Fritidspedagogers yrkesroll

Malmö högskola

Examensarbete

Fritidspedagogers yrkesroll

En studie om fritidspedagogers roll i skolan och på fritidshemmet Leisure time pedagogue – the profession

A study of leisure time pedagogues and their role in school and in the leisure time center

Niklas Persson Daniel Sveningsson

Grundlärarutbildningen med inriktning mot arbete i fritidshemmet 180hp Examinator: Camilla Löf Examenarbete i fördjupningsämne, 15hp Handledare: Eva Nyberg

Förord

Vi har båda under utbildningen funderat mycket på vad fritidspedagogers yrkesroll egentligen innebär. Det var därför ett naturligt och självklart val att diskutera detta i uppsatsen.

Vi har arbetat mycket tillsammans och träffats 3-4 tillfällen per vecka. Delvis har vi också fördelat arbetet mellan oss. En av oss har letat litteratur och avhandlingar, medan den andra har skrivit ner gemensamt formulerad text.

Gällande våra intervjuer har den ene av oss skött kontakten med två av skolorna medan den andra skött kontakten med den tredje skolan. Vid intervjuernas genomförande ställde en av oss frågorna medan den andre skötte inspelningen.

För övrigt har vi reflekterat, diskuterat och sammanställt resultatkapitlet och det mesta av texten i uppsatsen tillsammans.

Avslutningsvis vill vi rikta ett stort tack till de tre skolorna och framför allt de tre informanterna som tog sig tid att ställa upp på en intervju.

Sammanfattning

Persson, Niklas och Sveningsson, Daniel (2015). Fritidspedagogers yrkesroll – En studie om

fritidspedagogers roll i skolan och på fritidshemmet. Malmö Högskola: Lärarutbildningen

Denna studie handlar om fritidspedagogers yrkesroll, vilka likheter och skillnader som kan skönjas i hur fritidspedagoger upplever sin yrkesroll. Vårt syfte är att undersöka hur

pedagogerna uppfattar sin yrkesroll i skolan och på fritidshemmet. Frågeställningarna vi har är: Hur uppfattar fritidspedagogerna sin yrkesroll och sitt uppdrag? Vilka skillnader finns enligt pedagogerna mellan skola och fritidshem? Vilken betydelse tror pedagogerna att de har i barns/elevers utveckling? För att kunna besvara detta har vi använt oss av bandade intervjuer på tre skolor. I den tidigare forskningen har vi kunnat ge en historisk återblick samt lyfta begrepp som är väsentliga för vår studie. Genom den tidigare forskningen och vår egen empiriska studie anser vi att det finns en viss otydlighet kring fritidspedagogers yrkesroll. Vår slutsats är att yrkesrollen måste bli tydligare och få större prioritering än vad den har idag, om verksamheten i fritidshem ska kunna utvecklas på ett kvalitativt sätt.

Innehållsförteckning

1.Inledning……… 7

1.1 Syfte och frågeställningar……… 8

2. Tidigare forskning...……… 9

2.1 Fritidshemmets framväxt och styrning i Sverige………..9

2.2 Fritidshemmets verksamhet och pedagogik……….. 10

2.3 Med gemenskap och relationer som grund för fritidshemmets verksamhet……….12

2.4 Fritidshemmet som plats för informellt och formellt lärande………...13

2.5 Fritidspedagogens yrkesroll…………..……… 14

2.6 Yrkesrollen under skoldagen……….15

3. Metod……… 18

3.1 Metodval och metoddiskussion……….18

3.2 Urval och genomförande………...19

3.3 Forskningsetiska överväganden…….………...21

4. Resultat och analys………..………..22

4.1 Fritidspedagogernas syn på yrkesroll och uppdrag………...22

4.2 Fritidspedagogernas uppfattningar om skillnader mellan skolan och fritidshemmet…...25

4.3 Fritidspedagogernas betydelse i barnsutveckling och liv……….28

4.4 Tankar om framtiden i yrkesroll och uppdrag………..29

5. Diskussion………..31

Referenser……….………..34

1.Inledning

I den här uppsatsen kommer vi att diskutera hur pedagoger uppfattar betydelsen av

fritidshemoch fritidspedagoger för barns utveckling. Vi avser undersöka hur fritidspedagoger uppfattar sin roll och sitt uppdrag samt vilka skillnader pedagoger ser mellan skolan och fritidshemmet. Vi anser att detta är viktigt att belysa då vi upplevt att olika fritidshem fungerar på olika sätt. Vår ambition är att jämföra hur personalen på två olika fritidshem, uttalar sig om sin roll och sitt uppdrag. Därmed tror vi oss få ett underlag för att diskutera betydelsen av fritidshem och fritidspedagoger för barns utveckling.

Under den första VFU-perioden (verksamhetsförlagd utbildning) upplevde en av oss ett arbetsklimat/förhållningssätt från pedagogerna som mer handlade om att kontrollera barnen än att vara med och leka med dem och delta i deras aktiviteter. Att se någon av pedagogerna spela spel med barnen eller någon annan aktivitet var ovanligt. Däremot var det vanligt att se pedagogerna stå och prata med varandra, om saker som kanske inte hade med arbetet att göra. Detta fick oss att fundera över yrkesrollen och hur man disponerar sin tid. Vid samtal med en handledare kom faktorer som låg personaltäthet och brist på tid upp, och intrycket blev att vår framtida yrkesroll sannolikt kommer att vara pressad i dessa avseenden.Ändå verkade barnen på denna VFU-skola trivas på fritidshemmet. Som vi ser det, handlar dock barnens

möjligheter till kunskapsutveckling, personlig utveckling och meningsfull fritid mycket om pedagogernas engagemang och deltagande.

Enligt styrdokumenten ska fritidsverksamheten bland annat fostra barn till demokratiska medborgare. ”Genom ett medvetet pedagogiskt arbete och genom att vara förebilder kan lärarna bidra till elevernas utveckling till goda samhällsmedborgare och motverka att destruktiva kulturer utvecklas” (Lärarförbundet, 2005: sid. 9). Fritidshem kan vara mycket olika beroende på storleken på barngrupperna och personalens sammansättning och

utbildning, men också i tolkning och förståelse för fritidshemmets uppdrag att stödja barns utveckling och lärande. Möjligheterna till utveckling och lärande torde därmed också se olika ut mellan olika fritidshem. Styrdokumenten anger inte vilken definition av fritid som

fritidshemmets verksamhet ska vila på (Skolverket, 2011).

Detta visar att fritidshemmet spelar en stor roll för barns utveckling. Lärarna och pedagogerna har också en viktig roll genom att vara förebilder och bidra till elevernas utveckling till goda medborgare i samhället. Den delen av uppdraget speglar enligt Falkner & Ludvigsson (2012)

skapande aktiviteter samt meningsfull fritid. Sammantaget är således vår avsikt med detta arbete att reflektera över och problematisera fritidspedagogens yrkesroll, uppdrag och betydelse för barns utveckling. Fokus riktas mot fritidspedagogers personliga uppfattningar och relateras till uppdraget enligt styrdokumenten.

1.1Syfte och frågeställningar

Syftet med vårt arbete är att undersöka fritidspedagogers uppfattningar om sin yrkesroll, sitt uppdrag och sin betydelse för barns utveckling. Vilken betydelse tillmäter pedagogerna själva sin roll och sitt uppdrag, och vilken betydelse anser de sig ha i barns liv?

Vi jämför tre olika fritidspedagoger på tre olika fritidshem med hjälp av intervjuer. På det sättet får vi veta hur de ser på sin yrkesroll och vad de anser vara viktigt angående sin betydelse i barns liv. Följande frågeställningar har formulerats:

 Hur uppfattar fritidspedagoger sin yrkesroll och sitt uppdrag?

 Vilka skillnader finns enligt pedagogerna mellan skola och fritidshem?

2.

Tidigare forskning

I detta kapitel redogörs först för fritidshemmets uppdrag och därefter belyses

fritidspedagogens roll. Inledningsvis ges en överblick över fritidshemmets framväxt. Nedan presenterar vi en historisk överblick kring fritidshemmets framväxt och styrning i Sverige.

2.1 Fritidshemmets framväxt och styrning i Sverige

I slutet av 1800-talet tillkom arbetsstugan i Sverige. Under den tiden var det stor fattigdom i Sverige och industrierna expanderade. Arbetsstugan brukar kallas för fritidshemmets

föregångare. Den konstruerades på grund av att barnen i fattiga familjer blev utskickade i arbete eller i snatteri och tiggeri så att de kunde få ihop pengar till familjen. Det här ledde till att barnen inte gick så mycket i skolan som de borde göra. Syftet med arbetsstugan var att förhindra fattigdom hos barnen genom att fostra dem till arbetare samt att få dem till att gå i skolan. Efter att skoldagen hade slutat kom barnen till arbetsstugan och då fick de ett mål mat. I arbetsstugan fick barnen bland annat lära sig att laga skor och kläder, tillverka korgar, borstar, tofflor och bastsaker. Arbetsstugorna fungerade som komplettering till skolan och de som hade ansvaret för arbetsstugorna var hantverkare samt kvinnor som arbetade ideellt (Gummeson, 1992, Rohlin, 2001).

