Friska fritidshus

(1)

Självständigt arbete på grundnivå

Independent degreeproject - first cycle

Byggnadsingenjör Byggnadsfysik Friska fritidshus En studie i byggteknik Johan Eriksson

(2)

Mittuniversitet

Avdelningen för ekoteknik och hållbart byggande (EHB) Examinator: Lars-Åke Mikaelsson, lars-ake.mikaelsson@miun.se Handledare: Jonas Jonsson,

Jonas.jonsson@miun.se

Författare: Johan Eriksson, Joer1404@student.miun.se Utbildningsprogram:

Byggingenjör hållbart byggande 180HP Huvudområde: Byggnadsfysik Termin, år: VT 2017

(3)

Sammanfattning

Mögel och fuktskador är en dyr historia. Det drabbar inte bara ekonomin då det kan kräva stora kostnader i sanering och ombyggnation, utan även människors hälsa. Att upptäcka mögel är svårt, speciellt om det bildas i byggnaders konstruktioner, och märks ofta inte av tills brukarna av byggnaden blir sjuka och då har det gått får långt.

Författarens uppgift med denna rapport, är skapa ett underlag av förståelse och beräkningar för både privatpersoner och entreprenörer. Hur en fritidshuskonstruktion ska kunna byggas med förhållanden som finns tillhandagå vid platsen som byggnaden skall uppföras.

Rapporten innefattar endast träkonstruktioner av tak och yttervägg då tiden för detta arbete endast innefattar tio veckor. Studien har grundats genom litteraturstudier i form av böcker, internetbaserade sidor och rapporter för att säkerställa att arbetet ska ha utförts på ett så bra sätt som möjligt med hög kvalité.

Resultatet visade att fritidshusen med underhållsvärme (minimum sju grader

inomhustemperatur) och diffusionsspärr får större marginaler till förhållanden som krävs för att det ska bli fukt och mögelskador. Stugor utan underhållsvärme får mindre marginaler genom att inte kunna använda sig utav fuktspärr i ytterväggen.

Studiens slutsats säger att genom att bygga med tillgång till underhållsvärme skapas

förutsättningar för torrare konstruktioner som i sin tur kan bli mer välisolerade och är då mest fördelaktiga gentemot mögel och fuktskador. Att bygga utan underhållsvärme är fullt möjligt, såsom det byggts mycket länge. Viktigt att ta med sig då är att använda sig av material som är diffusionsöppna och bra på att transportera fukt.

(4)

II

Abstract

Mold and moisture damage are an expensive story. It not only affects the economy as it may require major costs in remediation and rebuilding, but also human health. Detecting mold is difficult, especially if it is formed in buildings' structures, and is often not noticeable until the users of the building get sick and then it has gone too far.

The author's task with this report is to provide a basis for understanding and calculations for both individuals and contractors for the construction of a cabin with conditions provided at the site where the building is to be built.

The report only includes wood constructions of ceilings and exterior walls, since this work only involves ten weeks of work. The study has been based on literature studies in the form of books, internet-based pages and reports to ensure that the work has been carried out in the best possible way with high quality.

The result showed that the homes with maintenance heat (minimum seven degrees indoor temperature) and diffusion barrier get larger margins to conditions required for moisture and mold damage. Cabins without maintenance heat have smaller margins and cannot use moisture barriers in the outside wall. The study conclusion states that building with access to maintenance heat creates conditions for drier constructions which in turn can become more well-insulated and then most advantageous against mold and moisture damage. Building without maintenance heat is completely possible, as people have built in a very long time. It is important to use materials that are diffusion open and good at transporting moisture.

(5)

Innehållsförteckning

1.0 Introduktion ... 1

1.1 Syfte ... 1

1.2 Forskningsfråga ... 2

1.3 Avgränsningar ... 2

2.0 Undersökningsmetod ... 3

2.1 Angreppssätt ... 4

2.2 Litteraturstudie... 4

2.3 Kvantitativ metod ... 4

2.4 Validitet och Reliabilitet ... 4

2.5 Beräkningsförutsättningar för inomhusklimat ... 5

2.6 ISO 6946: 2007 ... 5

2.7 Beräkning ... 6

2.8 Konstruktionsdelar ... 7

3.0 Teori ... 12

3.0 Fukttransporter ... 12

3.2 Klimatdata ... 12

3.3 Luftfuktighet ... 13

3.4 Materialdata ... 13

3.6 Ånggenomsläpplighet ... 15

3.7 Mättnadsånghalt för vattenånga i luft ... 16

3.8 Mögelbildning ... 17

4.0 Resultat... 18

5.0 Diskussion ... 26

6.0 Slutsats ... 29

7.0 Förslag till fortsatta studier ... 30

8.0 Referenslista ... 31

(6)

IV

Termologi

Diffusionsspärr - Ett material som är tätt och högt motstånd emot fukt, vanligen ett plastmaterial.

Relativfuktighet - Mängden vatten/fukt som luften innehåller per kubik.

Installationsskikt – Ett utrymme på insidan utav t.ex. yttervägg eller tak, där bland annat elkablar kan dras utan att synas.

VIM kontroll – Stiftelsen värmeisolermaterialkontrollen.

R-värde – Värmeisoleringsegenskap för ett material i beroende utav tjockleken.

Övergångsmotståndet i avseende för värme.

Mättnadsånghalten – Den mängd vatten/fukt luften kan bära i en vis temperatur, vid kondens.

Ånggenomsläpplighet – Fukttransportegenskap vid konstant temperatur

Ånggenomgångsmotstånd - Ett skikts förmåga att hindra vattenånga att transporteras i gasfas genom skiktet.

(7)

1.0 Introduktion

Intresse för naturliv i dagens samhälle ökar. Att kunna få en tillflyktsort från stress och buller som infinner sig i städerna blir allt vanligare, vilket leder till omfattande nybyggnationer i natursköna miljöer såsom i skärgårdar och fjällen (Naturvårdsverket 2016).

Intresset för energisnåla byggnader i Sverige ökar. Nya krav från Boverket gör så att man även måste bygga energisnålare än tidigare (Vilavarm 2017). Detta leder till nya innovationer i byggnadsteknik och smartare material för ett mindre ekologiskt fotavtryck. Många studier har gjorts kring att använda sig utav fuktspärrar. Fuktspärrar är plastmaterial som placeras på insidan utav konstruktionsdelen och hindrar den varma och fuktiga inomhusluften att tränga sig in i byggdelen och på så sätt håller konstruktionen torr (Paroc 2016).

Det är viktigt att prioritera den mänskliga hälsan, hur byggnaden påverkar människans eget välbefinnande över en längre tidsperiod är en viktig aspekt, då det kan komma att påverka bland annat slemhinnor och luftvägar. Diffusionstäta material är en faktor som kan

innebära att riskerna för mögel/rötskador i konstruktionen ökar om de inte tillämpas på rätt sätt och vid rätt tillfälle (Woodisol 2016).

Kostnaden för att undersöka vilken konstruktionstyp som är bäst lämpad för ett fritidshus, är inte dyrt i jämförelse med att fixa mögelangreppet efteråt (Mögelinfo 2017).

