Neurasteni
Studien visar pŒ ett svagt men relativt konsistent samband mellan neurastena symtom och exponering fšr extremt lŒgfrekventa magnetfŠlt. Vissa
fšrvŠxlingsfaktorer av intresse noterades, som lšsningsmedelsexponering och oro fšr hŠlsoeffekter. Uppgifter om dessa faktorer baseras dock pŒ enkla frŒgor i en enkŠt - och mšjligheten av felklassificering kan dŠrfšr inte bortses frŒn. Det Šr sŒledes mšjligt att fšrbŠttrad karakterisering av dessa variabler skulle kunna pŒverka sambandsanalysen mellan magnetfŠlt och neurasteni - men i studien tillgŠngliga uppgifter pŒ lšsningsmedelsexponering och upplevd oro fšrmŒr inte fšrklara det med Œren alltmer tydliga sambandet mellan neurasteni och
magnetfŠltsexponering.
Liknande symtom rapporterades redan i de tidiga ryska studierna (fšr šversikt se 31). I en delstudie till Elmiljšundersškningen dŠr man undersškte akuta effekter pŒ nervsystemet vid exponering fšr elektriska och magnetiska fŠlt bland linjearbetare som arbetade pŒ 400 Kv ledningar fann man Œ andra sidan inga sŒdana effekter (15, 18).
Andra symptom frŒn nervsystemet och psykosomatiska (mag)besvŠr
De svaga indikationerna pŒ en škad risk fšr psykosomatiska (mag)besvŠr i samband med magnetfŠltsexponering bšr i fšrsta hand ses som resultat av slumpen; de Šr ej konsistenta šver hela tidsperioden, de uppvisar inte nŒgot dos-responssamband och konfidensintervallet fšr samtliga relativ risker innefattar 1,0.
En observerad men osŠker škad risk fšr neuropati eller stickningar tycks snarare hšra ihop med arbete nŠra hšga spŠnningar och med risk fšr urladdningar Šn med den elektriska fŠltexponeringen i sig. En fšrsiktig tolkning Šr att detta fynd skulle kunna fšrklaras av vŠlkŠnda fenomen som uppladdning av hudhŒr, inducerade stršmmar eller kontaktstršmmar i sŒdana situationer (55, 56).
BetrŠffande škad yrsel pekar resultaten pŒ att situationer som innefattar hšg hšjd, elektriska fŠlt och risk fšr urladdningar skulle kunna fšrbindas med škad yrsel - men studien kan inte statistiskt skilja pŒ dessa olika faktorer. Fšrklaringen till fyndet bšr i fšrsta hand - enligt vŒr uppfattning - sškas i variabeln "arbete pŒ hšg hšjd".
Inga šverrisker noterades i studien fšr depression, huvudvŠrk, sšmnsvŒrigheter eller trštthet i relation till exponering fšr elektriska och magnetiska fŠlt. NŒgra
kraftledningar och bland elarbetare inom olika industriyrken med blandade resultat (6, 9, 12, 39, 42, 43, 46). I en fransk fall-kontroll studie dŠr man
undersškte Šngslan och depression bland elarbetare i kraftindustrin fann man att orsaken till dessa symtom mest var beroende av arbetsorganisatoriska
fšrŠndringar och stšrre fšrŠndringar av arbetsuppgifter (9). I den hŠr undersškta kohorten har merparten (80%) dock uppgivit att de haft en stabil
arbets-organisation och ofšrŠndrade arbetsuppgifter under de nio Œren.
Sammanfattningsvis fann vi inga pŒtagliga samband mellan exponering fšr extremt lŒgfrekventa elektriska och magnetiska fŠlt och symtom frŒn
nervsystemet eller psykosomatiska (mag) besvŠr utšver det ovan diskuterade fyndet avseende neurasteni.
Vita blodkroppar och blodkemiska parametrar
BetrŠffande leukocyter totalt och neutrofil andel betyder den relativt stora osŠker-heten i resultaten - de genomgŒende breda konfidensintervallen och de inkon-sistenta och svaga šverriskerna - att studien inte kan tas till sŠker intŠkt pŒ att en effekt ej fšreligger. I de tidiga ryska studierna rapporterades just sŠnkta vŠrden pŒ leukocyter bland stŠllverksarbetare i 400 och 500 kV stŠllverk (31). En komplicerande omstŠndighet Šr att fšr just dessa tvŒ mŒtt, lŒgt antal leukocyter och andel neutrofila, uppvisade bortfallet i vŒr studie en hšgre prevalens vid den fšrsta hŠlsoundersškningen. Det Šr dock oklart hur detta bortfall skulle kunna inverka pŒ resultaten i studien
Fšr olika blodkemiska parametrar kunde vi konstatera att det geometriska medelvŠrdet genomgŒende lŒg nŠra mitten av det ÒnormalaÓ intervallet fšr referensvŠrden och att Šven om vissa fšrhšjda risktal fšrelŒg vid sambandsanalys avseende elektriska och magnetiska fŠlt, sŒ eliminerades dessa i stort sett efter justering fšr andra faktorer. De fšrhšjda riskerna var inte heller konsistenta šver de olika tidsperioderna.
