Genom denna dokumentstudie har motiven bakom forskningsbaseringen av skolan sökts. I de studerade dokumenten återfinns en uppfattning om den enskilda lärarens ansvar att hålla sig orienterad inom sitt ämnesområde. Det ställs krav på att lärarna själva ska kunna utforma och utveckla arbetet i en decentraliserad målstyrd pedagogisk verksamhet samt i ett samhälle och arbetsliv med snabba förändringar (Prop. 1999/2000:135). Lärarnas yrkessituation kräver således en välutvecklad och rik forskningsmiljö som har god kontakt med yrkespraktiken. Genom en utbildningssatsning som forskarutbildning för lärare finns en ambition om att skapa möjlighet för en skola eller förskola att bygga upp sin kunskapsbas och bidra till en koppling mellan yrkesverksamhet och aktuell forskning. Lärare som forskar anses också, utifrån Skolforskningsinstitutets underlag, bidra till en forskningsbasering genom att ställa vetenskapliga frågeställningar med tydlig yrkesrelevans. Om forskningen ska vara praktiknära anses det viktigt att känna till vilka forskningsfrågor som är relevanta för lärares yrkespraktik. Den forskning som ska stå i centrum för Skolforskningsinstitutet ska vara praktiknära enligt den första utredningen om inrättande av ett Skolforskningsinstitut (U2014:02). För att underbygga en forskningsbasering kan inrättningen av UVK och ämnesområdet utbildningsvetenskap, ses som tydliga initiativ. Vid en vidare analys av utbildningsvetenskap kan detta ämnesområde, utifrån Thomas Brantes teori, ses som en fragmenterad och flerparadigmatisk vetenskap. Ämnesområdets karaktär försvårar möjligen för yrkets möjlighet att förena teori och praktik, vilket är ett utmärkande drag för nya professioner. Betyder detta i förlängningen att forskningsbaseringen av skolan även försvåras?
7.1 Forskningsbasering ur ett professionsperspektiv
Som nämndes inledningsvis lyfter slutrapporten Forskning och skola i samverkan (2015) från Vetenskapsrådet fram några fokusområden som rekommendationer för det nybildade Skolforskningsinstitutet. Det efterfrågas bland annat nya former av kartläggningar som är mer anpassade till skolans behov samt en bättre överföring av forskningsresultat till skolans verksamhet (s. 33). I denna uppsats har en aspekt av forskningsbasering identifierats;
forskningsbaseringens ”top-down” styrning. Liknande slutsatser finns hos Andrae Thelin (2009) som har studerat lärare med forskarutbildning. Andrae Thelin menar att det krävs ett inifrånperspektiv (”bottom-up”) kring forskningsbasering där beslutsfattare och praktiker (lärare) kan mötas. Den professionella reflektionen bör ges ett tydligt utrymme. Fokusområdena i ovannämnda rapport, vilken ligger till grund för Skolforskningsinistutets arbete, skulle kunna anses ha en ”top-down”-styrd karaktär. Förslagen är möjligen rimliga för att uppnå en ökad forskningsbasering. Det kan dock vara rimligt att ställa den, om än något drastiska, frågan om skolans behov av forskning. Är skolan i kontinuerligt behov av ny forskning och nya kartläggningar? Behöver lärarprofessionen fortlöpande ny forskning för att utföra sina arbetsuppgifter? För att professionalisera läraryrket skulle svaret säkerligen bli Ja. Skulle forskningsbasering av skolan, utifrån ett sådant resonemang, möjligen kunna betraktas som en form av professionaliseringssträvande enligt ”top-down" logik. Skulle forskningsbaseringen av skolans verksamhet, såsom den bland annat kommer till uttryck i dokumenten bakom Skolforskningsinstitutet bildade, i viss mån kunna betraktas som ett professionaliseringssträvande ovanifrån med önskan att öka lärarnas professionalitet? En slutsats utifrån detta resonemang skulle kunna vara att det finns en risk för att forskningsbaseringen "tas över” av det politiska systemet och delvis omformas till ett professionaliseringssträvande. Då de nya professionerna (så som läraryrket) inte härstammar från vetenskapliga genombrott utan snarare från politiska beslut, skulle möjligen det övergripande incitamentet att forskningsbasera skolan kunna anses utgöra ett sådant beslut. Askling (2006) menar att frågor som rör skolväsendet ofta utvecklas till att bli en del av det politiska systemet. Vidare skulle även högskolereformen 1977, vilken placerade lärarutbildning och tillhörande forskning på högskolor och universitet, kunna ses som ett incitament att akademisera yrket och i förlängningen professionalisera läraryrket. En slutsats utifrån denna studie är att är att forskningsbasering av skolan riskerar att i förlängningen politiseras.
