Håll dörrarna öppna –
Gymnasieungdomars tankar kring sina studieval Britt-Marie Hagman och Lovisa Rydgren
Stockholms universitet Examensarbete 15 hp Pedagogik
Studie- och yrkesvägledarprogrammet 180 hp Vårterminen 2020
Handledare: Maria Calissendorff Examinator: Christer Langström
English title: Keep the Doors Open- Young People and their Thoughts Concerning Upper Secondary School Choices
Håll dörrarna öppna –
Gymnasieungdomars tankar kring sina studieval
Britt-Marie Hagman och Lovisa Rydgren
Sammanfattning
Studien har undersökt elever på det Naturvetenskapliga programmet och deras uppfattning runt sitt programval samt vad som kan ha påverkat deras beslut. Semistrukturerade intervjuer har använts som datainsamlingsmetod och ett fenomenologiskt förhållningssätt har intagits för att söka svar på studiens forskningsfrågor. Studien har visat att det finns många likheter mellan intervjupersonernas sätt att resonera kring sitt val. Påverkansfaktorer som visade sig framträdande mellan intervjupersonerna var exempelvis betygens betydelse för val av program samt intresse. Studien visar att eleverna hade en tendens att sortera in sig själva i ett fack utifrån självuppfattning och därefter anpassa programvalet.
Som teoretiskt ramverk för studien har Hodkinsons och Sparkes sociologiska teori om karriärval använts.
Nyckelord: Sociala faktorer, bakgrund, karriärval, studie-och yrkesvägledning, gymnasievalet, utbildning.
Keep the Doors Open –
Young People and their Thoughts Concerning Upper Secondary School Choices
Britt-Marie Hagman and Lovisa Rydgren
Abstract
The study aims to examine students on the Natural Sciences program and their thoughts on their choice of program as well as what may have influenced their decision. Semi-structured interviews have been used as a data collection method and a phenomenological approach has been taken to seek answers to the study's research questions. The study shows that there are many similarities between the interviewees' ways of reasoning about their choice. Influencing factors that are prominent among the interviewees are, for example, the importance of the grades for program selection and interest. The study shows that students tend to sort themselves into a compartment based on self-perception and then adapt the program choice. As a theoretical framework for the study, Hodkinson's and Sparkes's sociological theory of career choice has been used.
Keywords: Social factors, background, career choice, study and career guidance, upper secondary school, education.
Förord
Vi vill ta tillfället i akt att tacka de personer som på olika sätt bidragit till att uppsatsen blivit av. Tack till våra familjer för att ni stöttat oss och stått ut med att vi periodvis varit otillgängliga och försvunnit in i vår uppsatsbubbla. Ett stort tack till vår handledare Maria Calissendorff för att du ledsagat, stöttat och peppat oss genom detta arbete samt delat med dig av värdefulla tips och idéer. Sist men inte minst vill vi rikta ett stort tack till intervjupersonerna som tog sig tiden att ställa upp på intervju, utan er välvilliga insats att dela era uppfattningar och upplevelser med oss hade inte denna uppsats varit möjlig att skriva.
Reflektion och beskrivning av författarnas insatser i studien
Under arbetets gång har vi på ett demokratiskt sätt fördelat och arbetat oss igenom de olika uppstasdelarna. Några delar har skrivits individuellt men alltid, genom daglig telefonkontakt, diskuterats och justerats i samförstånd med varandra. På detta sätt har vi kunnat lära oss av varandra samt komplettera och utveckla våra tillförskaffade färdigheter och kunskaper.
Inför uppsatsdelen gällande att finna och ta fram tidigare forskning och söka efter relevant teori fördelades arbetet jämt emellan oss varpå en diskussion om tänkbara möjliga teorier påbörjades. Den slutliga valda teorin analyserades och diskuterades i relation till framkomna data.
Intervjuerna fördelades på så sätt att Britt-Marie genomförde fem och Lovisa fyra. De inspelade intervjuerna lades in på molntjänsten Box och transkriberades därefter enskilt. Transkriberingen lades in med fingerade namn på ett gemensamt Google Drive dokument. Detta gjorde att vi vid upprepade tillfällen kunde lyssna och skriftligt kunna analysera framkomna data. Den slutliga sammanställningen av uppsatsarbetet har gjorts gemensamt.
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1
1.1 Syfte och frågeställningar ... 2
2 Teori ... 3
2.1 Kunskapsteoretisk ståndpunkt ... 3
2.2 Karriärutvecklingsteorin ... 3
2.3 Begreppsförklaringar ... 4
2.4 Teoridiskussion ... 5
3 Tidigare forskning ... 6
3.1 Litteratursökning ... 6
3.2 Det fria skolvalet ... 6
3.3 Normer och värderingar ... 7
3.4 Vägledningen i praktiken ... 8
3.5 Litteraturdiskussion ... 8
4 Metod ... 10
4.1 Forskningsstrategi och forskningsdesign ...10
4.2 Datainsamlingsmetod ...10
4.3 Urval ...11
4.4 Genomförande ...12
4.5 Databearbetning och analys...12
4.6 Etiska överväganden ...13
4.7 Metoddiskussion ...14
4.7.1 Tillförlitlighetsaspekterna ...15
4.7.2 Reflexivitet ...16
5 Resultat och analys ... 18
5.1 Kort presentation av intervjupersoner ...18
5.2 Valprocessen i ett retroperspektiv ...19
5.2.1 Självuppfattningens betydelse för programvalet ...19
5.2.2 Öppna dörrar och programval ...20
5.2.3 Intresset och studiemotivationens betydelse för programvalet ...20
5.2.4 Val av skola ...21
5.3 Signifikanta påverkansfaktorer ...23
5.3.1 Föräldrar och andra vuxna ...24
5.3.2 Betyg som sorteringsmekanism och identitetsskapare...25
5.4 Studie- och yrkesvägledning ...26
5.5 Slutsatser ...28
6 Diskussion ... 30
7 Referenser ... 33
Bilagor ... 35
Bilaga 1 Missivbrev ...35
Bilaga 2 Intervjuguide ...36
Bilaga 3 Samtyckesbrev ...38
1
1 Inledning
Det här är en studie om gymnasieungdomar på Naturvetenskapliga programmet och deras uppfattning om sitt gymnasieval.