Förhållandena som innebär att bruka ett fritidshus som inte används kontinuerligt, kan leda till att balansen med fukt och värme i konstruktionen kan komma att bli komplicerat. Genom den orsaken att ett fritidshus inte är i bruk i mer än tre månader, vilket gör att det inte får någon fuktproduktion samt att inomhustemperaturen kommer att vara lägre när inte stugan används.

Vid beräkningarna så antas det att ett fritidshus vid respektive plats, Kiruna och Östersund, inte har tillgång till underhållsvärme när stugan inte är i bruk.

Scenariot i rapporten handlar om två fritidshus som används kontinuerligt under sommaren respektive under vintern, och kommer att forskas om vilken konstruktionstyp med särskilda brukningsförhållanden är mest lämpad att användas till fritidshus.

Denna rapport blir därför en grund till privatpersoner och företag, för att få en förståelse hur konstruktionerna ska kunna utformas i olika miljöer.

1.1 Syfte

Syftet med denna rapport är att ge grundläggande byggnadsfysikaliska kunskaper om

byggnader gällande fukt till människor som ska projektera ett fritidshus. Rapporten skall kunna användas i färdigt skick som ett komplement i praktiken för entreprenörer och projektörer för nybyggnation av fritidshus i olika miljöer. Där denna rapport ska ge grund till att kunna

projektera fram konstruktioner till fritidshusmiljöer.

(8)

2

1.2 Forskningsfråga

Träkonstruktioner med olika brukningsförhållanden av yttervägg och tak som togs fram med inspiration ifrån träguiden och en entreprenör. Vilka av dessa

konstruktioner är mest säker emot fukt och mögelangrepp?

1.3 Avgränsningar

Intresset för att använda sig utav levande material ökar i Sverige (Hans Hellberg 2015), därför beaktas endast konstruktioner av trä i väggar och tak.

Grundläggning till fritidshusen studeras inte i denna rapport.

Faktorer som energi och ekonomi kommer inte att beaktas i denna rapport.

Byggfukt, solintensitet och slagregn tas inte hänsyn till i beräkningarna.

Påverkan utav ventilation tas inte i beaktning.

(9)

2.0 Undersökningsmetod

I denna rapport spelas det upp ett scenario som kan bli avgörande för resultatet. Scenariot är att det både ska finnas, och inte finnas tillgång till underhållsvärme under månaderna som stugan inte är i bruk.

Det beräknas fyra olika scenarier på två olika platser i Sverige, Östersund och Kiruna. Där respektive plats ska ha tillgång till underhållsvärme, men också inte ha tillgång till underhållsvärme. Rapporten kollar om konstruktionerna som tagits fram i rapporten kan används till fritidshus, utan att det blir fukt och mögelskador i de scenarierna.

I ytterväggskonstruktionerna där fritidshusen inte har tillgång till underhållsvärme, gjordes beslutet att inte använda sig utav en diffusionsspärr eller ett yttreisoleringslager. Detta på grund av rekommendationer av Bengt Holmberg från PENTAB.

Det yttreisoleringslagret togs bort, för att uppnå ett jämnare flöde av värme genom

konstruktionen när underhållsvärme inte finns, samt med mindre isolering så blir det mindre motstånd gällande ångtransporter, så fukten kan röra sig fritt (Luleå Kommun 2017). Samma princip gäller för diffusionsspärren (Ångspärr). Synnerligen vid ett fenomen som kallas

sommarkondens. Det som sker då är att solstrålning träffar en blöt utsida, och kan göra så att ångtransporten går inåt istället för utåt vid snabbuppvärmning vilket kan leda till kondens på diffusionsspärrens utsida som i sin tur kan skapa stora problem, speciellt i en kallkonstruktion (Fuktsäkert 2017).

Av dessa anledningar gjordes beslutet att inte använda sig utav en diffusionsspärr i ytterväggarna på de fritidshus som inte har tillgång till underhållsvärme. Entreprenören rekommenderade däremot att ha en heltät diffusionsspärr eller en halvöppen diffusionsspärr i taket även utan tillgång till underhållsvärme så att fukten endast vandrar genom ytterväggarna och inte takkonstruktionen.

Eftersom denna rapport är ett självständigt arbete på grundnivå, så beräknas endast konstruktionstyperna i dess rekommenderade miljöer. Rapporten är tänkt att ge

grundläggande kunskaper och verktyg för att människor på egenhand ska kunna beräkna på ett mer detaljerat sätt för deras egna önskade konstruktionstyper och förutsättningar. Därför beräknas det att ytterväggskonstruktionerna med diffusionsspärr ska ha underhållsvärme och konstruktionerna utan diffusionsspärr och mindre isolering beräknas inte med

underhållsvärme.

När en byggnad inte har ett fukttillskott, som kan komma från dusch, tvätt o.s.v. blir inte fukthalten inomhus större än den utomhus. Det som händer när fukthalten är lägre inne än ute, är att diffusionen går utifrån och in. Istället för inifrån och ut.

Konvektion är en faktor som kan vara betydande när det gäller att projektera för fuktsäkra konstruktioner. Men eftersom konvektion drivs utav skillnader av lufttryck som kan uppstå i samband med temperaturförändringar och vindpåkänningar med speciell påverkan utav ventilation (Teknikhandboken 2017), tas inte konvektionsberäkningar med i denna beräkning.

Som tidigare nämnts avgränsar sig studien till ventilation. Detta görs då den anses vara en för mångsidig faktor i ett arbete som ska vara ett grundläggande verktyg till projektering utav fritidshus.

Endast de månader som bedöms vara riskfyllda redovisas i resultatet. Samtliga beräkningar placeras senare som bilagor.

(10)

4

2.1 Angreppssätt

För att besvara forskningsfrågan har litteraturstudier, internetsökningar, beräkningar samt en dialog med en byggentreprenör (PENTAB) genomförts. Arbetet är upplagt sådan att vara en problemlösande fallstudie.

2.2 Litteraturstudie

För att bygga upp en helhetsbild av projektet, samt för att få ett större perspektiv på vilka aspekter som är viktiga för att lösa forskningsfrågan, har litteraturstudier genomförts i denna studie.

All litteratur som studerats och analyserats har gjorts grundligt för att öka studentens kunskaper om ämnet. Informationen som har anskaffats ifrån internetbaserade källor har kontrollerats utav författaren. Bedömningen gjordes genom att kolla att utgivaren är seriös med ett bra rykte på internet. Utgivaren ska kunna vara kontaktbar, så att data bakom informationen ska kunna efterfrågas vid behov. Personliga kontaktuppgifter var att föredra.

2.3 Kvantitativ metod

Denna studie innefattar en kvantitativ bestämning, vilket innebär att ett resultat med siffor beräknas fram för att få reda på värme och fukttillstånd i en byggnadsdel eller konstruktion.

Ytterligare hade det varit möjligt att göra direkta mätningar på objekten som tillhandahålls i denna studie för att fastställa rådande fukttillstånd (Petterson, Bengt-Åke 2013 s71).