Under 1930-talet startade ett uppror mot barnarbete där bland annat Alva Myrdal var inblandad. Under den här perioden började arbetsstugan att kallas för eftermiddagshem och det främsta syftet var rekreation. Ledorden för eftermiddagshemmet var rekreation och fri sysselsättning (Hippinen, 2002).

På 1950- och 60-talet växte det fram olika klubbverksamheter. Direkt efter skoldagens slut började verksamheten för de yngre barnen medan de äldre barnen började senare under dagen. Själva begreppet fritidshem började användas under 1960-talet. Inriktningen på fritidshemmet var på barn mellan 7 och 10 år. Bland annat var målet att utveckla en positiv inställning till arbetet i skolan och hejda skolk. Fritidshemmets uppgift var att ge barnen möjlighet till bland annat avkoppling och läxläsning (Gummeson, 1992, Ursberg, 1996, Rohlin, 2001).

Begreppet fritidspedagog började användas 1966. Bakgrunden var att det under 1960-talet uppstod en utbyggnad av fritidshemmen och att utbildningen för fritidspedagoger startade. Den första utbildningen till fritidspedagog testades 1964 i Norrköping (Haglund, 2004).

Finn Calander (2003) skriver att fritidspedagogernas situation och roll förändrades under 1970-talet då fritidshemmet fick egna lokaler och pedagogerna hade stor frihet att driva verksamheten i egen regi. Efter den integrering med skolan som inleddes i början av 1990-talet arbetar fritidspedagogerna idag mycket efter ett mönster som avspeglar skolans värld. Fritidspedagogernas roll har urholkats då tiden i skolan ökat och kraven på att bistå lärarna under skoldagen blivit mer uttalade.Calander menar att fritidshemmet fick ge upp sina egna självständiga lokaler, och geografiskt flyttade in i skolans lokaler. Med stora barngrupper och lite personal är det svårt att nå upp till de verksamhetsmål som finns. 1994 var hälften av personalen outbildad och 2011 var drygt var tredje outbildad. Yrkesområdet har haft ett överskott av barnskötare, outbildad personal och av förskollärare eftersom sex-åringarna nu tillhör skolbarnomsorgen.

Fritidspedagogernas förutsättningar har förändrats i takt med de senaste decenniernas decentralisering och förändrade styrning av skolan som kommit att

ställa andra krav än tidigare på enskilda pedagoger och på arbetslag. Mer

generella förändringar medförde decentraliseringsprocessen, som skedde runt om i Europa och västvärlden, stora förändringar av sättet att styra den offentliga sektorn

under 1980- och 90-talet (Lundahl, 2002; Pierre, 2010). Syftet med decentraliseringen var att stärka kontakterna på lokal nivå mellan medborgare och förvaltning (Pierre, 2010).

2.2Fritidshemmets verksamhet och pedagogik

Hippinen (2002) beskriver fritidspedagogens yrkesroll som tvådelad, med den ena yrkesrollen i skolan och den andra på fritidshemmet. I båda rollerna är dock fokus på det sociala

samspelet både som individ och i grupp.

Följande utdrag ur Skolverkets text Kvalitet i fritidshem sammanfattar uppdraget:

”För fritidshemmet finns ingen kursplan eller några detaljerade mål om vilka kunskaper eleverna ska uppnå. De lärandemål som uttrycks i styrdokumenten, utöver att fritidshemmet ska stödja och komplettera den obligatoriska undervisningen, handlar om att verksamheten ska stimulera barns fysiska, intellektuella, sociala och emotionella utveckling. Det finns en stark betoning på värden och

normer, det vill säga sådant som kan hänföras till läroplanens värdegrund. Fritidshemmets

styrdokument säger mer om hur verksamheten ska vara än vad eleven som enskild individ ska uppnå. Om fritidshemsverksamheten sägs att den ska vara meningsfull och stödja eleverna i deras utveckling. Förutsättningarna för det är att den är rolig, trygg, varierad samt anpassad efter elevernas ålder, mognad, behov, intressen och erfarenheter. Det sociala samspelet och individens liksom gruppens sociala utveckling är centrala i fritidshemmets verksamhet. Metoden framför andra är lek och skapande” (Falkner & Ludvigsson, 2012, s.12).

Eftersom fritidshemmet inte har någon kursplan så finns det heller inga detaljerade mål om vilka kunskaper eleverna ska införskaffa. Fritidshemmet ska komplettera och vara ett stöd för den obligatoriska undervisningen.De viktigaste delarna av fritidspedagogers uppdrag är att förutom att bidra till skolans teoretiska kunskapsutveckling genom praktiska och estetiska aktiviteter erbjuda barnen möjligheter till social samvaro, personlig utveckling och

medborgerlig bildning. I styrdokumenten står det att fritidshemmet ska vara en verksamhet där många estetiska processer av olika slag pågår. Den centrala delen i fritidshemmets verksamhet är lek och skapande och eleverna ska erbjudas möjlighet till varierade inslag av fysisk aktivitet, lek, skapande verksamhet som drama, dans, bild, musik, och form

(Skolverket, 2007, s.23). Med andra ord: Skolverkets rekommendation kan sammanfattas som att det är viktigt att eleverna erbjuds en bred repertoar av aktiviteter när de vistas på

fritidshemmet. Eftersom eleverna är olika och har olika intressen är det viktigt att fritidspedagogerna kan erbjuda varierande aktiviteter.

Klerfelt & Qvarsell(2012) skriver att det måste finnas plats för det oväntadeoch att allt är planerat av personalen utan att det finns fria utrymmen som ger eleverna chanser att utveckla sin aktivitet och kreativitet.Fritidshemmet är en plats där fritidspedagogerna kan utgå från elevernas intressen och i verksamheten fördjupar sina kunskaper i gemenskap. Detta tror vi görs i olika utsträckning.

Det här visar attom barnen själva får utrymme att visa handlingskraft och vara delaktiga kommer det att stärka dem i utveckling av medborgerlig kompetens.I detta sammanhang är elevdemokratin viktig. Det är också viktigt att pedagogerna ser till elevernas intressen och erbjuder olika slags aktiviteter som inkluderar varje individs intresse. Fritidshemmets verksamhet, pedagogik och uppdrag är därmed både individuellt och kollektivt inriktad.

2.3Med gemenskap och relationer som grund för fritidshemmets

verksamhet

”Fritidspedagogens professionella kompetens är koncentrerad till läraryrkets sociala och emotionella dimensioner. Fritidspedagoger har ett grupporienterat arbetssätt och studier visar att de uppfattar sig själva som specialister på att skapa trygghet och god självkänsla hos barn och stödja deras

relationsarbete” (Falkner & Ludvigsson, 2012, s.14).

Det här visar att fritidspedagogerna har en viktig roll vad gäller att skapa god självkänsla hos barn och stödja deras sociala och emotionella utveckling. Även om detta arbete pågår

kontinuerligt i fritidshemmet vill vi uppmärksamma läsaren på ett förhållande som delvis förhindrar och försvårar relationsarbetet, nämligen den tid och kraft skoldagen tar av fritidshemmets personal.

I början av 1990-talet är fritidshemmet en del av skolans organisation och där förekommer det ofta att lärare i fritidshemsverksamheten och lärare i grundskolan samarbetar under

skoldagarna (Falkner & Ludvigsson, 2012).Det var under den här perioden som samarbetet mellan skola och fritidshem började, i och med fritidshemmets intåg i skolans organisation. Lgr11 har en klar bild av att lärarna i skolan respektive fritidshemmet ska kunna utbyta kunskaper, idéer och ett väl fungerande samarbete för att båda verksamheterna ska kunna utvecklas och för att bidra till elevers allsidiga utveckling och lärande (Skolverket, 2011). Detta kan emellertid vara lättare sagt än gjort.

Områdena som det forskats mycket kring är integrationen mellan fritidshemsverksamheten och den obligatoriska grundskolan. Olika forskare har fokuserat på förhållandena mellan skolan och fritidshemmet. Johansson (2000) skriveri Falkner & Ludvigssons (2012) ”God

kvalitet i fritidshem” att den obligatoriska undervisningen i skolan tjänar på integrationen

medan fritidshemmetär förloraren i det här sammanhanget. Fritidspedagogerna känner att de inte har kvar orken och motivationen till sina egna och fritidshemmets ambitioner att bevara en pedagogisk verksamhet på eftermiddagen. I sin studie av integrerade verksamheter visar Johansson att skolkulturen framstår tack vare sin historia som den starkare av de båda. Detta förhållande kan antas påverka kvaliteten i fritidshemsverksamheten på ett negativt sätt. Vi menar att det är viktigt att lyfta fram fler fritidspedagogers egna röster angående

möjligheterna att fullfölja uppdraget. Våra frågeställningar har formulerats utifrån ett intresse för ett sådant inifrånperspektiv. En undersökning av hur fritidspedagogen ser på sin roll kan bidra till kunskapsutveckling om kvalitet i fritidshemsverksamheten.