Flertalet författare vittnar om hur ett förändrat samhälle och en transnationell arbetsmarknad ställer allt större krav och ansvar på den enskilda individen att själv göra väl underbyggda val, upprätthålla adekvat kompetens och tidigare införskaffad kunskap. Ytterligare krav ställs också på individnivå gällande att förvärva ny men också vidareutveckla tidigare erhållen kunskap. Detta för att vara anställningsbara och attraktiva och därigenom säkerställa möjligheten att ta del av arbetsmarknadens arenor (Bengtsson, 2016, ss. 108–110; Svensson, 2017, ss. 89, 92).
Ur ett historiskt perspektiv har Sveriges utbildningssystem de senaste decennierna genomgått en betydande omstrukturering. Fram till 1989 var det gymnasiala utbildningsutbudet statligt styrt.
Länsskolenämnderna reglerade de olika linjerna i det gamla linjegymnasiet och bestämde vilka kommunala gymnasieskolor som skulle få finnas och var. Därtill fanns ett fåtal privata/enskilda skolor som avvek från de nationella utbildningarna. År 1992 genomfördes den s.k. friskolereformen, vilket också öppnade upp en möjlighet för andra huvudmän än de kommunala att anordna utbildning. Denna utveckling har resulterat i ett växande antal enskilda huvudmän. Det finns nu ett stort och varierande utbud av gymnasieskolor med såväl kommunal som enskild huvudman, som erbjuder olika program och inriktningar (Skolverket, 2013a). Den reformerade gymnasieskolan Gy2011 trädde i kraft 1 juli 2011. Den reformerade gymnasieskolan innehåller 18 nationella program (12 yrkesprogram och 6 högskoleförberedande program). Examensmål styr de nationella programmens innehåll vilka leder till antingen en yrkesexamen eller en högskoleförberedande gymnasieexamen. Yrkesprogrammen ger inte per automatik grundläggande behörighet till högskolestudier. Dock har elever på yrkesprogram rätt att läsa in grundläggande behörighet för högskolestudier (Skolverket, 2013a, ss. 24–26). Dessa
förändrade krav har fått till följd en indirekt eller direkt påverkan på individens möjligheter gällande exempelvis val av studier. Ungdomars sociala bakgrund kan påverka deras bild av vilka
utbildningsalternativ som anses som möjliga val. Föräldrars utbildningsbakgrund lyfts i allmänhet fram som den faktor som har störst betydelse för elevers gymnasieval (Sandell, 2007). Rapporter och utredningar har visat på att barn och unga fortfarande är begränsade i sina val utifrån kön, klass, social bakgrund och etnicitet (Skolinspektionen, 2013; Skolverket, 2013b). Samtidigt som arbetsmarknaden har en snedfördelning av arbetskraft inom vissa områden förväntas studie- och yrkesvägledare möta ungdomars drömmar och stötta dem i deras valprocess. Studie- och yrkesvägledning påtalas vara av stor vikt för att möjliggöra väl underbyggda studie- och yrkesval (Skolverket, 2013b, s. 11).
Ur ett annat perspektiv påtalas studie- och yrkesvägledning och institutioner ibland som
positionerande grindvakter vilka kan bidra till att reproducera traditionella normer och värderingar utifrån klass, kön och etnicitet, men studie- och yrkesvägledare kan också spela en viktig roll som maktbärare och fördelare av tillgången till kunskap och samhällets resurser (Utredningen om Makt, integration och strukturell diskriminering, 2006, ss. 188–190, 219–220).
Mot bakgrund av det som presenterats ovan ämnar denna studie bidra med kunskap om vad som kan ha påverkat gymnasieungdomars val till det Naturvetenskapliga programmet. Detta genom att undersöka hur nio ungdomar som studerar på Naturvetenskapliga programmet upplevde valet till
2
gymnasieskolan. Vidare fokuserar studien på framförallt ett kunskapsbidrag, att förstå ungdomars upplevelser i en valprocess men också att belysa studie- och yrkesvägledningens roll till denna.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att undersöka vad som kan ha påverkat gymnasieungdomars val till det Naturvetenskapliga programmet. Studien har utgått från följande frågeställningar:
• Hur skildrar ungdomar sin valprocess i retroperspektiv?
• Vilka faktorer kan ses signifikanta i efterhand?
• Hur upplevde ungdomarna studie- och yrkesvägledningen vid valet till gymnasiet?
3
2 Teori
I avsnittet som följer presenteras teorin som ligger till grund i föreliggande studie. Avsnittets disposition inleds med en kortfattad beskrivning av interpretativism, det vill säga det
kunskapsteoretiska förhållningssättet som intagits och använts för att kunna söka förståelse och kunskap för det undersökta fenomenet valprocess. Fortsättningsvis benämns och beskrivs vald teori, Careership theory (Hodkinson & Sparkes, 1997; Hodkinson, 2008) som “Karriärutvecklingsteorin”
(Andergren, 2015, s. 204) med en tillhörande förklaring av de begrepp som uppfattats vara relevanta för resultatets teman och den data som analyserats. Avsnittet avslutas med en teoridiskussion där bland annat teorins relevans diskuteras i förhållande till det som studien avser undersöka och
frågeställningar.
