Utifrån det lärarna i vår studie har sagt går det att se att de väljer att använda flera olika textformer i sin undervisning för att stärka elevernas läsförståelse. Läraren tar tillvara på de resurser som de har tillgång till och anpassar meningserbjudandet till eleverna. Leijon och Lindstrand (2012) beskriver i kapitel 4.1 utifrån ett socialsemiotiskt perspektiv att man måste anpassa sina val av semiotiska resurser utifrån vad man har tillgång till i just det sociala sammanhanget och hur gruppen ser ut. Lärarna i vår studie använder de resurser som de har tillgång till och anpassar dessa val efter vilka elever de har. Lärare A arbetar som speciallärare vilket gör att hon anpassat sina resurser efter att eleverna behöver mycket stöd, som till exempel bildstöd. Lärare C arbetar på en IT skola vilket gör att hon använder till störst del digitala verktyg i arbetet med elevers läsning.
När vi ska diskutera den multimodala teorin som beskrivs i avsnitt 4.2 tar vi upp exemplet där lärare D sade att dagens unga var en ”quick fix generation” som vill ha svar direkt. Både lärare A och B sa att barnen idag får allt serverat till sig och att de inte använder sin fantasi lika mycket som de själva gjorde när de var barn. Detta går att koppla till det som beskrivs i avsnitt 4.2.1 där Edvardsson, Godhe och Magnusson (2018) beskriver att det ibland ses som negativt att man genom digitaliseringen kan få in kunskap snabbt. Dock menar dem att det också öppnar upp för möjligheten att fler personer kan ta till sig information. Det går att se att lärarna i vår studie också tycker att digitaliseringen skapar möjligheter för att öka elevers förståelse, detta tas även upp i avsnitt 4.2.1 av Danielsson (2018). Hon menar att genom att aktivt arbeta med olika texttyper ökar elevers möjligheter till att skapa en god förmåga för att kunna tolka olika texter. Danielsson säger också att elever som ligger efter i sin läsutveckling kan ta hjälp utav olika resurser i en text för att kunna tolka den. Man kan även se att lärarna i vår studie också anser det, då de menar att de multimodala texterna kompletterar varandra och på så vis skapar ett bra stöd för att eleverna ska kunna förstå texten.
Dock är multimodala texter inte alltid ett stöd för läsaren att förstå texten. I avsnitt 4.2.1 tar vi upp Edvardsons (2016) exempel om att bilder ibland kan försvåra förståelsen i texten hos läsaren. Hon menar att detta är något som man måste vara medveten om och tänka på i val av resurser i undervisningen. Både lärare A och B sade att bilder ibland kan komplicera för elever. De båda beskrev att det framförallt sett detta hos elever inom NPF området. Detta visar att både lärare A och B har en medvetenhet och att de har reflekterat över det, vilket Edvardsson beskrev att man måste göra.
32
8.3 Diskussion gentemot bakgrund
Edvardsson, Godhe och Magnusson (2018) förklarar i avsnitt 2.2 att idag används flera modaliteter för att skapa mening, till följd av digitaliseringen i samhället. Man kan också se att detta påverkar skolan genom att lärarna i vår studie arbetar till störst del med multimodala texter. Vilket då också kan påverka lärarnas val av textform i samband med arbetet med elevers
läsförståelse. Lärarna i vår studie använder multimodala texter i både pappersburen form och i digital form när de arbetade med elevers läsning.
Den ökade digitaliseringen kan även kopplas till det Edvardsson (2016) beskriver i avsnitt 2.1 om att det behövs olika förmågor för att läsa pappersburen text och digital text. I vår studie märktes det att alla lärare var medvetna om detta i sättet de arbetar med elevers läsförståelse, då de ger utrymme till att läsa texter i olika former.
Det märktes också att lärarna hade en vidgad syn på text vilket kan kopplas till det som beskrivs av Gee (2015) i avsnitt 2.2 om nya litteraciteter. Det går att se att lärarna i vår studie har denna syn på text utifrån hur lärarna arbetar med text och läsförståelse samt hur de reflekterar över begreppet text.
33
9. Konklusion
Ansatsen med studien var att undersöka om lärare ser all text som lika effektiv i arbetet med elevers läsförståelse. Vår studie har visat att lärarna i stor utsträckning använder multimodala texter i sin undervisning vilket bland annat kan vara ett resultat utav att de fått större utrymme i läroplanen. Lärarna i vår studie anser att olika textformer har olika potential för att ge eleverna förståelse i deras läsning. I studien framkom det att genom multimodala texter kan man inkludera fler elever i undervisningen.
I arbetet med vår studie har vi stött på att lärarna beskriver att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, ibland har svårt att koppla bild och text. Dock har vi i vår läsning av tidigare forskning inte stött på detta i någon större utsträckning. Därför anser vi att det skulle behövas mer forskning kring multimodala texter och hur de påverkar elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Det hade varit intressant att genomföra en större studie där man genom observationer undersöker NPF elever i mötet med multimodala texter.
