Som analysen visarhar vi bland annatkommit fram till att fritidspedagogens yrkesroll innebär att stärka barns självförtroende och att göra dem till goda samhällsmedborgare. Vi fick intrycket av att alla tre pedagogerna har ett starkt engagemang och verkligen brinner för sitt yrke. Det enda negativa som alla framhöll var att fritidspedagogerna kan prioriteras högre och ha en tydligare roll i skolans verksamhet.
Det vi upplevde som likheter mellan de tre skolorna var att alla fritidspedagogerna känner en viss frustration över sin situation under skoldagen. De blir ofta inkastade där det behövs fyllas upp en plats, och därmed finns risk att de tappar en del av sin planeringstid. Alla tre
fritidspedagogerna känner en viss oro och osäkerhet över sin framtida yrkesroll i takt med att den befinner sig i en ständigt föränderlig process. Alla tre är väldigt tydliga med kopplingar till läroplanen men även att barnen får ut något av sin vistelse på fritidshemmet. Dessutom anser alla tre att skolorna inte skulle kunna fungera på ett bra sätt utan deras arbetsinsatser. Personalen som jobbar på fritidshemmet följer skollagen, Lgr11och Allmänna råd, Kvalitet på
fritidshem. De flesta kommuner har anpassat de här styrdokumenten till kommunala lokala
styrdokument, och förutom det har skolorna själva ofta lokala styrdokument där de till exempel kan ha gjort enklare tabeller eller häften så barn och föräldrar på ett smidigt sätt kan följa hur målen ser ut och hur de ska uppnås för olika årskurser och även för fritidshemmet (Pihlgren, 2011).
Det som vi upplevde som skillnader mellan de tre skolorna var att personalen på skola 1 hade väldigt fria händer och att yrkesrollen var mycket respekterad. På den här skolan är
fritidshemmet elevstyrt. Elevdemokratin sätts i fokus. Detta är ett sätt att förebygga problemen som tidigare förekommit på skolan. På skola 2 upplever fritidspedagogen att yrkesrollen inte prioriteras och värdesätts lika högt som övrig personal i skolan. Däremot har fritidspedagogen som vi intervjuade en förståelse för att skolan prioriteras i första hand. På den skolan finns det en tydlig struktur för vad man ska göra på fritidshemmet, vilket även vi upplevde när vi var där på besök. Även på skola 3 har fritidspedagogen en förståelse för att skolan prioriteras i första hand. Även här finns det en tydlig plan över vad de ska göra på fritidshemmet. När vi gjorde våra intervjuer upplevde vi varierande engagemang mellan de olika informanterna. Vi fick intrycket av att engagemanget påverkar deras intresse för yrkesrollen. Vi märkte att den ena fritidspedagogens engagemang speglade sin syn på
När vi genomförde intervjuer på de tre olika skolorna, hade vi tanken att jämföra tre olika områden. Dessa tre skolor skiljer sig åt på så sätt att skola 1 har haft problem med bland annat en tuff miljö för eleverna och personalen. Många elever kommer från svåra hemförhållanden. Skola 2 är också en skola i samma stad. Skillnaden är att detta är en skola där det inte finns så mycket konflikter mellan eleverna och skolans personal. De flesta elever som går där har föräldrar som inte har ekonomiska problem. Skola 3 är en skola i störreförort. Vi har haft en bild av att i en förort ska det inte finnas samma problem som på en skola i en större stad. På skola 3 förekommer inga sociala problem, men däremot förekommer där problem som präglar alla fritidshem. Exempel på detta är stora barngrupper och lägre personaltäthet.
När vi intervjuade Olle så uttryckte han en viss förståelse för att fritidspedagogerna inte prioriteras särskilt högt i jämförelse med lärarna. Vi tolkar det som att Olle menar att skolan där han jobbar får fritidspedagogerna täcka upp där det behövs. Olle har sedan tidigare även en idrottslärarutbildning och vi tolkar det på så vis att han ser sig mer som en lärare snarare än fritidspedagog, och därför tror vi att han anser att skolan bör prioriteras i första hand.
