6.1 Faktorer
De faktorer som vägde tyngst vid val av ny lärobok var layout och antalet uppgifter. Andra återkommande teman var bokens språk, utformning och hur den presenterar innehållet. I teoridelen nämndes ekonomi, kurs- och läroplanernas kriterier och lärobokens nivåanpassning som de viktigaste faktorerna vid tidigare undersökningar (Skolverket, 2006). Ekonomin nämndes inte, varken i intervjuerna eller i enkätsvaren. Ingen av intervjuerna och ett fåtal av enkäterna nämnde läroplanen eller kursplanen i sina svar. Tilltron till att läromedlen följer kursplanen verkar stor. Ett enkätsvar styrker detta faktum: ”Om vi utgår från att boken bygger på kursplan/läroplan och är anpassad för det program som eleven går så är följande punkter viktiga.” Den enda likheten vi kunnat koppla till tidigare forskning är att lärarna efterfrågar ett nivåanpassat läromedel vid val av detsamma.
6.2 Valet
Efter intervjuerna, när vi förklarade syftet med vårt arbete, berättade lärarna att de inte tittat på kursplanen eller läroplanen och att de var ovetande om att läromedlen inte hade som krav på sig att följa dessa (Johansson, 2006). Vid valet av ny lärobok framgick det av intervjuerna att tidigare genomförd forskning bekräftas angående förfarandet. Lärarna satt i sitt arbetslag och bestämde gemensamt ett nytt läromedel. Detta gick till på olika sätt då en av de intervjuade nämnde att de granskat flera läroböcker oberoende av varandra. En annan intervjuad lärare nämnde att de suttit i små grupper och jämfört olika läromedel, det som är gemensamt för svaren är dock att ingen lärare ensam valt läromedel utan det är ämneskonferensen som gjort detta. Skolverkets rapport uttrycker att matematikläraren bör tolka kursplaner och läroplaner för att välja ut ett lämpligt läromedel (Skolverket, 2003). De svar vi samlat in pekar åt att så inte är fallet. Kursplan och läroplan ansågs inte som tillräckligt stark faktor för att nämnas, däremot kan det var så att de förlitar sig på att läromedelsförfattarna stöttar sig på de styrdokument som utgör grunden för undervisningen. Wennberg (i Nelson, 2006) visade att lärarna utgår från att läromedelsförfattarna har haft detta i beaktande vid konstruktionen av läroboken.
6.3 Läroboksstyrning
Enligt skolverkets forskning är matematik det ämne som är mest styrt av läroboken (Skolverket, 2003). Denna forskning visade även på att lärare uppfattar matematikämnet som läroboksstyrt vilket också framgick av de intervjuades svar. Detta måste dock inte vara enbart negativt då ett bra läromedel kan ge en positiv utveckling och hjälpa till i undervisningspraktiken (Skolverket, 2003). De fördelar som nämnts tidigare med användandet av enbart en lärobok är att eleverna känner sig trygga och arbetsbelastningen för matematiklärarna minskar (Skolverket, 2006). Nackdelar är att endast ett perspektiv på ämnesinnehållet visas och att eleven inte tränar sig på att kritiskt granska innehållet (Healey & Ilbert i Nelson, 2006). De intervjuade matematiklärarna använde sig av annat material men den dominerande faktorn var ändå läroboken. Gemensamt var att läroboken styr ordningen och vad som tas upp i kursen. Detta styrks i litteraturgenomgången där läroplanskommittén uttryckt att läromedlen blir ”den faktiskt genomförda läroplanen” (SOU 1992:94, s.35).
Av vår undersökning framgick det att lärarna hade olika relation till läromedlet. Ingen av lärarna ansåg sig vara bunden till läromedlet, däremot skiljde sig Pelles svar från de övriga då han snarare ser läroboken som ett hjälpmedel och inte som en utgångspunkt i undervisningen. Detta påvisar vi också i teoridelen där Selander (i Englund, 1999) förklarar att lärobokens kanske huvudsakliga uppgift var att vara en hjälp att organisera undervisningen. Dock motsäger sig Pelle då han tidigare i intervjun säger att läromedlet får bestämma ordningen i undervisningen. Detta styrks i teoridelen att lärare använder sig av samma läromedel på olika vis, vissa som utgångspunkt och andra som ett komplement till sin undervisning (Skolverket, 2006). Med detta vill vi komma fram till samma sak Englund (1999) kom fram till då hon förklarade att läroboken ofta ses som en garanti för att läroplan/kursplan uppfylls. Lärarna svarar dock att de försöker gå utanför lärobokens ramar då de genomför grupparbeten och diskuterar uppgifter i matematik. Detta står också nämnt i kursplaner för de olika kurserna i matematik, ”Eleven genomför matematiska resonemang såväl muntligt som skriftligt” (Skolverket).
