6.1 Resultatet
Syftet med det här arbetet var att utveckla min förmåga att gestalta koncept genom instrumentalmusik och jag kan personligen uppleva en tydlig utvecklingskurva i hela
genomförandet. En av de största faktorer som bidragit i min utveckling är insikten kring mitt förhållningssätt till komponerandet, beroende på det underliggande konceptets natur. I mina kompositioner Conger och Angry Robot, komponerade jag musiken med ett nästan strikt rytmiskt förhållningssätt. Jag kunde experimentera med tonalitet i dessa kompositioner, men gjorde inga större harmoniska utsvävningar. Detta går att kontrastera med det mer harmonisktbaserade förhållningssätt som jag hade i komponerandet av Young Shadow och Baby Elephant. När jag upptäckte att nästan hälften av mina kompositioner hade komponerats med ett förhållningssätt och resten av kompositionerna med ett annat, började jag fundera på om detta kunde bero på konceptens
abstrakta eller konkreta natur. Plötsligt insåg jag att jag hade en tendens att gestalta konkreta koncept genom rytmik och abstrakta koncept genom harmonik. Jag tror att anledningen till detta är att mitt huvudinstrument elbas i grunden är ett rytmiskt instrument och att det är därför jag gestaltar konkreta koncept med ett mer rytmiskt förhållningssätt. Detta eftersom rytmik är något jag känner mig trygg och bekväm med, vilket gör att jag använder rytmik för att gestalta greppbara saker som en ål eller en robot. I gestaltande av mer abstrakta koncept som det undermedvetnas skugga och känslan av sorg, använde jag harmonik i större utsträckning. Jag tror detta beror på att harmonik under mina första år som musikutövande, upplevdes som svårt och ogreppbart. Detta tidiga intryck har gjort att mitt undermedvetna förhållande till harmonik som något abstrakt, driver mig till att med harmonik gestalta abstrakta koncept. Något som är värt att notera är att jag inte upplever Angry
Robots underliggande koncept av AI som konkret, däremot var den metaforiska bilden av en arg
robot något konkret för mig att gestalta. Detta diskuteras vidare i 6.1.1.
Den komposition där jag upplever att jag lyckades bäst med att balansera ett rytmiskt och harmoniskt förhållningssätt är Climbing a Mountain. Detta är också den komposition där jag upplever att min utvecklingskurva är mest tydlig. I Climbing a Mountain försökte jag som i Young
Shadow och Baby Elephant, komponera med större fokus på harmoniken, men eftersom
bergsklättring är något jag uppfattar som konkret, skapades i slutänden en komposition där jag upplever att rytmik och harmonik används som jämlika verktyg i gestaltandet. Detta tycker jag resulterar i att varje steg i mallen upplevs som tydligare gestaltad än i tidigare kompositioner. Med alla kompositioner färdiga och med insikten hur mitt komponerande förändras beroende på det underliggande konceptets natur, kan jag nu se min utveckling från att komponera antingen med ett harmoniskt eller rytmiskt förhållningssätt, till att använda båda förhållningssätten som jämlika verktyg att använda i mitt fortsatta komponerande.
6.1.1 Insikter kring metaforer och det musikaliska gestaltandet
I mallarna för mina kompositioner fanns det två typer av metaforiska titlar. Den första var
konceptets metaforiska titel, som även var kompositionens titel. Den andra var de metaforiska titlar jag hade tilldelat konceptens olika steg. Min upplevelse av hur dessa två typer av metaforiska titlar påverkade komponerandet, skiljer sig mellan mina kompositioner. I Conger försökte jag gestalta en slingrande organisk känsla och i Angry Robot en programmerad mekanisk känsla. Dessa känslor hade sina grunder i bilderna av en slingrande ål och en arg robot, som konceptens metaforiska titlar hade skapat i mitt huvud. Detta gör att jag upplever att konceptens metaforiska titlar påverkade de musikaliska parametrarna i större utsträckning än stegens metaforiska titlar.