Inga pŒvisbara šverrisker fšr avvikande antal leukocyter eller blodets kemiska sammansŠttning i relation till exponering fšr lŒgfrekventa elektriska och
magnetiska fŠlt noterades sŒledes.
Prolaktin och kortisol
En hšg exponering fšr extremt lŒgfrekventa magnetfŠlt var inte associerat med hšgre halter av kortisol eller prolaktin. Fšr elektriska fŠlt var resultaten nŒgot blandade, en riskškning tycktes fšreligga fšr kliniskt intressanta kortisolnivŒer (šver 700 nmol/l), medan inget samband mellan prolaktin och elektriska fŠlt kunde noteras. TillfredsstŠllande antal prover fšr serumanalyser fanns dock tillgŠngliga endast fšr den sista treŒrsperioden, 6- 9 Œr, vilket har medfšrt att nŒgon bekrŠftande analys av samband under olika tidsperiod inte kunnat gšras. Vi Šr i nulŠget osŠkra pŒ betydelsen av dessa resultat - vilket gšr en uppfšljning av fyndet angelŠgen.
En jŠmfšrelse med nŒgra andra studier av samband mellan kortisol och
prolaktin och exponering fšr extremt lŒgfrekventa elektriska och magnetiska fŠlt visar att:
· avsaknaden av samband i vŒr studie mellan prolaktin och elektriska fŠlt, samt mellan kortisol och magnetfŠlt stŠmmer med resultat i tre andra (1, 19, 57). · avsaknad av samband i vŒr studie mellan prolaktin och magnetfŠlt stŒr i viss
motsats till fyndet i en experimentell studie utfšrd pŒ kvinnor (19), dŠr en pŒverkan kontaterades. I tvŒ andra studier noterades dock ocksŒ en avsaknad av samband (1, 57).
· fyndet i vŒr studie av ett samband mellan elektriska fŠlt och fšrhšjda nivŒer av kortisol inte fŒr stšd i den provokationsstudie som utfšrts pŒ individer med anfšrd elšverkŠnslighet (1).
Sammanfattningsvis har studien indikerat ett visst samband mellan kortisol och elektriska fŠlt, men den definitiva tolkningen av detta fynd Šr i nulŠget osŠker. Fyndet har inte heller kunnat bekrŠftas av andra studier.
Tissue Polypeptide Antigen
En hšg exponering fšr extremt lŒgfrekventa magnetfŠlt tycks inte vara associerat med hšgre halter av Tissue Polypeptide Antigen (TPA), medan ett osŠkert samband fšrelŒg mellan elektriska fŠlt och TPA šver medianvŠrdet (15 units/l). Detta fynd kan dock vara ett resultat av slumpens inverkan (undre grŠnsen fšr konfidensintervallet var under 1,0), och kanske ocksŒ pŒverkades av begrŠns-ningen i materialet - analyserna baserade sig hŠr pŒ ca halva materialet.
I den fortsatta analysen koncentrerades dock intresset pŒ en tvŠrsnittsanalys avseende det kliniskt relevanta vŠrdet 90 unit/l, dŠr data baserades pŒ hela kohorten. NŒgra samband mellan exponering fšr elektriska eller magnetiska fŠlt och TPA kunde inte konstateras. DŠremot noterades en riskškning fšr de som arbetade i kommunala elverk. Det bšr observeras att denna yrkesgrupp - arbetare vid kommunala elverk - tycks vara utsatt fšr ett antal andra faktorer av mšjligt intresse som t. ex. avgaser. En fortsatt insats fšr att nŠrmare undersška dessa fšrhŒllanden pŒgŒr f.n. i en fall-kontrollstudie baserat pŒ denna kohort.
