Diskussion - Genus och kommersialismens historia - ett genusperspektiv på historieundervisninge

En av de tankar som följt mig under detta arbete är insikten kring det överhängande behovet av mer forskning kring historiedidaktik kopplat till genus. Eleverna måste ges en möjlighet till att få se historien ur ett mer, så kallat rättvist och sanningsenligt perspektiv, där alla individers historik är inbegripen. Magnus Hermansson Adler talar om vikten av kritiskt granskande historieundervisning. Det handlar mycket om att göra elevernas uppmärksamma kring vems historia det är som berättas. Eleverna i min undersökning medgav att innan de hade fått SOU-rapportens resultat och 1900-talets kvinnohistoria presenterade för sig, hade de aldrig tidigare ens funderat i banor kring att man kritiskt skulle granska sin lärobok i historia. Vilket jag anser är fullt förståeligt. Vi vill tro på det som står skrivet. Men vi glömmer gärna att se till det som inte står skrivet. Att historieböckerna ser ut som de gör idag beror eventuellt på ett större underliggande strukturproblem. Därför är det av yttersta vikt att diskutera det som Nina

Lykke och Joan Wallach Scott talar om i denna studie, intersektionalitet. Det vill säga att ojämlika maktrelationer mellan kön kan bero på ett samspel mellan en mängd andra faktorer i samhället som byggts upp och kategoriserats över en lång tid, till exempel maktrelationen mellan klass, etnicitet och sexualitet, generation och så vidare.

I praktiken vore det inte svårt att skriva en lärobok i historia som väger in en genusaspekt. En annan fråga man kan ställa sig är vilken extra dimension en genusintegrerad lärobok i historia faktiskt ger eleverna som majoriteten av läroböckerna saknar idag? Här återkopplar jag till mina tidigare resonemang kring identifikation, förförståelse och historiemedvetande. Denna studie visar på att genom att tillföra genusaspekten i historieläroböckerna ges majoriteten av eleverna möjligheter till ett utökat historiemedvetande som de kan relatera till och identifiera sig med utifrån den individ de är. Detta är en dimension som enligt mig saknas idag om man ser till resultaten i den statliga utredningen kring hur historia förmedlas i läroböckerna idag och resultaten i min undersökning sett ur elevernas synvinkel.

En annan intressant fråga är varför historieböckerna ser ut som de gör idag. Jag har tidigare fört en diskussion kring om genusperspektivet i historieböckerna eventuellt utesluts på grund av gamla författarmönster som inte brutits. Handlar det om slarv eller rentav förtryck ifrån läroboksförfattarnas sida, om man skulle hårdra det till sin spets. Det finns ett eventuellt orsaks- och verkan förhållande i detta som skulle vara mycket intressant att undersöka vidare genom att intervjua läroboksförfattare.

Att historieskrivningen bekräftar vår självbild är något som bland annat Ohlander, Alm och Karlsson talar för i min studie. Det är en väldigt viktig aspekt att lyfta fram hur detta påverkar både flickors och pojkars självbild idag. Om vi som lärare lyckas integrera genusaspekten på ett naturligt sätt i vår undervisning (i väntan på att det förhoppningsvis skall ske på ett naturligt och integrerat sätt inom framtida läroboksförfattande och i historieskrivningen) tror jag att vi nått ett stort steg närmre den nya tidens och framtidens historieundervisning.

Varje didaktisk metod inom historieundervisningen som på ett inspirerande sätt kan förmedla den vanliga människans historia som en motpol till den så kallade, kungahistorian, tror jag är en seger i sig, i syftet att skapa ett historiemedvetande hos våra elever och en identifikation med historien. Detta gäller både pojkar och flickor.