2.4 Validitet och Reliabilitet

Reliabilitet tillämpas, med mål att uppnå hög trovärdighet på de data som samlades in och brukas i studien. Detta görs genom att författaren av denna rapport redovisar hur arbetet har gått tillväga och var informationen kommit ifrån. Därifrån kan läsaren göra en egen uppfattning kring trovärdigheten av det som presenteras i denna rapport (Höst, Martin, Regnell, Björn & Runesson, Per, 2006, s41-42). För att få en bra reliabilitet, så har litteratur använts som rekommenderas som kursmaterial till universitetsnivå. Bedömningen av internetbaserade källor gjordes genom att kolla att utgivaren är seriös med ett bra rykte på internet. Utgivaren ska kunna vara kontaktbar, så att t.ex. data eller frågor bakom

informationen ska kunna fås fram. Personliga kontaktuppgifter var att föredra för den hanteringen.

Validitet handlar om kopplingen mellan det objekt som skall undersökas och vad som faktiskt undersöks. Det vill säga hur mycket studien relaterar till vad undersökningen började med att undersöka och vad slutresultatet blev. (Höst, Martin, Regnell, Björn & Runesson, Per, 2006, s41-42). Validiteten för studien är lite osäkert, då flera antagningar har behövt göras av inomhustemperaturer och fukthalter, vilket kommer att kunna få ett påslag på resultatet. För att kompensera detta har det största fukttillskottet beräknats i brukstid vilket ger mer

ogynnsamma förhållanden och på så sätt ökar validiteten. Det krävs 20°C i en relativ fuktighet på 90 % och under en tidsperiod av en månad för att mögel ska bildas enligt

mögelbildningsdiagrammet från Penthon.

(11)

För att kompensera ytterligare för antaganden som behövt gjorts, beräknas i denna studie med en relativ fuktighet på 87 % i en månad med 20°C för att mögel ska uppstå. D.v.s. att den relativa fuktigheten som krävs för mögelbildning sänks med 3 %.

2.5 Beräkningsförutsättningar för inomhusklimat

Då det i denna studie inte finns möjlighet att göra mätningar på plats av inomhustemperaturer och ånghalter i de fritidshusen som skall beaktas så måste antaganden göras.

Fritidshuset med sina material i yttervägg/tak har egenskaper att hålla värmen inne, men även hålla värmen ute. Då byggnaden står ouppvärmd så följer inomhustemperaturen

temperaturen som är ute. Men eftersom byggnaden är isolerad så är inte

inomhustemperaturen densamma som utomhustemperaturen, eftersom isoleringsmaterialen har en fördröjande effekt. Detta gäller både vid nedkylning och uppvärmning utav

temperaturen inomhus.

På grund av detta görs antagandet att inomhustemperaturen inte kommer uppnå max och min temperatur som ges från klimatdata, utan endast vara 80 % utav max och min temperatur. Ett medelvärde av de två nya inomhustemperaturerna (80 % av max och min) beräknas och används som temperatur för den månad som klimatdata tagits från. Den 80 procentuella fördröjningen är en ren uppskattning av det faktiska värdet temperaturen är. Ett antagande var nödvändigt eftersom inte platsstudier kan göras samt för att en metod för att få fram fördröjningen av isoleringen inte har hittats.

Ex. Östersund i januari. Min temperatur = -11,9, max temperatur=-5,2.

(-11,9*0,8= -9,52), (-5,2*0,8= -4,16) (– 9,52+(-4,16))/2= -6,84

– 6,84 blir härmed inomhustemperaturen som beräknas för januari månad i Östersund.

Denna beräkning gäller för inomhustemperaturen när fritidshusen står kallställd. Under den tid som huset brukas, räknas med en temperatur inomhus på 22°C.

Under de månader som fritidshusen brukas räknas fukthalten inomhus till 4 g/mᵌ mer än vad fukthalten är utomhus (Teknikhandboken 2017). Detta påslag medförs då närvaron av människor ger ett fukttillskott från t.ex. duschning. När husen står tomma räknas ånghalten lika ute och inne.

Antagandet om fukthalten inomhus sänker tyvärr validiteten för denna rapport. Det faktiska värdet för inomhusklimatet kan inte tas fram i omfattningen av detta projekt, vilket kan ha en påverkan på resultatet av studien. För att försöka kompensera detta, väljs det högsta värdet på fukttillskottet 4g/mᵌ till inomhusklimatet vid tillfället då stugan är i bruk.

2.6 ISO 6946: 2007

Vid diffusionsberäkningen används vad som kallas RSI och RSE. Vad de uttrycken betyder är att i det yttersta eller innersta skicket av en konstruktion t.ex. ett tak, så är det RSI som är invändigt.

Då får man tänka ett osynligt lager precis utanpå vad man har på insida yttervägg, det kan vara en tapet eller färg och luften inomhus. Det är alltså ett skikt som har ett övergångsmotstånd till temperaturen (R värde) som befinner sig precis mellan inomhustemperaturen och temperaturen från det innersta skiktet (färgen och tapeten). RSE är precis samma tanke som RSI, däremot så är det utvändigt för konstruktionsdelen. Beroende om det är yttervägg, tak eller grund som beräknas ändras RSI och RSE.

(12)

6

Enligt ISO 6946: 2007 så skall vid tillfällen av byggnadsfysikaliska beräkningar med byggnadsdelar som har uteluftsventilerade luftspalter, inte RSE användas tillsammans med materialen utanför luftspalten. RSE och materialen utanför luftspalten ersätts istället med RSI och används i beräkningarna.

2.7 Beräkning

Följande begrepp och förklaringar av formler, är för att kunna beräkna respektive konstruktion om den kommer att hålla sig frisk gällande fukt i de scenarier som spelas upp.

2.7.1 Beräkningstabell

Skikt d (m) ʎ W/mk R m²K/W ΔT °C T °C Vs g/mᵌ δ m²/s 10 ̄⁶ Z s/m 10 ³ ΔV s/m 10 ³ V g/m³ RÅ %

2.7.2 Beräkningsförklaring

 Skikt – Material i förhållande plats i konstruktion

 D – Tjocklek på materialet för varje skikt.

 ʎ – Värmeisoleringsegenskaper för materialet

 R – Övergångsmotståndet för materialet.

 ΔT – Skillnaden i temperatur mellan materialen.

 T – Aktuella temperaturen vid materialet.

 Vs – Mättnadsånghalten för särskild temperatur.

 δ – Ånggenomsläpplighet för materialet.

 Z – Ånggenomgångsmotstånd för materialet.

 ΔV – Skillnader i ånghalter mellan materialskikten.

 V – Ånghalten vid materialet

 RÅ – Relativa ånghalten

2.7.3 Formler

Alla formler är tagna från boken (Petterson, Bengt-Åke).

 D – Välj material och tjocklek från leverantör

 ʎ – Dessa egenskaper hos leverantörer.

 R – Beräknas på detta vis:

𝑅 =

^𝐷

 ΔT– Beräknas skillnaden i temperatur mellan närliggande materialskikt. ʎ

(13)

 T – Beräknas på detta vis T= T1- ^𝑅𝑥∗ (𝑇1 − 𝑇2)

𝑅𝑡𝑜𝑡

Där Rx är det övergångmotstånd genom konstruktionen till ytan som skall beräknas, Rtot är övergångsmotståndet genom hela konstruktionen. T1 är temperaturen från det håll man beräknar. D.v.s. att om man räknar inifrån och ut så är T1 temperaturen invändigt. T1 – T2 är temperaturskillnaden för inne och ute

 Vs – Mättnadsånghalten för temperaturen i fråga, finns i tabell.

