Diskussion

Resultatet visar att förutsättningarna som ges där fritidshuset ska byggas, förändrar situationen hur problemen med fukt skall komma att tacklas. Väderförhållanden vid platsen av byggnaden kan därmed bli styrande för konstruktionens utformning.

Det positiva med denna studie är att beräkningarna är relativt lätta att utföra och förstå. Viss förståelse för att utveckla matematiska formler behövs, då förutsättningarna för beräkningarna ändras beroende på var i konstruktionen som beaktas. Att använda sig utav beräkningstabellen som studien använder, gör att resultatet visar sig på ett tydligt och enkelt sätt med

temperaturer och relativa ånghalter i materialskikten.

Personens personliga värderingar som utför beräkningarna kan få ett påslag av resultatet då materialegenskaper kan komma att skilja sig ifrån varandra beroende på vart man hämtar materialinformationen. Det är då viktigt att materialinformationen som hämtas ska ha någon form av certifiering på produkten av leverantören/tillverkaren så att användaren kan lita på att data som hämtas in är korrekt. Att forskning på materialet för att ta fram värden, skall ha gjorts enligt en t.ex. ISO standard.

Det negativa med studien är att den är väldigt övergripande. Inomhusklimatet är det största bekymret. För att få så exakta värden som möjligt skulle en studie behöva göras av

inomhusklimatet under en tolv månaders period, där varje månads temperatur och fukthalter kollas. Detta skapar i sig ytterligare ett problem. Exakta inomhusklimatet kan inte tas fram innan byggnaden har byggts. Ett mer effektivt sätt att räkna fram inomhusklimatet innan byggnaden står klar bör forskas fram. Hur materialen i en konstruktion med utomhusklimatet påverkar byggnadens inomhusklimat. Detta är speciellt viktigt för byggnader som inte har tillgång till underhållsvärme. Mer exakta värden skulle göra så att antaganden minskar i beräkningarna, som för denna studie skulle innebära mindre antaganden av temperaturen inomhus.

Spontanitetsbesök beräknas inte, utan det är i stor del beroende utav att ägarens rutiner och viljor. Att besöka stugan under jul och nyår ett år, och nästa år låta stugan stå tom, spelar upp situationer som gör det svårt att beräkna. Om beräkningar för spontant besök ska göras, behövs ett mer specifikt projekt med dialoger med brukarna för att kunna göra en mer komplett studie.

Denna rapport ger därför ett mer generellt resultat på hur mögel och fuktskador ska kunna undvikas. Där medeltemperaturer användes för varje månad. Rapportens stugor som användes som vinter och sommarstuga räknas därefter endast som i bruk i sommar och vintermånaderna.

Resultat för de stugorna i både Kiruna och Östersund med underhållsvärme har en RÅ på maximalt 82-83 % med en temperatur 7-10 °c i konstruktionerna. Enligt

mögelbildningsdiagrammet från Penthon så krävs det vid temperaturer på 7-10°c en relativ

fuktighet på 90 % och under en tidsperiod av en månad för att mögel ska kunna bildas. Detta

innebär en bra marginal och en fuktsäker konstruktion. Eftersom temperaturerna är räknad

som medelvärden, så är det bra att ha marginal till förhållanden när mögeltillväxten är möjligt,

eftersom extremvärden av temperaturer inte beräknas.

Fritidshusen som inte hade tillgång till underhållsvärme, visar mer riskfyllda värden enligt Penthon diagrammet. Stugan i Östersund visar att inomhusklimatet i september/oktober har en relativfuktighet kring 90 % och en temperatur på 7.16 °c. Detta innebär att mögel kommer att kunna bildas under de månaderna, mögelsporrar bildas och vandrar in i t.ex. möbler. Eftersom utomhusklimatet blir direkt styrande av temperaturen och fuktigheten inomhus, finns det inte mycket som kan göras i konstruktionen för att de förhållandena ska kunna undvikas. Risken för mögel blir då stor i insidan av konstruktionen samt på möbleringen inomhus. Speciellt med tanke på att studien innefattar sig med en marginal för RÅ som är 3 % större än vad diagrammet från Penthon säger p.g.a. flera antaganden som gjorts.