2.4Fritidshemmet som plats för informellt och formellt lärande

Johansson (2011) menar att lärandet i fritidshem är socialt på det sättet att det handlar mycket om regler för umgänge, ibland i form av särskilda regler för lek och spel, men också hur man ska vara och bete sig mot varandra i största allmänhet. Kunskap som gäller relationer och sådant som styr uppfattningar av relationer till andra, är mestadels inte medvetet reflekterad. Detta gäller både vuxna och barn. Individen tänker inte på sådan förmåga i avseendet

”kunskap” och ”kunnande”, utan bedömer det som en naturlig och självklar del i hur man har det tillsammans i vardagen. Vi kan på det sättet säga att det informella lärandet ligger nära den typ av icke betonad och oreflekterad kunskap som brukar nämnas som

”förtrogenhetskunskap”. Lärandet uppkommer genom de erfarenheter individen gör. Lärarens roll är att bidra till att reflektera över erfarenheter som görs i barngruppen eller av någon individ. Lärarens roll blir därmed viktig (Johansson, 2011).

Fritidspedagogerna har därmed en viktig roll vad gäller barns umgänge och beteende mot varandra. Fritidspedagogerna ska också reflektera över olika erfarenheter som görs av någon individ eller i barngruppen.

Enligt Illeris (2001) är lärandet integrerat i de aktiviteter som sker i vardagen och de upplevelser individen får där, till exempel i fritidshemmet när man spelar fotboll, datorspel eller gör något uppträdande för varandra. Lärandet sker till stor del via observation och imitation av vad andra gör och hur andra förhåller sig till omgivningen.

Det här visar att det går att lära sig något genom upplevelser. Då lär man sig mycket via information och observationer och hur andra individer förhåller sig till omgivningen. Utifrån ovanstående text menar vi att fritidspedagoger har en mycket stor betydelse för barns sociala och personliga utveckling.

2.5Fritidspedagogens yrkesroll

Vilken är egentligen fritidspedagogens yrkesroll? Det finns ingen dokumentation av vad en fritidslärare egentligen ska göra under skoldelen av dagen så det är ganska fritt för varje skola och arbetslag att bestämma. Fritidspedagogen ska vara ett komplement till skolan och

använda sin kompetens där. Yrkesrollen har varit svår att beskriva. Uppdraget och därmed rollen har förändrats genom åren och den största förändringen i och med fritidshemmets integrering med skolan har också gett yrkesrollen nya möjligheter på grund av det nära

samarbetet med skolan och nya grupperingar av arbetslag som bland annat består av lärare inriktade mot skolan, lärare inriktade mot fritidshemmet, barnskötare, förskollärare och outbildad personal. När det gäller lärare med inriktning mot fritidshemmet betonar många forskare barnens sociala kompetens som en central del i deras yrkeskunnande (Ursberg 1996, Haglund 2004, Hansen 1999, Kärrby 2000, Klerfelt 1999). Precis som många forskare poängterar så har fritidspedagogens yrkesroll förändrats genom åren. Speciellt nu när skolan och fritidshemmet har ett nära samarbete.

Ursberg (1996) poängterar att det centrala för fritidspedagogerna är att vistas med barnen i stunden på fritidshemmet. På fritidshemmet träffas barn och fritidspedagoger med olika bakgrund och organiserar sig tillsammans i ett socialt samspel. Fritidspedagogerna ordnar så att barnen får vistas både i formella och informella miljöer. Exempel på formella miljöer kan vara samlingar, medan exempel på informella miljöer kan vara skapande aktiviteter där barnen får möjligheter till improvisation och spontana samtal. Vidare menar Ursberg (1996) att fritidspedagogernas uppgift är att ge barnen omsorg, stöd och stimulans. Hon anser att fritidspedagogernas förhållningssätt till barnen är viktigt.

”Den vuxnes förhållningssätt kommer till uttryck i det sociala samspelet, som i sin tur påverkar klimatet och atmosfären i gruppen. Som ringar på vattnet sprids positiva och negativa attityder, beteenden och förväntningar, där den vuxne blir den som anger tonen. Det innebär, att det kan finnas stora variationer mellan fritidshemsgrupper beroende på hur olika pedagoger agerar och hanterar sina arbetsuppgifter” (Ursberg, 1996, s. 23).

2.6 Fritidspedagogens yrkesroll under skoldagen

Under skol- och fritidshemsdelen av dagen har lärare med inriktning mot fritidshem flera olika uppgifter under sin arbetsdag (Ursberg, 1996). Följderna av detta blir att många lärare känner i sitt yrke att de har olika typer av roller när de arbetar under skoldagen och på fritidshemmet. Under de två delarna av dagen kan lärarna ta på sig på olika förhållningssätt till barnen. Skolan är en målstyrd verksamhet där barn behöver uppnå vissa mål och lärare med inriktning mot fritidshem ska fylla ut skolans mål utifrån sin kunskap om yrket, men

fritidshemmet är inte obligatoriskt och en av de viktigaste uppgifterna lärarna har är att erbjuda barnen en meningsfull fritid. Det är enkelt att se skillnader mellan de två

institutionerna (skolan och fritidshemmet) vad gäller mål och organisering, vilket också leder till lärarnas två ben gällande yrkesrollen (Ursberg, 1996).

Ackesjö (2011) har granskat barns upplevelser av fritidspedagogens yrkesroll, både i skolan och på fritidshemmet, samt om yrkesrollen uppfattas olika beroende på barnens ålder. Under den fria leken på fritidshemmet upplever barnen att fritidspedagogerna är mer passiva, jämfört med hur de upplevs under utflykter och organiserade verksamheter. När barnen leker fritt på fritidshemmet håller fritidspedagogerna i första hand uppsikt på barnen och finns tillgängliga vid behov (a.a). De äldre barnen som vistas på fritidshemmet tillbringar mestadels av sin tid ensamma eller tillsammans med barn i samma ålder, där fritidspedagogerna inte är

involverade. Ackesjö (2011) anser att detta kan ha att göra med att det inte anordnas aktiviteter som passar åldersgruppen, eller att barnen vill vara för sig själva, vilket fritidspedagogerna respekterar.

Haglund(2004) har skapat tre olika system för strukturer vad gäller lärare med inriktning mot fritidshemsarbete i skolan. Här följer en kortare beskrivning av strukturerna:

 Det socialt inriktade systemet

I det här systemet försöker fritidspedagogerna att begränsa sitt arbete med skolan. Bland de här fritidspedagogerna finns en oro över att de ska bli hjälplärare och därmed mista sin självständighet. Under skoldagen vill fritidspedagogerna utnyttja fritidshemmets lokaler och planera verksamheten som de själva har under skoltid. Nyckelorden för fritidspedagogen i det

betydelse för fritidspedagogens arbete under skoldagen, till exempel drama, dans, planerad lek, bild och form och motorik används som verktyg för att göra barnen starkare i den övriga skolverksamheten (Haglund, 2004).

 Det ämnesinriktade och arbetsdisciplinerade systemet

Traditionellt skolarbete under skoldagen, utifrån de konkreta kunskapsmålen är

dominerande för fritidspedagogerna i det här systemet. Fritidspedagogerna arbetar ibland som resurs och hjälplärare till lärarna men även till enskilda elever som har behov av extra hjälp. Arbetet som fritidspedagogerna gör i klassrummet väntas rikta in sig på olika

skolämnen. Fritidspedagogerna i det här systemet försöker leva upp till förväntningar som de tror att de har på sig från lärarnas, föräldrarnas men även från skolledningens

uppfattningar om hur arbetet i klassrummet ska utövas (Haglund, a.a.).

 Det traditionsintegrerade systemet

Det här systemet försöker övervinna traditioner som skilt lärares och

fritidspedagogersyrkesroller åt. I det här systemet har lärare och fritidspedagoger ett nära samarbete som under lång tid vuxit fram. Under dagen skiljer sig inte verksamheten så mycket, det kan förekomma mer fritidspedagogisk verksamhet under förmiddagen och mer skolinriktad verksamhet under eftermiddagen, men trots detta är tiden på fritidshemmet mindre obligatorisk jämfört med skoltiden. Det sker ingen stark avgränsning. Haglund poängterar att detta system stämmer överens med de avsikter som

utbildningsdepartementet och Skolverket har med arbetslag och utveckling av skolans praktik (Haglund, a.a.).