Mot dessa reflektioner blir det rimligt att efterfråga ett inifrånperspektiv (”bottom-up”) i de frågor som så tydligt rör professionen. Vad anser lärarna själva? Vilken forskning är relevant för yrket? Är forskning relevant för yrket? Att yrkeskåren är så pass frånvarande i diskussionen är talande i sig.
Vetenskapliga undersökningar syftar till att producera giltiga och hållbara resultat och en dokumentanalys som denna är inget undantag från detta påstående. Genom att kvalitativt analysera text kan vi söka kunskap, dock är metoden i denna undersökning begränsad när det gäller att generalisera resultaten. Min förhoppning är dock att analysen kan bidra till att nyansera ambitionen om att forskningsbasera skolan, samt forskningsbaseringens utmaningar.
7.2 Professionsteorins möjligheter och gränser
Brantes teori erbjuder en förklaring till varför de nya professionerna har låg autonomi och status i förhållande till de traditionella professionerna. Svaren finner Brante i professionernas förhållande till en ontologisk modell - det som i grunden integrerar teori och praktik. I detta examensarbete används Brantes professionsteori till att förklara frågor som rör forskningbasering. En obligatorisk fråga att ställa sig är om teorin rentav är möjlig att använda på studieobjektet? Med hjälp av professionsteorin vill jag hävda att olika områden har kunnat uppmärksammas, såsom exempelvis ”top-down” styrning som fenomen, lärarprofessionens koppling till vetenskap i jämförelse med de traditionella professionernas, samt även utmaningar kring karaktären hos ämnesområdet utbildningsvetenskap. Som nämndes inledningsvis kan forskningsfältet - forskningsbasering av skolan - betraktas som ett underkonceptualiserat område (Sundberg och Adolfsson, 2015, 28). Med ett sådant påstående kan möjligen teorianvändningen i denna uppsats rättfärdigas. Att frågeställningar adresseras på nya sätt och banar väg för kunskapsutveckling och problemlösning kan också framhållas som ett argument.
Referenslista
Andræ Thelin, Annika (2009). På tröskeln till en okänd värld. Forskarutbildning och skolans
vardag. Rapport Nr 31. Oslo: NIFU STEP Norsk institutt for studier av innovasjon,
forskning og utdanning. Hämtad 2016-06-20 www.nifustep.no
Brante, Thomas (2009), Vad är en profession? Teoretiska ansatser och definitioner. I Lindh, M (red). Profession och vetenskap – idéer och strategier för ett professionslärosäte. Högskolan i Borås.
Brante, Thomas (2014) Den professionella logiken. Hur vetenskap och praktik förenas i det moderna kunskapssamhället, Stockholm: Liber.
Broady, D., Börjesson, M., Dalberg, T., Krigh, J., & Lidegran, I. (2011). Inventering av
svensk utbildningsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådets rapportserie 2:2011.
Bromma: CM-gruppen AB.
Watt Boolsen, Merete (2007) Kvalitativa analyser. Gleerups utbildning AB. Malmö
Carlgren, Ingrid (2003) Utbildningsvetenskapliga forskningsansatser. Pedagogisk Forskning
i Sverige, 8 (4)
Carlgren, Ingrid. (2005). Praxisnära forskning – varför, vad och hur? I Forskning i denna
världen II – om teorins roll i praxisnära forskning. Vetenskapsrådets rapportserie.
Carlgren, Ingrid. (2011) Forskning ja, men i vilket syfte och om vad? Forskning om undervisning och lärande. Stiftelsen SAF i samverkan med Lärarförbundet.
Carlgren, Ingrid. (2009) Lärarna i kunskapssamhället – flexibla kunskapsarbetare eller professionella yrkesutövare? Den forskande läraren – med ansvar för yrkets kunskapsbildning. Forskning om undervisning och lärande. Stiftelsen SAF i samverkan med Lärarförbundet.
