Vi tolkar elevernas svar och kommentarer till bilderna och astronomikapitlet som att läroboken i viss mån vänder sig mer till pojkar än till flickor. Resultatet är dock inte entydigt och de flesta elever, oavsett kön, ansåg att kapitlet om universum riktade sig lika mycket till flickor som till pojkar. De fristående bilderna stärker mönstret något genom att totalt åtta av 14 elever ansåg att bilderna vände sig mer till pojkar. Resterande sex elever tyckte sig inte se någon skillnad när det kom till kön. Skillnaden mellan flickors och pojkars uppfattning om naturvetenskap var liten. De vanligaste svaren var de med anknytning till biologi, vilket inte var förvånande med tanke på att områden inom biologi är de som oftast behandlas i de tidigare skolåren. Det vi kunde skönja var att flickorna var något mer utförliga i sina beskrivningar till exempel i fallet med kanoten där fyra flickor beskrev färgerna, årstid och hur vattnet såg ut medan pojkarna fokuserade på kanoten och vart den var på väg. Den största skillnaden mellan flickorna och pojkarna var bilden på batteriet. Ingen av flickorna kunde redogöra för vad bilden föreställde samtidigt som sex av sju pojkar visste vad bilden föreställde. Osäkerheten som kunde urskiljas hos flickorna kunde vara en följd av att de inte kunde identifiera batteriet. Fem av de sex bilderna kunde enkelt identifieras av samtliga elever.
5.1 I vilken grad upplever flickor och pojkar att läroboken i naturvetenskap
vänder sig till dem?
Undersökningar av läroböcker har visat att dessa inte tar hänsyn till flickors behov och vardagsföreställningar. Manliga intressen sätts före de kvinnliga och det är även en manlig föreställningsvärld som gestaltas i läroböckernas innehåll (Skolverket, 1994; Benckert & Staberg, 1988).
Sett ur ett genusperspektiv är läromedel antingen producerade för pojkar eller för elever som tycks vara könsneutrala. Särskilt i de yngre elevernas läromedel förekommer fantasifigurer som ofta är könsneutrala eller könsstereotyper. Man låter sig nöja om antalet bilder eller namn på personer är jämnt könsfördelat. (Steenberg, 1997 s. 64)
Skolverket (1994) hävdar i sin rapport att läromedel i naturvetenskapliga ämnen i huvudsak riktar sig mot pojkar eller könsneutrala personer. Detta stämmer överens med Benckert och Stabergs rapport (1988). Anledningen till att vår analys skiljer sig från dessa rapporter kan vara att vi använde ett läromedel som tryckts efter att ovanstående rapporter publicerats. Detta kan ha medfört att det läromedel vi använde har granskats ur ett genusperspektiv och därmed anpassats för både flickor och pojkar.
Genom att be eleverna att beskriva en bild ur en lärobok i naturvetenskap, där enbart en flicka eller pojke uträttar något, kunde vi få en glimt av de föreställningar om
naturvetenskap och kön eleverna bar med sig till våra intervjuer. Trots att eleverna i denna undersökningsgrupp knappt kommit i kontakt med naturvetenskapliga läroböcker fick vi ett tydligt resultat som visade att flickor gestaltades som det mindre aktiva könet. Flickor gestaltas ofta som det passiva könet i läroböcker (Benckert & Staberg, 1988). Intressant är också att alla känsloyttringar tillfaller flickorna. Den stereotypa bilden av flickor i läroböcker skildras ofta i en omhändertagande situation (Skolverkets rapport, 1994).
När eleverna i denna studie fick frågan vad en pojke kunde göra på en bild i naturvetenskap var alla överens om att det skulle vara något aktivt. Män illustreras oftast som äventyrliga, upptäckande och aktiva i naturvetenskapliga läroböcker (Benckert & Staberg, 1988). Detta gick att urskilja i vår undersökning. Istället för att plocka blommor som flickorna torde göra, plockade pojkarna svamp och rörde sig generellt mer på bilderna. Elektronik var också något som både flickor och pojkar ansåg vara en typisk pojkillustration. Att uppfatta vissa områden inom naturvetenskapen som manliga är enligt Bianchini (1993) ofta förekommande. Flickor och pojkar hade samma uppfattning om hur en typisk flick- respektive pojkbild kunde se ut. Föreställningen hade de möjligen fått från de befintliga läroböcker som används i skolan idag. Detta är inte unikt för läroböcker i naturvetenskap utan kan mötas i många av skolans läromedel (Skolverket, 1994). Vi vill poängtera att samhället är en stor bidragande faktor till elevernas föreställningar. Redan som små har barn uppfattningen att pojkar illustreras med kort hår, bygger hus och raketer medan flickor har långt hår, bär smycken och leker mamma, pappa, barn. I detta avseende stämmer vårt resultat överens med vad Lundahl (2001) säger.