Sammanfattningsvis vill vi poängtera att det finns fler likheter än skillnader. Till exempel hur de tre fritidspedagogerna ser på sin yrkesroll och upplever en liknade oro inför framtiden. På fritidshemmet kan vi däremot se en skillnad där en skola med tyngre upptagningsområde måste ta fram ett nytt arbetssätt och nya metoder för att få fritidsverksamheten att fungera nämligen högre grad av elevstyrning. I det här fallet har det fungerat mycket bra, där den negativa trenden har vänts till något positivt. Alla tre pedagogerna upplever att de har en stor och positiv inverkan på barns liv och utveckling. De strävar efter samma mål, nämligen att leda eleverna till att bli goda samhällsmedborgare.
Metodvalet vi använde oss av blev precis som vi förväntade. Vi var medvetna om fördelarna med att använda oss av ljudinspelning. På det sättet kunde vi gå igenom inspelningarna på ett smidigt sätt. Vi skickade också över inspelningarna till varandra så att vi båda kunde gå igenom det empiriska materialet. Vi känner oss nöjda med vårt val av metod. Det enda vi kunde gjort annorlunda var att vi under själva intervjuerna kunde styrt samtalen enbart kring våra frågor. Under intervjuerna gled samtalen över på andra saker som inte hade med våra frågeställningar att göra. På så vis blev materialet mycket större och detta gjorde att vårt arbete försvårades.
Det vi också kunde gjort annorlunda var att intervjua fler fritidspedagoger. Då hade vi kunnat få en bredare insyn i fritidspedagogernas syn på yrkesrollen. Vi tror att om utbildningen
fokuserar grund lärares (skolan och fritidshemmet) förväntade samverkan på nya sätt och satsar mer på samverkan redan under studietiden, finns det möjlighet att ta steg på vägen mot fritidslärares höjda status och därmed förutsättningar för ökad kvalitet i fritidshemmens verksamhet. I efterhand känner vi att vi fick följdfrågor som vi blev intresserade av, men vi valde att begränsa oss genom att hålla oss till våra intervjufrågor. Detta är en sak som vi känner att vi i efterhand kunde gjort bättre och annorlunda genom att vara mer öppna vad gäller följdfrågor och inte begränsa oss, utan kunna lämna vår planering.
Några saker vi anser skulle vara relevanta att fortsätta forska kring i anslutning till vår studie är:
Hur kan skolan och fritidshemmet arbeta för en tydligare yrkesroll för fritidspedagoger?
Fritidspedagogerna ses alltmer i skolans verksamhet. Kommer yrket finnas kvar i framtiden?
Referenslista
Ackesjö, H. (2011). Medspelare och ordningsvakter – barns bilder av fritidspedagogens yrkesroller på fritidshemmet och i skolan. I: A. Klerfelt & B. Haglund (red.)
Fritidshemspedagogik – fritidshemmets teorier och praktiker. Stockholm: Liber AB.
Calander, F. (1999). Från fritidens pedagog till hjälplärare. Fritidspedagogers och
läraresyrkesrelation i integrerade arbetslag. Uppsala universitet (akademisk avhandling).
Calander, F. (2003). Novice Teacher Students´Orientations towards Professional positions. Paper presented at the 31 st NERA Congress in Copenhagen, 6-9 March, 2003. Uppsala universitet.
Carlgren, I. (Red.) (1999). Miljöer för lärande. Studentlitteratur.
Denscombe, M. (1983). Interviews, accounts and ethnographic research on teachers. I: Hammersley, M. (red). The Ethnography of Schooling: Methodological Issues. Driffield: Nafferton Books.
Denscombe, M. (2000). Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Denzin, N. K.& Lincoln, Y. S. (2005). Introduction. The Discipline and Practice of
Qualitative Research. I N. Denzin & Y. Lincoln (red). Handbook of Qualitative Research. (2
uppl.) Thousand Oaks: Sage.