2.1 Kunskapsteoretisk ståndpunkt
Studien intar ett tolkningsperspektiv på kunskap. Inom interpretativismen inbegrips tre traditioner, den hermeneutiska, den fenomenologiska och den symboliska interaktionismen. Den grundläggande ståndpunkten inom interpretativismen är att det behövs en annan strategi än den naturvetenskapliga för att förstå människor och deras sociala livsvärld. Tolkningsperspektivet vill fånga den subjektiva innebörden av människors sociala handlingar (Bryman, 2018, ss. 51–56). Studien avser att studera gymnasieelevers subjektiva uppfattningar och upplevelser kring sitt val till det Naturvetenskapliga programmet. För att besvara studiens syfte och undersökningsfrågor har ett fenomenologiskt förhållningssätt och ett tolkande perspektiv ansetts passande.
2.2 Karriärutvecklingsteorin
Som teoretiskt ramverk till föreliggande studie används Karriärutvecklingsteorin (Hodkinson &
Sparkes, 1997). Författarna utvecklade teorin i slutet av 1990-talet och den baserades på intervjuer med tolv ungdomar deras föräldrar, karriärvägledare och arbetsgivare. Den longitudinella studien, som utfördes i England, fortlöpte under 18 månader och undersökte hur ungdomarnas karriärval och karriärer formades (Hodkinson, 2008, s. 5). Även om undersökningen inkluderas av ett relativt litet antal deltagare och i en specifik kontext, ungdomar tillhörande arbetarklassen, har teorin vid flertalet tillfällen refererats till för att beskriva och förklara karriärvalsbeslut (Andergren, 2015, ss. 204–206;
Lovén, 2015, ss. 266–268).
Hodkinson och Sparkes (1997) konstruerade teorin utifrån ovan nämnda undersökning och konstaterade att karriärval är en komplex sammansättning av såväl indirekta som direkta
påverkansfaktorer. Grunden i teorin beskrivs utifrån tre dimensioner som interagerar med varandra och beskriver hur karriärbeslut fattas av individen. Den första dimensionen är den pragmatiskt rationella av att ta beslut, den andra dimensionen handlar om interaktion med övriga aktörer inom ett fält och den tredje är tidsdimensionen. Utifrån dessa antaganden menar de att karriärval inte enkom kan ses som rationella (Hodkinson & Sparkes, 1997, ss. 29, 41).
4
2.3 Begreppsförklaringar
Brytpunkter, är en fri översättning av Karriärutvecklingsteorins begrepp turning points och kan beskrivas som de förändringar individer står inför. Enligt teorin uppstår dessa när individer erfar ett glapp mellan vad de gör och vad de vill eller förväntas göra och dessa kan inträffa flera gånger i livet.
Brytpunkter kan vara strukturella, påtvingande eller frivilliga (Hodkinson & Sparkes, 1997, ss. 39–
40). Brytpunkter resulterar i valsituationer där individer behöver ta beslut för att komma vidare i karriären. Enligt Karriärutvecklingsteorin hanterar individer valsituationer och beslut utifrån pragmatisk rationalitet och fattar därför beslut som inte enbart kan ses som rationella. Brytpunkter innebär en stegvis förändring av identiteten hos individer. Hur identitetens förändras hänger ihop med efterföljande period av rutin.
Rutiner är de perioder som infaller efter och mellan brytpunkter. Under dessa perioder måste individen hantera sitt beslut och de erfarenheter som de erfar efter brytpunkten. Rutiner beskrivs förändra identiteten på så vis att de kan vara utvecklande, bekräftande men också förvirrande för individen (Hodkinson & Sparkes, 1997, ss. 39–41). Hodkinson (2008, s. 9) menar i sin reviderade upplaga av Karriärutvecklingsteorin att rutiner och brytpunkter inte går att urskilja utan att dessa är
sammanlänkade och påverkade av varandra.
Pragmatisk rationalitet innebär för det första enligt Hodkinson och Sparkes (1997, ss. 33–35) att de beslut som individer fattar görs utifrån begränsad information. Informanterna i ovan nämnd studie, vände sig till personer som de litade på i sin närhet för att få information inför beslut istället för att leta upp och ta del av fakta. För det andra innebär pragmatisk rationalitet att individers karriärutveckling inte kan ses som linjära, utan att beslutsprocessen, utöver subjektets kognitiva förståelse, påverkas av fysiska, praktiska, emotionella och affektiva faktorer. Beslutsprocessen är inbäddad i en
socialkonstruktionistisk kontext där familjebakgrund, kultur och individens livshistoria spelar in. De karriärbeslut som fattats av deltagarna i studien resoneras kring som livsstilsval och konstrueras och omkonstrueras utifrån ständigt pågående förändringar i livet (Ibid).
Övriga begrepp som har införlivats i teorin utgår från den franske kultursociologen Bourdieus tankar om habitus, kapital, och fält (Hodkinson & Sparkes, 1997, ss. 6, 9–11). Habitus är ett begrepp som kan beskrivas som system av dispositioner för hur en individ lärt sig att vara, tänka och handla i den sociala världen och på vilket sätt dessa internaliseras under uppväxten via familj och livsmiljö (Broady, 1998, ss. 3, 16–17). Kapital kan enklast beskrivas som symboliska och materiella tillgångar.
Hodkinson och Sparkes (1997, s. 33) beskriver utifrån Bourdieus teori att individens handlingar och uppfattningar alltid är socialt eller kulturellt betingade utifrån individens kapitaltillgångar.
Kapitaltillgångar kan exempelvis vara ekonomiska, kulturella och sociala. Betydelsen av tillgången på kapital är alltid relativ i förhållande till det fält man rör sig inom (Hodkinson, 2008, s.8). Exempelvis menar författaren att om en person har god kunskap inom bilreparation, tack vare att personen har en förälder som arbetar inom området och personen i sin tur har lärt sig yrket, så har personen ett gott kulturellt kapital inom just det fältet. Enligt Hodkinson och Sparkes (1997, ss. 36–37) beskrivs fält som den sociala dimension där folk rör sig inom vilket indirekt eller direkt, på ett positivt eller negativt sätt, påverkar individers handlande exempelvis i eller inför en karriärvalsprocess. Möjliga påverkansfaktorer som författarna nämner kan exempelvis vara kulturella, etniska, ekonomiska och sociala.