I slutet av intervjun fick eleverna studera ett kapitel om universum. Enligt Sjöberg (2000) är flickors och pojkars interesse för universum i princip lika stort. Det vi ville veta var om författarna hade lyckats göra kapitlet om universum könsneutralt och därigenom möjliggjort för både flickor och pojkars fortsatta intresse för området. Det våra resultat antyder, äratt pojkarnas intresse för att arbeta vidare med kapitlet om universum var större än flickornas. Trots att flickor och pojkar borde ha samma intresse, som studien ovan visar, så lockas pojkarna i det här fallet mer än flickorna. Detta kan bero på att läromedelsförfattaren i större grad hade knutit an till pojkarnas
erfarenhetsvärld. Vi kan inte bortse från att individuella aspekter har spelat roll i vår undersökning, beträffande flickornas och pojkarnas intressen.
I dagens undervisning är boken det viktigaste läromedlet (Imsen, 1999).
Naturkunskapslektionerna är inget undantag. Pedagogen har en viktig roll när denne ska granska och välja läromedel till sin undervisning (Steenberg, 1997). Vi anser att det är viktigt att ta god tid på sig att undersöka många olika läromedel ur både fakta- och genusperspektiv. Om det finns möjlighet är det också en fördel att använda moderna läromedel eftersom dessa är genusgranskade och uppdaterade sett ur faktasynpunkt (Sjøberg, 2000). Pedagogen bör vara medveten om att det finns läromedel i
naturvetenskap som eleverna anser, vänder sig något mer till pojkar än flickor.
I vår undersökning har vi sett att eleverna på ett par punkter uppfattar att läroböckerna i naturvetenskap vänder sig mer till pojkar än flickor, men inte i den grad som vi
befarade. Bilderna var enligt eleverna vardagsanknutna hos både flickor och pojkar, bortsett från batteriet som bara grundade sig i pojkarnas erfarenhetsvärld.
5.2 Kan dagens elever oavsett kön koppla egna erfarenheter till böckerna?
Det är viktigt att undervisning bygger på elevernas egna erfarenheter (Sjøberg, 2000, Svennbeck, 2004; von Wright, 1999). När eleverna fick studera bilderna som vi valt ut hade vi för avsikt att ta reda på om detta var något som fanns i elevernas begreppsvärld. Vid vidare diskussion fick vi även reda på om elevernas vardagsföreställningar var kopplade till motivet på bilden. Om dessa passar in i elevens vardag är det enklare änom det är okända begrepp som behandlas. Elever kan inte skapa sig förståelse om denna inte finns som referens i deras erfarenhetsvärld (Pramling-Samuelsson & Mårdsjö, 1997; Soybo & Mc Kenzie-Briscoe, 1998). Det är lättare att skapa förståelse om man börjar från det kända, där eleverna har egna erfarenheter och sedan övergår till det okända (Sjøberg, 2000; Lundahl, 2001). I vår undersökning fann vi att enbart en bild orsakade problem när det kom till begreppsförståelse och vardagsföreställning. Denna bild av ett batteri är en inledande illustration till Fysik och kemi – grundbok och saknar både bildtext och beskrivning. Batteriet är av en typ som eleverna idag enbart träffar på i skolans fysik- och teknikundervisning. De elever som hade stött på den här sortens batteri, hade kommit i kontakt med det på fritids eller på elevens val. Även några elever som kände igen batteriet kunde inte erinra sig ha sett det i verkligheten. Om boken verkligen ska koppla an lika mycket till eleverna, oavsett kön, måste flickor och pojkar ha någon upplevelse kopplad till bild och text. I fem av sex bilder har
läromedelsillustratörerna lyckats knyta an till både flickors och pojkars erfarenhet och vardag. Detta kan vi se genom att jämföra svaren som flickor och pojkar gett, då dessa inte skiljer sig nämnvärt. Detta tyder på att både flickor och pojkar har en föreställning om motivet. Genom att ha vardagsnära bilder kan eleven bygga upp sin
begreppsförståelse kring befintliga erfarenheter, och få ett bättre självförtroende, vilket är en viktig del för lärandet (Shapiro, 1988).
5.3 Tillförlitlighet
Tillförlitligheten är under en intervju starkt relaterad till intervjuaren. Det är
intervjuarens bedömningar av svaren som sedan fastställs som resultat. I vissa fall kan tolkningsfel uppkomma (Patel & Davidson, 2003). I vår undersökning fanns
informanter som var osäkra på vad de skulle svara, eftersom de sökte det svar som de trodde var det korrekt.
Resultatet hade kanske sett annorlunda ut om vi hade haft fler informanter eller om vi intervjuat elever med annan bakgrund. Vårt val av bilder kan också ha påverkat
medföra en lägre validitet eftersom vi inte kunde gå tillbaka och lyssna på diskussionen om oklarheter hade uppstått.
5.4 Avslutning diskussion
Vi anser att en lärare som lärare helt förlitar sig på en lärobok begår ett stort misstag. Läroboken är ett komplement till en fungerande undervisning och inte ett redskap som ska stå för sig själv. Vi är övertygade om att ingen lärobok är komplett och vänder sig till alla elever, varken på genus- eller individnivå. Att granska de läromedel som
används i skolan är ett steg i rätt riktning, men detta kan också medföra att lärare känner en falsk säkerhet och lever i tron om att alla elevers behov tillgodoses. Vi anser att lärare bör ta ett stort ansvar i att ge eleverna en förförståelse eller erfarenhet innan eleverna möter ett främmande ämne eller en bild i en lärobok. Genom igenkännande läggs grunden för lärande och förståelse hos eleverna, något alla lärare bör eftersträva.