 δ – Ånggenomsläppligheten för material finns i tabell.

 Z – Ånggenomgångsmotstånd för material finns i tabell.

 ΔV – Beräknas skillnaden av ånghalten mellan närliggande materialskit.

 V – Beräknas genom formeln V=V1-Zx/Ztot*(V1-V2) Där Zx är det övergångsmotstånd genom konstruktionen till ytan som skall beräknas, Ztot är övergångsmotståndet genom hela konstruktionen. V1 är ånghalten från det håll man beräknar. D.v.s. att om man räknar inifrån och ut så är V1 invändiga ånghalten. V1 – V2 är ånghalts skillnad för inne och ute

 RÅ – Beräknas genom formeln RÅ= 𝑉 𝑉𝑠

Efter att utförandet av beräkningstabellen är klar, jämförs det mot mögelbildningsdiagrammet under kapitel 3.9. För att kunna dra en slutsats om det finns en påtaglig risk att mögel ska kunna bildas. Uträknande temperaturer och relativa fukthalter för konstruktionens alla skikt kollas av och ett resultat redovisas om risken för mögel är aktuell eller inte.

2.8 Konstruktionsdelar

1: Stående träpanel 2: Bottenbräda

3: Luftspalt kapillärbrytande spalt 4: Spikläkt

5: Weatherboard 0,009 m 6: Mineralull 0,045 m

7-8: Vertikal Regelstomme, mineralull 0,145 m

9: P-E folie 0 m

10: Isolerat installationsskikt mineralull 0,045 m

11: OSB skiva 0,011 m 12: Gipsskiva 0,013 m 13: Akrylatlatexfärg 0 m

Figur 1. Yttervägg med ståendepanel

Notera: I Träguiden specificerades inte nummer 11 och inåt i konstruktionen vad för material som ska användas. Det bestämdes därför att sätta OSB och Gipsskivor som sedan målas utanpå gipsskivan, enligt uppbyggnaden som visas i figur 1. ovan.

Denna uppbyggnad av ytterväggskonstruktion är till för fritidshusen som har tillgång till underhållsvärme. Tjocklekar på materialen 1-4, P-E folien och färgen redovisas inte eftersom materialen 1-4 i figuren är utanför luftspalten och ersätts med RSI.

(14)

8

P-E folien och färgen, har ingen påverkan på värmeledningsförmågan i konstruktionen så tjockleken behövs inte för de materialen. Detta gäller samtliga konstruktioner.

Uppbyggnaden av ytterväggskonstruktionen för fritidshusen som inte har tillgång till underhållsvärme görs med de ändringar som nämnts tidigare i rapporten. Det yttre isoleringslageret och P-E folien tas bort. Nummer 6 och 9 från figur 1. av

ytterväggskonstruktionen på föregående sida. Därmed blir uppbyggnaden för ytterväggskonstruktionen på detta vis.

1: Stående träpanel 2: Bottenbräda

3: Luftspalt kapillärbrytande spalt 4: Spikläkt

5: Weatherboard 0,009 m

6-7: Vertikal Regelstomme, mineralull 0,145 m 8: Isolerat installationsskikt mineralull 0,045 m 9: OSB skiva 0,011 m

10: Gipsskiva 0,013 m 11: Akrylatlatexfärg 0 m

En hel principlösning från Träguiden utav takets hela uppbyggnad av både det inre och yttre av konstruktionen hittades inte. Därför samverkas två stycken principlösningar till en

fullständig konstruktion.

1: Takstol 0,145 m 2: Råspont 0,02 m 3: Underlagspapp 0 m

4: Fotplåt/hängränna (Beaktas inte) 5: Ströläkt

6: Bärläkt 7: Tegel

Figur 2. Tak med tegelpannor

(15)

1: Ventilerad luftspalt 2: Vindskydd

3: Invändig beklädnad

4: Glespanel isolerat installationsskit 5: P-E folie

6: Mineralull 7:

Takstol

Figur 3. Värmeisolerat tak

Sammanfattningen av takkonstruktionerna och det som beräknas i studien blir då ett

värmeisolerat tegeltak där luftspalten infinner sig under teglet, i skiktet med strö och bärläkt i figur 2. Råsponten spikas direkt på takstolarna som sen underlagspapp läggs på.

Mineralullsisolering mellan takstolarna med en P-E folie på insidan, följt av ett isolerat installationsskit. Den invändiga beklädnaden är en gipsskiva som sedan målas med akrylatlatexfärg. Därmed blir uppbyggnaden på följande vis.

1: Tegelpannor 2: Bärläkt 3: Ströläkt

4: Underlagspapp 0 m 5: Råspont 0,02 m

6-7: Takstolar med mineralull 0,145 m 8: P-E folie 0 m

9: Installationsskikt, mineralull 0,045 m 10: Gips 0,013 m

11: Akrylatlatexfärg 0 m

Materialen 1-3 beräknas inte då en luftspalt skapas med strö och bärläkt. Vid beräkning ersätts därför dessa material med RSI. Underlagspappen, P-E folie och akrylatlatexfärgen har ingen påverkan på värmeledningsförmågan och därför redovisas inte tjockleken av dessa material.

Samma takkonstruktion gäller för samtliga fritidshus med eller utan underhållsvärme.

(16)

12

3.0 Teori

Luft innehåller alltid en given mängd vattenånga. Vid en särskild temperatur kan inte luften

innehålla mer än en bestämd mängd vattenånga (mättnadsånghalt). Tidpunkten då luften inte kan innefatta mer vatten med befintlig temperatur då luften är helt mättad kallas för daggpunkten.

Sänks temperaturen ytterligare kondenserar vattenångan och övergår till vattendroppar. Vid den tidpunkt detta händer inuti en konstruktion kan det uppkomma fuktskador i form av mögeltillväxt och rötskador på organiska material, vanligtvis på t.ex. träreglar och papp (Rockwool 2017).

Luftfuktigheten inomhus styrs i stor utsträckning utav den befintliga fuktigheten utomhus.

Fuktinnehållet mätt efter mängden vattenånga per volymluft, är mycket större under

sommarmånaderna för att sedan minska under vintern. Detta sker genom att desto varmare luft ju mer vatten kan luft ”bära” (Petterson, Bengt-Åke 2013 s48).

3.0 Fukttransporter

Fukt kan transporteras som vattenånga eller som vatten i material på flera olika sätt. Det som påverkar de olika transporterna är dels materialens värme och fukttekniska egenskaper,

konstruktionens uppbyggnad och fukthalter, dels även omgivningens värme och fuktförhållanden inklusive lufttrycksförhållanden inomhus och utomhus. De transportsätt som är betydelsefulla inom byggnadsteknik är kapillärsugning, konvektion och diffusion (Petterson, Bengt-Åke 2013 s312).

3.11 Diffusion

Diffusion är en långsam process, vattenmolekyler vandrar från ett område med hög ånghalt till ett område med lägre ånghalt (Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB 2017). Drivkraften för diffusion innebär att vattenångan rör sig i riktningen där koncentrationen för ånghalten är avtagande (Petterson, Bengt-Åke 2013 s312).

Vanligtvis är det högre ånghalt inomhus, vilket då leder till att fuktens transportväg med diffusion är i de flesta fall inifrån och ut (Rockwool 2017).