De tre olika systemen visar hur fritidspedagoger kan arbeta på olika sätt under skoldagen och att det finns en omväxling i hur de arbetar tillsammans med läraren under skoldagen. I det socialt inriktade systemet känner fritidspedagogerna en oro för att ”försvinna” i skolans verksamhet och arbetar mycket med de verktyg som traditionellt sammankopplas med fritidspedagogik som trygghet i barngruppen, social kompetens och praktiska aktiviteter. Det traditionsintegrerande systemet visar hur lärare och fritidspedagogernas raderas ut under

dagen och även under samlingarna. Fritidspedagogernas användning av olika kunskaper och lärande skiljer sig åt genom vilken typ av system de arbetar inom (Pihlgren, 2011).

Sammanfattningsvis visar ovanstående litteraturgenomgång att såväl uppdraget som

yrkesrollen för fritidspedagoger har förändrats i takt med den allt närmare integrationen med skolan under de senaste decennierna. Det tycks idag finnas en oklarhet kring tolkningen av uppdraget, som resulterat i att fritidspedagoger involveras tungt under skoldagen på bekostnad av kvalitet i den egna verksamheten. Hansen (1999) poängterar att fritidspedagogens yrkesroll kan upplevas som tämligenotydlig, jämfört med lärarens yrkesroll som upplevs som mer strukturerad, kunskaps- och individinriktad. Här finns dock en variation som relaterar till bland annat ledningens stöd och engagemang, barngruppsstorlek och personaltäthet, utbildning samt fritidspedagogers egen drivkraft.

3.

Metod

I detta kapitel presenteras och diskuteras valet av metod för undersökningen. Vidare redovisas urvalet av informanter samt genomförandet av den empiriska undersökningen och

analysprocessen, där vi har valt en kvalitativ metod. Sista stycket i kapitletbelyser vi forskningsetiken.

3.1 Metodval och metoddiskussion

Kvalitativ forskning är en kontextbunden process som placerar betraktaren i världen. Den består av en uppsättning tolkande, materiella praktiker som gör världen synlig. Dessa

praktiker förändrar världen så att den för jaget blir en serie fördelningar, bl.a. fältanteckningar, intervjuer, konversationer, fotografier, inspelningar och minnesanteckningar (Denzin & Lincoln, 2005).

Vi har valt att använda oss av intervjuer. Eftersom vårt arbete handlar om fritidspedagogens yrkesroll så har vi intervjuat några fritidspedagoger där de fått berätta om sin yrkesroll och sitt uppdrag. De har även berättat lite om verksamheten och hur de tror att deras betydelse för barnens utveckling är. Vi har valt att göra tre intervjuer med tre olika fritidspedagoger på olika skolor. En av skolorna ligger på landsbygden och två ligger centralt i staden. Anledningen till att vi valde detta är att vi vill jämföra resultatet av våra intervjuer och se hur likheterna och skillnaderna ser ut mellan skolor som ligger på landsbygden respektive i staden.

Denscombe (2000) menar att intervjuer kan vara ett lockande alternativ för projektforskare. Hur mycket material behövs egentligen för en intervju? Det behövs kanske ett

anteckningsblock och en bärbar bandspelare, samt förmågan att föra en konversation. Ingen komplicerad utrustning och inget behov av att tillbringa tid med att lära sig nya förmågor. Enligt Denscome (2000) är detta ett lockande recept. Det är inte lika enkelt i verkligheten. Det finns många ytliga likheter mellan en konversation och intervju, men en intervju är mycket mer än bara en konversation. Intervjuer omfattar flera antaganden och kunskaper om situationen, vilka normalt inte förknippas med en tillfällig konversation (Denscombe, 1983 Silverman, 1985).

Den ytliga likheten mellan en intervju och en konversation kan uppfattas som enkelhet. Alla människor konverserar, och de flesta har förmodligen inga större problem med att konversera. Det kan betyda att själva intervjun kan bli relativt okomplicerad om vi vet vilka frågor vi ska ställa och till vilka personer vi ska prata med. Här ligger problemet. Forskaren kan insövasi en falsk känsla av säkerhet. Den ytliga likheten kan stimulera en avslappnad inställning till planeringen, förberedelserna och genomförandet av metoden, en inställning som skulle vara omöjlig om det gällde experiment eller frågeformulär. Intervjuer är inget enkelt alternativ. De innebär dolda risker och kan bli helt misslyckade, om det inte finns en noggrann planering och ordentliga förberedelser, samt genomförs med lyhördhet för den sammansatta

interaktionen under själva intervjun ( Denscombe, 2000). När det gäller semistrukturerade intervjuer har intervjuaren en helt klar lista med ämnen med sådant som ska behandlas och diskuteras. Intervjuaren är beredd på att vara flexibel när det gäller ordningsföljden av ämnena. En annan sak som är viktigt är att låta intervjuaren utveckla sina idéer och

synpunkter och tala utförligt om intervjuns ämne. Därmed är svaren öppna och tyngden ligger på den intervjuade som får möjlighet att utveckla sina åsikter (Denscombe, 2000).

3.2 Urval och genomförande

Vi har valt att intervjua fritidspedagoger på tre olika skolor. En av skolorna ligger i en större förortoch två i en större stad. Med förortmenar vi att det är ett område som ligger nära en större stad. Med stad menar vi en av de större städerna i Skåne. Skolan vi har valt i förorten kan vid jämförelse likna skolorna som ligger i staden, därför kommer vi att ta upp både likheter och skillnader mellan dessa. Tanken med skolorna som ligger i staden är att vi tror att de skiljer sig mycket från varandra, och därmed kan vi få olika resultat, insyn i och förståelse för hur verksamheterna ser ut och fungerar. Vi valde att omgående ta kontakt med fyra olika skolor och boka tid för intervjuer. Vi hade även en tanke och medvetenhet om att någon skola kanske inte skulle ha möjlighet eller tid för intervju. Därför tog vi kontakt med flera skolor i fall det problemet skulle uppkomma.

Vi valde att skicka ut mail till ett par olika skolor runt om i en större stad och några i

förorterna, runt omkring. Tanken med dessa intervjuer var att vi skulle jämföra fyra skolor. Vi fick genast svar från två skolor i staden som vi besökte veckan därpå. Efter ännu en vecka fick vi kontakt med två skolor i förorterna. Efter att vi avvaktat med den ena i förorten ångrade skolan sig. Detta var väldigt sent i processen så vi fick nöja oss med tre skolor.

Skola 1 är en skola som ligger i en större stad, området anses vara lite stökigt och kan beskrivas som ett arbetarklassområde med ca 90% invånare med utländskbakgrund.

Anledningen till att vi nämner detta är att skapa en större inblick och förståelse för vad det är för slags skola. Detta gäller för alla tre skolorna. Skolan är ganska liten och har elever från relativt svåra förhållanden. Pedagogen vi intervjuade här är en man i 55-års åldern som varit utbildad sedan 1979 och har arbetat på många olika skolor.

Skola 2 är en skola som också ligger centralt i samma stad fast i ett mer välbärgat område. Denna skola är större och har inte så mycket problem. Pedagogen här uppskattade att det var ca 30% elever med utländsk bakgrund. Pedagogen på denna skola vi intervjuade var i 35-års

åldern och blev klar med sin utbildning 2010.Han hade då hunnit med att arbeta på några skolor tidigare.

Skola 3 ligger i en förortutanför nämnda stad. Skolan är ganska stor och området omkring är lugnt och tryggt. Eleverna på skolan kommer från ekonomiskt och socialt ordnade

förhållanden. Här är det runt 10% elever med utländskbakgrund. Pedagogen på denna skola har också varit utbildad ca 10 år, är i åldern runt 30 + och har själv gått på skolan. Det är hans enda arbetsplats. Anledningen till att vi tar upp detta är att skapa en tydligare bild gällande skolorna vi besökt.

Genomförandet av intervjuerna var nästintill identiskt, då vi besökte skolan och träffade pedagogen i ett lugnt arbetsrum helt själva med vår inspelare. Intervjuerna pågick ungefär lika länge, vi satt ca 30 minuter med bandspelaren med alla tre informanterna.

Efter genomförandet lyssnade vi igenom varje intervju och antecknade varje ord pedagogerna sa, därefter gick vi igenom varje intervju ihop och plockade bort vissa delar av intervjun som vi anser inte hade med vårt arbete att göra. Vi försökte finna likheter, skillnader och mönster i materialet. Därefter jämfördes dessa med genomgången forskning och teori. Efter att vi kände oss klara så raderade vi det inspelade materialet.

3.3. Forskningsetiska överväganden

När vi arbetar med ett insamlat empiriskt material har vi följt grundreglerna som finns inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning, som Vetenskapsrådet har gett ut (http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf).Det finns fyra krav som i det följande kallas informationskravet,samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. För att vi skulle uppfylla informationskravet har vi först kontaktat informanterna sedan tagit kontakt med rektorerna på skolorna för att få ett godkännande att få göra dessa intervjuer.Alla dessa krav kan sedan specificeras ytterligare vad gäller några regler, av vilka några skall klargöras i texten nedan.

Informationskravet

Forskaren skall informera de av forskningen berörda om den aktuella forskningsuppgiftens syfte.

Forskaren har skyldighet att informera de berörda om den aktuella forskningsuppgiftens syfte.