I det kallare och torrare klimatet i Kiruna är de farligaste månaderna för fritidshuset i yttervägg, under brukstiden januari och december. Enligt resultatet för de månaderna, finns det ingen risk för mögelskador då temperaturen är för låg, i jämförelse av den relativa fuktigheten. Dock måste risken för kondens beaktas, med tanke på att marginalen är så pass liten när

relativfuktigheten ligger på 95 % på utsidan utav stommen och beräkningarna har haft medeltemperaturer. Skulle relativa fuktigheten bli 100 % så bildas vatten i konstruktionen.

Denna rapport beaktar mögelbildning i samband med temperaturer och relativfuktighet emot Penthons diagram. Dock är denna höga fuktighet för stor för att inte poängteras. Taket för det ouppvärmda fritidshuset i Kiruna är däremot nästan helt riskfritt för fuktskador vid jämförelse av beräkningar och Penthons tabell för mögelbildning.

Med tillgång till underhållsvärme visar resultatet att både använda diffusionsspärr samt ett yttre isoleringslager i yttervägg fungerar bra. Utan underhållsvärme visar resultatet att en frisk konstruktion uppnås genom att använda mindre isolering så att inte stora temperaturskillnader uppstår. Därför var det bra att ta bort ett isoleringslager från ytterväggskonstruktionerna som inte hade tillgång till underhållsvärme. För att det inte ska bli för snabba temperaturskillnader då konstruktionen inte har någon diffusionsspärr som hindrar fukten vid stommens isolering.

Tydligt exempel på detta visar beräkningarna från den ouppvärmda stugan i Kiruna, och beräkningarna i januari och december. Där är det stora temperaturskillnader ute och inne. Då en diffusionsspärr inte används i konstruktionen skulle ett halvtätt material kunna lösa

problemet för att sänka hastigheten på fukten att vandra ut i väggen, eller kanske dubbla OSB skivor. Stora och snabba temperaturskillnader, men inget eller liten broms på fukt är en risk.

Eller möjligen ta bort isoleringen i installationsskitet. Men då skulle det möjligen skapa problem när inte stugan är i bruk.

I beräkningarna skulle en diffusionsspärr vara fördelaktigt i ytterväggen för de fritidshusen utan underhållsvärme. För att under de månader som inte fritidshuset är i bruk beräknas den mängd fukt g/mᵌ som finns i luften lika ute som inne. Därmed blir också material med högt

ånggenomgångsläpplighet inte lika viktigt i beräkningen när konstruktionen har samma

fukthalter i varje skikt. Eftersom det är lika mycket mängd fukt ute om inne och då även i alla

materialskikt. Det finns inte något vettigt sätt att ta fram fukthalten inomhus förutom att göra

platsundersökningar i form av fuktmätare.

28

Att ha två olika ytterväggskonstruktioner och endast beräkna konstruktionerna i ett

förhållande (antingen har man underhållsvärme eller inte) har en påverkan på resultatet. Hade det funnits underhållsvärme till ytterväggen utan diffusionsspärr så kan den mycket väl fått bättre marginaler till mögelbildning. Valet att inte beräkna den konstruktionen, gjordes för att det helt enkelt inte verkas byggas så. Enligt dels internetsökningar och dialoger med externa parter, där Bengt från PENTAB är en av dom. Så därför gjordes valet att beräkna

konstruktionerna efter deras rekommenderade miljöer, för att försöka hålla verklighetssynen så mycket det går.

Utformningen av fuktsäkra konstruktioner är svårt, och måste ta hänsyn till flera olika parametrar. Placering utav fritidshuset, och därefter platsens temperaturer och fukthalter.

Uppvärmningsmöjligheter, finns det ström att dra in i huset? Så en pump till bergvärmen kan vara igång och hålla stugan varm när den inte brukas.

Det finns väldigt mycket att ta i beaktning. Det viktigaste för utformningen utav

konstruktionsdelarna är tillgången till underhållsvärme. Beräkningarna som gjorts i denna studie, bevisar att denna faktor är avgörande. Detta medför att kunna använda sig utav mer isolering och en diffusionsspärr. Även om det inte beaktas i denna studie, så gör det även att fritidshuset får ett bättre U-värde. Bra balans mellan temperatur och fuktighet är nyckeln till torra och friska konstruktioner.

Med en styrbar inomhustemperatur, som kan regleras månadsvis för att bygga upp

förhållanden som är mer fördelaktigt i avseende av fukt. Liknande september månad i den

stugan i Östersund med underhållsvärme. Där fick temperaturen höjas från sju grader till tio

grader, för att få ner den relativa fuktigheten i konstruktionen.