Handlingshorisonter beskriver Hodkinson och Sparkes (1997, ss. 35, 2008, ss. 9–12) som den sfär inom vilken individen ser sina valmöjligheter att handla och därmed också ligger till grund för de
5
specifika val som individen gör. En individs handlingshorisont påverkas av habitus i samspel med de strukturella faktorer som utbildning och arbetsmarknad erbjuder. Hur och i vilken grad dessa påverkar individer handlar enligt Hodkinson (2008) om vilka positioner de befinner sig innehar i fältet. Denna form av selektering kan bidra till utbildnings- och skolsegmentering baserat på subjektiva
uppfattningar och värderingar (Hodkinson & Sparkes, 1997, ss. 35–36).
2.4 Teoridiskussion
Karriärutvecklingsteorin har sedan många år tillbaka varit en väl använd teoretisk förklaring för att öka förståelsen mellan samhällsvetenskaplig forskning och individers val och handlande i olika brytpunkter i livet.
Inledningsvis kan sägas att valet av teori har grundats på det som framkommit i genomförda intervjuer där mönster kan ses gällande hur ungdomarna konstruerar sina gymnasieval i ett retroperspektiv. Valet till gymnasieskolan kan även ses som en tydlig strukturell brytpunkt i ungdomarnas liv. Med hänsyn till det undersökta området och intervjupersonernas uppfattning kring sitt studieval erbjöd
Karriärutvecklingsteorin en god grund för att förstå hur beslutsprocesser i samband med karriärval kan förklaras. Dessa påtalas av författarna vara inbäddade i sociala och strukturella kontexter, både
formella och informella, vilket påvisar att studie- och yrkesval ur ett individperspektiv inte kan ses som autonoma. Med denna bakomliggande tanke kan också den studie- och yrkesvägledande professionen ses som ett allt viktigare stöd i ungas valprocesser för att möjliggöra väl underbyggda studie- och yrkesval. Väl underbyggda studie- och yrkesval kan exempelvis bidra till färre skolavhopp vilket i förlängningen skulle kunna ge en samhällsekonomisk vinst.
En möjlig begränsning med Karriärutvecklingsteorin är den första studiens omfattning avseende ålder på och antal deltagare (Hodkinson & Sparkes, 1997). En annan begränsning gällande överförbarheten på olika samhällsklasser är att den ursprungliga teorin endast bygger på empiri från arbetarklassen i England. Hodkinson (2008) har försvarat detta med att även hans senare studier påvisat att individer som tillhör andra samhällsklasser och åldersspann gör pragmatiskt rationella val.
Avslutningsvis anser vi utifrån ovanstående diskuterade punkter att teorin är aktuell med tanke på utformningen av det svenska utbildningssystemet och arbetsmarknaden där individen själv förväntas ta ansvar för studie- och yrkesval genom hela sin livskarriär.
6
3 Tidigare forskning
I denna del av uppsatsen redogörs till en början för de sökvägar som använts för att finna relevant vetenskapligt underlag inom valt område. Presentationen av den tidigare forskningen har tematiserats i tre delar: Det fria skolvalet, Normer och värderingar samt Vägledning i praktiken. Kapitlets sista del avslutas med en diskussion om artiklarnas vetenskapliga bidrag till vår undersökning samt
metodologiska och teoretiska perspektiv.
3.1 Litteratursökning
Litteratursökning har skett med hjälp av Stockholms universitetsbiblioteks sökfunktion för att få fram vetenskapliga artiklar. Databaser där relevant vetenskapligt underlag hittats är EBSCO Discovery Service, ERIC och Swepub. Vidare har även sökningar i Digitala vetenskapliga arkivet, Diva, genomförts för att ta del av avhandlingar inom studiens område.
Litteratursökningen har fokuserat på att hitta forskning som behandlar skolval i Sverige. Sökandet har skett utifrån ett brett perspektiv efter artiklar och avhandlingar som skrivits både på det svenska och engelska språket men i huvudsak haft studiens syfte och frågeställningar som utgångspunkt.
Urvalet har begränsats till kollegialt granskade vetenskapliga artiklar och avhandlingar som
publicerats mellan åren 2008 och 2019, detta för att få ett relevant underlag i förhållande till samtida kontext. Sökord som använts har varit gymnasie- och skolval, upper-secondary education, val och utbildning, social klass och gymnasieutbildning. Sökning har även skett direkt på författares efternamn utifrån att vi läst flertalet forskningsöversikter och avhandlingar samt tagit del av dess
litteraturhänvisningar. Efter att ha sökt fram ett stort urval vetenskapligt material och sedan separat läst artiklar och avhandlingar som vid en första anblick föreföll vara intressanta så diskuterades deras relevans i förhållande till valt forskningsområde. Slutligen valdes fyra avhandlingar och sex vetenskapliga artiklar ut som vetenskapligt underlag till föreliggande studie.
3.2 Det fria skolvalet
Delar av den tidigare forskningen berör den förändring som skol- och utbildningssystemet genomgått de senaste årtiondena och vad förändringen inneburit. Exempelvis påtalar Magnússon (2019) att Sveriges utbildningssystem, ur ett historiskt perspektiv, har varit statligt styrt och där ansvaret och makten att ta beslut gällande utbildningssystemets utformning varit centralt organiserat.