Jag diskuterar i denna studie fördelar och nackdelar med tematisk undervisning i samband med presentationen av det temaarbete där jag knyter an 1900-talets historia ur en allmänmänsklig genusaspekt till reklamens budskap genom olika tidsepoker. Den stora fördelen med det tematiska arbete jag här presenterar, är framförallt att det kan stå som ett

komplement till de brister som läromedlen uppvisar ur en genusaspekt, enligt Ohlanders rapport och den elevundersökning som jag utfört. Dessutom kan ett temaarbete väcka upp nya dimensioner i elevernas lärande som de klassiska läromedlen inte förmedlar på samma vis. Därtill erbjuder temaarbete möjligheter till ämnesintegrering med alla de fördelar som jag tidigare redovisat i detta arbete. Ett lärande som eleverna betraktar som meningsfullt, relaterbart och lustfyllt anser jag kunna leda till ökad kunskap hos eleverna.

Med tanke på genusaspekten som jag lyfter fram genom detta arbete visar resultaten i min undersökning att framförallt flickorna efterlyster en undervisning som mer är inriktad på den kvinnohistoria som idag saknas i läromedlen. Pojkarna är inte i samma grad intresserade av kvinnornas historia enligt elevenkätens resultat. För att pojkarna även skall uppleva sig delaktiga i detta projekt vore till exempel en presentation av den ordinäre mannens 1900-tals historia ett gott komplement för att väcka upp även pojkarnas intresse. Min förhoppning kring temaarbetet som jag här presenterat är att det kan erbjuda stora möjligheter till att involvera och intressera både flickor och pojkar i historieundervisningen. Inte minst resultatet i elevundersökningen indikerade detta.

7. Vidare forskning

Jag har tidigare i denna studie konstaterat att det råder brist på forskning som berör historiedidaktik kopplat till genus. SOU-rapporten, gjord av Ann-Sofie Ohlander, leder förhoppningsvis till ett uppvaknande kring mer forskning om genus i läromedel och genus inom historieundervisningen i framtiden. Det viktigaste är att nå ut med aktuell forskning kring genusproblematiken till lärarna ute i skolvärlden. Lärarna är de som kan bryta gamla mönster och påverka situationen på ett direkt undervisningsplan. Dessutom är de delaktiga i processen kring valet av läromedel i historia.

Något som skulle vara intressant att forska vidare i ur ren genusaspekt är just den moderne mannens och pappans roll i Sverige, och hur fadersrollen har förändrats i Sverige under 1900- talet. Det har nyligen kommit ut en forskningsrapport kring detta ämne som heter ”Nya svenska fäder”. En bok som jag tyvärr inte själv lyckades få tag på inför denna studie. Denna bok skulle kunna vara ytterst aktuell för mitt temaarbete kring reklam och 1900-talets olika ideal. Boken är skriven av etnologen Thomas Johansson och historikern Roger Klinth.93

De har forskat kring faderskap och män i reklamen under de senaste fyrtio åren och har lagt fokus kring reklamens bild av den svenska pappan och hur den har förändrats genom årtiondena. Bland annat tar de upp hur Försäkringskassan drivit olika typer av kampanjer sedan 1970-talet för att göra papporna mer delaktiga i familjelivet. Johannson och Klinth har studerat de olika idealbilder som använts under olika tider för att locka papporna till att bli mer närvarande i hemmet, en komplex och varierande bild. Ett ämne som definitivt skulle kunna attrahera inte minst pojkarna i historieundervisningen och ett utmärkt exempel på ordinär manshistoria.

Ett annat roligt och intressant forskningsområde är prylens historia kopplat till genus. Jag har tidigare i denna studie nämnt boken Älskade pryl!, skriven av Thomas Ericsson.94 Ett elevprojekt skulle kunna vara att studera själva prylen i sig och hur prylen har genusanpassats genom tiderna. Ett exempel på detta är en färsk studie som gjorts vid Göteborgs universitet av Magdalena Mc Intyre, som heter Bara den inte blir rosa: Genus, design och konsumtion ett

svenskt industriprojekt. Här har man följt det största svenska industriprojektet någonsin där ”ett kritiskt perspektiv på genus ingått som något kommersiellt gångbart” genom utvecklandet av Volvos nya konceptbil YCC, där producenterna försöker ställa könskonventionerna på ända.95

