I detta kapitel följer en diskussion kring den empirin som framkom under studien och även analysen. Diskussionen är uppdelad efter frågeställningarna tillika de tre huvudteman som identifierades.
6.1 Våldslekar, dissningar och ingen ansträngningskultur – göra maskulinitet på fritidshemmet
Utifrån tidigare forskning och empirin i undersökningen så överensstämmer våra fynd med varandra. Vårt teoretiska ramverk ger en övergripande bild av att maskulina normer framträder i form av våld och dissningar på fritidshemmet som är i fokus i vår studie. Det var endast en lärare som kunde identifiera den maskulina påverkan på lärande i form av en ingen ansträngningskultur. Att ingen av lärarna kunde identifiera en antipluggkultur bland pojkarna kan bero på olika faktorer. Det kan vara så att pojkarna inte anser att det lärande som försiggår på fritidshemmet är av en feministisk karaktär, vilket är den drivande faktorn enligt Zimmerman (2018) till att pojkar avstår studier då de anses som feminina. En annan förklaring kan vara att pojkarna inte ser fritidshemmets undervisning som ett lärande. Även pojkars görande av sin maskulinitet i form av kroppsliga utförande går att identifiera. Ett återkommande tema är att pojkar som är duktiga i fotboll får status. Att de pojkar som får status utifrån det de gör går i linje med Connells (2008) hänförande att den sanna maskuliniteten utgår från kroppen. Utifrån resultat och analys går det att sammanfatta följande två faktorer som de tydligaste exempel hur maskulina normer framkom på fritidshemmet:
• En våldskultur där fysiskt och psykiskt våld används för att markera ens egna och andras maskulinitet.
• Normen om att vara duktigt på fotboll som i förlängningen ger status.
Det teoretiska ramverket som studien stödde sig på var till stor hjälp i analysen av empirin. Teorin om maskulinitet och hegemonisk maskulinitet gav oss verktyg för att identifiera och analysera de utsagor som fritidslärarna förmedlade. I synnerhet var teorin om hegemonisk maskulinitet till stor hjälp när normen “fotboll är status” analyserades.
6.2 Tävlingsinriktad fri lek – maskulinitetens tid och plats
Innan studien genomfördes hade vi erfarenhet av vilka platser där pojkars maskulinitet framträder extra mycket, exempel på platser var fotbollsplan och innebandyplan. Utifrån empirin går det att identifiera att våra erfarenheter överensstämmer med fritidslärarnas utsagor. Fritidslärarna kunde
31
identifiera fotbollsplanen som en plats där pojkarnas maskulinitet framkom på ett tydligt sätt.En av anledningarna till att pojkarnas maskulinitet framstår på ett tydligare sätt på fotbollsplanen kan vara att miljön tillåter det. Fundberg (2003) menar på att när pojkar tränar fotboll utanför skolan tar de del av normer som är legitima i den arenan, men som samtidigt inte är accepterade i skolan. Utifrån detta är vi intresserade av att diskutera den miljö som råder på en plats. Med miljö menar vi de förutsättningar som en plats skapar. Att diskutera miljön öppnar upp fler förklaringar till varför pojkar gör som de gör på olika platser. På fotbollsplanen finns en miljö som pojkar är bekanta med, då de tränar fotboll och faller in i samma mönster.