Att bedriva undervisning utan lärobok ansågs vara svårt och onödigt arbetsbelastande utifrån de svar vi fick in av de intervjuade. Dock ansåg de att det går att bedriva undervisning men att man i slutändan ändå skulle komma fram till någon typ av lärobok, konstruerad av lärarna själva. Detta visade vi också i litteraturgenomgången, att undervisning utan lärobok inte
skulle fungera om läraren saknar en längre tids erfarenhet (Skolverket, 2003). De intervjuade nämnde också att eleverna behöver en nötningsprocess där mängden av uppgifter är viktigt. Johansson (2006) skrev: “Considerable parts of teaching and learning mathematics seem to involve mechanical calculations page after page in a textbook” (s. 10). Utan lärobok skulle detta bli svårt att genomföra, däremot måste lärare vara selektiva i sina val av uppgifter så att matematiken känns meningsfull och inte alltför repetitiv för eleverna. Skolverket styrkte detta i följande citat, hämtade från litteraturgenomgången. ”En lärobok skall fungera som ett stöd i arbetet för att nå uppsatta mål. Det är inte ett mål i sig att arbeta igenom alla uppgifter” (SOU 2004:97, s 131). ”Läraren skall organisera arbetet så att eleven upplever att kunskap är meningsfull och att den egna kunskapsutvecklingen går framåt” (Lpf 94).
6.4 Läroboksutveckling
Något vi inte varit medvetna om tidigare och som framkom under intervjuerna var hur läroböckerna har förändrats på senare tid. Det som de intervjuade lärarna nämnde, var att läroböckernas innehåll blivit bredare och numera består till större del av metodik och didaktik. Dock, ansåg Uno att detta blivit på bekostnad av den rena matematiken och uppgiftsmängden i läroböckerna. De intervjuade lärarna förklarade också att läroböckerna har lagt in laborations- och gruppuppgifter samt förslag på olika arbetssätt. Detta ledde till att vi gjorde ett tillägg i frågeställningen för att om detta stämmer borde läroböckerna komma närmare läroplanens och kursplanens intentioner, i alla fall för de lärare som till stor del utgår från boken i sin undervisning.
6.5 Slutsats
Att det saknades kunskap om att läroböckerna inte har som krav att följa kursplan/läroplan bland de tillfrågade matematiklärarna var inget oväntat resultat då vi själva var ovetande kring detta faktum tills vi påbörjade vår forskning. Tyvärr har vi inte funnit någon teori som styrker detta. Om det råder allmän okunskap angående detta bland matematiklärare i Sverige, anser vi att det kan medföra problem vid uppfyllande av kursmålen. Kopplingar till andra ämnen på gymnasiet finns säkert men problemet är troligen större i matematikundervisningen där läroboksstyrningen är ansenligare.
Gällande validiteten i detta examensarbete vill vi nämna att det möjligen kan vara så att kurs- och läroplanens mål är en naturlig del för vissa lärare. Med detta menar vi att om en lärare exempelvis skulle få titta i en lärobok som saknar något i förhållande till läroplanen skulle hon eller han eventuellt upptäcka det. Kurs- och läroplanens mål är kanske en så självklar del av undervisningen att våra informanter inte ens funderade på dessa som viktiga faktorer i matematikläroboken. Det vi har utgått från i vår undersökning är vad som sagts och skrivits i intervju respektive enkät, inte vad som kan vara en underförstådd uppfattning av respektive lärare. Våra frågor var inte heller konstruerade för att ta fram eventuella sådana uppfattningar.
I efterhand har vi känt att de frågor som ställdes vid både intervju och enkät skulle ha varit samma eller liknat varandra mer än vad de gjorde. Detta för att ytterligare komplettera varandra då vi skulle dra slutsatser. Frågorna var dock bra och relevanta och vi anser att de täckte våra frågeställningar och vårt syfte.
Vi hoppas att en konsekvens av vårt examensarbete blir att det genomförs en mer omfattande undersökning kring hur stor vetskapen är, bland lärare, om att läromedlen ej har som krav att uppfylla kurs- och läroplanen. Som lösning på detta problem ser vi två alternativa lösningar:
Läroboksförfattare får som krav på sig att utgå från kurs- och läroplan vid konstruktion av nytt läromedel.
Och/eller
Lärare, i hela landet, utbildas och informeras om detta problem.
Den viktigaste faktorn vid val av ny lärobok borde vara att den följer kurs- och läroplanen då det är lärarens riktlinjer och mål i undervisningen. Om vissa lärare och skolor tolkar kurs- och läroplanen när de väljer lärobok medan andra inte gör det anser vi att förutsättningarna för elever gällande undervisning och utbildning blir orättvis. Alla elever som studerar på gymnasiet skall ha samma villkor och krav ställda på sig. I en mardrömssituation är skillnaderna mellan olika skolor höga och detta borde verkligen granskas.
Utifrån vår undersökning och tidigare genomförd forskning kan följande slutsats dras: Det finns inga garantier att kursplanens och läroplanens mål uppfylls om undervisningen bedrivs uteslutande efter lärobokens innehåll.