ÖREBRO UNIVERSITET
Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socialt arbete Examensarbete Kandidatnivå, 15 högskolepoäng VT 2021
“Det första steget är: att inte prata för oss eller
om oss. Prata istället med oss och lyssna.
”
- En kvalitativ studie som belyser unga vuxna i socioekonomiskt utsatta områdens uppfattning av medias rapportering av bostadsområdet.
Författare: Shewhat Beraki & Ubah Mahamud
Handledare: John Brauer
Förord
Vi vill främst tacka vår handledare John Brauer som varit engagerad och stöttat oss under vårt uppsatsskrivande. Vår handledare har varit till stor hjälp genom att vara tillgänglig för oss att ställa frågor till samt få feedback.
Vi skulle även vilja tacka respondenterna som valt att medverka i studien, utan dessa hade det inte varit möjligt att besvara studiens syfte.
Avslutningsvis vill vi även tacka varandra som stöttat och motiverat den andra i situationer som varit lite jobbigare. Vi vill även rikta ett stort tack till vår anhöriga samt vänner som visat sitt stöd under hela kursens gång.
Med vänliga hälsningar,
Ubah Mahamud och Shewhat Beraki.
Sammanfattning
Syftet med studien är att undersöka hur unga vuxna personer från socioekonomiskt utsatta områden uppfattar medierapporteringen av deras områden samt hur de tror att denna
rapportering påverkar boende i områdena såväl som dem själva. Studiens syfte besvaras med hjälp av en kvalitativ metod och studiens respondenter omfattas av sex unga vuxna personer som är bosatta i socioekonomiskt utsatta områden. Studiens resultat visar på att
respondenterna ansåg att medierapporteringen av deras områden påverkat deras såväl som andra boendes i områdenas självkänsla. Vidare framkommer det även att respondenterna ansåg att medias framställning av deras områden på olika vis haft en påverkan på boendes förutsättningar i samhället. Studiens resultat analyseras med hjälp av teorierna
stämplingsteori, diskurs såväl som “Vi och de andra”. Studiens slutsatser redogörs i förhållande till den tidigare forskningen och de utvecklingsmöjligheter som identifierats utifrån resultatet är bland annat hur viktigt det är att tidvis se till att även boendes verklighet lyfts fram.
Nyckelord
Socioekonomiskt utsatt område, unga vuxna, utanförskap, stämpling, självkänsla, diskurs.
THE FIRST STEP IS TO: NOT SPEAK FOR USOR ABOUT US. INSTEAD YOU SHOULD SPEAK TO US AND LISTEN
Shewhat Beraki & Ubah Mahamud Örebro University,
School of Law,
Psychology and Social Work, Social work,
Undergraduate Essay 15 credits, Spring 2021
Abstract
The purpose of the study is to investigate how young adults from socio-economically disadvantaged areas comprehend the way media portray their area as well as how they think the reporting affects residents in these areas as well as themselves. The purpose of the study is answered by using a qualitative method and involving six young adults from different socio-economic disadvantaged areas. The results of the study show that the respondents feel that the media’s interpretation of their area affects their self-esteem as well as other residents who live there. Furthermore, it also emerged that the respondents considered that the media’s presentation of their areas in various ways had an impact on the conditions of the residents in society. The results of the study are analyzed with the help of the labeling theory, discourse and “we and the others”. The study’s conclusions were presented in relation to the previous research and we identified solutions that it is also important that we highlight the resident’s own view of the reality in the socio-economically disadvantaged area in which they live.
Keywords
Socio-economically vulnerable areas, young adults, exclusion, labelling, self-esteem, discourse.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2. Inledning ... 6 2.1 Problemformulering ... 7 3. Syfte ... 7 3.1 Frågeställningar ... 7 4.Tidigare forskning ... 8 4.1 Boendesegregation ... 8
4.2 Medierapporteringen av socioekonomiskt utsatta områden ... 9
4.3 Utanförskap... 9 4.4 Riskfaktorer ... 11 5. Teoretiska utgångspunkter... 11 5.1 Stämplingsteorin ... 12 5.2 Diskurs ... 13 5.3 Vi och de Andra ... 14 6. Forskningsmetod... 15 6.1 Kvalitativ forskningsmetod ... 15 6.2 Urval ... 15 6.3 Bearbetning av data ... 16 6.4 Hermeneutik ... 16 6.5 Analysmetod ... 17
6.6 Tillförlitlighet och äkthet ... 18
6.7 Etiska övervägande ... 19
8. Studiens resultat och analys ... 21
8.1 Presentation av studiens forskningsdeltagare ... 21
8.2 Boendes uppfattning av medias porträttering av bostadsområdet ... 21
8.3 Skildringar mellan medias utsagor och de boendes verklighet... 23
8.4 Direkt påverkan hos boende i socioekonomiskt utsatta områden ... 25
8.5 Indirekt påverkan på boende i socioekonomiskt utsatta områden ... 29
9. Diskussion ... 33 9.1 Diskussion ... 33 9.2 Metoddiskussion ... 36 9.3 Slutdiskussion ... 36 10. Referenslista ... 38 Bilaga 1 – Informationsbrev ... 40 Bilaga 2 - Intervjuguide ... 41
2. Inledning
Människor som lever i socioekonomiskt utsatta områden riskerar påverkas negativt av bland annat medias rapportering av bostadsområdena, av den anledningen är det av stor vikt av att socialarbetare har kännedom kring denna målgrupps förutsättningar och levnadsvillkor. Denna målgrupp anses vara utsatt i samhället, vilket gör att målgruppen och dess utsatthet faller inom ramarna för socialt arbete
Utanförskapet i Sverige är ett växande samhällsproblem och det har visat sig i form av en ökad segregation såväl som ökade klasskillnader (Alm, Bäckman, Gavanas & Nilsson, 2011). Dagens utanförskap har sin grund i olika orsaker, bland annat finanskrisen under 1990-talet som resulterade i högre arbetslöshet för många människor. Vidare kan det även ha sin grund i att somliga individer redan från tidig ålder har givits knappa förutsättningar att lyckas i livet (a.a). Socioekonomiskt utsatta områden, förorten eller miljonprogrammen är olika
benämningar på områden som blivit resultat av Sveriges bostadssegregation samt den rådande samhällsstrukturen. Vanligen talas det om vilka problem som existerar i
socioekonomiskt utsatta områden utifrån utomståendes perspektiv men det lyfts sällan vilka hinder invånarna själva behöver tacklas med. Det understryks i tidigare forskning att
respondenterna uttrycker en misstro till politikerna och att de får leva med konsekvenserna som medföljer av de rykten som finns om området. Antalet siffror avseende dödligt våld, bilbränder samt upplopp präglar medias förstasidor i samband med att skolor och
fritidsgårdar stängs ner (Dahlstedt, 2018). I en studie av Mourad, Mohammed och Amman, (2017, s. 39) framgår det att ungdomarna som deltog i studien upplever att fördomarna om bostadsområdet de lever i kan sätta barriärer för deras framtid. Det visas tydligt att personer som kommer från ett utsatt område har en låg självkänsla och upplever att dom behöver jobba hårt för att inte vidare upprätthålla de fördomar som finns om denna grupp. Tidigare
forskning visar att ett stort antal ungdomar som medverkar i Mourads och Mohammed Ammans studie berättar att dom blivit stoppade av polisen utan någon särskild orsak. Ungdomarna uttrycker att de känner sig bland annat orättvist behandlade och nedvärderade. Det är alltför vanligt att människor utanför socioekonomiskt utsatta områden talar om hur det är i förorten. Det är sällan det belyses hur människorna som lever i dessa miljöer känner (a.a.).
När den enskilde individen eller en grupp i samhället redan givits knappa förutsättningar i livet och fattigdomen ökar så ökar dessutom risken för att eventuellt hamna i kriminalitet vilket innefattar sämre förutsättningar än vad personerna tidigare haft. Vidare finns även utanförskap med grund i att personer växer upp i socioekonomiskt utsatta bostadsområden där det är vanligt att många har en bristande framtidstro och låga förväntningar på sin egna kapacitet att lyckas (Alm, Bäckman, Gavanas & Nilsson, 2011).