Vad vi fann kopplat till frågan om det fanns någon specifik tid på dagen då pojkarna var mer tydliga i sin maskulinitet var att fritidslärarna hade svårt att identifiera någon specifik tid. Detta anser vi är intressant då det härleder att maskulinitet är oberoende av tid, maskulinitet finns hela tiden. Likt innan är miljön det intressanta och frågan om när bör breddas. Som vi förklarade i analysen kan när innebära, vilken aktivitet som genomförs samt om struktur finns. Det som återkommande framkom var att pojkars maskulinitet var tydligare i ostrukturerade miljöer. Detta är problematiskt då miljön på fritidshemmet är av mer friare karaktär. Connell (2008) hänför att den hegemoniska maskuliniteten alltid är föränderlig genom att pojkar utmanar den rådande maskuliniteten. Som förklarat använder sig pojkarna av våld för att markera och utmana. Denna tes kan ge förklaringen varför pojkarnas maskulinitet framkommer mer i ostrukturerade miljöer. När det är en vuxen som leder en aktivitet stjälper denna ofta de försök till utmanandet av den hegemoniska maskuliniteten vilket leder till mindre dissningar och våld. Är det däremot en ostrukturerad miljö har pojkarna en större möjlighet att utmana och markera sin egen men även andras maskuliniteter vilket leder till mer bråk och våld. Den teorin som studien stödjer sig på var lite utelämnande i detta tema. Det vi menar med det är att i det teoretiska ramverket fanns inga identifikationer som syftade på plats och tid. Detta ledde till att vi behövde problematisera innehållet mot teorin på ett sätt som gjorde det möjligt för oss att analysera empirin. Sammanfattningsvis kan följande faktorer skapa en större möjlighet för pojkars maskulinitet att visa sig:
• Fotbollsplanen
• Ostrukturerade aktiviteter • Tävlingsmoment
6.3 Styra, dämpa, visa nolltolerans – motverka maskulina normer på fritidshemmet
En av de tydligaste slutsatserna som kan dras utifrån empirin och analysen om hur lärarna motverkar de maskulina normerna är hur viktigt det är att alltid ha ett aktivt jämställdhetsarbete. Fritidslärarna arbetar aktivt på olika plan med att motverka traditionella könsmönster. I allmänhet skedde motverkandet på en individuell nivå där fritidslärarna tog enskilda beslut för att motverka traditionella könsmönster så som val av aktivitet. En annan positiv aspekt är att fritidslärarna har även adekvat kunskap kring traditionella könsmönster för att kunna upprätthålla ett gott jämställdhetsarbete vilket Arvidsson (2014) förklarar som viktigt. Dock poängterar vi även här att det finns rum för förbättring i synnerhet kring det kollegiala och gemensamma arbetet. I detta område finns det rum för fritidslärarna att skapa ett jämställdhetsarbete där det finns tydliga riktlinjer om hur fritidslärarna ska arbeta som grupp för att motverka traditionella maskulina normer. Det är möjligt att det finns ett mer begrundat kollegialt sätt att arbeta på för att motverka traditionella maskulina normer men utifrån fritidslärarnas utsagor gick detta inte att identifiera. Det hade varit möjligt för oss att tillhandahålla mer empiri kopplat till motverkandet på kollegial nivå. När frågan ställdes fick fritidsläraren förklara dennes arbete för att motverka traditionella maskulina normer. Vi upplevde att utifrån insamlad
32
empiri utgick informanterna ifrån sig själva och att deras utsagor var på en individnivå istället för ett kollegialt. Informanterna pratade i merpart om jag-form istället för vi-form när vi ställde frågor hur de på deras skola arbetar med motverkandet av olika könsmönster. I efterhand kunde intervjuaren ställt mer följdfrågor om hur fritidslärarna kollegialt arbetar med att motverka traditionella maskulina normer.
För att sammanfatta anser vi att vi fick svar på frågan om hur fritidslärarna motverkar de maskulina normer och att detta kan sammanfattas som:
● Ett aktivt ställningstagande vid val av aktivitet för att visa pojkar på olika sätt att göra man. ● Ett aktivt förhållningssätt att bryta alla typer av våld, fysisk och psykisk.
● Ett aktivt förhållningssätt i bemötandet av elever.
6.4 Professionella konsekvenser
Ett resultat som kan hjälpa fritidslärare är på vilken arena som maskulina normer framträder som tydligast. Utifrån resultatet var fotbollsplanen en plats där pojkar tilläts att uttrycka sin maskulinitet på ett tydligare sätt. Genom detta resultat kan fritidslärare bygga tydliga riktlinjer för hur de ska arbeta på fotbollsplanen för att dämpa pojkars utövande av traditionella maskulina normer. En annan faktor som kan ha relevans för professionella inom området är fyndet av att ostrukturerade aktiviteter och tävlingsmoment skapar utrymme för pojkars utövande av sin maskulinitet. Om fritidslärare tar del av studiens resultat kan de skapa riktlinjer för att i förebyggande syfte motverka maskulina normer i tävlingsmoment. De kan även begränsa de ostrukturerade aktiviteterna som låter de traditionella maskulina normerna komma till uttryck.
33