Decentralisering under 1990-talet med tillhörande ansvarsdelegering av utbildningens utformning innebar att ansvaret till stor del hamnade på kommunal nivå. Den förändrade ansvarsfördelningen innebar en avreglering av det svenska skolsystemet vilket exempelvis medförde att skolor
privatiserades och som i sin tur medförde förändringar på organisationsnivå gällande utbildningens utformning, dess framförande samt konkurrens om elever (Harling, 2018, s. 116). Denna förändring påtalas extra markant gällande gymnasieval och kopplas vidare till begrepp som valfrihet vilket enligt flertalet forskare fick större utrymme i takt med att både kommunala och privata skolor berördes av begreppet marknadisering där skolpengen fick primärt fokus för en skolas fortlevnad (Lidström, Holm
& Lundström; 2014; Magnússon, 2019). Denna reform syftade till att skolval skulle ses som en demokratisk rättighet där elever tillsammans med sina föräldrar själva skulle få möjlighet att välja
7
skola. Fortsättningsvis menar författarna att följden av detta ”fria val” ledde till en ökad segregation exempelvis på grund av faktorer som elevernas socioekonomiska bakgrund, etnicitet, skolans status och rykte. Detta diskuteras i termer av polaritet vilket påtalas genom att elitutbildningar ställs mot de mer traditionella utbildningarna varav de primära skillnaderna är elevernas tidigare betyg, föräldrars utbildningsbakgrund och ekonomiska tillgångar. Vidare exemplifieras detta som att
samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga inriktningar konkurrerar om de elever med högst betyg och att skolorna lockar till sig ”rätt” elever genom att profilera sig på ett visst sätt, exempelvis estetiskt och kulturellt men också där skolans symboliska värde och tillgångar är betydelsefulla
påverkansfaktorer (Palme, 2008, ss. 195–198, 211–212, 216–218).
3.3 Normer och värderingar
Valet till gymnasieskolan kan vara det första stora valet ungdomar gör på sin väg mot vuxenlivet.
Studier visar att valet görs utifrån de förutsättningar som ungdomar upplever att de innehar. Dessa förutsättningar är intimt sammanlänkande med deras bakgrund såsom köns- och klasstillhörighet och etnicitet (Harling, 2018, ss. 115–139; Johansson & Hammarén, 2010; Sandell, 2007, ss. 39–41).
För ungdomar framstår valet till gymnasiet som något mer än ett val av utbildning. Det handlar om att välja vilken framtid man vill ha och vilken samhällsklass man vill befinna sig i. Man ser valet som en matchningsprocess som ska passa ihop med den egna identiteten och självbilden (Hjort, Hjärpe &
Panican, 2017, ss.161–175). När ungdomar själva beskriver valet framträder en social praktik av en skiktad verklighet där en åtskillnad beskrivs mellan hög status och låg status. Dessa strukturella förhållanden förklaras av ungdomarna utifrån individuella perspektiv såsom dåliga betyg och personliga misslyckanden. Men även i de fall dessa strukturella förhållanden undanröjts finns en tveksamhet att välja något som inte förväntas av en (Johansson & Hammarén, 2010).
Hjort m.fl. (2017, ss. 161–175) menar att det finns en norm kring utbildning som bygger på
värderingar om det rätta valet. Normen formas utifrån skolaktörers medvetenhet och värderingar om vilka krav som ställs på de olika gymnasieprogrammen. Skolaktörer påverkar hur ungdomar gör sina gymnasieval utifrån samhälleliga uppfattningar om att högskoleförberedande programval är normen. I intervjuer har framkommit att de är mer benägna att påverka eleverna att röra sig från praktiskt till teoretiskt än tvärtom. Skolan har sedan länge ansetts medverka till att reproducera klasskillnader.
Skolans institutionella förutsättningar bidrar till att den fungerar som en sorteringsmaskin som delar in elever i olika kategorier utifrån deras förutsättningar för studie- och yrkesval. Det finns också en uppfattning om en utbildningshierarki där det Naturvetenskapliga programmet återfinns i toppskiktet (Sandell, 2007, ss.148). Upplevelsen av var ett program befinner sig i en hierarki är ofta
sammankopplat med ungdomars habitus. En individs habitus är summan av en socialiseringsprocess där familjen spelar stor roll för hur normer och värderingar internaliseras i individens habitus.
Forskning visar att gymnasievalet inte genomförs som en isolerad företeelse, fri från social påverkan (Ibid, ss. 148, 151–152).
Familjens olika kapitaltillgångar är en faktor som kan ha stor betydelse för hur en individ gör sitt gymnasieval (Palme, 2008, ss.37–39; Sandell, 2007, ss. 151–152). Ungdomar vars föräldrar själva har studerat på högskolor och universitet, har till exempel ett utbildningskapital som ger en annan
förutsättning att navigera i utbildningslandskapet än deras jämnåriga kamrater vars föräldrar inte har akademiska studier bakom sig (Harling, 2018, s. 125; Palme, 2008, ss. 37–39).
8
3.4 Vägledningen i praktiken
Vägledningens betydelse för ungas studieval har i vår utvalda forskning beskrivits som en praktik som inte har någon större påverkan för hur unga vuxna gör val. Studie- och yrkesvägledning som avsett stöd till unga vid val- och ansökningsprocesser har delvis uppfattats som rådgivning. De råd som ges inför gymnasievalet har ofta bäring på den ungas betyg och studiemotivation. I de fall de unga följt förslagen och en god erfarenhet genererats har man sett positivt på råden (Lidström, 2009, s. 22). På liknande sätt beskrivs studie- och yrkesvägledningen i Lundqvist avhandling (2010, ss. 218–220). Det som framförallt framkommer av unga som intervjuats i ovan nämnda studier är att de uppfattar studie- och yrkesvägledarens roll som mer administrativ, någon som finns där som stöd när en blankett ska fyllas i. När studievägledare reflekterar runt ungdomars studieval menar de att det finns en strävan efter att inte ”stänga” några dörrar inför framtiden, av den anledningen väljer ungdomar ofta ett teoretiskt program som ger fler behörigheter än den grundläggande behörigheten för högskolestudier (Hjort m.fl., 2014, ss. 164–165).