Vidare studier kring kommersialism och människans behov av varor är ett stort och intressant forskningsområde i sig, inte minst idag då kommersialismen satts på sin spets utifrån ett miljöperspektiv. Ett möjligt och ytterst aktuellt forsknings- och undervisningsområde skulle kunna handla om hur vår masskonsumtion har påverkat och påverkar miljön runt om i världen. Två av de forskare som berört konsumeringens problem är J.R Mc Neill och David S. Landes. Deras forskning skulle kunna stå som utgångspunkt för ett elevtema kring konsumtion och miljö. J.R Mc Neill beskriver i, Någonting är nytt under

solen, nittonhundratalets miljöhistoria,96 hur välstånd och utveckling föder ett behov av

konsumtion. Masskonsumtion kräver ytterligare industriell utveckling som i sin tur orsakar global miljöförstöring. Idag står en mängd tidigare underutvecklade länder i världen i startgroparna till en stor utvecklingsvåg. Dessa länder befinner sig på det stadium där västvärlden befann sig för hundra år sedan. Vad kan vi lära oss av västvärldens konsumtionshistoria sett ur ett miljöperspektiv. Hur ska man i den moderna världen leva och konsumera för att de misstag som vi i västvärlden gjort inte skall återupprepas.

94_{Ericsson, Thomas, 1999.}

95_{http://www.gu.se/om universitetet/aktuellt/nyheterdetalj//bara-den-inte-blir-rosa}

8. Slutord

I rollen som blivande lärare har denna studie har gett mig inspiration till att i framtiden vilja prova på och att använda mig av fristående historieprojekt som går utanför läromedlens ramar. Det handlar om att våga utmana tidigare undervisningsmönster och tidsaspekter i undervisningen. Genom att lyfta fram och knyta an historien till historiskt material, historiska ting eller personer, kända och okända i historien, tror jag att man på ett mycket inspirerande och enkelt sätt kan väcka elevernas historieintresse. Det handlar i en förlängning om att göra historien levande och att inse att historien handlar om vanliga människor. Vanliga människor med olika liv och olika livsförutsättningar utifrån den tid de lever i.

9. Käll- och litteraturförteckning

Facklitteratur:

Blom, Ida, Sogner, Sölvi & Rosenbeck, Bente, Kvinnor i västvärlden, från renässans till

nutid, - renässans, reformation och revolution, Liber AB, Stockholm, 2006

Bråtenius, Anna, Krinoliner, korsetter och möss i peruken, Bokförlaget Natur och Kultur, Stockholm, 2001

Ericsson, Thomas, Älskade pryl – Reklam- och prylhistoria för rekordårens barn, Förlaget Prisma, Stockholm, 1999

Hedenborg, Susanna & Wikander, Ulla, Makt och försörjning, Studentlitteratur AB, Lund, 2003

Hermansson, Adler, Magnus, Historieundervisningens byggstenar – grundläggande

pedagogik och ämnesdidaktik, Liber AB, Stockholm, 2004

Hirdman, Yvonne, Den socialistiska hemmafrun och andra kvinnohistorier, Carlssons Bokförlag, Stockholm, 1992

Lykke, Nina, Genusforskning – en guide till feministisk teori, metodologi och skrift, Liber AB, Stockholm, 2009

Mc Neill, J.R , Någonting är nytt under solen, nittonhundratalets miljöhistoria, SNS Förlag, Stockholm, 2003

Nilsson, Jan, Tematisk undervisning, Andra upplagan, Studentlitteratur AB, Lund, 2007 Ohlander, Ann-Sofie & Strömberg, Ulla-Britt, Tusen svenska kvinnoår – Svensk

kvinnohistoria från vikingatid till nutid, Bokförlaget Prisma, Stockholm, 2002

Rydström, Jens & Tjeder, David, Kvinnor, män och alla andra – En svensk genushistoria, Studentlitteratur AB, Lund, 2009