Media besitter makten att beskriva de boendes bostadsmiljö i negativa ordalag och denna framställning riskerar ha en negativ inverkan på förorternas invånare. Bilden media ger av socioekonomiskt utsatta områden tenderar att bibehållas och upprepas vilket gör att den
negativa föreställningen av förorterna och dess boende kvarstår. Utöver den negativa
påverkan detta kan ha på de boendes självbild kan medieframställning av förorterna även leda till ökade segregationsprocesser i storstäderna, till följd av att det skapats en negativ
föreställning om förorterna och de boende (Ericsson, Molina & Ristilammi, 2002).
2.1 Problemformulering
Det är vanligt att utomstående människor som saknar närmare koppling till socioekonomiskt utsatta områden samt media har en föreställning kring hur Sveriges socioekonomiskt utsatta områden ser ut och har en förutfattad mening kring invånarnas livsstil och tankesätt. Vanligen talas det om Sveriges socioekonomiskt utsatta områden med en negativ klang i olika medier utan att tänka på vilka konsekvenser detta kan skapa för invånarna som faktiskt lever i dessa miljöer. De utsatta områdena beskrivs vara fyllda med terror, kriminalitet och
narkotikahandel. Socioekonomiskt utsatta områden beskrivs vara konfliktfyllda och invånarna beskrivs som kriminella i massmedia. Dessa beskrivningar resulterar i en
stigmatisering och det skapas fördomar gentemot denna grupp i samhället (Sernhede, 2002). I denna studie kommer personer som bor i några av Sveriges socioekonomiskt utsatta områden ges rollen som subjekt. Det är väsentligt att den berörda målgruppen får sina röster hörda och fokus i denna studie kommer därmed att ligga vid att lyfta fram perspektiv inifrån dessa bostadsområden. Eftersom medierapporteringen av socioekonomiskt utsatta områden kan tänkas påverka de boendes tillvaro är det av stor vikt att nutida- såväl som framtida konsekvenser av detta uppmärksammas.
3. Syfte
Syftet med denna studie är att undersöka hur unga vuxna, bosatta i socioekonomiskt utsatta områden, uppfattar medierapporteringen av deras bostadsområde samt hur de tror att denna rapportering påverkar boende i området samt dem själva.
3.1 Frågeställningar
1. Hur uppfattar unga vuxna från socioekonomiskt utsatta områden den aktuella medierapporteringen av bostadsområdet?
2. Hur väl anser unga vuxna från socioekonomiskt utsatta bostadsområden att mediebilden överensstämmer med verkligheten?
3. Hur tror unga vuxna från socioekonomiskt utsatta områden att medierapporteringen påverkar boende i dessa områden?
4. På vilka sätt tror unga vuxna från socioekonomiskt utsatta områden att medierapportering påverkar deras förutsättningar i samhället?
4.Tidigare forskning
Följande avsnitt kommer att inkludera tidigare forskning som varit relevant i utformandet av vår studie. Vi har valt att förklara begreppet boendesegregation utifrån forskning som
genomförts i Sverige, detta för att läsarna ska få en förståelse kring hur boendesegregation utspelar sig. I nästa stycke redovisar medierapportering av socioekonomiskt utsatta
bostadsområden, vi följer upp detta med att lyfta tidigare forskning som fokuserar på utsatthet. Avslutningsvis framkommer tidigare forskning som lyfter upp olika risk- och skyddsfaktorer som kan tänkas finnas bland invånare i socioekonomiskt utsatta områden.
4.1 Boendesegregation
Boendesegregationen i Sverige har tilltagit genom åren och det är ett faktum att det skapats sociala skillnader mellan olika stadsdelar (Karlsson, Kuusela, Rantakeisu, Svedberg & Wollter, 2013). Andersson m.fl. (2009) skriver att segregationsfrågan i Sverige särskilt lyftes av samhället år 1965 då det blev aktuellt med Miljonprogrammet. Begreppet segregation betyder åtskillnad och kan innefatta en rad olika åtskillnader som bör definieras för att förstå innebörden. Det finns flera olika kategoriseringar som kan användas för att sätta ordet segregation i kontext, exempelvis socioekonomiska- och etniska kännetecken som gör att olika människor kan kategoriseras. Segregation anses råda när det sker en åtskillnad mellan människor i fråga och kan exempelvis te sig när majoriteten av en viss kategori lever i ett visst bostadsområde. Boendesegregation är en åtskillnad på bostadsmarknaden och kan därmed ha sin grund i olika orsaker som bland annat att klasskillnaderna har lett till att personer av en viss klass samlas i särskilda områden. Vidare kan boendesegregation även bero på etniska skillnader mellan människor som gjort att personer av en viss etnicitet dras till varandra och på det viset segregeras från resterande delar av befolkningen som inte innehar liknande attribut. När man talar om boendesegregation är det däremot viktigt att nämna hur boendesegregation också kan ha sin grund i demografiska orsaker, vilket är någonting som inte talas lika mycket om när man pratar om segregation. Den demografiska segregationen kan exempelvis bero på att människor på grund av kategoriseringar som exempelvis ålder, kön och hushållstyper samlas till ett visst bostadsområde. Demografisk segregation kan däremot kopplas till etnicitetssegregationen till följd av att det finns invandrade familjer som består av relativt många familjemedlemmar, vilket skiljer sig från den norm som finns i Sverige. I denna studie kommer vi att ägna oss åt socioekonomiska segregeringen eftersom det är direkt kopplat till syftet. Orsaken till att den socioekonomiska segregeringen är vid intresse att poängtera i studien är för att urvalet som inkluderas i studien lever i dessa miljöer. Studien har dessutom i syfte att belysa forskningsdeltagarnas
upplevelser och erfarenheter kring deras bostadsmiljöer samt reaktioner och fördomar som kan tänkas tillkomma med grund i bostadsmiljön.
4.2 Medierapporteringen av socioekonomiskt utsatta områden
Ericsson, Molina & Ristilammi, 2002) indikerar att det svenska samhällets urbaniserings- samt globaliseringsprocessen har utvecklats mycket de senaste decennierna, vilket resulterat i stora förändringar för samhället i stort. Olika exempel på sådana processer är arbetskrafts- och flyktingmigrationen som har medfört att det numera är en tredjedel av landets befolkning som bosatt sig i Sveriges tre största städer. Idag lever ungefär 3 miljoner invånare i eller kring Stockholm, Göteborg och Malmö och en stor andel av dessa invånare har utländsk bakgrund. Inom storstäderna och i närliggande regioner finns ett antal bostadsområden som pekats ut som socioekonomiskt utsatta vilket varit ett resultat av Miljonprogrammet. När
Miljonprogrammets första bostäder blev färdigbyggda och bebodda inleddes debatten i massmedia och här diskuterades bland annat planeringen av projektet, byggandet av
bostadsområdena och den allmänna miljön inom dessa områdena. Livsmiljön i dessa områden blev en central diskussion inom massmedia och det talades mycket om de sociala problemen som byggandet medfört samhället. Föreställningarna om bostadsområdena såväl som
föreställningarna om dess invånare med utländskt påbrå har därmed skapats till följd av alla diskussioner och debatter inom massmedia. Den tolkningen media gör av
miljonprogramsområdena kan utöver att påverka utomstående människors uppfattning av socioekonomiskt utsatta områden även resultera i att de berördas syn på sina egna områden påverkas (a.a.).
Dahlstedt (2017, s. 343) menar på att medieframställningen av boende i socioekonomiskt utsatta områden kan medföra att en persons självbild förändras, oftast på ett negativt vis, eftersom en kan uppleva att en tillskrivs negativa egenskaper. De negativa egenskaperna boende tillskrivs kan grunda sig i att man lever i- eller kommer från ett område med
omfattande sociala problem. I en studie som genomförs av Dahlstedts inkluderas ungdomar där det beskrivs finnas en annan syn på problematiken som finns i förorterna bland invånarna som lever i miljön. Till skillnad från hur media porträtterar förorten beskriver en respondent platsen som en trygg och familjär plats. Respondenten menar på att den bilden som finns av förorten inte är rättvis, personer som lever och bor i liknande miljöer har en annorlunda uppfattning. Det går inte att undkomma att det förekommer kriminalitet och våld men utomstående och media gör det mer extremt än vad det egentligen är menar respondenten. Respondenten betonar även att den bilden som finns av förorterna gör mer skada än vad aktörerna kanske tror. Ungdomarnas syn på framtiden och deras drömmar uppfattas som begränsade då de uttrycker att bostadsområdet de bor i utgör hinder och svåra utmaningar för den enskilde (a.a. s. 344). Köldegård Stjärne, Frtizell, Brännström, Estrada och Nilsson (2007, s. 157) bekräftar respondenternas resonemang från Dahlstedts studie om att externa aktörer som exempelvis medias förutfattade meningar om socioekonomiskt utsatta områden påverkar individerna som bor i området genom att skapa hinder för deras framtid.