Englund, Tomas. (2003) Pedagogiska reflektioner från utbildningsvetenskapens värld. Pedagogisk Forskning i Sverige, 8 (3)
Englund, Tomas (2004) Professionella lärare? Helst didaktiskt kompetenta. Lärarförbundet. Evetts, Julia. (1999) Professions: changes and continuities. International Review of Sociology, March 1.
Fransson, Ola (2016) Lärande som policy, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU). Rapport 2016:22.
Fransson, Ola (2009) Kunskapsbehov och nya kompetenser:professioner i förhandling.
Fransson & Karin Jonnergård (red). Stockholm: Santérus Academic Press.
Hargreaves, Andy (2003) Teaching in the Knowledge Society: Education in the Age of
Justersen, Lise. Mik-Meyer, Nanna (2012) Kvalitativa metoder: från vetenskapsteori till
praktik, Lund: Studentlitteratur.
Kommittédirektiv (2014:7). Inrättande av ett skolforskningsinstitut. Utbildningsdepartementet, Stockholm.
Kroksmark, Tomas. (2003) Utbildningsvetenskap: En möjlighet att förvetenskapliga en civilisation. Pedagogisk Forskning i Sverige, 8 (3)
Lidegran, Ida. & Broady, Donald. (2003) Forskning och forskarutbildning av
utbildningsvetenskaplig relevans vid Uppsala universitet. Inventering våren 2003 på
uppdrag Utbildningsvetensklapliga fakultetsnämnden. Rapport nr 2. Uppsala.
Lind, Rolf (2014) Vidga vetandet - En introduktion till samhällsvetenskaplig forskning. Studentlitteratur AB, Lund.
Rapport 2012:9 Utvärdering av forskarskolor för lärare. Högskoleverket. http://www.uka.se/ download18.1ff6bf9c146adf4b496735/1404208587824/1209R+Utvärdering+av+forskarskolo r+för+lärare.pdf (Hämtad 2016-08-08)
Regeringens proposition (1999/2000:135). En förnyad lärarutbildning. Utbildningsdepartementet. Stockholm.
Regeringens proposition (1999/2000:81). Forskning för framtiden – en ny organisation för
forskningsfinansiering. Utbildningsdepartementet, Stockholm.
Regeringens proposition (2009/10:165). Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och
trygghet. Utbildningsdepartementet, Stockholm.
Regeringens proposition (2012/13:30). Forskning och innovation. Utbildningsdepartementet, Stockholm.
Sjöberg, Lena (2010) ”’Same same, but different’. En genealogisk studie av den ’goda’ läraren, den ’goda’ eleven och den ’goda’ skolan i svenska lärarutbildningsreformer 1940-2008” i Educare, (1).
Skolverket (2013) Forskning för klassrummet - vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i
praktiken, Serie: Forskning för skolan. Hämtad: 2016-06-15
SOU 1999:63. Att lära och leda. En lärarutbildning för samverkan och utveckling. Stenlås, Niklas (2009) En lärarkår i kläm – Läraryrket mellan professionella ideal och
statliga reformideologier. Stockholm: Regeringskansliet. Rapport till expertgruppen för
Stukat, S. (2011) Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. 2:a upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Thorén, Torsten (2013) Källkritik, Liber, Stockholm
Vetenskapsrådet (2015), Forskning och skola i samverkan – kartläggningar av
forskningsresultat med relevans för praktiskt arbete i skolväsendet. Stockholm:
Vetenskapsrådet
Vetenskapsrådet (2015), Att forskningsbasera skolan - en analys av utbildningspolitiska
frågeställningar och initiativ över en 20 års period. D., Sundberg & C-H.,Adolfsson,
Stockholm: Vetenskapsrådet
Vetenskapsrådet (2015) Lärares frågeställningar genererade ur utbildningspraktiker. K., Rönngerman & L., Langelotz. Stockholm: Vetenskapsrådet
Vetenskapsrådet (2015) Forskningens framtid! Stockholm: Vetenskapsrådet
Vetenskapsrådet (2015) Forskningsbasering av lärarutbildningen. N.,Wahlström & D., Alvunger. Stockholm: Vetenskapsrådet
Zetterberg, Kent (1990). Det statliga kommittéväsendet. I Departementshistoriekommittén (Red.). Att styra riket. Regeringskansliet 1840-1990. Stockholm: Allmänna Förlaget.