3.2 Klimatdata

Temperaturer, månadsmedel (översta raden) samt dygnsmax. Och dygnsmin (C°)

Kiruna

År Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Medeltemp

-

1,2 -12,2 -12,4 -8,9 -3,5 2,7 9,2 12,9 10,5 5,1 -1,5 -6,8 -10,1 Dygnsmax -8,2 -8,3 -4,3 0,5 6,7 13,7 17,6 14,9 8,7 1,5 -3,6 -6,4 Dygnsmin -17,1 -17 -14 -8,5 -1,4 4,7 8,4 6,2 1,9 -4,6 -10,7 -14,6

Östersund

År Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Medeltemp 2,7 -8,5 -7,5 -4,3 1,1 6,8 11,3 14,5 13,1 8,6 3,2 -1,1 -4,7 Dygnsmax -5,2 -3,9 0,6 5,5 12,6 16,9 20 18,8 12,5 5,9 0,8 -2,2 Dygnsmin -11,9 -11,1 -8,3 -2,5 2,3 7,2 10,3 9,5 5,4 0,7 -3,5 -7,6 Tabell 10,1 (Petterson, Bengt-Åke 2012 s248).

(17)

3.3 Luftfuktighet

Relativ Ånghalt % (övre raden) och absolut ånghalt g/m³ (undre raden)

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

Kiruna

83 82 77 71 64 61 68 72 77 81 85 85 1,5 1,4 1,8 2,6 3,7 5,4 7,7 7 5,3 3,5 2,4 1,8

Östersund

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

86 84 80 76 69 70 74 75 82 85 88 87

2,1 2,2 2,7 4 5,3 7,1 9,2 8,6 7 5,1 3,9 2,9 Tabell 10,4 (Petterson, Bengt-Åke 2012 s250).

3.4 Materialdata 3.4.1 Mineralull

Följande material är med sina värmeisoleringsegenskaper klassade enligt särskilda godkännandelista för VIM- kontrollerade material.

VIM-kontrollerat värmeisoleringsmaterial λ-värde

Mineralull

Densitet mg/m³ λ W/mk

För tak

Takboard 125 0,033

Takboard 220 0,039

Mineralull 95 0,036

Mineralull 115 0,039

För väggar

Fasadboard 125 0,033

Mineralull 25-50 0,033

Mineralull 20-80 0,036

Mineralull 15 0,039

Tabell 10,26 (Petterson, Bengt-Åke 2012 s272)

(18)

14

3.4.2 Övriga byggnadsmaterial

VIM-kontrollerat värmeisoleringsmaterial λ-värde

Material

Densitet mg/m³ λ W/mk

Trä (värmeflöde i fibrer)

Furu, gran 500 0,14

Bok, EK 700 0,16

Träspånskivor 600 0,14

Plywood 500 0,13

Träfiberskivor

Hårda 1000 0,13

Halvhårda 600 0,08

Porösa 300 0,05

Asfaltimpregnerade 400 0,065

Sågspån 140-220 0,08

Kutterspån 100-160 0,08

Gipsskivor 800 0,22

Träullsplattor, invändigt 151-300 0,075

Träullsplattor, invändigt 301-350 0,08

Lättklinker på mark 330 0,13

Weatherboard 0,25

Lättklinker på mark 280 0,12

(19)

3.5 Ånggenomgångsmotstånd

tjocklek (mm)

Ånggenomgångsmotstånd Z 10³ s/m Fuktområde relativ ånghalt % 35-80 80-90 90-95 Ej spec.

Gipsskiva (invändigt) 13 2,7–3,5 2,7–3,5 2,5–3,5 Gipsskiva (utvändigt) 9 2,7–3,5 2,7–3,5 2,5–3,5

OSB =510 kg/m³ 13 30-80 15 7

Tätskiktspapp >1000

Vindskyddspapp <20

Underlagspapp 6

P-E folie 200

Trä 15

3.6 Ånggenomsläpplighet

Ungefärlig densitet

Ånggenomgångsläpplighet δ 10 ̄⁶ m²/s 10³ s/m

Fuktområde relativ ånghalt %

35-80 80-90 90-95 Ej spec.

Luft stillastående 25 25 25

Trä, furu/gran, i fiber 0,2-2,0 1,0–3,5

Trä, gran/fiber 0,25–1,1 1,1–2,3 1,5–2,7

Träfiberskiva 280 kg/mᵌ 3,8–4,6 3,8–4,6 3,8–4,6

Träfiberskiva 700 kg/mᵌ 0,6

Träfiberskiva 900 kg/mᵌ 0,25

Träfiberskiva 1000 kg/mᵌ 0,13-0,16 0,17-0,31 0,38-0,49 Träfiberskiva asfalt-

impregnerad 350 kg/mᵌ 1,3

Spånskiva, V313 650 kg/mᵌ 0,15-0,45 0,4-0,6 0,5-0,9

Spånskiva, V313 700 kg/mᵌ 0,5

Spånskiva, V313 800 kg/mᵌ 0,1

Fibercementskiva 1600 kg/mᵌ 0,3-0,4 0,35-0,5 0,5-0,75

Mineralull 15 kg/mᵌ 24

Mineralull 200 kg/mᵌ 8

(20)