4.3 Utanförskap
Sernhede (2002) beskriver begreppet utanförskap som en term som beskriver klasskillnader som idag visas tydligt utifrån den samhällsstruktur och samhällshierarkin som råder. Att
individer upplever ett utanförskap är vanligt och det innebär således att dessa personer upplever marginalisering. Utifrån observationer och studier som genomförts av Sernhede förklaras det att ungdomar med utländsk härkomst upplever en känsla av att dessa har ett avvikande beteende i samhället. När det finns en känsla av utanförskap kan det även resultera i att ungdomar har en bristande tillit till samhällsaktörer och samhället överlag då det kan upplevas att en känsla av att inte bli inkluderad hos unga som lever i ett utanförskap. Känslan av att inte bli inkluderad kan kopplas till en uppfattning kring att en inte blir sedd eller
respekterad. I relation till den bristande tilliten kan även ungdomar känna en känsla av att de dels inte passar in i det som anses vara normen men även få en bristande självkänsla vad det gäller förutsättningar och framtiden. Ett utanförskap kan å andra sidan även skapa en trygghet för folk inom denna grupp. Denna grupp kan känna en stark gemenskap med andra
människor som likaså lever i ett utanförskap. Ungdomar kan se bostadsområdet som en miljö som betraktas som trygg där likasinnade människor bor, och som besitter samma position som en själv i samhället (a.a.).
Individer som befinner sig i miljöer som präglas av ekonomisk utsatthet samt utanförskap löper större risk för att hamna i missbruk och kriminalitet. För att motverka att unga personer hamnar i ogynnsamma kretsar krävs det att samhället rustar upp med förebyggande resurser för att förhindra sociala utestängningar. Det är av stor vikt att socialtjänsten berikas med mer kunskap och resurser för att kunna identifiera riskfaktorer vid utredningar av barn som befinner sig i sådana miljöer (Socialstyrelsen, 2020). Baumberg (2015, s. 190) visade i en studie att respondenterna upplever skam som grundar sig i miljön de bor i samt att känslan av skam påverkar deras förutsättningar i samhället. Dahlstedt (2018, s. 141) menar på att det ibland kan förekomma svårigheter för en förortsbo att inte upprätthålla den bilden som finns av invånarna som lever i ett socioekonomiskt utsatt område. Med grund i att denna grupp i samhället talas om som en avvikande kategori. Dahlstedt indikerar att unga personer kan både ofrivilligt och frivilligt förhålla sig till massmedias föreställningar om den miljön de befinner sig i. Det innebär att unga personer ibland inte vet bättre än att upprätthålla medias bild som finns av denna grupp då upplevs att det är vad som förväntas av dom. Medan andra unga personer kan väljer att upprätthålla medias bild av fri vilja. Det förklaras att det nästintill är omöjligt att inte upprätthålla de dominerande narrativen som existerar. Dahlstedt och Frempong (2018, s.30) poängterar att en ”vi” och ”dem” känsla skapar en gemenskap för de individer som upplever att de befinner sig i ett utanförskap. De menar på att området kan upplevas som en plats där de välkomnas till skillnad från andra stadsdelar i samhället (Lindebäck & Sernhede, 2010). Att främja unga personer från socioekonomiskt utsatta områden är av enorm vikt, aktörer bör arbeta med att implementera resurser i förorterna. Genom att unga ges möjlighet till att utvidga sina sociala nätverk ökar även förutsättningarna för framtida karriärer i samband med att känslan av utanförskap minskar (Macdonald & Shildrick, 2007).
4.4 Riskfaktorer
Det går inte att blunda för de sociala utmaningar som finns i Sveriges socioekonomiskt utsatta områden. Utifrån tidigare forskning är det möjligt att identifiera riskfaktorer som kan påverka invånarna som lever i dessa miljöer. Dahlstedt (2017, s. 342) lyfter upp de lokala aktörernas syn på invånare som befinner sig i socioekonomiskt utsatta områden och menar på att den höga arbetslösheten i bostadsområdet är en orsaksförklaring till att det framgår brister i föräldrarnas ansvar samt uppfostran av respektive barn. En rektor i en skola deltar i studien där han indikerar på att det finns ett bristande engagemang av föräldrarna i bostadsområdet. Av det som framgår i studien beskrivs föräldrar från socioekonomiskt utsatta områden som passiva snarare än aktiva i jämförelse med andra lokala områden. Lozic (2016, s.159) menar på att föräldrarnas passivitet inte nödvändigtvis betyder att det finns brister i föräldraskapet. Det kan finnas situationer där det inte finns utrymme till att utöva handlingar som en förälder egentligen strävar efter. Faktorer som psykosociala tillstånd som medfört bristande
ansvarstagande kan vara en förklaring till att föräldrarna inte är tillräckligt aktiva i deras barns liv. Det är förekommande att invandrare som har flytt till Sverige inte haft möjligheten till att bearbeta sina trauman vilket kan leda till konsekvenser som skapar hinder i deras föräldraskap. Brännström (2012, s. 327) antyder på att en huvudfaktor till att utsatta områden anses ha den negativa bilden som finns är med grund i invånarna som befinner sig i den miljön. Brännström förklarar vidare att det finns en skillnad på beteende hos individer från socioekonomiskt utsatta områden och personer från välbärgade stadsdelar. En
förklaringsfaktor till varför beteendet är annorlunda är till mestadels de oproportionerliga resurserna som finns i utsatta områden som utgör att det inte finns möjlighet till att en livsstil som betraktas som anständig i jämförelse med andra resursstarka områden i Sverige. I relation till Brännströms resonemang kring de oproportionerliga resursfördelningarna i olika stadsdelar lyfts det upp i en studie av Macdonald och Marsh (2004) att unga som går i skola i socioekonomiskt utsatta områden upplevde brister i sitt lärande. Flertal deltagande i studien uttryckte att det fanns en önskan om en skolgång där de kunde nå högre mål men upplevde att de varit begränsade med grund i att det inte fanns utrymme för utveckling. En respondent från England menar på att de aldrig fick hemläxor under en femårsperiod och det gick även till en gräns där han fick fråga efter hemläxor. Respondenten uttrycker att det framkom en känsla av att lärarna inte riktigt brydde sig (a.a). Utifrån det som framgår i tidigare forskning är det möjligt att dra slutsatsen om att det finns riskfaktorer som kan påverka invånare som lever i Sveriges socioekonomiskt utsatta områden. Vi anser att det är av hög relevans att nämna dessa faktorer som kan tänkas bidra till en utökad förståelse kring varför människor som lever i socioekonomiskt utsatta bostadsområden riskerar att råka hamna utanför samhället.
5. Teoretiska utgångspunkter
I följande avsnitt kommer det föreligga redovisningar av teoretiska utgångspunkter som studien kommer att utgå utifrån. De teorier/begrepp som valts är stämplingsteorin, diskurs och “vi och de Andra”.
5.1 Stämplingsteorin
Goldberg (2010) indikerar på att stämplingsteorin är en sociologisk teori som avser att belysa ett samspel mellan avvikare i relation till icke-avvikare. Det betonas däremot att avvikelse hos en inte anses vara en egenskap hos en individ utan att det uppstår i interaktionen med andra människor. En negativ påföljd som sker när en individ vid upprepade tillfällen möter negativa reaktioner från omgivningen är att en bristande självbild konstrueras i relation till att denne inte överensstämmer med samhällets normer.