Stearns, Peter N, Consumerism in worldhistory -The global transformation of desire, Second edition ,Routledge, New York, 2006

Stolpe, Montan, Joel & Cederquist, Jan, KÖP! – Folkhemmets reklam, Bokförlaget Max Ström,Stockholm, 2005

Trost, Jan, Enkätboken, Andra upplagan, Studentlitteratur AB, Lund, 2001

Artiklar:

Alm, Martin, ”Historiens ström och berättelsens fåra, Historiemedvetande, identitet och narrativitet”, i Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf ( red.), Historien är nu – En introduktion

till historiedidaktiken, Andra upplagan, Studentlitteratur AB, Lund, 2009

Scott, Joan, Wallach, Genus en användbar kategori i historisk analys, i Carlsson, Wetterberg, Christina & Jansdotter, Anna ( red.), Genushistoria. En historiografisk exposé,

Studentlitteratur AB, Lund, 2004

Hirdman, Yvonne, ”Vad är kvinnohistoria?”, i Hirdman, Yvonne (red.), Kvinnohistoria – om

kvinnors villkor från antiken till våra dagar, Utbildningsradion, Stockholm, 1992

Karlsson, Klas-Göran, ”Historiedidaktikens teori, Historiedidaktik: begrepp, teori och analys”, i Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf ( red.), Historien är nu – En introduktion till

historiedidaktiken, Andra upplagan, Studentlitteratur AB, Lund, 2009

Liljefors, Max, ”Förflutenhetens bilder. Att använda konst i historieundervisningen”, i Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf ( red.), Historien är nu – En introduktion till

historiedidaktiken, Andra upplagan, Studentlitteratur AB, Lund, 2009

Tornbjer, Charlotte, ”Kristina och kanonen, Ett genusperspektiv på några historiedidaktiska frågor”, i Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf ( red.), Historien är nu – En introduktion till

historiedidaktiken, Andra upplagan, Studentlitteratur AB, Lund, 2009

Qvarsell, Roger, ”Att sälja hälsa” i Qvarsell, Roger & Torell, Ulrika ( red.), Reklam och hälsa

– Levnadsideal, skönhet och hälsa i den svenska reklamens historia, Carlsson Bokförlag,

Stockholm, 2005

Elektroniska källor:

Statens offentliga utredningar, SOU 2 010:10

Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i historia,

En granskning på uppdrag av Delegationen för jämställdhet i skolan

Ann-Sofie Ohlander http://www.regeringen.se/content/1/c6/13/98/33/ff1050e3.pdf 2010-05-01. kl.10.05 http://www.gu.se/omuniversitetet/aktuellt/nyheterdetalj//bara-den-inte-blir-rosa 2010-05-24 kl.22.04

Bildkällor

: www.Google.se

Bilaga 1:

Elevenkät - Angående historieämnet och din lärobok i historia

(

Titta gärna i din historiebok + studera bilderna i boken!)

Jag är tjej ____ kille ____

---

1. Har du funderat över om dina läroböcker i historia till största del beskriver och handlar om

män?

Ja____ Nej ____

Om ja. Varför tror du det är så?

___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________ ---

2. Tycker du att historieundervisningen skulle handla mer om kvinnornas och barnens

historia?

Ja____ Nej_____

---

3. Beskriver din historiebok hur kvinnor och barn levde förr i tiden?

Ja____ Nej____

4. Tycker du att kvinnor och barn framställs på ett orättvist eller felaktigt sätt i din

lärobok?

Ja____ Nej____

---

5. På vilket sätt beskrivs kvinnor och barn din historiebok och i historieundervisningen?

6. Skall man dela upp kvinnornas och männens historia? Ja____ Nej___

---

7. Tycker du att din historiebok handlar för mycket om krig?

Ja____ Nej____

---

8. Skulle du tycka det var intressant att ha speciella temadagar i skolan som främst handlade

om kvinnornas och barnens historia? Ja____ Nej____

---

9. Du fick idag reflektera över historiska bilder och lyssna till ett exempel på en lektion kring

temat Kvinnans historia under 1900-talet – Vad tyckte du om detta ämne?