16

30,14

3.7 Mättnadsånghalt för vattenånga i luft

30

29 30,31

28,71 30,47

28,86 30,64

29,02 30,80

29,18 30,97

29,34 31,14

29,50 31,30

29,66 31,47

29,82 31,64

29,98 31,81

28 27,18 27,33 27,48 27,63 27,78 27,93 28,09 28,24 28,39 28,55

27 25,72 25,86 26,01 26,15 26,30 26,44 26,59 26,73 26,88 27,03

26 24,33 24,47 24,61 24,74 24,88 25,02 25,16 25,30 25,44 25,58

25

24 23,01

21,75 23,14

21,87 23,27

22,00 23,40

22,12 23,53

22,25 23,66

22,37 23,80

22,50 23,93

22,63 24,06

22,75 24,20 22,88

23 20,55 20,67 20,78 20,90 21,02 21,14 21,26 21,38 21,50 21,63

8 8,28 8,33 8,38 8,44 8,49 8,55 8,60 8,66 8,71 8,77

7,76 7,81 7,86 7,91 7,96 8,01 8,07 8,12 8,17 8,22

7,27 7,31 7,36 7,41 7,46 7,51 7,56 7,61 7,66 7,71

6,80 6,85 6,89 6,94 6,99 7,03 7,08 7,12 7,17 7,22

6,36 6,41 6,45 6,49 6,54 6,58 6,62 6,67 6,71 6,76

5,95 5,99 6,03 6,07 6,11 6,16 6,20 6,24 6,28 6,32

5,56 5,60 5,64 5,68 5,71 5,75 5,79 5,83 5,87 5,91

5,19 5,23 5,27 5,30 5,34 5,37 5,41 5,45 5,49 5,52

4,86 4,88 4,91 4,95 4,98 5,02 5,05 5,09 5,12 5,16

4,86 4,82 4,78 4,74 4,71 4,67 4,63 4,59 4,56 4,52

4,49 4,45 4,41 4,38 4,35 4,31 4,28 4,24 4,21 4,17

4,14 4,11 4,08 4,04 4,01 3,98 3,95 3,91 3,88 3,85

3,82 3,79 3,76 3,73 3,70 3,67 3,64 3,61 3,58 3,55

3,52 3,49 3,47 3,44 3,41 3,38 3,36 3,33 3,30 3,27

3,25 3,22 3,19 3,17 3,14 3,12 3,09 3,07 3,04 3,02

2,99 2,97 2,94 2,92 2,89 2,87 2,85 2,82 2,80 2,78

2,75 2,73 2,71 2,69 2,66 2,64 2,62 2,60 2,58 2,55

2,53 2,51 2,49 2,47 2,45 2,43 2,41 2,39 2,37 2,35

2,33 2,31 2,29 2,27 2,25 2,23 2,21 2,20 2,18 2,16

2,14 2,12 2,10 2,09 2,07 2,05 2,03 2,02 2,00 1,98

1,96 1,95 1,93 1,92 1,90 1,88 1,87 1,85 1,83 1,82

1,80 1,79 1,77 1,76 1,74 1,73 1,71 1,70 1,68 1,67

1,65 1,64 1,63 1,61 1,60 1,58 1,57 1,56 1,54 1,53

1,52 1,50 1,49 1,48 1,46 1,45 1,44 1,43 1,41 1,40

1,39 1,38 1,36 1,35 1,34 1,33 1,32 1,30 1,29 1,28

1,27 1,26 1,25 1,24 1,23 1,22 1,20 1,19 1,18 1,17

1,16 1,15 1,14 1,13 1,12 1,11 1,10 1,09 1,08 1,07

1,06 1,05 1,04 1,03 1,02 1,02 1,01 1,00 0,99 0,98

0,97 0,96 0,95 0,94 0,94 0,93 0,92 0,91 0,90 0,89

0,89

(Nevander, Lars-Erik & Elmarsson, Bengt, 1994 sid 476)

7 6 5 4 3 2 1 0 – 0 – 1 – 2 – 3 – 4 – 5 – 6 – 7 – 8 – 9 – 10 – 11 – 12 – 13 – 14 – 15 – 16 – 17 – 18 – 19 – 20 22 21 20 19 18 17 16 15 14 13

19,41 19,52 19,63 19,74 19,86 19,97 20,08 20,20 20,31 20,43 18,32 18,42 18,53 18,64 18,75 18,85 18,96 19,07 19,18 19,29 17,28 17,38 17,49 17,59 17,69 17,79 17,90 18,00 18,11 18,21 16,30 16,39 16,49 16,59 16,69 16,78 16,88 16,98 17,08 17,18 15,36 15,46 15,55 15,64 15,73 15,83 15,92 16,01 16,11 16,20 14,48 14,56 14,65 14,74 14,83 14,91 15,00 15,09 15,18 15,27 13,63 13,71 13,80 13,88 13,96 14,05 14,13 14,22 14,30 14,39 12,83 12,91 12,99 13,07 13,15 13,23 13,31 13,39 13,47 13,55 12,07 12,15 12,22 12,29 12,37 12,45 12,52 12,60 12,68 12,75 11,35 11,42 11,49 11,56 11,63 11,71 11,78 11,85 11,92 12,00

12 10,67 10,73 10,80 10,87 10,94 11,00 11,07 11,14 11,21 11,28

11 10,02 10,08 10,15 10,21 10,27 10,34 10,40 10,47 19,53 10,60

10 9 9,41

8,83 9,47

8,88 9,53

8,94 9,59

9,00 9,65

9,05 9,71

9,11 9,77

9,17 9,83

9,23 9,89

9,29 9,96 9,35

(21)

3.8 Mögelbildning

Tabell (Penthon 2015).

Tabellen ovan visar sambandet mellan relativfuktighet och temperatur och var riskvärdena befinner sig med en tidsfaktor för bildning av mögel.

Denna rapport räknar månadsvis. Därför är det linjen som redovisar, tillväxt för mögel fyra veckor som används när resultatet tas fram. Efter framtagandet av temperaturen och den relativa fuktigheten mellan två material, Så drar man ett vertikalt streck ifrån x-axeln som innefattar temperaturen och ett horisontalt streck från den relativa fuktigheten. Är skärningspunkten på den orangea linjen eller bortanför den i det högra hörnet, så betyder det att mögel kommer att kunna bildas för det tidsspannet.

(22)

18

4.0 Resultat

Beräkningarna redovisas månadsvis med temperaturer och relativa fukthalter, för att sedan kunna avgöra om det finns risk för mögelbildning. För att se de fullständiga

beräkningstabellerna se bilagorna. Takkonstruktionen var lika för alla scenarier, och uppbyggnaden redovisas därför endast en gång på sida nitton.

Första platsen som beräkningarna utförs på, är en sommarstuga i Östersund. Två stycken olika konstruktioner har tagits fram, då rapporten spelar upp två olika scenarier. Ett fritidshus som har tillgång till underhållsvärme och ett fritidshus som inte har tillgång till underhållsvärme.

Båda fritidshusen är aktiva under sommarmånaderna och är beräknad att användas under juni, juli och augusti.

4.0.1 Utan underhållsvärme Östersund Uppbyggnad yttervägg

 Stående panel

 Luftspalt

 Weatherboard (vindskydd av ej organiskt material)

 Regelstomme med mineralullsisolering

 Isolerat installationsskikt (Mineralullsskivor)

 OSB-skiva

 Gipsskiva

 Akrylatlatexfärg

De månader som medför högst risk att få fuktskador för ovanstående konstruktion är under sensommaren/tidig höst. D.v.s. september och oktober.

Yttervägg september

Skikt T °C RÅ %

Ute 8,6 81

Rsi

8,6 81

Weatherboard

8,6 81

Mineralull(stomme)

7,6 87

Mineralullsskiva(installation)

7,2 89

OSB

7,2 89

Gips

7,2 89

Akrylatlatexfärg

7,2 89

Rsi

Inne 7,2 89

(23)

Yttervägg oktober

Skikt T °C RÅ %

Ute 3,2 85

Rsi

3,2 85

Weatherboard

3,2 85

Mineralull(stomme)

2,8 87

2,7 87

OSB

2,6 87

Gips

2,6 87

Akrylatlatexfärg

2,6 87

Rsi

Inne 2,6 88

Uppbyggnad tak

 Tegel

 Bärläkt

 Ströläkt

 Underlagspapp

 Råspont

 Mineralull (takstolar)

 P-E folie

 Mineralull (installationsskikt)

 Gips

(24)

20

September var månaden med höga temperaturer relativt till fuktigheten därför redovisas den månaden.

Tak september

Skikt T °C RÅ %

Ute 8,6 81

Rsi

8,6 81

Underlagspapp

8,6 81

Råspont

8,5 82

Mineralull (takstolar)

7,5 87

P-E folie

7,5 87

7,2 89

Gips

7,2 89

Akrylatlatexfärg

7,2 89

Rsi

Inne 7,2 89

4.0.2 Med underhållsvärme Östersund

Samma plats i Östersund, skillnad är att huset har tillgång till underhållsvärme, vilket innebär att en annan konstruktionsuppbyggnad används.