Goldbergs avvikarkarriärmodell & stämpling
Självbild anses vara ett centralt begrepp inom stämplingsteorin enligt, Goldberg (2010) som indikerar på att det finns olika relationer i människans liv som påverkar självbilden. De olika relationer som en människa har utgör även deras signifikanta andra, hos ett barn är det oftast föräldrarna som blir deras första. Signifikanta andra är ett begrepp som betonas i denna teori där det förklaras att individens föräldrar betraktas som den viktigaste signifikanta andra. Hos ett barn är föräldrarna de första personerna som är delaktig i formandet av barnets självbild, med tiden interagerar barnet med allt fler personer som kommer att inneha roller som
signifikanta andra vilket således innebär att dessa personer också har en påverkan i individens självbild. Vid interaktioner med signifikanta andra där det föreligger upprepade reaktioner kan det således leda till att en negativ självbild utvecklas. Det kan tänkas att individen upplever att ens egna beteende inte speglar den bild som samhället har (a.a.)
Goldberg (2010) förklarar att när en människa i olika interaktioner möter upprepade negativa reaktioner från den omgivning som den befinner sig i exempelvis skola, jobb eller inom familjen så leder det dessvärre till att en negativ självbild utvecklas. Stämpling kan ges i uttryck på olika sätt några exempel är individens sociala status, psykisk/fysiskt
funktionshinder, individens etnicitet eller handlingar.
De fyra stadier som redovisas i Goldbergs (2010) avvikarkarriärmodell:
- Primär stämplng
Goldberg (2010) beskriver det han benämner som primär stämpling när en människa redan som barn motstrider sig mot samhälleliga normer. Det beskrivs att alla barn ibland är trotsiga trots att det inte finns någon vidare eftertanke eller avsikt kring handlingen. Det menas på att en människa redan tidigt som barn kan påvisa ett avvikande beteende men det kan förklaras genom att det ännu inte finns tillräckligt med kunskap kring vad samhällets regler och normer är. Med grund i det avvikande beteendet som ett barn kan uppvisa, utvecklas självbilden hos barnet utifrån de reaktioner som barnet får av
föräldrarna. Goldberg beskriver att ifall föräldrarna ger återkommande respons som anses vara negativa innebär det således att barnet riskerar att utveckla en negativ självbild. Det betonas att det är de föräldrarna som utgör grunden hos ett barns utvecklande av självbild, därmed innebär det att den första stämplingen kommer från föräldrarna.
- Samhällelig stämpling
Det andra stadiet i Goldbergs (2010) avvikarkarriärsmodell är samhällelig stämpling som beskrivs föreligga i individens interaktioner med andra personer ute i samhället. Det förtydligas att en individ som sedan tidigare utvecklat en negativ självbild som orsakats av föräldrarna, är risken att individen upplever en fortsatt stämpling i andra interaktioner.
- Sekundär avvikelse
Goldberg (2010) beskriver att det tredje stadiet i modellen ges i uttryck när en individ är införstådd och medveten om samhällets regler och normer, trots att det finns ett
medvetande kring det som anses vara socialt accepterat så upplevs det även finnas en förståelse kring att en själv påvisar ett normbrytande beteende. Goldberg indikerar på att en sekundär avvikelse har sin utgångspunkt i det som beskrivs vara en negativ självbild som blivit en påföljd av stämplingen. Det handlar främst om att en individ har ett
medvetande kring vilka handlingar som anses vara korrekta och inkorrekta men påverkas av självbilden som betraktas vara negativ. Det betonas att en människa besitter en negativ syn på sig själv och därmed uppvisar brister i sin självbild, kan ha det enkelt för att acceptera den bild andra människor har om en. Det förklaras att en person som utvecklat en negativ självbild inte reagerar i samma utsträckning som en människa med en positiv självbild när det kommer till reaktioner från övriga i samhället (a.a).
- Avvikelsespiralen
Avvikelsespiralen är det steget i spiralen som anses vara en försämring av den sekundära avvikelsen. I det stadie anses individens beteende vara avvikande i flera olika aspekter. Det kan tolkas som någon form av ond cirkel som består av en negativ självbild, en känsla av misslyckande i samband med att individen möter en rad olika negativa reaktioner av människor i olika interaktioner. I samband med en ond cirkel möter individen alltfler
misslyckande och därmed konstrueras ytterligare stämplingar. När en individ ständigt möter motgångar blir det svårt att upprätthålla en positiv självbild och istället förstärka den negativa självbilden (Goldberg, 2010).
5.2 Diskurs
Begreppet diskurs handlar om språkets betydelse och dess påverkan på människors
förhållningssätt gentemot det som uppfattats vara verkligheten (Healy, 2014, s. 211–212). En diskurs har en direkt påverkan på normerna i samhället och uppfattningarna om olika
fenomen. Människors uppfattning om ett visst fenomen kan ha styrts och definierats baserat på hur diskursen gällande fenomenet har sett ut. En diskurs kan alltså bestämma huruvida ett fenomen betraktas vara normalt eller onormalt utifrån hur det talas om det. Vidare kan en diskurs även ändras och utvecklas med åren vilket resulterar i att människors
verklighetsuppfattning likaså ändras och formas utefter den nya diskursen. Ett begrepp som kan användas för att beskriva diskurs ytterligare är begreppet makt, som utövas när den rådande diskursen utspelar sig eftersom språket har en inverkan på människors
verklighetsuppfattning (Healy, 2014, s. 212–213). När man talar om diskurser är det väsentligt att vara medveten om maktens konstanta närvaro, särskilt eftersom diskursens
konsekvenser bland annat kan utmynna i en tydlig maktfördelning mellan aktören som talar och fenomenet som det talas om (a.a.). Mattson (2017) beskriver att det är vanligt att det är vita, medelklassmän och västerländska män som ligger bakom den kunskap som produceras och blir tillgängligt för samhället att ta del av, vilket kan innebära att människor som inte tillhör denna grupp i samhället hamnar i skuggan i relation till att deras kunskap och
verklighet osynliggörs. Detta kan innebära att människor som har en underordnad position i samhället inte har samma förutsättningar till att synliggöra sin kunskap (a.a.) Den med makt kontra den utan makt är en maktfördelning som kan urskiljas i denna studie när man ser på medias roll kontra invånarna från socioekonomiskt utsatta områden. Med grund i det faktum att media styr diskurser som finns om socioekonomiskt utsatta områden kan man anta att berörda personer upplever en ojämn maktfördelning sinsemellan vilket kan medföra flertalet konsekvenser. Det är av stort värde att ha begreppet diskurs i åtanke vid utformningen av denna studie eftersom rapporteringen av bostadsområdena kommer att vara ett av de mest framträdande temana i texten. Eftersom studien strävar efter att lyfta unga vuxnas upplevelser av medias rapportering av deras bostadsområden är det väsentligt att inneha förkunskap om den makten som diskursen besitter. För vissa personer kan diskursen och makten som
diskursen besitter upplevas som något oerhört påtagligt. Det är tydligt hur denna makt ter sig i verkligheten eftersom makten som media besitter kan skapa omfattande konsekvenser för berörda personer. Studien går inte att förstå på rätt sätt utan att veta vikten av den makt som media har över invånarnas verklighetsuppfattning. Det är av detta skäl som begreppet diskurs är relevant för att förstå frågan gällande medierapporteringen av dessa bostadsområden.
5.3 Vi och de Andra
Genom att individen upplever en känsla av skillnad samt olikheter i relation till andra, sätter det således en grund i individens konstruktion av ett subjekt som även kan definieras som att en känsla som är att ett jag och ett vi ges i uttryck. Vi jämlikt med subjektet konstrueras i relation till interaktioner tillsammans med andra där vi tydliggör en gräns som utgör en kategori som vi omfattas inom samt en kategori där andra inkluderas. Det innebär alltså att det uppstår en konstruktion av ett ”vi” som betraktas som ett subjekt som således återspeglar möten med andra individer där likheter samt skillnader framgår alltmer tydligt. “Vi och de andra” beskrivs vara binära oppositioner då det anses vara motsatspar till varandra, med andra ord innebär detta att motsatsparet är beroende av varandra och därmed konstruerar varandra. Ett exempel som lyfts upp är att en person som har en vit hudfärg definieras efter att en annan person med svart hudfärg är definierad. Människan särskiljer olika kategorier kontinuerligt vilket gör att individer som är lika varandra hamnar i en kategori och därmed utgörs en annan kategori där andra individer som är på ett annat sätt omfattas inom. Det är vid hög relevans att lyfta upp maktaspekten som ges i uttryck genom konstruktionen av olika kategorier där vissa tillhör en överordnad respektive underordnad kategori i samhället. Denna teoretiska tankegång ger goda förutsättningar till att skapa förståelse kring hur en människa kan influeras av föreställningar och normer som finns i ett samhälle i relation till att detta präglar samhällshierarkier där olika grupper tilldelas olika positioner och förutsättningar i samhället. Det betonas att ett vi och de Andra konstrueras i relation till ett vi definieras i samband med att det finns ett de Andra (Mattson, 2017). Denna studie syftar till att lyfta unga
vuxnas erfarenheter av medierapporteringen av deras bostadsområden samt dess påföljder. Eftersom målgruppen i studien kan uppleva någon form av utanförskap till följd av bilden media skapat så är denna teoretiska utgångspunkt lämplig att ha i åtanke vid studiens utformande. I studien lyfts tänkbara påföljder som kan ha skapats till följd av
medierapporteringen av bostadsområdena. Sådana påföljder kan exempelvis vara att berörda upplever sig blir kategoriserade av utomstående personer samt tilldelade sämre
förutsättningar i samhället jämfört med andra invånare.