Samtyckeskravet

Deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan.

De medverkande i undersökningen har rätt att själva bestämma om det ska medverka eller inte.

Konfidentialitetskravet

Uppgifter om alla som ingår i en undersökning skall ges största möjliga

konfidentialitet och alla uppgifter skall förvaras på ett säkert sätt att inga obehöriga kan ta del av dem.

Nyttjandekravet

Det insamlade materialet om enskilda personer får bara användas för forskningsändamål (www.codex.vr.se).

4. Resultat och analys

I föreliggande kapitel presenteras resultatet av vår empiriska undersökning under fyra temarubriker som associerar till uppsatsens frågeställningar. Innehållet i informanternas svar sammanfattas och vi belyser väsentliga aspekter med hjälp av citat. I slutet av varje tema görs en teoretiskt kopplad kommentar/reflektion kring innehållet.

4.1Fritidspedagogernas syn på yrkesroll och uppdrag

När vi frågade pedagogerna om vad deras uppdrag inom yrkesrollen innebär fick vi information som speglar en medvetenhet om demokratiuppdraget såväl som uppgiften att skapa en meningsfull fritid och ett fungerande samspel.Enligt läroplanen ska personalen på fritidshemmet bland annat se till att eleverna blir medvetna om de demokratiska grunderna, göra dem nyfikna och lära dem att respektera varandra. Det är också viktigt att stimulera eleverna och få dem att känna att vistelsen på fritidshemmet är meningsfull. Detta är särskilt viktigt under loven då eleverna vistas på fritidshemmet hela dagarna och bryter det vanliga skolarbetet, till exempel när de ska prova på curling eller ridning. Det kan finnas många barn som knappt har varit på is eller någon som är rädd för hästar, då gäller det att försöka göra dem nyfikna och kanske få dem att våga testa. Ett nej är ett nej och personalens uppgift är bara att leda dem åt sin vilja och lust.

”Vi låter dom komma med helt egna idéer och de får driva igenom dessa helt på egen hand med hjälp med bland annat röstning och planering. Detta gör att de får möjlighet att utvecklas på flera plan och den utvecklingen är personalen på fritidshemmet oftast bättre på jämfört med den riktiga skolan”(Bengt, skola 1).

I läroplanen från 2011 gällande skola, förskoleklass och fritidshem går det att läsa följande:

”Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen skall bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna

för att aktivt delta i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar”(Skolverket, 2011).

Vad gäller värdegrunden har personalen kommit så långt att en yngre elev kan och vågar reagera när en större elev gör något fel.Då har man kommit långt i arbetet med att respektera alla. Till exempel kan en elev säga att ”jag tycker inte om att du använder de orden för då blir jag ledsen”, och oftast respekterar eleverna detta. Personalen på fritidshemmet menar att de gör eleverna modiga, starkare och ger dem bra självförtroende samt respekt för varandra. Det finns en bra konflikthantering där eleverna är med och det kallas för ”det goda samtalet”. Eleverna får verktyg för hur de kan komma överens och lösa den konflikt som uppstått. Personalen jobbar således med att stärka elevernas självförtroende och lära dem att ha respekt för varandra.

Olle poängterar dessutom att fritidshemmets största syfte är att eleverna ska känna sig trygga, trivas och ha kul.

”Det är väl att se till att de barn som har föräldrar som jobbar, att de ska ha en trygg tillvaro här på skolan efter skoltid och att de också ska sysselsättas, det ska inte bara vara att de sitter av tiden. Så det är väl det att se till att aktivera dem och se till att de håller sams och har kul” (Olle, skola 2).

Det Olle säger i citatet ovan påminner om Skolverkets betoning av lärares ansvar för att elever utvecklar relationer (Skolverket, 2007). Även Hansen poängterar i sin studie att fritidspedagogerna själva ser sin roll som den som ger omsorg i föräldrarnas ställe genom att

"...bereda avkoppling och lugn, skapa trivsel, ge möjlighet till meningsfull sysselsättning, men också en känslomässig relation, att bry sig om, att ge av sig själv, vara engagerad, ta sig tid, samtala, lyssna, vara en vuxen som barnen tycker om, tyr sig till, som en vuxen i umgänge med barnen." (Hansen 1999, sidan 205).

Olle påpekar även vikten av att vara en god förebild för eleverna samt att hjälpa dem till att fungera tillsammans i grupp.

”Det viktigaste är väl att göra dem till goda samhällsmedborgare, och se till att de kan samarbeta, se till att de kan fungera i grupp och se till att de kan ta väl hand om varandra. Det är lite mindre ansvar på fritidshemmet jämfört med i skolan, vilket bara är positivt då man kan göra lite mer i lekform, man kan se till så att de trivs på fritidshemmet”(Olle, skola 2).

Här belyser Olle att gruppdynamiken är viktig. Han anser att eleverna ska kunna fungera bra, både individuellt och i grupp.

”Nu har jag inte så jobbat så länge på samma ställe, utan jag har jobbat på olika skolor med olika fritidshem med olika uppgifter, olika uppdrag på olika skolor, olika roller på fritidspedagogerna. I läroplanen står det att fritidspedagogerna inte får ha några föreläsningar, men det stämmer inte. Vi kör mycket halvklass, kanske mindre ansvar och mer serverat av huvudläraren som fritidspedagog jämfört med lärare. Detta är under skoltid. Sen när det är fritids är det skillnad”(Olle, skola 2).

Fritidspedagogerna ska finnas där som stöd och förebilder. Det är viktigt att ha bra kontakt med föräldrarna, om det skulle uppstå några problem gällande deras barn. Trygghet är väsentligt.

Kalle är inne på samma linje, och anser att han och övrig personal har en stor del i elevernas vardag. Kalle anser att han och övrig personal har en stor del i elevernas vardag.

Fritidspedagogerna ska finnas där som stöd och förebilder. Det är viktigt att ha bra kontakt med föräldrarna, om det skulle uppstå några problem gällande deras barn. Trygghet är väsentligt.

”Jag har alltid tyckt att det handlar om att vara barnens fasta punkt i vardagen. Vi är där när barnen kommer på morgonen och hälsar dem välkomna och vi är där och säger hejdå. Vi är där när det uppstår konflikter och hjälper barnen att lösa dem och det är vi som träffar föräldrarna på en daglig basis. Är det något problem är det ofta vi som tar kontakt med föräldrarna på eftermiddagen såvida det inte är något rent kunskapsmässigt” (Kalle, skola 3).

Även Kalle poängterar att värdegrundsarbetet är viktigt och att det utövas konkret i den dagliga verksamheten.

”Det går mycket åt relationskapande och konflikthantering. För att barnen ska må bra försöker vi vara nära och stötta och hjälpa. Vi ser ofta till gruppdynamiken i klassen och att alla ska känna varandra. Så länge vi inte har barnens och

föräldrarnas förtroende är vårt jobb inget värt. Jag tror att det viktigaste uppdraget är att skapa förtroende så barnen kan prata med oss och annars föräldrarna”(Kalle, skola 3).

Han ger också uttryck för en negativ förändring i yrket:

”Den största förändringen tycker jag nog är stressen jag känner över att hinna se alla barn och tillgodose allas olika behov. Barngrupperna är större men antalet tjänster är detsamma som det var för tio år sen när jag började. Yrkesrollen har också påverkats av politiker som inte vet vad vi gör. Vad det beror på kan man bara spekulera i, men som yrkesgrupp behöver vi stärka oss och visa utåt vad vi faktiskt gör” (Kalle, skola 3).

På frågan om yrkesrollen har förändrats får vi höra från Bengt:

”Om den har förändrats? Ja det är klart. Jag blev färdig fritidspedagog 1979 och då var ju fritidshem ett fritidshem, det vill säga att de var utanför skolans ramar och elevernas fritid helt och hållet. Nu på senare tid är vi mer och mer i skolan, skolan behöver mer hjälp. Risken är ju den att du blir en ”hjälpfröken”. Jag vill använda ordet ”fröken” till lärarna som fixar och donar hela tiden för dom inte hinner med. Fritidshemmet blir mindre och mindre viktigt för det är skolresultaten som styr i och med att fritidshemmet flyttat in i skolans verksamhet” (Bengt, skola 1).

Calander (1999) skriver i sin avhandling om fritidspedagogers och lärares möten och att deras relation berörts vad gäller arbetet med att komma in i arbetslaget. Han menar bland annat att fritidspedagogernas yrkesroll blev en viktigare fråga i början av 1980-talet.Han skriver också att fritidspedagogerna fick allt svårare att forma och utveckla en tydlig yrkesroll på grund av att det inte fanns några klara mål för

fritidshemsverksamheten.

Detta speglas i Kalles och Bengts citat ovan. Det märks dock att Bengt har erfarenhet inom sitt yrke. Trots att han har varit utbildad fritidspedagog i 36 år så har han ett stort engagemang och brinner fortfarande för jobbet.