Fšdda barn och exponering fšr elektriska och magnetiska fŠlt
Undersškta utfall bland barn till elarbetarna visade inte nŒgra avvikelser frŒn det normala i den allmŠnna befolkningen nŠr det gŠller kšnsfšrdelning, lŒg fšdelse-vikt eller perinatal dšdlighet, och inte heller fšrelŒg nŒgra sŠkerstŠllda skillnader mellan hšg- och lŒgexponerade grupper nŠr det gŠller att de fŒtt fŠrre antal barn Šn šnskat, lŒg fšdelsevikt, kšnsfšrdelning eller missbildningar. Inga cancerfall noterades bland barn till fŠder inom kohorten.
perinatal dšdlighet - vilket šverensstŠmmer med resultatet i den prospektiva studien. En škad fšrekomst av cancer bland barnen (12 fall mot 6 fšrvŠntade) i hela gruppen sŒgs, dock utan samband med den fšrmodade exponeringen (49). FŒ studier har undersškt mšjliga effekter pŒ barnen i fšrhŒllande till faderns exponering fšr elektriska och magnetiska fŠlt. Kšnsfšrdelningen mellan pojkar och flickor och antal fšdda barn har tidigare undersškts i en studie bland elarbetare i 400 kV stŠllverk. Exponeringsbedšmningen var dŒ begrŠnsad till elektriska fŠlt. Den skillnad som (retrospektivt) noterades i antal fšdda barn i exponerad respektive oexponerad grupp kunde inte relateras till
lŒngtidsexponering dŒ den uppkommit fšre den aktuella exponeringen (30). I en amerikansk studie av fšrlossningsutfall och fšrŠldrarnas fšrmodad exponering fšr elektromagnetiska fŠlt vid anvŠndande av elektriska filtar och vattensŠngar
noterade fšrfattarna ett visst samband med lŒg fšdelsevikt samt tidig spontanabort (54). Studien och dess tolkning har dock kritiserats (8), och en annan amerikansk studie kunde inte finna nŒgot liknande samband (11).
Sammanfattningsvis bedšmer vi det sŒ att studien i sin helhet ej gett nŒgra belŠgg fšr stšrningar av reproduktion eller škade risker fšr skador pŒ barnet pŒ grund av fŠdernas exponering fšr lŒgfrekventa elektriska och magnetiska fŠlt.
Muskuloskeletala besvŠr och olika arbetsuppgifter
Fšrekomst av muskuloskeletala besvŠr varierade mellan grupper med olika arbetsuppgifter; linjearbetare, stationsarbetare och arbetare i kontrollrum och pŒ kontor. Resultaten pekar i vŒr studie pŒ en škad risk fšr lŠndryggsbesvŠr och knŠbesvŠr bland linjearbetare. Fšr lŠndryggsbesvŠr noterades ett exponering-responssamband med škande antal Œr i arbete. Fšr knŠbesvŠr fann vi inte nŒgot sŒdant samband, frŠmst dŠrfšr att Šven referensgruppen, kontrollrums- och kontorsarbetare, fick škade knŠproblem ju lŠngre tid de hade arbetat. En
mšjlighet Šr att det fysiskt tyngre arbetet bland linjemŠn innebŠr att besvŠren - i denna grupp - upptrŠder snabbare bland individer med predisposition fšr sŒdana besvŠr.
Slutomdšme
Studien omfattar en unik kohort dŠr man har exponerings- sŒvŠl som effekt-variabler under kontroll šver tid. Studiens huvudresultat Šr att denna unga kohort av elarbetare i stort sett har haft god hŠlsa under de nio Œren, Šven om vissa hŠlsoeffekter eller kliniska fynd kunnat konstateras.
Till utfallsvariabler som škat under Œren hšr frŠmst halten av triglycerider, tissue polypeptide antigen (TPA) och muskelbesvŠr (bl. a. i nacke och lŠndrygg). Dessa fšrŠndringar har inte kunnat sŠttas i samband med exponering fšr extremt lŒgfrekventa elektriska eller magnetiska fŠlt, trots att den undersškta yrkes-gruppen som helhet mŒste betraktas som hšgre exponerad fšr elektriska och magnetiska fŠlt Šn genomsnittliga grupper av fšrvŠrvsarbetande. DŠremot fann vi
fšr vissa av dessa utfall ett samband med typ av arbete. Det fortsatta intresset och ŒtgŠrder bšr dŠrfšr sannolikt mer inriktas pŒ andra arbetsmiljšfaktorer Šn
elektriska och magnetiska fŠlt.