6. Forskningsmetod
I följande avsnitt kommer det föreligga en beskrivning kring valet av forskningsmetod som nyttjas för att få studiens syfte samt frågeställningar besvarade. Detta avsnitt avser även att belysa hur vi gått tillväga för att nå ut till våra forskningsdeltagare samt vilken vetenskaplig ansats studien inspireras av. Avslutningsvis belyser vi även analysmetoden som tillämpats samt etiska övervägande.
6.1 Kvalitativ forskningsmetod
En kvalitativ forskningsmetod tillämpades i genomförandet av denna studie. Denna
forskningsmetod avser att ge forskningsdeltagare en miljö där den kan besvara frågorna som ställs utifrån personliga erfarenheter och syn på världen. Vi ansåg att det var angeläget att främja en trygg miljö där intervjuerna hölls för att de medverkande skulle uppleva att de kunde besvara frågorna ofiltrerat. För att insamla den data som eftersträvades i studien hade intervjuerna en semistrukturerad karaktär. Det som karaktäriserar en semistrukturerad intervjumetod är sättet som frågorna formuleras och som indikerar att forskaren eftersträvar en öppenhet inför de medverkande personerna i studien. Det som anses känneteckna en semistrukturerad intervju är att den anses vara av en ostrukturerad karaktär där det centrala ligger i att undersöka forskningdeltagarnas syn på världen. I en semistrukturerad intervju finns det vanligtvis olika teman som ska lyftas upp. Detta benämns även som en
intervjuguide. Det beskrivs finnas en frihet hos forskaren vid utförandet av intervjuerna då frågorna inte nödvändigtvis behöver ställas i kronologisk ordning utan det går att göra som man själv önskar (Bryman, 2018). Kvale och Brinkeman (2014) menar på att den kvalitativa forskningsmetoden avser att ge en utökad förståelse för hur individer ser på världen i relation till dess konstruktion. De medverkandes subjektiva verkligheter främjas i denna intervjumetod.
6.2 Urval
Studien involverar sex forskningsdeltagare som var mellan 18–25 år samt uppvuxna och bosatta i ett av Sveriges socioekonomiskt utsatta bostadsområde. Studien är inte begränsad till ett specifikt bostadsområde utan att den riktar sig till unga vuxna personer i socioekonomiskt utsatta områden. Bryman (2018) redogör för ett målinriktat urval som en urvalsmetod inom kvalitativ forskning där respondenter väljs ut på ett strategiskt vis.
dessa personer bör vara relevanta för studiens syfte. Genom att ha ett målinriktat urval vid denna undersökning var det enklare att komma i kontakt med personer vars livserfarenheter kan tillföra empirin värdefulla berättelser. Det förutsatte även att vi fick resonemang
avseende medias framställning av socioekonomiskt utsatta bostadsområden. För att nå ut till potentiella forskningsdeltagare publicerades inlägg på Twitter och Facebook där det framgick en kort sammanfattning av studiens syfte samt krav som bör uppfyllas för att medverka i studien. Urvalskriterierna som används för inklusion är att forskningsdeltagarna bör uppfylla kriterierna kring åldern som studien kräver, identifiera sig som man eller kvinna samt vara från ett socioekonomiskt utsatt område. Urvalskriterier som tillämpas för exklusion i studien är att forskningsdeltagarna under studiens genomförande ska vara uppvuxen samt bo i ett socioekonomiskt utsatt område. En ytterligare exklusion är att vi inte eftersträvar att inkludera forskningsdeltagare som enbart bor i ett socioekonomiskt utsatt område under en tillfällig period med grund i exempelvis studier, jobb eller annat. Intervjuerna genomfördes individuellt då det eftersträvades att få ta del av deltagarnas individuella erfarenheter och syn på hur man påverkas av medias porträttering av respektive bostadsområde. Till följd av den rådande pandemin utfördes samtliga intervjuer via videokonferenstjänsten Zoom vilket ansågs vara ett bra och smidigt alternativ. Flera av respondenterna arbetar eller studerar hemifrån och kunde enkelt ansluta till ett videomöte med forskarna vid planerad tid.
Intervjuerna varade mellan 20-30 minuter vardera vilket var kortare tid än vad forskarna hade förväntat sig. Forskarna hade primärt avsatt cirka 60 minuter för varje intervju i syfte att undvika den eventuella risken att tiden inte skulle räcka till. Eftersom att vi strävade efter att inkludera sex forskningsdeltagare så valde vi att involvera de första som hörde av sig till forskarna efter att vi publicerat inlägg på både Facebook och Twitter. Totalt var det nio personer som kunde tänka sig att medverka i studien men vi valde som sagt de som var snabbast med att höra av sig.
6.3 Bearbetning av data
Forskarna använde sig av inspelningsmaterial som tillhandahölls av universitetet när
intervjuerna genomfördes. Samtliga intervjuer spelades in och materialet överfördes sedan till forskarnas datorer och förvarades i skyddade mappar för att förhindra att icke behöriga får tillgång till detta. Inför analys har forskarna lyssnat på intervjuerna och därefter transkriberat. Det inspelade materialet togs bort från enheterna efter att transkriberingen slutförts. Bryman (2018) skriver att transkribering av material utgör goda förutsättningar för att forskarna ska ha möjlighet till att förstå samt analysera materialet på ett djupare vis. Forskarna skrev ut transkriberingarna i Word dokument.
6.4 Hermeneutik
Studiens vetenskapsteoretiska ansats utgår från hermeneutiken. Denna ansats valdes då studien syftar till att uppnå en förståelse kring hur respondenternas självkänsla påverkas till följd av medias rapportering av respektive bostadsområde. Genom att bibehålla ett
hermeneutiskt förhållningssätt gavs det goda förutsättningar för forskningsdeltagarna att dela med sig av sina erfarenheter och tankar i relation till den förförståelsen som forskarna besatt.
Vi som är författare till studien har själva vuxit upp i socioekonomiskt utsatta områden och det är den främsta anledningen till vårt intresse för detta ämne. Vi har även bevittnat hur medias framställning av bostadsområden har skapat konsekvenser för människor som lever i dessa miljöer. Bryman (2018) beskriver hermeneutiken som att man tolkar och uppfattar människors handlande i syfte att erhålla fördjupad kunskap kring dennes perspektiv om olika fenomen (a.a.). Eftersom denna studie syftar till att erhålla kunskap om unga vuxna personer från socioekonomiskt utsatta områdens individuella erfarenheter så kan den hermeneutiska ansatsen hjälpa forskarna att få en inblick i respondenternas värld. Hermeneutik är därmed tillämpbar i denna studie på grund av att vi anser att det finns ett behov av fördjupad kunskap om den tänkta målgruppens erfarenheter. Vidare förklarar Bryman (2018) hur det
hermeneutiska förhållningssättet även går att applicera när man ska tolka data som visar sig i textformat, vilket datan i denna studie är eftersom intervjuerna transkriberas av forskarna. Andersson (2014) beskriver nyfikenhet såväl som emotiv öppenhet som goda egenskaper att inneha när man studerar utifrån hermeneutiken eftersom det kan frambringa möjligheter att utöka sin förförståelse för fenomenet som studeras. Vidare kan dessa egenskaper även ge goda förutsättningar för studiens resultat till följd av att man som forskare med sin nyfikenhet och öppenhet har strävat efter att få ett helhetsperspektiv (a.a.). Vid genomförande av
intervjuerna visade forskarna hänsyn till Anderssons resonemang kring nyfikenhet och öppenhet genom att ställa frågor kring respondenternas svar. Detta upplevdes vara en god förutsättning då det blev tydligt att respondenten öppnade upp sig alltmer och kände sig bekväma i det rum som intervjuerna hölls.