Falkner, C.& Ludvigsson, A. (2012). God kvalitet i fritidshem. Grund för elevers lärande,
utveckling och hälsa. Malmö Stad.
Gummeson m. fl. (1992). Samverkan för utveckling i skola och barnomsorg. Stockholm: Fritzes AB.
Haglund, B. (2004). Traditioner i möte. En kvalitativ studie av fritidspedagogers arbete med
samlingar i skolan. Doktorsavhandling. Göteborgs universitet.
Hansen, M. (1999). Yrkeskulturer i möte. Läraren, fritidspedagogen och samverkan. Göteborg: Acta Universitatis Gothenburgensis.
Hippinen, A. (2002). Fritidspedagog eller lärare. En studie kring yrkesvalet. Magisteruppsats. Stockholms universitet.
Johansson, I. (2000). Innehållet i den nya skolan: Erfarenheter från verksamheter som
innehåller förskoleklass, skola och fritidshem. I: God kvalitet i fritidshem.
Johansson, I. (2011). Fritidshemspedagogik. Idé – ideal – realitet. Stockholm: Liber.
Klerfelt, A. (1999). Fritidshem och skola. Olika miljöer för lärande. I: Carlgren, Ingrid. (red.):
Miljöer för lärande Lund: Studentlitteratur.
Kärrby, G. (2000). Skolan möter förskolan och fritidshemmet. Lund: Studentlitteratur.
Lundahl, L. (2002). Sweden: decentralization, deregulation, quasi-markets – and then what? I:
Journal of Education Policy 17 (6), 687-697.
Lärarförbundet (2005). När intresse blir kunskap. Fritidspedagogikens mål och medel. Stockholm: Lärarförbundet.
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. (2011). Stockholm: Fritzes.
Pierre, J. (2010). Decentralisering, governance och institutionell förändring. I: Rothstein (red.)
Politik som organisation. Förvaltningspolitikens grundproblem. Fjärde upplagan. Stockholm:
SNS Förlag.
Pihlgren, A. S. (2011). Fritidshemmet. Lund: Studentlitteratur AB.
Qvarsell, B. (2012). Kultur och estetik i pedagogiken: Skapande kunskapsbildning och gemenskap bland barn. I A. Klerfelt & Qvarsells (Red.) Kultur, estetik och barns rätt i
pedagogiken. Malmö: Gleerup.
Rohlin, M. (2001). Att styra i namn av barns fritid. En nutidshistoria om konstruktionen av
dagens fritidshem i samordning med skolan. Doktorsavhandling. Stockholm: HLS förlag.
Silverman, D. (1985). Qualitative Methodology and Sociology. Aldershot: Gower.
Skolverket (2012:a). Fritidshemmet – lärande i samspel med skolan. Stockholm: Skolverket. Skolverket (2011:a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr11. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2007) via Falkner C. & Ludvigsson A. (2012). Kvalitet i fritidshem. Allmänna
Ursberg, M. (1996). Det möjliga mötet. En studie av fritidspedagogers förhållningssätt i
samspel med barngrupper inom skolbarnomsorgen. Doktorsavhandling. Lunds universitet.
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf https://www1.lararforbundet.se/web %5Cshop2.nsf/webDescription/97662F996C865662C12570AF0000A404/$file/Nar_intresse_ blir_kunskap.pdf https://test.lararforbundet.se/web/shop2.nsf/81fd9969356536f5c1256e5a003339b3/81AC9FF 982652523C1256EAD003BF725/$file/Ladda_ned.pdf
Bilaga
Vad innebär ditt uppdrag som fritidspedagog?
Vilka delar ser du som de viktigaste i ditt uppdrag? Varför?
Anser ni att er yrkesroll har förändrats genom åren, i så fall hur?
Hur ser arbetsfördelningen i er verksamhet ut?
Hur anser ni att ni prioriteras jämfört med övrig personal i skolan?
Vilken betydelse tror pedagogerna att de har i barns liv och utveckling?