Förr var yrke inte i någon vidare bemärkelse valbart utan fördes vidare från en generation till en annan (Savickas, 2010 i Hedenus & Wikstrand, 2015). Unga människor får i dagens samhälle en uppmålad bild om att allt är möjligt och begränsningar ett minne blott (Gillberg, 2010; Sandell, 2007 i Hedenus & Wikstrand, 2015). Vidare kopplas dagens livsstil och förändrade synsätt gällande
utbildning, individualism och begreppet valfrihet i allt större utsträckning ihop med personliga intressen. Utifrån detta förändrade synsätt sägs tidigare begränsningar påverkade av dåtida sociala strukturer och traditionella yrkesval vara utsuddade (Alvin, 2004; Giddens, 1991 i Hedenus &
Wikstrand, 2015). Ur detta perspektiv och med hänvisning till vikten av att se till individens intresse menar Hedenus och Wikstrand (2015) att det finns en problematik gällande begreppets vida men otydliga innebörd. De menar vidare att begreppet intresse påverkas av de sociala strukturer och positioner som en individ rör sig inom, stereotypa föreställningar om yrkesroller samt vilka individer som passar för dess utövande. För att vägleda och underlätta inför exempelvis yrkesval har studie- och yrkesvägledare en viktig roll att fylla genom att ta hänsyn till människors individuella omgivande miljöer men också deras möjlighet att nå sina mål. Samtidigt påpekas att det finns en rad olika etiska riktlinjer som påpekar att studie- och yrkesvägledare har till uppgift att förhålla sig ofärgade i mötet med människor och möta alla ur ett likavärdesperspektiv. Detta har fått till följd att studie- och yrkesvägledare känner sig begränsade i sitt yrkesutövande exempelvis genom att inte våga beröra frågor kring elevers sociala bakgrund vilket påtalas kunna få negativa effekter i arbetet mot att bryta historiskt förlegade föreställningar om både klass och kön och dess möjligheter samt begränsningar (Ibid). Det som också brukar framkomma i dessa reflektioner är huruvida ungdomar väljer utifrån rätt ambitionsnivå. En del studie-och yrkesvägledare ger uttryck för att ungdomar både siktar för ”högt”
och för ”lågt” (Hjort m.fl., 2014, ss.170–171).
3.5 Litteraturdiskussion
Studiens forskningsunderlag berör i olika utsträckning begreppet val i samband med förändringen av det svenska skol- och utbildningssystemet och dess konsekvenser för såväl lärosäten som för individer.
Flertalet av det lästa forskningsmaterialet lyfter att skolor har blivit allt mer beroende av sitt goda rykte och status för att locka till sig elever. Följden av förändrade skolreformer har medfört att elever själva på ett tidigt stadium behövt ansvara för ett val som ligger till grund för starten på en möjlig framtida karriär. Samtidigt har denna reform medfört att skolor införlivats med begrepp som marknadsföring där profilering och exempelvis digitala verktyg är ett naturligt inslag med syfte att locka till sig elever. Tidigare forskning belyser denna marknadisering som problematisk då elever får
9
allt svårare att navigera i det stora skolutbudet (Harling, 2018; Johansson & Hammarén, 2010;
Lidström m.fl., 2014; Magnússon, 2019; Palme, 2008; Sandell, 2007).
Utifrån lästa vetenskapliga artiklar och avhandlingar är vår uppfattning att många studier har
genomförts i större städer där utbudet av skolor av naturliga skäl ofta är större. Resultaten kan därför, med viss reservation, upplevas som missvisande och inte generaliserbara ur ett vidare demografiskt perspektiv utan mer visa på storstadsfenomen. Det vetenskapliga materialet som tagits del av beskriver på ett övergripande plan elevers bakgrund som en påverkansfaktor för val av program till
gymnasieskolan. Det flesta artiklarna berör hur klass, kön och etnicitet kan antingen möjliggöra eller begränsa ett val. I de artiklar och avhandlingar som valts ut till studien kan ses att Bourdieus teori om kapitalets påverkan ofta används som en förklaringsmodell för hur val genomförs. Utvald forskning framställer etnicitet bland elevpopulationen som en utmärkande komponent när det gäller val av gymnasieprogram och skola. Fortsättningsvis är uppfattningen att forskningen på ett mer eller mindre övergripande sätt påtalar att val av skola och utbildning både kan bidra till social mobilitet men också till ökade samhällsklyftor och segregation. Sammanfattningsvis kan ses att normer och värderingar utifrån elevers habitus har en stor inverkan på deras val (Hedenus & Wikstrand, 2015; Johansson &
Hammarén, 2010; Lidström m.fl., 2014; Lundqvist, 2010; Palme, 2008; Sandell, 2007).
Flertalet artiklar påtalar att vägledningen bör få ett allt större ansvar, i synnerhet utifrån förändrade reformer som syftar till att ansvaret läggs på den enskilda eleven att göra väl underbyggda val vilket skulle kunna ses som att människor allt igenom är rationella varelser. Å andra sidan påtalas att elevers handlingshorisonter i många fall skiljer sig ifrån varandra utifrån bakomliggande faktorer såsom exempelvis habitus. Den forskning som inkluderats i studien menar att den sociala bakgrunden kan ha en viss inverkan på vilka intressen individen har. När studie- och yrkesvägledare i samtal väljer att utgå från individens intresse finns en risk att studie- och yrkesvägledaren istället för att vidga ungdomars handlingshorisonter istället gör dem mer snäva. Delar av den utvalda forskningen gör gällande att studie-och yrkesvägledningen inte har så stor påverkan för hur ungdomar gör skol- och utbildningsval. (Lidström m.fl., 2014; Hedenus & Wikstrand, 2015; Lundqvist, 2010; Hjort m.fl., 2017; Palme, 2008).
Vi kan ansluta oss till berörda vetenskapliga forskningsresultat i bemärkelsen att sociala strukturer, normer och värderingar än idag förefaller ha stor betydelse för elevers studie- och skolval. De artiklar och avhandlingar som studerats berör samhällets strukturella förändringar både på makro- och mikronivå men tar även hänsyn till underliggande påverkansfaktorer som exempelvis individers, i detta fall elevers, tillgång till olika kapital. Det kan diskuteras vidare varför den studie- och
yrkesvägledande professionen och dess arbete framställs som en sekundär faktor för att vidga elevers perspektiv.