6.5 Analysmetod
Tematisk analys är en av de vanligaste analysmetoderna inom kvalitativ forskning och syftar till att lyfta respondenternas uttalanden med hjälp av att urskilja teman och mönster i deras utsagor (Bryman, 2018). Med utgångspunkt i respektive insamlade data ska forskarna identifiera olika teman och därefter analysera dessa i syfte att urskilja särskilt utmärkande egenskaper. En tematisk analys innebär att det finns en indexering såväl som ett
kodningsschema där forskarna undersöker ifall det föreligger likheter mellan de olika respondenternas berättelser och de utskrifter som skapats. Bryman förespråkar att forskarna även kan utarbeta ett sådant index genom att dela upp empirin i centrala teman och delteman. En vanlig strategi inom tematisering är att det inledningsvis identifieras ungefär ett tiotal teman. Dessa teman kan utgå ifrån exempelvis forskarnas förväntningar och som slutligen eventuellt bekräftas av respondenternas utsagor. Kodning är en central faktor vid tematiska analyser och kan göras genom att forskarna lägger särskilda etiketter och rubriker på mindre delar av texten (a.a.). Denna analysmetod var relevant för det studien ämnade att undersöka och därmed tillämpades detta eftersom det fanns en tanke kring att återupprepande teman i respektive respondents intervjusvar skulle uppstå. Vid transkribering av intervjuerna var det tydligt vilka teman som varit återupprepande. Forskarna dokumenterade textmaterialet och identifierade därmed olika teman i samband med att vi anonymisera information som inte varit väsentligt att inkludera i resultat/analys.
6.6 Tillförlitlighet och äkthet
Eftersom denna uppsats vilar på en kvalitativ metod kommer de två termerna tillförlitlighet och äkthet att presenteras härnäst. De två termerna används för att mäta kvalitén i arbetet och motsvarar vad som inom kvantitativ forskning brukar benämnas som validitet, reliabilitet och generaliserbarhet (Bryman, 2018).
Bryman (2018) skriver att kriteriet tillförlitlighet består av fyra komponenter som alla innefattas av särskilda egenskaper. Dessa komponenter är trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet samt konfirmalitet. Trovärdighet innefattas av att läsaren ska tro på det hen läser i studien och att informationen som ges ska vara transparent, vilket görs genom att
informationen framförs på ett tydligt sätt utan att någon information undanhålls. Vidare handlar trovärdighet dessutom om att alla delar av datainsamlingsprocessen samt analysen av datamaterialet presenteras på ett lämpligt vis genom att exempelvis presentera för läsaren om eventuella regler och riktlinjer som har behövts tas hänsyn till (a.a.). Studiens forskare har tagit hänsyn till trovärdighetskriteriet genom att dels inte undanhålla någon information men även genom att ha följt ovanstående etiska principer såväl som andra riktlinjer. Pålitlighet är ytterligare en komponent som ingår i tillförlitlighetskriteriet och enligt Bryman (2018) så handlar pålitlighet om huruvida forskningsprocessen granskas av utomstående personer som bedömer kvalitén på studien och ger forskarna någon form av handledning under förfarandet (a.a.). I denna studie har pålitligheten appliceras till följd av att forskarna har erhållit
kontinuerlig handledning av handledare under hela forskningsprocessen i syfte att höja kvalitén på studien. Komponenten konfirmalitet omfattas av forskarens strävan efter att vara så objektiv som möjligt vid utformandet av studien (Bryman, 2018). Eftersom en fullvärdig objektivitet är svåruppnåelig är det väsentligt att forskaren åtminstone handlar i god tro och inte låter subjektiva värderingar påverka forskningsprocessen på något vis (a.a.). Forskarna har genomgående strävat efter att se förbi sina personliga åsikter och värderingar för att undvika risken att bli partiska vid genomförandet av studien.
Slutligen är dessutom överförbarhet en komponent inom tillförlitlighetskriteriet. Bryman (2018) förklarar att överförbarhet motsvarar det som generaliserbarhet innefattas av, alltså i vilken utsträckning undersökningen kan genomföras i andra sammanhang utöver det sammanhanget som presenteras i denna undersökning (a.a.). Denna studie har undersökt en mindre grupp personer och studien har även utgått ifrån ett begränsat antal bostadsområden och det kan vara svårt att generalisera kvalitativdata med sådana knappa förutsättningar. Forskarna har därav varit särskilt noggranna med sin presentation av urvalsgruppen och studieresultatet då strävan efter att uppnå hög potential för överförbarhet fortfarande är aktuell.
Precis som tillförlitlighetskriteriet så består även äkthetskriteriet av ett flertal komponenter och en ”rättvis bild” är en av dessa komponenter (Bryman, 2018). Inom detta kriteriet ska man fokusera på att tolka respondenternas utsagor på rätt vis genom att sträva efter att förstå den berördes äkta tankar (a.a.). Som tidigare nämnt har forskarna haft som plan att den forskare som genomför intervjun även ska transkribera samma material. Tidigare
argumenterades det för att detta gjordes på grund av att denne personen förstår kontexten bättre och kan ha eventuella ansiktsuttryck och kroppsspråk i åtanke vid transkribering. Ytterligare åtgärder som vidtagits med äkthetskriteriet i åtanke har varit att respektive forskare genomfört transkriberingarna samma dag eller dagen efter intervjuerna ägt rum, för att mötet skulle vara färskt i minnet. Båda forskarna ansåg att detta var en välplanerad strategi med hänsyn till kriteriet äkthet.
6.7 Etiska övervägande
En central aspekt inom studien är etiska överväganden som tas hänsyn till under studiens gång. Eftersom forskningen har en betydande roll i samhället är det av stor vikt att vid alla lägen under undersökningsprocessen ta hänsyn till vilka påföljder som kan tänkas tillkomma. Detta avser respondenterna, forskningsfältet såväl som samhället i stort (Vetenskapsrådet, 2017). Vetenskapsrådet (2017) presenterar fyra etiska huvudkrav som på olika sätt fyller en funktion i att skapa vetenskapliga studier och dessa är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet. Informationskravet beskrivs vara ett krav på att samtliga respondenter ska informeras om studiens övergripande syfte såväl som deras roll i undersökningen. Informationskravet innefattar dessutom av att forskarna bör meddela dessa personer att deras medverkan i studien är frivillig. Vidare omfattas samtyckeskravet av att samtliga respondenter ska godkänna ett samtycke till medverkan i studien. Detta samtycke ska på ett tydligt vis visa den berörde att den närhelst har möjlighet att återkalla sin
medverkan. Konfidentialitetskravet innebär ett krav på att all hantering vad gäller
identifierbara uppgifter om respondenter, som exempelvis namn, ska hanteras och bevaras på ett säkert vis. Det omfattas därmed i konfidentialitetskravet att respondenterna ska
avidentifieras. Nyttjandekravet syftar till att respondenternas personuppgifter såväl som den insamlade datan inte får användas i andra syften än det syftet som uppgetts (a.a.). Innan intervjutillfällena mottog samtliga respondenter ett informationsbrev med information gällande dels studiens syfte men även information om att deltagandet är frivilligt och att de när som helst under studiens gång har rätt att avsäga sitt deltagande. Vidare framgick det även att individen förblir anonym och att all material hanteras med försiktighet av forskarna och enbart av forskarna. Informationsbrevet avslutades med ett godkännande till personens medverkan i form av en underskrift från respondenten. Vid intervjutillfället informerades även individen att forskarna planerat att nämna bostadsorten i studien vilket samtliga
respondenter godkände. Forskarna meddelade dessutom respektive respondent att ytterligare egenskaper som kommer att framgå gällande personen är dennes ålder samt dennes
huvudsakliga sysselsättning, alltså ifall denne exempelvis är studerande eller arbetande. Samtliga respondenter samtyckte till att både involvera deras bostadsområde, deras ålder såväl som deras huvudsakliga sysselsättning.
