I kapitlets diskuteras inledningsvis resultat och analys utifrån studiens första och andra frågeställning, Hur skildrar ungdomar sin valprocess i retroperspektiv och vilka faktorer kan ses signifikanta i efterhand. Sedan diskuteras studiens tredje frågeställning Hur upplever ungdomarna studie- och yrkesvägledningen vid valet till gymnasiet. Detta kopplas vidare till tidigare forskning.
I takt med utbildningssamhällets förändring på 1990-talet där individualism fick ett allt större utrymme och betydelse för samhällets välmående och på såväl mikro- som på makronivå, blev valet mellan grundskola och gymnasium allt viktigare. Forskning tyder på att det samtida samhällsklimatet, med individualism som starkt ledord, har gett en större rörelsefrihet gällande utbildningsval i samband med exempelvis strukturella brytpunkter då man i samband med övergången från grundskola till gymnasium numera även omfattas av skolval. Samtidigt påtalas denna valfrihet öka klasskillnader i samhället och bidra till ojämlika valmöjligheter beroende på exempelvis individens kulturella kapital, upplevd möjlighet att handla i olika situationer, identiteten och självuppfattning (Sandell, 2007, ss. 80–81). Individualism beskrivs också ställa nya krav på den enskilda individen att själv ansvara för och planera sin framtid men också själv ta konsekvenserna för eventuella misslyckanden (Lidström, 2009, s. 19).
Ungefär hälften av intervjupersonerna i denna studie gjorde ett aktivt skolval vid valet till gymnasiet. Anledningarna till det aktiva skolvalet varierade men exempelvis uppges undervisningsform vara en orsak till val av en privat aktör, en annan orsak som uttrycks är att meritpoängen inte räckte till för att gå på den skola som låg närmast i förhållande till bostadsorten. Tidigare forskning påtalar att det fria skolvalet bidragit till ökad segregation på grund av faktorer som elevernas socioekonomiska bakgrund, etnicitet och skolans status och rykte (Lidström m.fl.; 2014; Magnússon, 2019; Palme, ss.124, 195– 196). Intervjupersonerna i studien nämner inte skolans status och rykte som en anledning till val av skola, snarare kan avsaknaden av tillgången till andra skolor med samma programutbud som den valda ses vara en påverkansfaktor. Ur detta perspektiv skulle tidigare forskning relaterat till skolval gjorda på grund av skolans status och rykte ses mer framträdande i storstadsregioner. Intervjupersonernas sociala rörelsemönster uttrycks i miljöer där studier varit en del av deras naturliga vardag och uppväxt men också som en del av den sociala sfären de idag rör sig i. I intervjuerna framkommer det att flertalet av de intervjuades föräldrar har en utbildningsbakgrund som inkluderat högre studier och vidareutbildningar. Sandell (2007, s. 18) menar att forskningen visar att ungdomar väljer
gymnasieprogram utifrån sin sociala position och att föräldrar från övre medelklass i allt större utsträckning är engagerade i sin barns val. Detta kan kopplas till de samtal som genomförts med intervjupersonerna där de menar att föräldrarna har haft en form av påverkan på deras gymnasieval i form av att välja ett högskoleförberedande gymnasieprogram som motsvarar betygens kunskapsnivå. Förutom att en del intervjupersoner uttrycker föräldrars explicita eller implicita önskan om att ta tillvara förvärvad kunskap inför val av gymnasieprogram anser de sig fria att fritt välja program. De menar fortsättningsvis att de valt program dels efter sina intressen för de naturvetenskapliga ämnena och matematik dels med bakomliggande förhoppning att gå med likasinnade och därigenom känna gemenskap och tillhörighet. Att gå med likasinnade förklaras vidare som att få möjlighet att fortsätta lärandeprocessen med studiemotiverade klasskamrater med framtidsvisioner inställt på högre studier. Sandell (2007, ss. 153–155) påtalar att ungdomar på ett direkt eller indirekt sätt väljer utbildning där
31
de ser sig själva passa in och där de kan få möjlighet att gå med individer som de uppfattar passar in på deras självuppfattning och identitet. Hon menar vidare att både kapital och habitus har stor
påverkan för utbildningsval men också för individens självupplevda värde vilket i slutänden bidrar till självsortering. Enligt Hjort m.fl. (2014, ss. 161–175) framträder flera normer grundade i värderingar om det “rätta” valet. Författarna menar att det finns en norm inom utbildningssamhället om att elever som har högre betyg inte bör “nöja sig” med en yrkesutbildning utan satsa på teoretiska utbildningar för att därigenom kringgå hypotetiska begränsningar och ha möjlighet att senare söka till högre studier. Skolan har länge setts som en institution som bidrar till att reproducera klasskillnader genom att selektera och sortera elever i olika utbildningsfack.