Ackesjö (2011) skriver i sin studie att fritidspedagogens roll i fritidshemmet framstår vara mer tydlig och klar för eleven än fritidspedagogens roll i skolan. Hon menar att i klassrummet har fritidspedagogen en mer passiv roll och fungerar mer som hjälpverktyg åt klassläraren under undervisningen. Det är utanför klassrummet som fritidspedagogen är som mest aktiv iinteraktionen med eleven, som medspelande vuxen vid utedagar och raster tillexempel.Vi har tyckt oss se att våra informanter uttrycker samma sak.

4.2 Fritidspedagogernas uppfattningar om skillnader mellan skolan och

fritidshemmet

Bengt menar att på fritidshemmet är all personal trygga i sina roller och alla kompletterar varandra. Alla bidrar hela tiden med något. Även om någon av pedagogerna eller övrig personal är involverad i exakt allt i den verksamheten så har alla koll på allt som händer. Skola 1 har ett fritidshem som styrs helt av eleverna. Det är helt och hållet elevstyrt. Allt

bestäms på fritidsrådet som genomförs på fredagar. Det innebär att det inte är personalen på fritidshemmet som får veta vad som har bestämts. Personalen måste läsa protokollet och sedan fördela arbetet. I och med att det är elevstyrt blir det så att personalen inte har fasta roller, utan de får anpassa sig. Det innebär att personalen hela tiden försöker att räcka till för de flesta av eleverna. De kan alltid sitta ner med eleverna en och en, och det beror på att de har det så elevstyrt.Alla vet vad de vill göra och de har uppsikt över eleverna. De är flexibla och har inga särskilda roller. Barnskötarna har inte så mycket planeringstid,

fritidspedagogerna har mer av detta. Deras rektor har gett all personal i verksamheten en extra halvtimme på tisdagar då de och barnskötarna kan planera ihop. Utan den planeringen och framförhållningen skulle det nog inte fungera att ha en helt elevstyrd verksamhet.

”Vi måste ligga 2-3 steg framåt så vi kan planera och fixa deras önskemål och idéer de vill hitta på” (Bengt, skola 1).

Bengt och övrig personal är mycket nöjda med att ha skapat ett väl fungerande fritidshem som är elevstyrt.

”Vi prioriteras lika mycket. Vi har alltså sådan respekt för varandras yrkesroller nu, och vi har sådan nytta av varandra. Det som någon är kunnig på så får den göra det. Sen spelar det ingen roll var det är. Den som känner sig bäst på någon situation eller sak säger det och får då göra det. Sen har vi alltid ”feedback” tillbaka med varandra, t.ex. tyckte ni det var bra, ska jag göra annorlunda osv om det är någon speciell situation. Så total respekt för varandra och varandras yrkesroll. Det är ett ömsesidigt givande och tagande av all personal på denna skola”. (Bengt, skola 1).

Bengt känner att just på den här skolan prioriteras alla lika mycket, oavsett yrkesroll. Det finns en respekt och prestigelöshet mellan all personal på skolan. På skolan där Bengt jobbar fungerar samarbetet mellan skolan och fritidshemmet utmärkt.

På frågan om skillnader mellan skola och fritids menar Olle att det på fritidshemmet är viktigt att knyta nära band med eleverna och på så vis stärka relationerna mellan eleverna och fritidspedagogerna. Det kan vara alla möjliga aktiviteter, allt från idrott till matlagning.

”Vi är då som sagt 5 pedagoger och har 3 matgrupper. Drygt 25 barn per grupp. Så är det ansvarsgrupper så vi är lite extra ansvariga när föräldrarna kommer och hämtar dom, då kan vi ta upp om det är något som har hänt, då är det vi som har den kontakten med föräldrarna. Sen när det är mellanmål, då är det vi som sitter i samma klassrum tillsammans med dom och serverar dom, och kanske knyter närmare band med just dom barnen, även om man liksom känner till barnen på dom andra grupperna också, samt på parallell fritidsgruppen, det vill säga de andra 75 då liksom, men sen har man lite extra ansvar för dom. Kollar man på veckans

verksamhet så ser vi när vi sitter och planerar vilka som är våra styrkor och vilka som är våra svagheter som fritidspedagoger, så försöker vi dela upp oss så att någon har idrottsgrupp, någon har skapande verkstad, någon har dans samt att någon har matlagning/bakning. Så delar vi upp det på det sättet. Sen har man alltid den dagliga verksamheten med gammeldags pyssel och spela fotboll på

skolgården” (Olle, skola 2).

Vidare berättar Olle om skillnaden i status mellan skola och fritidshem.

”Frågar ni vem som helst på fritids så kan nog de flesta skriva under på att fritidspedagoger inte prioriteras jättehögt, det är skolan som går i första hand. Jag har en viss förståelse för det, eftersom det är där krutet ska läggas.

Fritidspedagoger kan enkelt flyttas runt, är det någon som saknas, även om man har en fast plats är det lätt att man skickar iväg fritidspedagoger. Just mig är det inte så mycket så eftersom jag under skoldagen har mina fasta lektioner som idrottslärare, men det är inte högsta prioritet på fritidshemmet. Ofta så får man höra om det är någon som saknas eller flera stycken, då får man lösa det inom arbetslaget. Det handlar väl om ekonomi först och främst, med tanke på att jag tror att om cheferna hade haft bättre ekonomi så hade de säkert satt in mer resurser här också. Nu är det mer skolan som prioriteras först” (Olle, skola 2).

Olle anser alltså att skolan prioriteras i första hand, vilket han har förståelse för, och att fritidspedagogerna tvingas hoppa in där det saknas personal i skolans verksamhet. Detta påpekas också av skolverket – att samarbetet mellan skolformerna ofta gör fritidspedagogen till hjälplärare (Skolverket, 2007, s.11). Kalle ger dock ett lite annorlunda perspektiv:

”Vi samplanerar mycket men delar upp arbetet mellan oss lite efter intresse. Det handlar mycket om att använda oss av våra respektive kompetenser och starka sidor” (Kalle, skola 3).

Kalle poängterar vikten av samplanering samt att få ut sina kompetenser på bästa möjliga sätt.

”Det mesta handlar om att vi inte ses som riktiga lärare… Nu har vi både en rektor och en biträdande rektor som är fritidspedagoger i grunden och det börjar hända saker men jag vet inte vart det kommer landa. Vi delar våra klasser i halvgrupper och vi undervisar barnen nästan lika mycket som lärarna men vi har inte ansvaret för undervisningen, jag har dock ansvaret för musiken. Det påverkar nog synen på oss och hur vi ses i samhället som stort. Vi har det i grunden bra hos oss på vår skola”

Hansen (1999) poängterar att det finnsen del som talar för att lärarna kan ses som den grupp som har högre status i förhållandet mellan fritidspedagoger och lärare. Hon menar att skolan har en självklar position i samhället som tar hand om de barn som växer upp.

Kalle menar att fritidspedagogerna prioriteras lika mycket som lärarna, men att det är lärarna som ansvar för undervisningen, förutom musiken där Kalle är ansvarig. Kalle tror att

biträdande rektorn i grunden är utbildade fritidspedagoger. Det skiljer sig från den bild Olle ger.

Ursberg (1996) poängterar att fritidspedagogers kompetens kommer mycket väl till pass på fritidshemmet, eftersom fritidspedagoger är sociala och utåtriktade gentemot barnen. Detta i jämförelse med skolan där fritidspedagogers roll kan vara mer passiv och tillbakadragen. Vidare menar Ursberg (1996) att lärare med inriktning fritidshem har flera uppgifter under sin arbetsdag, vilket vi tydligt ser i vårt resultat.

Pihlgren (2011) menar att det är upp till varje skolverksamhet och kommun att avgöra vilka arbetsuppgifter en fritidspedagog ska ha under själva skoldagen. Det finns däremot tydligt dokumentation om vad en fritidspedagog ska ha för roll och uppgifter på eftermiddagen då fritidshemmet är igång eller på morgonen innan skolan börjar. Under skoldagen är det dock inte alls lika tydligt vad fritidspedagogen ska ha för roll.

Calander (2001) beskriver att fritidspedagogerna ända från yrkets uppkomsthar fått kämpa för att hitta sin plats och roll i förhållande till de andra lärarna eller fritidsledarna i skolorna. Det fanns en strävan att nå en jämlik status med lärarna men samtidigt verka i olika verksamheter, lärarna med undervisning i skolan och fritidspedagogerna med aktiviteter under elevernas fria tid. Såväl Calander som Hansen (1999) framhåller den maktaspekt som ligger i lärarnas högre status, något som delvis bekräftas av informanterna.

4.3 Fritidspedagogernas betydelse i barns utveckling och liv

Bengt anser att fritidspedagogerna spelar en stor roll i barns liv och utveckling, vilket stöds av såväl Skolverket (2007,2012) som flera forskare (Johansson, 2011, Ursberg, 1996, Hansen, 1999, Klerfelt, 1999, Kärrby, 2000).