I våra intervjuer kom det fram att vissa lärare har brister i sin digitala kompetens och använder därför inte digitala verktyg i sin undervisning. Det framkom även att vissa lärare inte vet hur digitala verktyg påverkar elevers utveckling. På grund av detta tycker vi att lärare behöver få kunskap om hur de ska använda den nya teknologin och om hur digitala verktyg hjälper eller stjälper eleverna.
Vi anser att det vore bra om det tillkom mer forskning om undervisning där man använder sig av multimodala texter. Vi skulle vilja se en undersökning som sträcker sig över en längre tid där olika elevgrupper följs och observeras samt intervjuas. Vi skulle vilja se att en sådan studie fokuserade på vilka konsekvenser multimodala texter har på elevers lärande.
34
10. Referenslista
Andersson, Märta (2014). Berättandets möjligheter: Multimodala berättelser och estetiska lärprocesser. Luleå: Luleå Tekniska universitetet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Avdelningen för pedagogik, språk och ämnesdidaktik, Hämtad från:
http://ltu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A998888&dswid=1141 (22-01-2021)
Björkvall, Anders (2019). Den visuella texten: Multimodal analys i praktiken (Andra upplagan) Lund: Studentlitteratur AB.
Bryman, Alan (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (Tredje upplagan) Stockholm: Liber AB.
Danielsson, Kristina (2018). Att möta och tolka multimodala texter. Stockholm: Skolverket, Hämtad från:
https://larportalen.skolverket.se/#/modul/5-las-skriv/Förskoleklass/029-vardagssprak-amnessprak/del_08/ (27-01-2021)
Dolatkhah, Mats; Hultgren, Frances & Johansson, Monika (2017). Vad läser elever? Skolverket: Stockholm, Hämtad från:
https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api- v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/5-las-
skriv/F%C3%B6rskoleklass/007_stimulera- lasintresse/Del_02/material/Flik/Del_02_MomentA/Artiklar/M7_FSK-9_02A_02_Vad%20laser%20elever.docx (19-02-2021)
Edvardsson, Jenny (2016). Mötet med texten: inkluderande läsundervisning. (Första upplagan) Stockholm: Lärarförlaget.
Edvardsson, Jenny; Godhe, Anna-Lena & Magnusson, Petra (2018). Digitalisering, literacy och
multimodalitet. (Första upplagan) Lund: Studentlitteratur AB.
Gee, James Paul (2015). The New Literacy Studies. Rowsell Jennifer & Pahl Kate (red.) Routledge
Handbook of Literacy Studies Routledge London: Routledge, Hämtad från:
35 (17-02-2021)
Godhe, Anna-lena & Magnusson, Petra (2017). Multimodality in Language Education: Exploring the
Boundaries of Digital Texts. Chen, W. et al. (red.) Proceedings of the 25th International Conference on Computers in Education. New Zealand: Asia-Pacific Society for Computers in Education
Hämtad från: https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1163921/FULLTEXT02.pdf (01-03-2021)
Kress, Gunther (2009). Multimodality: A Social Semiotic Approach to Contemporary Communication. London: Routledge, Hämtad från:
https://www-taylorfrancis-com.ezproxy.its.uu.se/books/multimodality-gunther-kress/10.4324/9780203970034 (28-01-2021)
Leijon, Maria & Lindstrand, Fredrik (2012). Socialsemiotik och design för lärande: Två multimodala teorier
om lärande, representation och teckenskapande. Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, Vol. 17, nr 3–4,
Hämtad från:
https://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/18778/Leijon.pdf?sequence=2 (28-1-2021) Lgr11 (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Stockholm: Skolverket, Hämtad från: www.skolverket.se (17-02-2021).
Löthagen Holm, Annika (2016). Att utforska verkligheten. Stockholm: Skolverket, Hämtad från: https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api- v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/5-las-skriv/Förskoleklass/029- vardagssprak-amnessprak/del_02/Material/Flik/Del_02_MomentA/Artiklar/M29_Gr_02A_01_utforska.doc x (16-02-2021)
Magnusson, Petra (2014). Meningsskapandets möjligheter: Multimodal teoribildning och multiliteracies i
skolan. Malmö: Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle,
Hämtad från: http://hkr.diva-portal.org/smash/get/diva2:892864/FULLTEXT01.pdf (22-01-2021)
36
Rasmusson, Maria (2014). Det digitala läsandet: Begrepp, processer och resultat. Härnösand: Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Hämtad från: http://miun.diva-portal.org/smash/get/diva2:770228/FULLTEXT01.pdf
(16-02-2021)
Skolverket (2021). Stärk elevers språkliga förmåga
Stockholm: Skolverket, Hämtad från:
https://www.skolverket.se/for-dig-som-ar.../skolbibliotekarie/stark-elevers-sprakliga-formaga#h-Lasforstaelsearviktigtiallaamnen (16-02-21)
Trost, Jan (2010). Kvalitativa intervjuer (Fjärde upplagan) Lund: Studentlitteratur AB. Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet, Hämtad från:
https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2017-08-29-god-forskningssed.html (26-02-2021)
Westlund, Barbro (2016). Att läsa och förstå, Läsförståelse av vad och för vad? Stockholm: Skolverket, Hämtad från:
https://www.skolverket.se/publikationsserier/kunskapsoversikter/2016/att-lasa-och-forsta (17-02-2021)
37
11. Bilagor
Bilaga 1. Intervjuguide
Intervjuguide:*Som inledning av varje intervju har en kort förklaring av studien getts och vad vi velat undersöka. En förklaring av begreppet multimodalitet och vad vi menat med textformer har beskrivits.