Bryman (2018) förklarar att det vid intervjuer kan föreligga brister som på olika vis kan ha en påverkan på studien till följd av missförstånd och felaktiga tolkningar av olika uttalanden. Sådana feltolkningar riskerar att uppstå när forskningsdeltagarna uppfattar forskarnas intervjufrågor på fel vis eller när forskningsdeltagarnas svar på frågorna tolkas av forskarna på ett vis som egentligen inte var menat. Vid vissa fysiska intervjutillfällen riskerar även
situationen i sig att göra forskningsdeltagare obekväma vilket kan resultera i att svaren som de uppger blir otydliga och tunna. Ett sådant scenario riskerar leda till att
forskningsdeltagarna inte blir nöjd med utsagorna som uppgetts och blir därav missnöjd med studiens resultat såväl som sin insats till studien. Vidare är ytterligare ett etiskt problem som kan uppstå att forskningsdeltagare på något vis inte anser att dennes utsagor stämmer in på någon del av den insamlade empirin när denne tar del av den färdiga studien. Detta kan leda till att personer med liknande attribut, som inte är en del av studien men som ingår i samma målgrupp som studiens syfte undersöker, inte heller kan relatera till vad som framgår i studiens resultat. Det etiska problemet i en sådan situation är att studien riskerar bidra till en känsla av besvikelse hos målgruppen eftersom deras verklighet har förvrängts till något som de inte anser stämmer in hos sig själva och som de inte känner igen sig i (a.a.) I denna studie har forskarna haft forskningsetiska problem i åtanke vid utformandet av exempelvis
intervjufrågor men även vid intervjutillfället med respektive deltagare. Vid utformandet av intervjufrågor har forskarna strävat efter att formulera sig på ett tydligt vis och undvikit att använda alltför komplicerade ord i syfte att underlätta för kommuniceringen under intervjun. Genom att utforma forskningsfrågor på ett bra vis kunde forskarna minska risken för
medverkande att uppfatta forskarna fel och även tvärtom. Vidare strävade forskarna även efter att göra respondenten så bekväm som möjligt genom att bland annat föra ett kortare samtal innan intervjuns start för att få denne att känna sig välkomnad och trygg. Denna metod var att föredra eftersom forskarna ansåg att risken var hög att personen skulle bli obekväm ifall intervjun startade omgående samma stund som videosamtalet startade. Forskarna har strävat efter att göra medverkande personer så nöjda som möjligt med sin insats till studien och önskar att dessa personer även blir nöjda med studiens slutgiltiga resultat.
All insamlad data såväl som personliga uppgifter om forskningsdeltagare har behandlats enligt konfidentialitetskravet i syfte att säkerställa medverkande personers integritet. Forskarna har genomgående under forskningsprocessen haft ett förhållningssätt som innefattas av öppenhet, trygghet såväl som bekvämlighet, i syfte att motverka att etiska problem ska uppstå. I denna studie har forskarna även haft som plan att den forskare som genomför intervjun även ska transkribera samma material, eftersom denne förstår kontexten och kan ha eventuella ansiktsuttryck och kroppsspråk i åtanke. Vidare är det väsentligt att forskningsdeltagarens subjektiva erfarenheter lyfts fram i studien och att personens
uttalanden och åsikter inte har missförståtts eller förvrängts av forskarna. För att motverka att ett sådant problem uppstår har forskarna valt att lägga ner stor vikt vid att formulera enkla frågor i syfte att minska riskerna för feltolkning. Studien är etiskt försvarbar genom att forskarna har haft etiska dilemman i åtanke under hela forskningsprocessen; vid
förberedelserna, vid intervjutillfällena såväl som vid publiceringen och genom att de aktivt försökt motverka förekomsten av dessa. Rienecker och Jørgensen (2018) skriver att en
studies forskningsdeltagare eller institutioner ska anonymiseras ifall det inte framgår att dessa vill vara framträdande. Oavsett vilket fall som gäller ska det tydligt framgå för medverkande personer att forskarna vill personerna väl och att medverkande personer genomgående visas hänsyn till.
8. Studiens resultat och analys
I det följande kapitlet redovisas studiens resultat. För att underlätta för läsarna presenteras forskningdeltagarna genom att benämna de som exempelvis ”respondent 1, respondent 2,
osv” samt inkludera kortare beskrivning av respektive deltagare som omfattar bland annat
ålder och bostadsområde. Vi har även avidentifierat deltagarna genom att inte utelämna namn på dessa samt namn på projekt som har uppgetts. Däremot nämns bostadsområdet
respondenten kommer ifrån, detta för att belysa medias roll hos boende i socioekonomiskt utsatta områden oberoende av bostadsområde i Sverige.
Resultatet och analysen kommer innefatta fyra olika teman som kommer att benämnas som:
boendes uppfattning av medias porträttering av bostadsområdet, skildringar mellan medias utsagor, medias påverkan hos människor från socioekonomiskt utsatta områden samt
förutsättningar och hinder i samhället. Det innebär således att forskarna har valt att redovisa
resultatet utifrån dessa teman.
8.1 Presentation av studiens forskningsdeltagare
Respondent 1 är en kvinna som för närvarande studerar på universitetet. Hon har bott i det
socioekonomiskt utsatta området Gottsunda i Uppsala hela sitt liv.
Respondent 2 är en kvinna från Eskilstuna som är uppvuxen i både Nyfors och Fröslunda.
Respondenten är född i Sverige och studerar idag på universitetet.
Respondent 3 är en kvinna från Vivalla i Örebro och hon studerar på universitetet.
Respondent 4 är en man som bott i Vivalla i Örebro sedan nio år tillbaka. Respondenten
studerar på universitetet och driver sociala projekt vid sidan av studierna.
Respondent 5 är en man från Vivalla i Örebro som för närvarande är arbetslös, men som
tidigare varit engagerad i föreningslivet och arbetat med olika ungdomsprojekt i Vivalla.
Respondent 6 är en man som är uppvuxen i Enskededalen i Stockholm. Respondenten
studerar på universitetet och arbetar även vid sidan av studierna.
8.2 Boendes uppfattning av medias porträttering av bostadsområdet
Respondenternas uppfattning av medias bild av socioekonomiskt utsatta områden skiljer sig från respondenternas egna bild av bostadsområdet. Av resultatet framgår att det är angeläget att poängtera att respondenterna mer eller mindre delar liknande uppfattning av medias sätt att resonera och skriva om socioekonomiskt utsatta områden. Respondenterna menar på att informationen som framgår i medierapporteringen inte speglar de boendes uppfattning av
området utan att det snarare är vinklat på ett negativt sätt som får förorterna att framstå som en otrygg plats.
...när det skrivs om området så är det alltid i samband med skjutning eller narkotikahandel eller att någon har blivit dömd för ett grovt narkotikabrott. Det händer positiva saker här exempelvis att de bygger om, men det
nämns aldrig sånt om mitt område i media. (Respondent 1).
Respondent 5 och 6 diskuterar liknande där de menar att media ibland även publicerar artiklar om positiva saker som förekommer i bostadsområdet i Vivalla, men att det oftast är låsta artiklar i lokaltidningen NA som får mindre rubriker och därmed mindre uppmärksamhet.
...väldigt negativt, just för att man brukar säga att vi oftast får de svarta rubrikerna och inte de positiva rubrikerna. Sen har vi som är från Örebro märkt att när det sker något positivt i Vivalla så är oftast artikeln låst,
när något negativt sker som när en bil börjar brinna så är artikeln öppen för allmänheten. Det negativa är mer tillgängligt att läsa medans det positiva är stängt för väldigt många och jag vet inte… det kanske sänder ut någon
konstig signal (Respondent 5).
En annan respondent bekräftar resonemanget ovan genom att säga: “Det kan hända att media
skriver om något bra men då är det bara små underrubriker som man knappt kan hitta till. Det ska alltid stå saker som drar negativa reaktioner till bostadsområdet och om hur dåliga vi är. ”(Respondent 4).
En respondent som kommer från bostadsområdet Enskededalen resonerar på ett annorlunda sätt där han menar på att medias rapportering av området har förändrats över tid:
Idag har det blivit någon form av ett kriminellt område, innan har det varit ganska neutralt. Vi har haft fotbollsspelare, artister, författare och basketspelare som tagit sig till Woman NBA. Men det jag känner som
väckt mest intressen är just det negativa, det har blivit klassat som ett problematiskt område som har olika kriminella nätverk. Det är mycket som inte stämmer med det som man har läst och sett de senaste åren, det är något som man får acceptera också att det pratas mycket i sekundära medier som Flashback. (Respondent 6).