De vetenskapliga artiklarna fokuserar övergripande på kvalitativa metoder för att undersöka valt forskningsämne där intervjuer har varit den framträdande datainsamlingsmetoden. Avhandlingarna har kompletterat sina intervjuer med befintliga statistiska data. Genom studerande av de framtagna
vetenskapliga artiklarna och avhandlingarna kan konstateras att omfattande forskning har berört det ämne som studien avser behandla, ungdomars tankar kring sina studieval. Det som däremot har uppmärksammats är avsaknaden av kollegialt granskat material som analyserar subjektiva uppfattningar på ett djupare plan.
10
4 Metod
Kapitlet är utformat för att beskriva arbetsprocessen och är vidare upplagt på följande sätt:
inledningsvis beskrivs forskningsdesign och strategi, filosofiska förhållningssätt, intervjuguidens upplägg och funktion, urval, datainsamlingsmetod samt de vetenskapliga etiska principerna och riktlinjerna. Kapitlet avslutas med en metoddiskussion.
4.1 Forskningsstrategi och forskningsdesign
Med utgångspunkt från studiens syfte, att undersöka vad som kan ha påverkat gymnasieungdomars val till det Naturvetenskapliga programmet så har en kvalitativ forskningsstrategi tillämpats. En kvalitativ forskningsstrategi ansågs vara mest lämpad för att dels få fram relevant data som besvarade syftet och forskningsfrågorna, dels för att på ett strukturerat och tematiskt sätt kunna finna uttalade eller
outtalade påverkansfaktorer för studie- och skolval. Denna strategi har påtalats av flera författare som lämplig då ämnet som undersöktes handlade om att sätta ord på fenomen och erhållandet av förståelse för exempelvis en specifik grupps uppfattningar och tolkningar av sin sociala omgivning. Vidare har ett induktivt arbetssätt legat till grund för synsättet gällande relationen mellan teori och empiri
(Bryman, 2018, ss. 49, 67, 703; Jacobsen, 2017, ss. 24–25). Den forskningsdesign som legat till grund för studien har varit en tvärsnittsdesign. Enligt Bryman (2018, ss. 87, 108) innebär denna
forskningsdesign att man samlar in data från fler fall än ett men vid en viss tidpunkt. Valet av forskningsdesign gjordes utifrån antalet intervjupersoner med bakomliggande tanke att få fram intervjupersonernas subjektiva uppfattning och med hänvisning till studiens tidsaspekt. Denna forskningsstrategi och design har valts ut då de ansågs bäst lämpade för att besvara studiens syfte och frågeställningar.
4.2 Datainsamlingsmetod
Den datainsamlingsmetod som har använts i studien är semistrukturerade intervjuer som genomfördes med nio intervjupersoner. Semistrukturerade intervjuer ansågs lämpliga då de överensstämde med ett fenomenologiskt förhållningssätt. Ett fenomenologiskt förhållningssätt har generellt betraktats som ett intresse av att förstå sociala fenomen och subjektets livsvärld (Kvale & Brinkmann, 2014, ss. 44 – 45).
De semistrukturerade intervjuerna var en flexibel datainsamlingsmetod som möjliggjorde en viss frihet att ställa intervjufrågorna i varierande ordningsföljd där intervjuguiden var tänkt att fungera som en form av grundmall för att på ett konstruktivt sätt hålla fokus och ställa adekvata frågor. Detta gav oss också möjlighet att ställa olika typer av förtydligande frågor om så skulle behövas, exempelvis uppföljnings- och sonderande frågor, i syfte att få ett djup och större kunskap om det undersökta området. Detta är enligt Bryman (2018, ss. 562–566) ett arbetssätt som kan besvara syfte och forskningsfrågor i en undersökning. Antalet frågor i intervjuguiden inrättades med respekt för intervjupersonerna och överenskommelsen gällande en tidsomfattning på ca 30–45 minuter per intervju. Intervjufrågorna utformades av oss själva dels utifrån studiens syfte och forskningsfrågor, dels utifrån den tidigare forskning som valts ut. Intervjufrågorna sorterades i teman för att få en bra uppbyggnad i intervjun. De framtagna intervjufrågorna förväntades bidra till att ge en större förståelse för hur gymnasieungdomar uppfattar val till gymnasiet och de bakomliggande faktorer som kan ha påverkat deras val. Flertalet författare menar att frågornas utformning, det vill säga vad de avser
11
besvara, bör ställas på ett sätt som stimulerar till en positiv interaktion mellan intervjuare och
respondent men att de också bör vara anpassade till intervjupersonernas ålder och språkliga nivå för att öka informanternas teoretiska kunskap (Eliasson, 2013, ss. 25–26; Kvale & Brinkmann, 2014, ss. 173–
175). Under vår pågående intervju fick intervjupersonerna möjlighet att i lugn och ro reflektera över ställd fråga och formulera sina svar fritt. Vidare fanns en bakomliggande tanke att de
semistrukturerade intervjuerna skulle kunna generera en större mängd data att analysera samt ge ett djup i undersökningen. Vi, tillsammans med vår omvärld, har befunnit oss i en situation som tyvärr inte gjort det möjligt att genomföra intervjuer genom ett direkt interagerande. Detta på grund av rådande pandemiutbrott (Vårdguiden 1177, 2020). För att ta del av intervjufrågor se bilaga 2.
4.3 Urval
I denna undersökning tillämpades ett icke-sannolikhetsurval av den anledningen att ingen eftersträvan fanns att välja ut undersökningsdeltagare på slumpmässig basis eller till att aspirera på att kunna generalisera till en bredare population än den undersökta. Slumpmässiga urval är vanligare inom kvantitativa metoder där man månar om ett sannolikhetsurval. I studien användes således två generiskt målstyrda urvalsmetoder, generiskt målstyrt à priori urval och snöbollsurval. Syftet överlag med målstyrda urvalsmetoder är att på ett strategiskt sätt välja ut intervjupersoner som är lämpade att svara på de forskningsfrågor som står i fokus för det som avses undersökas (Bryman, 2018, ss. 500–505).