Inledande Frågor
● Ålder
● Vilken årskurs arbetar du i?/ hur ser din arbetssituation ut?
● Hur många år har du varit verksam som lärare?
Tema 1: Ges utrymme i undervisningen till att läsa texter i olika former, varför i så fall?
● Hur brukar du arbeta med läsförståelse?
Följdfråga: (Okej, hur gör du då om en elev har extra svårt att förstå det de läser)?
● När eleverna ska arbeta med läsförståelse, vilka textformer använder du då?
● Hur definierar du text?
Tema 2: Ser lärarna multimodala texter som ett bra stöd för eleverna läsförståelse, varför?
● Vilken betydelse tror du att multimodala texter har för elevers läsförståelse? Följdfråga: (Varför tror/tycker du det)? (Du tror att de hjälper/stjälper?)
● Har du någon uppfattning om hur man ser på multimodala texter på din arbetsplats? Tema 3: Vilka texter anser lärare är viktiga i arbetet med elevers läsförståelse, och varför?
● Är det någon textform som du anser är viktigare att arbeta med, än andra textformer?
● Är det någon textform som du som lärare anser är svår/jobbig att arbeta med? (inte vad eleverna tycker är svårt)
Följdfråga:(Varför tycker du så)? Avslutande fråga:
38
Bilaga 2. Informationsbrev
Till dig som vill delta i en studie om multimodalitet och elevers läsförståelse
En studie om elevers läsförståelse kopplat till multimodala texter
Vi är två lärarstudenter som går sjätte termin på lärarprogrammet inr. mot åk F-3 och har påbörjat ett självständigt arbete vid Uppsala Universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier. Vi som skriver det självständiga arbetet heter Moa Jonsson och Agnes Berggren.
Vi vill undersöka lärares syn på multimodala texter i arbetet med elevers läsförståelse. Med multimodala texter menar vi de olika textformer som innehåller flera kommunikationsformer, såsom skriven text, ljud och rörlig bild m.m.
Deltagandet i studien innebär att du kommer att intervjuas av oss vid ett tillfälle på ca 30 min. Vi kommer att samla in data genom ljudupptagning under intervjun om det godkänns av dig som intervjuas, annars för vi enbart skriftliga anteckningar.
Intervjun kommer att ske antingen via zoom eller att vi kommer till er beroende på vad som passar er. Intervjun sker enligt överenskommen tid. Materialet kommer att hanteras och förvaras på sådant sätt att ingen obehörig kan ta del av den, samt avskilt från personuppgifter. I redovisningar av studien (publikationer, seminarier och konferenser) kommer alla personuppgifter vara borttagna. Materialet kommer inte att användas för annat än forskning och presentationer av studiens resultat. Är du/ni positiv till att delta i denna studie? Om du/ni går med på att delta i studien skriver ni under blanketten och lämnar till oss senast den….. Om du/ni har ytterligare frågor angående studien går det bra att kontakta oss eller vår handledare (se nedan för kontaktuppgifter).
Deltagandet i studien är frivilligt. Deltagandet kan avbrytas när som helst, även efter att datainsamlingen är genomförd. Ingen ekonomisk ersättning utgår.
Studiens handledare: Nicolas Manuguerra, fil. Dr, Universitetsadjunkt i didaktik med inriktning mot moderna språk och flerspråkighet
tel. ………... e-post:……….. Uppsala, 8/2–2021
Agnes Berggren, ……….. Moa Jonsson, ……….
39
Bilaga 3. Informationsbrev
Till dig som ska delta i vår studie
Medgivande till deltagande i en studie
Studien, som kommer att handla om läsförståelse och multimodala texter, kommer att utföras inom ramen för ett självständigt arbete. Studien utförs av Moa Jonsson och Agnes Berggren som går sjätte terminen på lärarprogrammet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet.
Jag ger härmed mitt medgivande till att medverkai ovan nämnda studie.
Jag har tagit del av informationen om studien. Jag är införstådd med att jag kommer att intervjuas samt att mina svar kommer att dokumenteras antingen via ljudupptagning eller anteckningar som sedan kommer att analyseras.
Jag har informerats om att ingen ekonomisk ersättning utgår samt att min medverkan är frivillig och när som helst kan avbrytasutan motivering. Jag vet att jag kan begära att forskning inte utförs på insamlade data där jag deltar, även efter att datainsamlingen har genomförts.
Jag vet att ingen obehörig får ta del av insamlade data, och att data förvaras på ett sådant sätt att deltagarna inte kan identifieras. Jag vet att insamlade data är avsedda för forskning och forskningsrelaterade verksamheter vid universitetet, men inte för andra ändamål.
Namn: ………. Födelsedatum: ………
Adress: ………..
Telefon: ……….
...
Ort och datum ... Underskrift Deltagare