Funna šverrisker i samband med exponering fšr extremt lŒgfrekventa fŠlt gŠller frŠmst neurastena besvŠr som trštt utan orsak, koncentrationssvŒrigheter, rastlšs och spŠnd, irriterad utan orsak, Šngslig, orolig och nervšs i samband med
exponering fšr magnetfŠlt. Det andra fyndet Šr halten kortisol i samband med elektriska fŠlt. I bŠgge fallen Šr dock fynden behŠftade med en viss osŠkerhet och fortsatta undersškningar av fynden Šr befogade.
Det stora bortfallet som fšrelŒg i bšrjan av anstŠllningstiden har avtagit, och gruppen bšr vara etablerad i yrket och dŠrfšr stabil under kommande Œr. Gruppen Šr fortfarande relativt ung, och Šr vŠl karakteriserad avseende exponerings-fšrhŒllanden sedan nyanstŠllning. Den lŠmpar sig dŠrfšr vŠl fšr fortsatt uppfšlj-ning av vissa hŠlsoutfall dŠr exponering fšr extremt lŒgfrekventa elektriska och magnetiska fŠlt Šr av intresse.
Sammanfattning
Siv Tšrnqvist, Ulf Bergqvist, Rose-Marie Herlin, Tomas Lindh, Bengt Knave, Francesco Gamberale, •sa Kilbom, Lars-Inge Andersson, Maud Hagman, Maria Tesarz. HŠlsorisker i arbete med elproduktion och eldistribution - slutrapport frŒn en prospektiv studie. Arbete och HŠlsa 1998:9.
En nio-Œrs prospektiv epidemiologisk studie har genomfšrts pŒ en ung kohort av 706 nyanstŠllda elarbetare i produktion och distribution av elektricitet inom kraftindustrin. Det totala bortfallet i studien var 34%, av vilka 25% uppstod under de fšrsta tre Œren. Elarbetarna har hŠlsoundersškts vart tredje Œr med samtidigt beaktande av exponering fšr olika arbetsmiljšfaktorer, speciellt extremt lŒgfrek-venta elektriska och magnetiska fŠlt och buller men Šven vissa kemiska expo-neringar samt ergonomiska belastningsfaktorer. HŠlsoundersškningen har omfattat allmŠn medicinsk hŠlsokontroll med frŒgor om symtom och sjukdom speciellt avseende nervsystemet, reproduktionsfšrmŒgan, subjektiv upplevelse och muskuloskeletala besvŠr samt vissa kliniska moment sŒsom analys av blod och serum. Sambandet mellan hŠlsoutfall och exponering fšr arbetsmiljšfaktorer har analyserats i de olika delmomenten fšr varje treŒrsperiod motsvarande tiden mellan hŠlsoundersškningarna.
Resultaten visar att elarbetarna som helhet haft god hŠlsa under de nio Œren. NŒgra sŠkra tecken pŒ speciella sjukdomar som fšljd av exponering i arbetsmiljšn har inte kunnat pŒvisas. En del elarbetare uppvisar dock under Œren en škad fšrekomst av besvŠr i nŒgra specifika avseenden. Fšljande fynd Šr vŠrda att nŠrmare kommentera.
I kohorten noterades en fšrhšjd risk fšr neurasteni i den hšgst exponerade gruppen > 1,2 mT, vilket Šven syntes ška šver tid. Halten av kortisol visade ett intressant men osŠkert samband med elektriska fŠlt. Barn till elarbetarna visade dŠremot inte nŒgra sŠkerstŠllda avvikande fšrŠndringar vad gŠller kšnsfšrdelning, fšdelsevikt, perinatal dšdlighet, missbildningar eller cancer. Inte heller kunde man finna belŠgg fšr samband mellan exponering fšr extremt lŒgfrekventa elektriska och magnetiska fŠlt med vita blodkroppar eller blodkemiska parametrar.
Studien visade Šven vissa samband mellan andra arbetsmiljšfaktorer och/eller arbetsfšrhŒllanden och pŒverkan pŒ hŠlsan. En fšrhšjd halt av Tissue Polypeptid Antigen fšrekom frŠmst i en specifik yrkesgrupp, vilken Šven rapporterade škad belastning avseende olika arbetsmiljšfaktorer som t. ex. exponering fšr avgaser. LŠndryggs- och knŠbesvŠr var mer fšrekommande i yrkesgrupper med hšg fysisk belastning. I švrigt fšrelŒg inga konsistenta eller klara indikationer pŒ samband mellan fšrsŠmrad hŠlsa šver tid och hŠr undersškta exponeringfaktorer i arbets-miljšn.