Intressant________ Inte så intressant_______ Jag skulle vilja veta mer

om detta ämne____________

Varför var lektionen intressant?_________________ Varför var inte lektionen intressant?_______________ ---

10. Vad tycker du om förslaget att du skulle arbeta med historietemat Reklam och Reklamfilm

under 1900-talet och knyta an detta till ” den vanliga människans” historia?

Intressant_______ Inte så intressant______

Varför?_____________________________________________________________________

---

11. Vad tycker du är mest intressant i historieundervisningen?

12. Vilka ämnesområden skulle du vilja ha mer av inom historieundervisningen?

Bilaga 2:

Ett urval av det bildmaterial som ligger till grund för pilotlektion och

klassrumsdiskussion i min studie.

Kvinnans roll genom 1900-talets historia:

Sekelskifte – år 1900 2000-talskvinnan – Madonna En mor med sina barn Också mor.

Vilka fri- och rättigheter har den västerländska 2000-talskvinnan som sekelskifteskvinnan inte hade?

Vad har hänt under de ca 100 år som skiljer dessa två kvinnors livssituationer åt, om man till exempel ser till kvinnans och barnens rättigheter?

1910-tal, Emmeline Pankhurst, Sufragetternas grundare.

Kamp för kvinnlig rösträtt och kvinnan rättigheter i Storbritannien.

Kvinnorättsrörelsen spred sig över Europa. I Sverige förde bland annat Fredrika Bremer kampen för de svenska kvinnornas fri – och rättigheter. Svensk kvinnlig rösträtt år 1921.

En reflektion i diskussionen med eleverna:

Jag är nog inte den första att reagera på denna ovanliga bild. (Eleverna reagerade även de – i samband med bildvisningen i klassrummen.) En historisk bild.

En kvinna som står upp i en stor folksamling och tar offentlig plats i 1900-talets början.. Om en man hade varit avporträtterad på samma sätt hade vi inte reagerat eftersom en sådan bild är den rådande normen.

1950-tal

Husmodern. Elektrifieringen av hushållet underlättade den västerländska kvinnans

arbetssituation i hushållet då hon efter Andra Världskriget började ta steget ut i arbetslivet. Var hennes roll inom hemmet förändrad i och med den moderna utvecklingen?

1970-tal

Kvinnan ute i arbetslivet. Jämlikhet? Feministrörelsen aktiv i Sverige.

Nutid. Kvinnlig frihet!?

Två av de få svenska kvinnor i historien som behandlas i läromedlen i historia, Heliga Birgitta och Drottning Kristina.

Var finns den ”vanliga människan” och den ”vanliga kvinnan” i historien? De vardagliga kvinnorna, männen och barnen. Vems historia är det som berättas?

Nutid, 2000-tal

Starka, självständiga kvinnor!? Lika rättigheter?

Bilaga 3:

Ett urval av bilderna för,

Tema: Reklam under 1900-talet

Ungdomskultur! 1960-tal Ungdomskultur? Tidigare 1900-tal Olika ideal?

Cigarettreklam 1950 & 1960-tal. Vilken är mansbilden? Vilket är det manliga idealet för denna tid?

1980 tal – 2000-tal.

Kvinnlig flärd? Kvinnlig frihet?! Sexistisk reklam?

1990-2000-tal, En ny historisk tid. Vad är kön egentligen? En konstruktion?

Kvinnlig flärd 1952

Kapp Ahls reklam våren 2010

Philips reklam våren 2010.

Vilka signaler? Vilket kvinnoideal?

Husmodersidealet åter en trend? Vad vill man förmedla med dessa retrobilder? Mannen är den som bär förkläde! Maskinserien heter Robust.

In document Genus och kommersialismens historia - ett genusperspektiv på historieundervisningen (Page 52-75)