Respondenten uppger sedan följande svar: ”Det är inget speciellt ord som jag alltid ser, jag
skulle säga att det främst är negativa ord bara. Det är saker som handlar om kriminalitet, droger och vapen. Det är lite det som jag känner kännetecknar mitt område i media.” (Respondent 6). En annan respondent från Gottsunda i Uppsala säger bland annat: ”Det beskrivs som en otrygg plats, väldigt otryggt… att det är en väldig mörk plats där det finns olyckliga människor som bor där. Att det inte finns så mycket lycka där liksom.” (Respondent 2).
Avslutningsvis lyfter respondent 5 fram en uppfattning om de journalister som ligger bakom artiklar och åsikter om socioekonomiskt utsatta områden som publiceras på Aftonbladet och Expressen:
Det är alltid människor som ska tala åt oss om hur vi har det i orten men aldrig någon som visar intresse för att låta oss komma till tals. Oftast är människorna som ligger bakom dessa artiklar människor som aldrig varit i Vivalla mer än att kanske handla på Ica Maxi i Eurostop. Det är alltid människor som har tusen gånger bättre
förutsättningar än en person som mig som ska tala om för resterande i samhället om hur dåligt vi har det... Hur dåligt vi mår här. Istället för att anta att vi mår dåligt så tycker jag att de här politikerna ska göra något åt de här
samhällsutmaningarna som finns och journalisterna lyfta upp det som ett samhällsproblem istället för att skapa mer fördomar mot oss.
Samtliga respondenter är överens om att medierapporteringen av socioekonomiskt utsatta områden oftast är negativ och att deras bostadsområde vanligtvis kopplas till våld, narkotika och kriminalitet i massmedia. Det finns en frustration kring att de positiva sammanhangen sällan lyfts upp och istället präglas media av terror och en bild av att invånarna lever i en otrygg miljö. Man kan konstatera att respondenterna är överens om att det finns en negativ vinkling mot förorterna och att det oftast är utomstående personer som inte har en inblick i invånarnas vardag som skriver dessa artiklar. Respondenterna uppger olika ord de beskriver vara vanligt förekommande i artiklar som handlar om bostadsområdet de kommer ifrån, ord som är förekommande i svaren av samtliga respondenter är följande:“Otrygg plats, misär,
kriminalitet, problematiskt, kriminella nätverk, droghandel, gatuvåld, mord, utsatt område, terrorism, no-go zone”. Detta resonemang går att förstås utifrån begreppet diskurs som
genomsyrar denna studie. Healy (2014 ) förklarar diskurs genom att lyfta upp den ojämna maktfördelningen som föreligger, som ett resultat av den diskurs som finns om Sveriges socioekonomiskt utsatta områden. De ojämna maktfördelningarna kan påverka grupper i samhället på ett negativt sätt där konsekvenser kan medfölja som påverkar människors livssituationer. Samtidigt är det även relevant att betona att generella sanningar utmålas genom en diskurs och detta syftar till att stimulera de överordnade samhällsaktörernas
förutfattade meningar om socioekonomiskt utsatta områden. Information som ges ut av media ses av många som kunskap, men det är viktigt att ha i beaktande att kunskap är någonting som tolkas och därmed är subjektiv (a.a.). Därmed kan begreppet diskurs återkopplas till respondenternas citat där det framgår att deras uppfattningar av medias porträttering av socioekonomiskt utsatta områden inte speglar deras vardag i bostadsområdet. När ett bostadsområde beskrivs med ord som anses vara av en negativ karaktär kan det således påverka invånarna som bor och lever i denna miljö. Informationen som framgår i nyheterna kan skapa fördomar och förutfattade meningar om denna grupp i samhället som sedan påverkar deras livssituationer.
8.3 Skildringar mellan medias utsagor och de boendes verklighet
Vidare fanns det en strävan att efterforska ifall respondenterna upplever att medias
rapportering av bostadsområdet är korrekt eller ifall det inte alls speglar deras verklighet. Av de svar som framgår är det möjligt att identifiera att respondenterna hade olika resonemang kring ifall de boendes verklighet överensstämmer med medias bild av bostadsområdet. De olika perspektiven får oss att förstå att alla inte delar samma uppfattning eller påverkas av medias porträttering av bostadsområdet på samma sätt. Samtidigt är det relevant att en del respondenter delar uppfattning och syn på hur de porträtteras i media, vilket bekräftar att respondenterna inte är ensamma om känslan. Ett par respondenter menar på att medias bild inte alls överensstämmer med de boendes verklighet:
Det är inte min verklighet, det händer ju såklart grejer och vi behöver lyfta upp sånt men media får det att se väldigt extremt ut som att det liksom händer varje dag. Det sker väldigt sällan, men nej jag skulle säga att det inte stämmer överens. För mig är mitt bostadsområde tryggt och media framställer det som väldigt otryggt, det
är inte min verklighet. (Respondent 1).
Respondent 2 menar på att det stämmer delvis men att medier främst belyser de negativa sidorna av området vilket automatiskt gör att allt annat positivt hamnar i skuggan. Respondentens resonemang bekräftas av en annan respondent som säger:
Vissa grejer stämmer, ja. Men om man kollar allmänt i Vivalla stämmer det inte för alla utan för specifika grupper. Det bor nästan 10 000 människor här och det kanske stämmer överens för 10 personer av dessa, men resterande av invånare dras med. Så det stämmer inte överens egentligen. Det känns som att folk utanför väntar
på att vi ska göra ett snedsteg för att sen göra en grej av det. (Respondent 4).
En respondent uppger följande:
Alltså det är ingen rök utan en eld, det är ingenting de (media) har tagit helt från luften men samtidigt så är det så mycket annat i området som de inte heller lyfter. Det blir liksom en vinklad bild av hur man målar upp området. Folk som inte varit där väljer att se det på ett speciellt sätt, det har påverkat folks syn även de som bott
i Dalen i flera år och nu har flyttat ut som säger jao dalen är helt knas nu…(Respondent 6).
Det är möjligt att, utifrån citaten som nämns ovan, koppla begreppet diskurs till
respondenternas sätt att resonera kring medias bild av socioekonomiskt utsatta områden och frågan kring om den speglar de boendes verklighet. Healy (2014) säger att diskurs kan te sig när media sprider information om en utsatt grupp i samhället och när denna information inte gynnar dem. Den tillgängliga informationen som sprids till utomstående personer betraktas som sanning och berörda personer därför tar skada av den (a.a). I relation till citat som valts ut är det möjligt att identifiera att respondenterna upplever att media målar upp en överdriven bild av socioekonomiskt utsatta områden. En del av respondenterna menar att de
samhällsutmaningar som finns i dessa bostadsmiljöer inte ska undanskymmas, men å andra sidan rättfärdigas inte att alla människor som lever i liknande miljöer ska målas upp på ett vis som är till deras nackdel. Det föreligger således en frustration kring att det finns en vinkling i media som skadar invånarna genom att fördomar förstärks och att människor som lever i dessa miljöer dras över en kam. Det görs även jämförelser kring hur media väljer att framställa händelser som sker i olika bostadsområden. Det förklaras att när det rapporteras händelser som ägt rum i socioekonomiskt utsatta områden så beskrivs miljön oftast som terrorfylld och det förekommer ingen större särskiljning mellan de invånare som bor i området och själva händelsen som ägt rum. En respondent menar på att det kan förekomma händelser i andra bostadsområden som inte anses vara socioekonomiskt utsatt utan någon direkt koppling till invånarna som bor där. En annan respondent uttrycker att media lägger stort fokus på brister som föreligger i socioekonomiskt utsatta områden och att det upplevs finnas en ständig väntan på att denna grupp i samhället ska göra ett snedsteg för att sedan ha någonting att skriva om i nyheterna. Mattsons (2017) beskrivning av begreppet diskurs bekräftar respondenternas känsla av hur nyheter produceras genom att dessa upplever att det förekommer en särskild negativ vinkling riktat mot socioekonomiskt utsatta områden.