Detta grundar jag främst på att jag upplever att dessa kompositioner inte hade förändrats så mycket om stegens metaforiska titlar hade byts ut mot liknande metaforer. Däremot hade kompositionerna blivit helt annorlunda om konceptets titel hade varit en annan.
I Baby Elephant och Climbing a Mountain upplevde jag dock det motsatta. Dessa kompositioner är mycket mer beroende av stegens metaforiska titlar. Om stegens titlar varit annorlunda tror jag helt annan musik hade komponerats. Trotts detta har jag ändå den personliga upplevelsen att jag generellt påverkades mer av konceptens metaforiska titlar i mitt arbete.
Genom mitt arbete upplever jag att de sätt som metaforer kan användas som grund för musikalisk gestaltning finns främst i de känslor som metaforernas mentala bilder väcker inom mig som kompositör. I Conger försökte jag gestalta en slingrande organisk känsla, i Angry Robot en mekaniskt programmerad känsla och i Climbing a Mountain en generell upplyftande känsla.
Även i Young Shadow och Baby Elephant väckte de metaforiska titlarna känslor som sorg och reflektion, som jag sedan försökte gestalta. Att använda metaforer för att etablera grundläggande känslor, som sedan motiverar användandet av musikaliska parametrar är det sätt som jag genom mitt arbete upplever att metaforer kan ligga till grund för musikalisk gestaltning genom
komposition.
6.1.2 De mest betydelsefulla musikaliska parametrarna.
Utvärdering av övergripande musikaliska parametrar
Som jag beskriver i 6.1 färgades mitt användande av musikaliska parametrar i komponerandet av de underliggande konceptens konkreta eller abstrakta natur. Detta gör att jag upplever att när det underliggande konceptet är abstrakt, är de övergripande parametrarna berörande harmonik och tonalitet, de mest betydelsefulla. På samma sätt upplever jag att när det underliggande konceptet är mer konkret är de övergripande parametrarna berörande tempo och rytmik de mest betydelsefulla. I
Climbing a Mountain där jag upplever att jag lyckades som bäst med att använda rytmik och
harmonik som jämlika verktyg, upplever jag ändå att de rytmiska parametrarna hade lite större inverkan på gestaltningen. Detta gör att jag i slutändan måste säga att de rytmiska parametrarna är lite mer betydande. Den här insikten är förstås färgad av att jag själv är basist och fokuserar mycket på rytmik. Detta kan vara anledningen till att jag värderar rytmik och tempo högre än vad någon som inte spelar mitt instrument skulle göra.
Utvärdering av detaljerade musikaliska parametrar
Användandet av de detaljerade musikaliska parametrarna, upplever jag som de mest betydelsefulla och avgörande. Under arbetets gång gick jag från att komponera detaljerat, nästan ton för ton i varje instrument, till att komponera med ett större fokus på musikens riktning i melodier och
ackordföljder. Detta upplever jag resulterade i tydligare gestaltningar av specifika sinnesstämningar och tillstånd. Detta är som mest tydligt i den återkommande formdelen Evolve, som kromatiskt rör sig i en uppåtgående riktning, för att gestalta hur AI utvecklas. En stor indikation på betydelsen av riktningen i musiken, är det faktum att Angry Robot som är min mest rytmiskt drivna komposition, ändå är beroende av musikens riktning för det underliggande konceptets gestaltning.
Slutsats kring musikaliska parametrar
Jag upplever att övergripande parametrar berörande rytmik och tempo, i kombination med detaljerade parametrar berörande musikens riktning i ackord och melodier, som de mest betydelsefulla för musikens kapacitet att gestalta koncept.
6.2 Genomförandet och metoden
I min metod var jag avsiktligt vag i min formulering kring skapandet av mallarna som
kompositionerna skulle baseras på. Detta med avsikt att inte begränsa mina möjligheter till val av koncept och utformandet av mallar. Detta upplever jag fungerade både till genomförandets fördel och nackdel.