”Jag tror vi har ganska stor del i deras liv överhuvudtaget, vi träffar ju nästan barnen mer än vad föräldrarna gör. Så du måste ju vara ödmjuk mot alla barn. Alla barnen har ju rätt att älska dig och det kan du inte göra någonting åt. Du träffar dom så pass mycket så dom har den rätten. Så vår skyldighet är att få barnen att känna en trygghet när dom är här och få dom att trivas. Eftersom fritidshemmet har det som vi har så kan vi stötta mer på individnivå och hjälpa varje elev framåt i sin utveckling” (Bengt, skola 1).

”Jag tror att vi har en rätt så stor betydelse för dem. Jag kan ju själv minnas tillbaka på de goda pedagogerna med goda minnen. Framför allt är det jätteviktigt att de trivs med oss, att de tycker det är roligt att träffa oss. Det finns många barn som har stökiga bakgrunder hemma. Kanske inte lika mycket på den här skolan, men jag har varit på andra skolor där det liksom har varit tuffa familjeförhållanden för barnen, och där skolan och fritids är den enda fasta punkten, och då är det väldigt viktigt att vara den här stabila vuxna som både kan vara den allvarliga men

samtidigt också kan vara den skämtsamma som kan ge dem en kram, samtidigt som kan ge dem en utskällning när de behöver det. Det är tyvärr inte alla föräldrar som kan göra det här utan att det går över styr. Detta är mer viktigt på socialt utsatta områden än ett välmående område” (Olle, skola 2).

Olle poängterar således att för barn som har svåra hemförhållanden blir fritidshemmet en trygg och viktig miljö där eleverna kan umgås och utvecklas till goda samhällsmedborgare (jfr Skolverket, 2012; Ursberg, 1996).

”Svår fråga… Jag tror att vi är viktiga men hur mycket är olika för varje barn. Mitt jobb handlar mycket om att barnen ska trivas i skolan och gör de det kan de tillgodose sin kunskapsutveckling, mår de inte bra kan de inte det” (Kalle, skola 3).

Att barnen ska trivas och utvecklas kunskapsmässigt är en mycket viktig del enligt Kalle. Trivsel, trygghet, mening och kunskapsutveckling är således komponenter i fritidshemmets verksamhet som ska tillgodoses av fritidslärare. Fungerar detta menar vi (i enlighet med såväl styrdokument som forskning) att fritidslärarna har en stor betydelse i barns utveckling och liv. De tre olika struktursystem för fritidspedagogens roll i skolan som vi lät Haglund (2004) beskriva i kapitel 2, kan utläsas i vårt resultat där informanterna betonar såväl det socialt inriktade systemet (Bengt) som det ämnesinriktade och arbetsdisciplinerade systemet (Olle) och det traditionsintegrerade systemet (Kalle & Bengt).

4.4

Tankar om framtiden i yrkesroll och uppdrag

Bengt känner en viss oro över yrkesrollens framtid, då han anser att fritidspedagogerna blir mer och mer som en lärare. Därmed förlorar yrket sin identitet.

”Om man tittar lite uppifrån på det så tror jag att vi nog är en minoritet som har en tynande tillvaro, för jag tror inte att det kommer satsas på fritidspedagoger, och där är ingen tydlig stöttning på hur fritidshemmet egentligen ska vara, eller vad fritidshemmet gör och bidrar med till eleverna. Jag vet och tycker att man inte värdesätter fritidspedagogers inflytande i elevernas liv och framtid, men framför allt tillvaron de har just här och nu. Även vad fritidshemmet bidrar med till skolan

i skolans verksamhet och till att vara ”hjälplärare”. Så jag hoppas att dom lyfter upp vikten vi fritidspedagoger har och då får vi hoppas att det ser ljusare ut” (Bengt, skola 1).

Olle känner också en viss oro, då han anser att fritidshemmet inte har någon direkt struktur och inte känner till sin plats inom skolans verksamhet. Detta styrker den uppfattning vi inledde uppsatsen med, att det finns en otydlighet kring fritidslärarens yrkesroll som kan påverka kvaliteten i verksamheten.

”Det beror väl som vanligt på vilka direktiv som kommer från ledningen gällande budget och sådant där. Just nu känns det som att skolvärlden och fritidshemmet är väldigt rörligt. Det är många som flyttar på sig väldigt ofta. Själv har jag liksom bytt arbetsplats tre gånger senaste ett och halvt åren. Det är på grund av att det är lite oroligt. Folk blir lätt missnöjda med budet, med vad man ska göra, många som går in i väggen, många som påläggs mycket mer än vad de borde göra och det finns alltid missnöje. Förhoppningsvis kan vi få bukt på det men det är svårt att sia om framtiden” (Olle, skola 2).

Kalle poängterar att skolan inter klarar sig utan fritidspedagoger. Därmed är deras yrkesroll en viktig del även i framtiden inom skolans verksamhet.

”Som det ser ut nu går inte skolan runt utan oss. Med det menar jag att eftersom man inte tar in vikarie för lärarna första dagen och när man får vikarie är det ändå vi som går in och tar över för att vi är med hela dagen. Föräldrarna måste jobba så fritids kommer finnas kvar. I vilken form är svårt att förutse då utbildningen förändras till att bli mer lärare men man ska ändå orka ha två verksamheter där fritids ska vara tongivande för oss. Det kanske är den förändringen vi kommer se, att fritids blir ännu mer “förvaring” och inte en lika planerad verksamhet som idag” (Kalle, skola 3).

Bara för att tanken finns att traditioner är något som binder samman nutiden med

historien betyder det inte att traditioner inte kan förändras under tidens gång. De olika, starkt åtskilda, traditioner som lärare och fritidspedagoger haft tycks vara på väg att luckras upp, framför allt fritidspedagogens. Våra informanter uttrycker delvis en förvirring kring detta, samtidigt som de menar att yrkesrollen måste förtydligas och stärkas.

Haglund (2004) beskriver att en målsättning från politikerna har varit att försöka förändra lärarnas och fritidspedagogernas arbete samt deras utbildning. Detta kan förtydligas genom att ta hänsyn till de statliga intentioner som under en längre tid syftat till att anknyta

5. Diskussion

Som analysen visarhar vi bland annatkommit fram till att fritidspedagogens yrkesroll innebär att stärka barns självförtroende och att göra dem till goda samhällsmedborgare. Vi fick intrycket av att alla tre pedagogerna har ett starkt engagemang och verkligen brinner för sitt yrke. Det enda negativa som alla framhöll var att fritidspedagogerna kan prioriteras högre och ha en tydligare roll i skolans verksamhet.

Det vi upplevde som likheter mellan de tre skolorna var att alla fritidspedagogerna känner en viss frustration över sin situation under skoldagen. De blir ofta inkastade där det behövs fyllas upp en plats, och därmed finns risk att de tappar en del av sin planeringstid. Alla tre

fritidspedagogerna känner en viss oro och osäkerhet över sin framtida yrkesroll i takt med att den befinner sig i en ständigt föränderlig process. Alla tre är väldigt tydliga med kopplingar till läroplanen men även att barnen får ut något av sin vistelse på fritidshemmet. Dessutom anser alla tre att skolorna inte skulle kunna fungera på ett bra sätt utan deras arbetsinsatser. Personalen som jobbar på fritidshemmet följer skollagen, Lgr11och Allmänna råd, Kvalitet på

fritidshem. De flesta kommuner har anpassat de här styrdokumenten till kommunala lokala

styrdokument, och förutom det har skolorna själva ofta lokala styrdokument där de till exempel kan ha gjort enklare tabeller eller häften så barn och föräldrar på ett smidigt sätt kan följa hur målen ser ut och hur de ska uppnås för olika årskurser och även för fritidshemmet (Pihlgren, 2011).

Det som vi upplevde som skillnader mellan de tre skolorna var att personalen på skola 1 hade väldigt fria händer och att yrkesrollen var mycket respekterad. På den här skolan är

fritidshemmet elevstyrt. Elevdemokratin sätts i fokus. Detta är ett sätt att förebygga problemen som tidigare förekommit på skolan. På skola 2 upplever fritidspedagogen att yrkesrollen inte prioriteras och värdesätts lika högt som övrig personal i skolan. Däremot har fritidspedagogen som vi intervjuade en förståelse för att skolan prioriteras i första hand. På den skolan finns det en tydlig struktur för vad man ska göra på fritidshemmet, vilket även vi upplevde när vi var där på besök. Även på skola 3 har fritidspedagogen en förståelse för att skolan prioriteras i första hand. Även här finns det en tydlig plan över vad de ska göra på fritidshemmet. När vi gjorde våra intervjuer upplevde vi varierande engagemang mellan de olika informanterna. Vi fick intrycket av att engagemanget påverkar deras intresse för yrkesrollen. Vi märkte att den ena fritidspedagogens engagemang speglade sin syn på

När vi genomförde intervjuer på de tre olika skolorna, hade vi tanken att jämföra tre olika områden. Dessa tre skolor skiljer sig åt på så sätt att skola 1 har haft problem med bland annat en tuff miljö för eleverna och personalen. Många elever kommer från svåra hemförhållanden. Skola 2 är också en skola i samma stad. Skillnaden är att detta är en skola där det inte finns så mycket konflikter mellan eleverna och skolans personal. De flesta elever som går där har föräldrar som inte har ekonomiska problem. Skola 3 är en skola i störreförort. Vi har haft en bild av att i en förort ska det inte finnas samma problem som på en skola i en större stad. På skola 3 förekommer inga sociala problem, men däremot förekommer där problem som präglar alla fritidshem. Exempel på detta är stora barngrupper och lägre personaltäthet.