Uppbyggnad yttervägg

 Stående panel

 Luftspalt

 Weatherboard (vindskydd av ej oorgansiktmaterial)

 Yttreisoleringsskikt (Mineralullsskivor)

 P-E Folie (diffusionsspärr)

 OSB skiva

 Gips

(25)

Månaden med högst risk för mögel blev september för både tak och yttervägg. Noterbart är att temperaturen invändigt fick höjas från sju till tio grader.

Yttervägg september

Skikt T °C RÅ %

Ute 8,6 81

Rsi

8,6 81

Weatherboard

8,6 81

Mineralullsskiva(yttreisolering)

8,9 80

Mineralull(stomme)

9,7 76

PE-folie

9,7 76

9,9 75

Plywood

10 74

Gips

10 74

Akrylatlatexfärg

10 74

Rsi

Inne 10 74

Tak september

Skikt T °C RÅ %

Ute 8,6 81

Rsi

8,6 81

Underlagspapp

8,6 81

Råspont

8,7 80

9,6 76

P-E folie

9,6 76

10 74

Gips

10 74

Akrylatlatexfärg

10 74

Rsi

Inne 10 74

(26)

22 Vinterstuga Kiruna

Andra platsen som beaktas är en vinterstuga i Kiruna. Beräkningarna utförs på ett sätt där huset brukas under december, januari och februari.

4.0.3 Utan underhållsvärme Kiruna Uppbyggnad yttervägg

 Stående panel

 Luftspalt

 Weatherboard (vindskydd av ej oorgansiktmaterial)

 OSB-skiva

 Gipsskiva

Månaderna med högst riskfaktor blev när stugan brukades i december och januari.

Yttervägg december

Skikt T °C RÅ %

Ute -10,1 85

Rsi

-9,4 80

Weatherboard

-9,2 93

Mineralull(stomme)

12,8 21

20,2 14

OSB

21 28

Gips

21,3 28

Akrylatlatexfärg

21,3 31

Rsi

Inne 22 30

(27)

Yttervägg januari

Skikt T °C RÅ %

Ute -12,2 85

Rsi

-11,4 79

Weatherboard

-11,2 95

Mineralull(stomme)

12,1 19

20,1 13

OSB

20,9 27

Gips

21,2 27

Akrylatlatexfärg

21,2 30

Rsi

Inne 22 28

Högsta risken för taket fanns under augusti månad.

Tak augusti

Skikt T °C RÅ %

Ute 10,5 72

Rsi

10,5 72

Underlagspapp

10,5 72

Råspont

10,4 73

9 80

P-E folie

9 80

8,5 81

Gips

8,5 81

Akrylatlatexfärg

8,5 82

Rsi

Inne 8,4 82

(28)

24

4.0.4 Med underhållsvärme Kiruna Uppbyggnad yttervägg

 Stående panel

 Luftspalt

 Weatherboard (vindskydd av oorgansiktmaterial)

 Yttreisoleringsskikt (Mineralullsskivor)

 P-E Folie (diffusionsspärr)

 OSB skiva

 Gips

Månaden med högst riskfaktor blev augusti för både tak och yttervägg. (Ingen uppvärmning, då temperaturen ute värmde upp stugan över 7 grader)

Yttervägg augusti

Skikt T °C RÅ %

Ute 10,5 72

Rsi

10,5 72

Weatherboard

10,5 72

Mineralullsskiva(yttreisolering)

10,1 74

Mineralull(stomme)

8,9 80

PE-folie

8,92 80

8,5 82

OSB

8,5 82

Gips

8,5 82

Akrylatlatexfärg

8,5 82

Rsi

Inne 8,4 82

(29)

Tak augusti

Skikt T °C RÅ %

Ute 10,5 72

Rsi

10,5 72

Underlagspapp

10,5 72

Råspont

10,4 73

9 79

P-E folie

9 79

8,5 82

Gips

8,5 82

Akrylatlatexfärg

8,5 82

Rsi

Inne 8,4 82

(30)

26

5.0 Diskussion

Resultatet visar att förutsättningarna som ges där fritidshuset ska byggas, förändrar situationen hur problemen med fukt skall komma att tacklas. Väderförhållanden vid platsen av byggnaden kan därmed bli styrande för konstruktionens utformning.

Det positiva med denna studie är att beräkningarna är relativt lätta att utföra och förstå. Viss förståelse för att utveckla matematiska formler behövs, då förutsättningarna för beräkningarna ändras beroende på var i konstruktionen som beaktas. Att använda sig utav beräkningstabellen som studien använder, gör att resultatet visar sig på ett tydligt och enkelt sätt med

temperaturer och relativa ånghalter i materialskikten.

Personens personliga värderingar som utför beräkningarna kan få ett påslag av resultatet då materialegenskaper kan komma att skilja sig ifrån varandra beroende på vart man hämtar materialinformationen. Det är då viktigt att materialinformationen som hämtas ska ha någon form av certifiering på produkten av leverantören/tillverkaren så att användaren kan lita på att data som hämtas in är korrekt. Att forskning på materialet för att ta fram värden, skall ha gjorts enligt en t.ex. ISO standard.

Det negativa med studien är att den är väldigt övergripande. Inomhusklimatet är det största bekymret. För att få så exakta värden som möjligt skulle en studie behöva göras av

inomhusklimatet under en tolv månaders period, där varje månads temperatur och fukthalter kollas. Detta skapar i sig ytterligare ett problem. Exakta inomhusklimatet kan inte tas fram innan byggnaden har byggts. Ett mer effektivt sätt att räkna fram inomhusklimatet innan byggnaden står klar bör forskas fram. Hur materialen i en konstruktion med utomhusklimatet påverkar byggnadens inomhusklimat. Detta är speciellt viktigt för byggnader som inte har tillgång till underhållsvärme. Mer exakta värden skulle göra så att antaganden minskar i beräkningarna, som för denna studie skulle innebära mindre antaganden av temperaturen inomhus.

Spontanitetsbesök beräknas inte, utan det är i stor del beroende utav att ägarens rutiner och viljor. Att besöka stugan under jul och nyår ett år, och nästa år låta stugan stå tom, spelar upp situationer som gör det svårt att beräkna. Om beräkningar för spontant besök ska göras, behövs ett mer specifikt projekt med dialoger med brukarna för att kunna göra en mer komplett studie.

Denna rapport ger därför ett mer generellt resultat på hur mögel och fuktskador ska kunna undvikas. Där medeltemperaturer användes för varje månad. Rapportens stugor som användes som vinter och sommarstuga räknas därefter endast som i bruk i sommar och vintermånaderna.

Resultat för de stugorna i både Kiruna och Östersund med underhållsvärme har en RÅ på maximalt 82-83 % med en temperatur 7-10 °c i konstruktionerna. Enligt

mögelbildningsdiagrammet från Penthon så krävs det vid temperaturer på 7-10°c en relativ fuktighet på 90 % och under en tidsperiod av en månad för att mögel ska kunna bildas. Detta innebär en bra marginal och en fuktsäker konstruktion. Eftersom temperaturerna är räknad som medelvärden, så är det bra att ha marginal till förhållanden när mögeltillväxten är möjligt, eftersom extremvärden av temperaturer inte beräknas.