Fördelen med detta var att jag i mitt genomförande kunde experimentera med gestaltandet av både konkreta och abstrakta koncept, vilket synliggjorde hur mitt komponerande förändrades beroende på konceptens natur. Nackdelen med detta förhållningssätt, var att jag i komponerandet av vissa formdelar kunde uppleva mig riktningslös. Tydligare avgränsningar hade i dessa fall kunnat underlätta komponerandet. Stegens metaforiska titlar skulle fungera som lösningar på detta
problem, vilket de också gjorde i kompositionerna Climbing a Mountain och Baby Elephant. I dessa kompositioner fastnade jag i mitt komponerande av formdelarna Denial och Basecamp, men efter
ytterligare reflektioner på dessa formdelars titlar, kunde titlarnas metaforiska betydelser användas för att hitta lösningar. Dessa lösningar var att i Denial komponera den trallande melodin, och i
Basecamp dela att upp formdelen i de mindre faser, som skulle gestalta samlandet av krafter. Det
var dock även i dessa kompositioner som titlarnas otillräcklighet som avgränsande verktyg blev som mest tydliga. I formdelarna The Geneva Spur och Anger bidrog metaforerna inte med några lösningar, då Angers problem inte var specifikt relaterat till titeln, utan snarare till kompositionens långsamma tempo. The Geneva Spur är kanske det mest olyckliga exemplet på detta, eftersom jag upplevde att formdelens titel nästan aktivt hindrade mig i mitt musikaliska gestaltande.
Djupare efterforskningar gav ingen inspiration, förutom en antydan av äventyrskänsla från den schweiziska expeditionen. Till slut blev lösningen för formdelen enligt mig oinspirerad från ett kompositions- och gestaltningsperspektiv, då jag upplever att jag nästan gav upp och placerade ett gitarrsolo i formdelen.
Sammanfattningsvis var metoden både till genomförandets för- och nackdel. Jag upplever dock att eftersom arbetets syfte var att utveckla min förmåga att gestalta utommusikaliska koncept i
egenkomponerad instrumentalmusik, hade mer begränsande ramar i metoden potentiellt skadat arbetets förutsättningar att uppfylla sitt syfte.
6.3 Avslutande reflektioner
Arbetets personliga inverkan
Bortsett från utvecklingen av min förmåga att gestalta utommusikaliska koncept i egenkomponerad instrumentalmusik, har arbetet utvecklat mig på många andra sätt. Arbetet har tvingat mig att reflektera över harmonik på ett sätt som jag inte brukar göra som basist. En basist måste alltid vara medveten om ackorden och harmoniken för att förstå det musikaliska sammanhanget, men att arbeta med harmonik från ett kompositionsperspektiv, hade jag inte mycket erfarenhet av innan detta arbete. Jag upplever att arbetet har startat processer i min hjärna där jag börjat se möjligheter i ackord och harmonik från ett större perspektiv, vilket jag i förlängningen tror kommer göra mig till en bättre låtskrivare, basist och musiker. En av de större saker jag utvecklat som musiker under arbete kommer från mötet med min musikaliska skugga. Att spela bassolon var innan detta arbete något jag visste att jag borde öva mer på, men när tillfällen gavs undvek jag dem nästan. Efter arbetet är jag mycket mer trygg och bekväm med tanken att spela ett bassolo oavsett sammanhang. Jag har även genom arbetet utvecklat mitt ledarskap i ensemble och min inspelningstekniska kunskap.
Potentiell framtida forskning och praktiska tillämpningar
Det finns potential att forska mer i den improvisatoriska sidan av mitt arbete.
Ett förslag är ett arbete där en ensemble tillsammans improviserar för att gestalta koncept och metaforer musikaliskt, där den resulterande musiken sedan analyseras.
Potential i praktisk tillämpning tror jag finns främst i skapandet av instrumentalmusik.
Att komponera instrumentalmusik med målet gestalta något, oavsett om det är koncept eller något annat, tror jag kan leda till skapandet av unika och intressanta kompositioner.