När vi intervjuade Olle så uttryckte han en viss förståelse för att fritidspedagogerna inte prioriteras särskilt högt i jämförelse med lärarna. Vi tolkar det som att Olle menar att skolan där han jobbar får fritidspedagogerna täcka upp där det behövs. Olle har sedan tidigare även en idrottslärarutbildning och vi tolkar det på så vis att han ser sig mer som en lärare snarare än fritidspedagog, och därför tror vi att han anser att skolan bör prioriteras i första hand.

Sammanfattningsvis vill vi poängtera att det finns fler likheter än skillnader. Till exempel hur de tre fritidspedagogerna ser på sin yrkesroll och upplever en liknade oro inför framtiden. På fritidshemmet kan vi däremot se en skillnad där en skola med tyngre upptagningsområde måste ta fram ett nytt arbetssätt och nya metoder för att få fritidsverksamheten att fungera nämligen högre grad av elevstyrning. I det här fallet har det fungerat mycket bra, där den negativa trenden har vänts till något positivt. Alla tre pedagogerna upplever att de har en stor och positiv inverkan på barns liv och utveckling. De strävar efter samma mål, nämligen att leda eleverna till att bli goda samhällsmedborgare.

Metodvalet vi använde oss av blev precis som vi förväntade. Vi var medvetna om fördelarna med att använda oss av ljudinspelning. På det sättet kunde vi gå igenom inspelningarna på ett smidigt sätt. Vi skickade också över inspelningarna till varandra så att vi båda kunde gå igenom det empiriska materialet. Vi känner oss nöjda med vårt val av metod. Det enda vi kunde gjort annorlunda var att vi under själva intervjuerna kunde styrt samtalen enbart kring våra frågor. Under intervjuerna gled samtalen över på andra saker som inte hade med våra frågeställningar att göra. På så vis blev materialet mycket större och detta gjorde att vårt arbete försvårades.

Det vi också kunde gjort annorlunda var att intervjua fler fritidspedagoger. Då hade vi kunnat få en bredare insyn i fritidspedagogernas syn på yrkesrollen. Vi tror att om utbildningen

fokuserar grund lärares (skolan och fritidshemmet) förväntade samverkan på nya sätt och satsar mer på samverkan redan under studietiden, finns det möjlighet att ta steg på vägen mot fritidslärares höjda status och därmed förutsättningar för ökad kvalitet i fritidshemmens verksamhet. I efterhand känner vi att vi fick följdfrågor som vi blev intresserade av, men vi valde att begränsa oss genom att hålla oss till våra intervjufrågor. Detta är en sak som vi känner att vi i efterhand kunde gjort bättre och annorlunda genom att vara mer öppna vad gäller följdfrågor och inte begränsa oss, utan kunna lämna vår planering.

Några saker vi anser skulle vara relevanta att fortsätta forska kring i anslutning till vår studie är:

 Hur kan skolan och fritidshemmet arbeta för en tydligare yrkesroll för fritidspedagoger?

 Fritidspedagogerna ses alltmer i skolans verksamhet. Kommer yrket finnas kvar i framtiden?

Referenslista

Ackesjö, H. (2011). Medspelare och ordningsvakter – barns bilder av fritidspedagogens yrkesroller på fritidshemmet och i skolan. I: A. Klerfelt & B. Haglund (red.)

Fritidshemspedagogik – fritidshemmets teorier och praktiker. Stockholm: Liber AB.

Calander, F. (1999). Från fritidens pedagog till hjälplärare. Fritidspedagogers och

läraresyrkesrelation i integrerade arbetslag. Uppsala universitet (akademisk avhandling).

Calander, F. (2003). Novice Teacher Students´Orientations towards Professional positions. Paper presented at the 31 st NERA Congress in Copenhagen, 6-9 March, 2003. Uppsala universitet.

Carlgren, I. (Red.) (1999). Miljöer för lärande. Studentlitteratur.

Denscombe, M. (1983). Interviews, accounts and ethnographic research on teachers. I: Hammersley, M. (red). The Ethnography of Schooling: Methodological Issues. Driffield: Nafferton Books.

Denscombe, M. (2000). Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.

Denzin, N. K.& Lincoln, Y. S. (2005). Introduction. The Discipline and Practice of

Qualitative Research. I N. Denzin & Y. Lincoln (red). Handbook of Qualitative Research. (2

uppl.) Thousand Oaks: Sage.

Falkner, C.& Ludvigsson, A. (2012). God kvalitet i fritidshem. Grund för elevers lärande,

utveckling och hälsa. Malmö Stad.

Gummeson m. fl. (1992). Samverkan för utveckling i skola och barnomsorg. Stockholm: Fritzes AB.

Haglund, B. (2004). Traditioner i möte. En kvalitativ studie av fritidspedagogers arbete med

samlingar i skolan. Doktorsavhandling. Göteborgs universitet.

Hansen, M. (1999). Yrkeskulturer i möte. Läraren, fritidspedagogen och samverkan. Göteborg: Acta Universitatis Gothenburgensis.

Hippinen, A. (2002). Fritidspedagog eller lärare. En studie kring yrkesvalet. Magisteruppsats. Stockholms universitet.

Johansson, I. (2000). Innehållet i den nya skolan: Erfarenheter från verksamheter som

innehåller förskoleklass, skola och fritidshem. I: God kvalitet i fritidshem.

Johansson, I. (2011). Fritidshemspedagogik. Idé – ideal – realitet. Stockholm: Liber.

Klerfelt, A. (1999). Fritidshem och skola. Olika miljöer för lärande. I: Carlgren, Ingrid. (red.):

Miljöer för lärande Lund: Studentlitteratur.

Kärrby, G. (2000). Skolan möter förskolan och fritidshemmet. Lund: Studentlitteratur.

Lundahl, L. (2002). Sweden: decentralization, deregulation, quasi-markets – and then what? I:

Journal of Education Policy 17 (6), 687-697.

Lärarförbundet (2005). När intresse blir kunskap. Fritidspedagogikens mål och medel. Stockholm: Lärarförbundet.

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. (2011). Stockholm: Fritzes.

Pierre, J. (2010). Decentralisering, governance och institutionell förändring. I: Rothstein (red.)

Politik som organisation. Förvaltningspolitikens grundproblem. Fjärde upplagan. Stockholm:

SNS Förlag.

Pihlgren, A. S. (2011). Fritidshemmet. Lund: Studentlitteratur AB.

Qvarsell, B. (2012). Kultur och estetik i pedagogiken: Skapande kunskapsbildning och gemenskap bland barn. I A. Klerfelt & Qvarsells (Red.) Kultur, estetik och barns rätt i

pedagogiken. Malmö: Gleerup.

Rohlin, M. (2001). Att styra i namn av barns fritid. En nutidshistoria om konstruktionen av

dagens fritidshem i samordning med skolan. Doktorsavhandling. Stockholm: HLS förlag.

Silverman, D. (1985). Qualitative Methodology and Sociology. Aldershot: Gower.

Skolverket (2012:a). Fritidshemmet – lärande i samspel med skolan. Stockholm: Skolverket. Skolverket (2011:a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr11. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2007) via Falkner C. & Ludvigsson A. (2012). Kvalitet i fritidshem. Allmänna

Ursberg, M. (1996). Det möjliga mötet. En studie av fritidspedagogers förhållningssätt i

samspel med barngrupper inom skolbarnomsorgen. Doktorsavhandling. Lunds universitet.

http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf https://www1.lararforbundet.se/web %5Cshop2.nsf/webDescription/97662F996C865662C12570AF0000A404/$file/Nar_intresse_ blir_kunskap.pdf https://test.lararforbundet.se/web/shop2.nsf/81fd9969356536f5c1256e5a003339b3/81AC9FF 982652523C1256EAD003BF725/$file/Ladda_ned.pdf

Bilaga

 Vad innebär ditt uppdrag som fritidspedagog?

 Vilka delar ser du som de viktigaste i ditt uppdrag? Varför?

 Anser ni att er yrkesroll har förändrats genom åren, i så fall hur?

 Hur ser arbetsfördelningen i er verksamhet ut?

 Hur anser ni att ni prioriteras jämfört med övrig personal i skolan?

 Vilken betydelse tror pedagogerna att de har i barns liv och utveckling?