Utifrån de framkomna resultaten i studien kan det ses att inte bara skolan är en sorteringsapparat som bidrar till att öka klasskillnader i samhället utan även social reproduktion utifrån habitus och
kapitaltillgångar i grunden har en starkt bidragande sorteringsmekanism. Denna sociala reproduktion bidrar till att begränsa eller vidga individers handlingshorisonter. I ett vidare perspektiv kan skolans uppdrag att arbeta kompensatoriskt framstå som ännu viktigare och det är angeläget att starta redan i lägre åldrar för att jämna ut eventuella ojämlikheter baserat på socioekonomisk bakgrund. Med hänvisning till samtida utbildningsnormer och värderingar ställer vi oss frågande till begreppet autonomi, det vill säga självbestämmande, som ofta benämns i samma andetag som valfrihet. På vilken nivå kan individer anses göra autonoma val med hänvisning till implicita och explicita påverkansfaktorer som i många fall successivt implementeras i individens livsvärld?
Intervjupersonernas upplevelser av studie- och yrkesvägledning och dess funktion inför gymnasievalet uttrycks inte haft nämnvärd inverkan för själva beslutprocessen. Detta med hänvisning till hur
intervjupersonerna framställer sina minnesbilder utifrån innehållet i samtalet. Många av
intervjupersonerna hade redan innan mötet med studie- och yrkesvägledaren bestämt sig för vilket gymnasieprogram de skulle välja. De beskriver inte i någon större utsträckning att de blivit utmanade att söka reda på information utöver den de redan baserat sina tilltänkta val på. Studie- och
yrkesvägledarens förhållningssätt gällande perspektivvidgning skulle kunna bero på att intervjupersonerna har väl godkända betyg och därmed inte anses vara i behov av alternativa utbildningsval. Enligt Hjort m.fl. (2014, s. 172) tar studie- och yrkesvägledare ibland alltför stor hänsyn till betygens betydelse för att klara av exempelvis det Naturvetenskapliga programmet. I detta avseende då studie- och yrkesvägledare gör subjektiva bedömningar om elevers möjligheter utifrån betyg skulle en sådan handling, enligt vår mening, kunna bidra till en form av begränsning och studie- och yrkesvägledaren skulle utifrån den maktpositionen kunna ses ha agerat grindvakt. Vidare kan det anses vara rimligt att tänka sig att den studie- och yrkesvägledande professionen bland annat har till uppgift att vidga individers tänkbara och möjliga perspektiv kring studie- och yrkesval, det vill säga, att utöka deras redan kända och självupplevda möjliga handlingshorisont men också att lära dem självreflektionens konst för att få dem att överbrygga eller förhålla sig konstruktivt till eventuella kommande förändringar i livet. Intresset lyfts ibland som en ingång i det vägledande samtalet vilket kan ses bli en påverkansfaktor vid programvalet och riskerar på så sätt att bidra till social
reproduktion. Hedenus och Wikstrand (2015, s. 25) menar att forskning gällande sambandet mellan intresse och studie- och yrkesval blir osynliggjort när inte hänsyn tas till det samband som intresse har, kopplat till exempelvis social position och bakgrund. Därför behöver studie- och yrkesvägledare och övrig skolpersonal påminnas om detta faktum och fortsättningsvis arbeta mer aktivt med vägledning som hela skolans ansvar och gärna påbörja detta arbete i tidigare åldrar.
32
Sammanfattningsvis kan vi se att intervjupersonernas självuppfattning, betygsprestation och intresse för de naturvetenskapliga ämnena är kopplat till deras habitus samt rådande samhälleliga normer och värderingar som på ett indirekt eller direkt sätt påverkat deras valfrihet och inställning till
programvalet. Mot bakgrund av framkomna data kan det anses rimligt att anta att den studie- och yrkesvägledande yrkesgruppen och professionen har en allt större och viktigare funktion både på mikro- och makronivå för att motverka social reproduktion och samhälleliga kostnader exempelvis på grund av studieavbrott och ohälsa på grund av långvarig arbetslöshet. Med hänvisning till studiens omfattning kan en viss begränsning ses gällande att få fram data som är överförbar på en större population gymnasieelever. Med tanke på studiens begränsning rörande exempelvis antal
intervjupersoner och dess geografiska avgränsning skulle förslagsvis en mer omfattande nationell kvantitativ studie vara intressant att göra. Detta förslag till fortsatt forskning skulle vara intressant för att se om det finns skillnader respektive likheter rörande elevers subjektiva uppfattningar kring valprocessen ur ett demografiskt perspektiv.
Ambitionen med studien är att påvisa komplexiteten i dels formandet av individens tankar och förhållningssätt rörande beslutsprocesser dels komplexiteten att utifrån samhälleliga normer och värderingar kunna göra väl grundade beslut. Om hänsyn tas till likvärdighetsperspektivet gällande individers rättigheter och valmöjligheter att kunna göra väl underbyggda studie- och yrkesval kan intervjupersonernas strävan att hålla alla dörrar öppna ses både som en möjlighet och en begränsning.
33