(31)

Fritidshusen som inte hade tillgång till underhållsvärme, visar mer riskfyllda värden enligt Penthon diagrammet. Stugan i Östersund visar att inomhusklimatet i september/oktober har en relativfuktighet kring 90 % och en temperatur på 7.16 °c. Detta innebär att mögel kommer att kunna bildas under de månaderna, mögelsporrar bildas och vandrar in i t.ex. möbler. Eftersom utomhusklimatet blir direkt styrande av temperaturen och fuktigheten inomhus, finns det inte mycket som kan göras i konstruktionen för att de förhållandena ska kunna undvikas. Risken för mögel blir då stor i insidan av konstruktionen samt på möbleringen inomhus. Speciellt med tanke på att studien innefattar sig med en marginal för RÅ som är 3 % större än vad diagrammet från Penthon säger p.g.a. flera antaganden som gjorts.

I det kallare och torrare klimatet i Kiruna är de farligaste månaderna för fritidshuset i yttervägg, under brukstiden januari och december. Enligt resultatet för de månaderna, finns det ingen risk för mögelskador då temperaturen är för låg, i jämförelse av den relativa fuktigheten. Dock måste risken för kondens beaktas, med tanke på att marginalen är så pass liten när

relativfuktigheten ligger på 95 % på utsidan utav stommen och beräkningarna har haft medeltemperaturer. Skulle relativa fuktigheten bli 100 % så bildas vatten i konstruktionen.

Denna rapport beaktar mögelbildning i samband med temperaturer och relativfuktighet emot Penthons diagram. Dock är denna höga fuktighet för stor för att inte poängteras. Taket för det ouppvärmda fritidshuset i Kiruna är däremot nästan helt riskfritt för fuktskador vid jämförelse av beräkningar och Penthons tabell för mögelbildning.

Med tillgång till underhållsvärme visar resultatet att både använda diffusionsspärr samt ett yttre isoleringslager i yttervägg fungerar bra. Utan underhållsvärme visar resultatet att en frisk konstruktion uppnås genom att använda mindre isolering så att inte stora temperaturskillnader uppstår. Därför var det bra att ta bort ett isoleringslager från ytterväggskonstruktionerna som inte hade tillgång till underhållsvärme. För att det inte ska bli för snabba temperaturskillnader då konstruktionen inte har någon diffusionsspärr som hindrar fukten vid stommens isolering.

Tydligt exempel på detta visar beräkningarna från den ouppvärmda stugan i Kiruna, och beräkningarna i januari och december. Där är det stora temperaturskillnader ute och inne. Då en diffusionsspärr inte används i konstruktionen skulle ett halvtätt material kunna lösa

problemet för att sänka hastigheten på fukten att vandra ut i väggen, eller kanske dubbla OSB skivor. Stora och snabba temperaturskillnader, men inget eller liten broms på fukt är en risk.

Eller möjligen ta bort isoleringen i installationsskitet. Men då skulle det möjligen skapa problem när inte stugan är i bruk.

I beräkningarna skulle en diffusionsspärr vara fördelaktigt i ytterväggen för de fritidshusen utan underhållsvärme. För att under de månader som inte fritidshuset är i bruk beräknas den mängd fukt g/mᵌ som finns i luften lika ute som inne. Därmed blir också material med högt

ånggenomgångsläpplighet inte lika viktigt i beräkningen när konstruktionen har samma fukthalter i varje skikt. Eftersom det är lika mycket mängd fukt ute om inne och då även i alla materialskikt. Det finns inte något vettigt sätt att ta fram fukthalten inomhus förutom att göra platsundersökningar i form av fuktmätare.

(32)

28

Att ha två olika ytterväggskonstruktioner och endast beräkna konstruktionerna i ett

förhållande (antingen har man underhållsvärme eller inte) har en påverkan på resultatet. Hade det funnits underhållsvärme till ytterväggen utan diffusionsspärr så kan den mycket väl fått bättre marginaler till mögelbildning. Valet att inte beräkna den konstruktionen, gjordes för att det helt enkelt inte verkas byggas så. Enligt dels internetsökningar och dialoger med externa parter, där Bengt från PENTAB är en av dom. Så därför gjordes valet att beräkna

konstruktionerna efter deras rekommenderade miljöer, för att försöka hålla verklighetssynen så mycket det går.

Utformningen av fuktsäkra konstruktioner är svårt, och måste ta hänsyn till flera olika parametrar. Placering utav fritidshuset, och därefter platsens temperaturer och fukthalter.

Uppvärmningsmöjligheter, finns det ström att dra in i huset? Så en pump till bergvärmen kan vara igång och hålla stugan varm när den inte brukas.

Det finns väldigt mycket att ta i beaktning. Det viktigaste för utformningen utav

konstruktionsdelarna är tillgången till underhållsvärme. Beräkningarna som gjorts i denna studie, bevisar att denna faktor är avgörande. Detta medför att kunna använda sig utav mer isolering och en diffusionsspärr. Även om det inte beaktas i denna studie, så gör det även att fritidshuset får ett bättre U-värde. Bra balans mellan temperatur och fuktighet är nyckeln till torra och friska konstruktioner.

Med en styrbar inomhustemperatur, som kan regleras månadsvis för att bygga upp

förhållanden som är mer fördelaktigt i avseende av fukt. Liknande september månad i den stugan i Östersund med underhållsvärme. Där fick temperaturen höjas från sju grader till tio grader, för att få ner den relativa fuktigheten i konstruktionen.

(33)

6.0 Slutsats

En varm temperatur i samverkan med en fuktspärr som håller konstruktionen torr och varm är väsentligt för en bra balans i konstruktionsdelarna.

Därför blir följande konstruktionsuppbyggnader som inspirerades ifrån Träguiden och en

entreprenör, i samverkan med underhållsvärme de mest säkra gällande fukt och mögelangrepp.

Uppbyggnad yttervägg

Stående panel Luftspalt

Weatherboard (vindskydd av oorganiskt material) Yttreisoleringsskikt (Mineralullsskivor)

Regelstomme med mineralullsisolering P-E Folie (diffusionsspärr)

Isolerat installationsskikt (mineralullsskivor) OSB skiva

Gips

Akrylatlatexfärg

Uppbyggnad tak

Tegel Bärläkt Ströläkt

Underlagspapp Råspont

Mineralull (takstolar) P-E folie

Mineralull (installationsskikt) Gips

Akrylatlatexfärg

(34)

31

7.0 Förslag till fortsatta studier

Det som skulle vara intressant är att göra mer exakta studier över ett objekt som redan är byggt. Så exakta mätningar kan göras, där även ventilation tas hänsyn till och då även konvektion.

Ytterligare kan en ekonomisk synvinkel vara intressant. I denna rapport har fritidshusen inte haft ett yttre isoleringslager och ingen diffusionsspärr i ytterväggen om stugan inte har tillgång till underhållsvärme. Om stugan har underhållsvärme, så har den haft det extra isoleringslageret och diffusionsspärren.

Det som kan bli intressant är huruvida vilken av konstruktionstyperna som är billigast att använda under ett år. Eftersom en av konstruktionstyperna inte har någon värme under nio månader och den andra har värme året runt. Vilken är mest fördelaktig? Eftersom stugan med mindre isolering, är uppvärmd under en kortare tid, men det krävs mer energi och hålla den varm under brukstiden.

I denna rapport är slutsatsen att ett fritidshus med underhållsvärme är bättre emot mögelangrepp. Men gällande energi och ekonomi kan resultatet vara en annan sak.