesegregationens utveckling och konsekvenser. Socialvetenskaplig tidskrift, 14(2–3), 153-178. doi: 10.3384/SVT.2007.14.2-3.2586
Lindbäck, J., & Sernhede, O., (2010). Det ”integrerade” gymnasiet och den segregerade staden. Utbildning & Demokrati, 19(1), 115–140. doi: 10.48059/uod.v19i1.924
Macdonald, R., & Marsh, J. (2004). Missing School, Educational Engagement, Youth Transitions, and Social Exclusion. Youth & Society, 36 (2), 143-162. doi:
10.1177/0044118X04265156
MacDonald, R., & Shildrick, T. (2007). Street corner society: leisure careers, youth (sub)culture and social exclusion. Leisure Studies 26(3), 339-355. doi:
10.1080/02614360600834826
Mattsson, T. (2017) Intersektionalitet i socialt arbete: teori, reflektion, praxis. Malmö: Gleerups Utbildning AB
Mourad, N., & Mohammed Amman, S. (2017) Ungdomar i förort.[Kandidat uppsats, Högskolan Väst]. Trollhättan.
Rienecker, L. & Stray Jørgensen, P. (2018). Att skriva en bra uppsats. (Upplaga 4). Stockholm: Liber.
Sernhede, O. (2002). Alienation is my nation: hiphop och unga mäns utanförskap i Det nya
Sverige. Stockholm: Ordfront
Socialstyrelsen (2020). Individ- och familjeomsorg. [Elektronisk].
Bilagor
Bilaga 1 – Informationsbrev
Hej! Vi heter Ubah och Shewhat och är två studenter från Örebro universitet som läser vår sjätte termin på Socionomprogrammet. Vi skriver just nu vårt examensarbete som handlar om hur unga vuxna personer upplever medias rapportering av deras
bostadsområde. Vi undrar därför om du kan tänka dig att delta i en intervju, antingen genom att träffa oss eller digitalt via Zoom eller Teams. Intervjun beräknas att ta ungefär 60 minuter. Intervjuer som genomförs kommer att spelas in för att dels underlätta för forskarna vid transkriberingen men även för att minska utrymme för bortfall eller missförstånd. De inspelningar som skapas kommer säkert förvaras och enbart forskarna kommer att ha tillgång till materialet, efter att studien är genomförd så kommer all inspelat material att förstöras. De medverkande i studien kommer förbli anonyma och anonymiseras i studiens vilket innebär att inga namn kommer att
framgå. Medverkande personer i studien har rätt till att delta men kan även avsäga sitt deltagande när som helst, att medverka i denna studie är frivillig.
JA, jag vill medverka i studien ________________________________ Respondentens underskrift Datum _________________
Bilaga 2 - Intervjuguide
Nuvarande situation/Bakgrund: Kön: Ålder: Bostadsområde: Sysselsättning: Bostadsområdet1. Hur skulle du beskriva ditt bostadsområde? 1a. Vad är en fördel med att bo i ditt bostadsområde? 1b. Vad är en nackdel med att bo i ditt bostadsområde?
2. Hur upplever du att människor som inte bor i ditt bostadsområde reagerar när du berättar vilket område du kommer ifrån?
3. Hur upplever du att det talas om ditt bostadsområde bland människor utanför bostadsområdet?
Medierapportering
1. På vilket sätt uppfattar du att ditt bostadsområde porträtteras av media? 2. Vilka ord upplever du används för att beskriva ditt bostadsområde av media? 3. Överensstämmer bilden som framgår av media med de boendes verklighet?
4. Utifrån medias föreställningar av socioekonomiskt utsatta områden, vilka påföljder kan tänkas tillkomma som påverkar de boende?
Självkänsla
1. Hur tror du att medias porträttering av socioekonomiskt utsatta områden påverkar de boendes självkänsla?
2. På vilka sätt har det påverkat din självkänsla?
3. Hur tror du utomstående personer skulle beskriva människor som bor i ditt bostadsområde? 4. På vilka sätt tror du att medias porträttering av socioekonomiskt utsatta områden påverkar boendes förutsättningar i samhället?