Den första metoden som tillämpades var ett generiskt målstyrt priori urval vilket innebär att kriterierna för urvalet av deltagarna är fastställt sedan studiens början. Dess motsats är ett generiskt målstyrt urval med villkorlig urvalsprocess där kriterierna för intervjupersonerna kan ändras under forskningens gång. Det huvudsakliga fokuset för båda dessa urvalsmetoder är fortfarande det ovan nämnda, forskningsfrågorna styr urvalet av deltagare (Bryman, 2018, s. 498). Tillvägagångssättet för att finna intervjupersoner enligt denna metod utgick från en förfrågan till tre studie- och yrkesvägledare om hjälp att kontakta elever på deras respektive gymnasieskolor. En av dem lade upp förfrågan på elevernas lärplattform, den andra kontaktade eleverna med en direkt förfrågan och den tredje besvarade inte förfrågan. Detta urval resulterade i sju intervjupersoner.
Den andra metoden som tillämpades var snöbollsurval. Denna metod innebär att forskaren först väljer ut en liten grupp intervjupersoner som är relevanta för forskningsfrågorna och uppfyller de
urvalskriterier som fastställts av forskaren. Dessa intervjupersoner föreslår därefter ytterligare intervjupersoner som även de kan anses vara lämpliga utifrån forskningsfrågor (Bryman, 2018, ss.
504–505). Via kontakter valdes en person ut som uppfyllde studiens kriterier och som ansågs lämpad att besvara forskningsfrågorna. Vid samtal med personen uppgavs ytterligare tre personer som skulle vara möjliga att använda som intervjupersoner. Detta urval resulterade i fyra intervjupersoner.
Kombinationen av dessa två urvalsmetoder var i grunden inte ett medvetet val utan uppkom då det till en början var svårt att finna intervjupersoner. Detta till följd av den distansundervisning som sker på alla landets gymnasieskolor för närvarande på grund av ovan nämnda pandemiutbrott.
Antalet tillfrågade intervjupersoner var elva och det totala antalet inkluderade intervjupersoner i undersökningen blev nio. Bortfallet i denna studie, två intervjupersoner, uppstod på grund av att de inte gick att få kontakt med dem inför själva intervjutillfället trots tidigare visat intresse och upprepade försök att nå dem. Bortfallet ses inte ha påverkat studien i någon vidare utsträckning då kontakt upprättades och intervjuer genomfördes med det tänkta antalet om nio intervjupersoner. Av de totalt nio intervjuade eleverna var sex tjejer och tre killar. Intervjupersoner valdes ut utifrån följande
12
kriterier; de skulle studera på det Naturvetenskapliga programmet och ha fyllt 18 år.
Intervjupersonerna kommer från tre olika skolor belägna på tre olika orter i Mellansverige.
4.4 Genomförande
Den första kontakten som etablerades med intervjupersonerna skedde via mejl samt telefon. När de eleverna lämnat ett preliminärt medgivande att delta i undersökningen informerades de om att ett missivbrev och samtyckesformulär skulle översändas via e-post. Intervjupersonerna ombads
skriftligen i mejlet att ta del av informationen innan intervjutillfället då ett muntligt godkännande om deltagande behövdes vid inspelningens början. Dokumenten skickades en till två dagar innan
intervjun. I missivbrevet informerades om vilka de ansvariga för studien var och även syftet med studien. Samtyckesformuläret är en medgivarblankett där den deltagande respondenten lämnar sitt godkännande till att personuppgifter behandlas i enlighet med det som anges i samtyckesformuläret (Bryman, 2018, ss. 170, 175, 178).
Intervjuerna genomfördes enskilt av båda oss författare över e-mötestjänsterna Zoom och Skype och varje intervju varade mellan 30 och 45 minuter och de flesta genomfördes med video. Därefter laddades ljudfilerna upp till BOX som är en digital lagrings- och synkroniseringstjänst (Söderberj, 2018). Denna tjänst agerar som stöd för medarbetare och studenter inom olika typer av
användningsområden exempelvis delning av dokument och ljudfiler. All genomströmmande trafik och alla filer som lagras är krypterade av leverantören. Inspelning av intervjuer skedde med hjälp av våra smartphones inspelningsverktyg. En anledning till att spela in en intervju är att forskare som har valt en kvalitativ strategi ofta är intresserade av både vad som sägs men också hur det sägs, inspelningen ger forskaren möjlighet att även koncentrera sig på synintryck och hur det sagda ordet har uttryckts genom exempelvis kroppsspråk. En annan fördel med att använda smartphones är att man vid transkriberingen kan pausa för att hinna med och skriva. Transkribering av insamlade data har skett fortlöpande och i sin helhet med undantag för upprepningar, tvekan och hummanden.
4.5 Databearbetning och analys
Utgångspunkten i studien har varit ett fenomenologiskt förhållningssätt, vilket legat till grund för hur analysarbetet av de utförda intervjuerna bearbetats. Flertalet författare beskriver denna filosofiska inriktning som att forskaren åsidosätter sina egna värderingar och tankar för att genom detta avstånd kunna skapa utrymme för att söka förståelse för hur och vad som formar samt påverkar människor att agera på ett visst sätt och göra vissa val (Bryman, 2018, ss. 54, 108; Kvale & Brinkmann, 2014, s. 44).
Inspelade intervjuer överfördes i ett tidigt skede till Box där möjlighet fanns att ta del av varandras intervjuer, därefter lyssnades de av enskilt vid flertalet tillfällen. Framkomna data bearbetades sedan i olika steg. Som ett första steg i databearbetningsprocessen transkriberades genomförda intervjuer enskilt och delades i ett senare skede via Google drive. Transkriberingen syftade till att kunna få en överblick av den data som insamlats samt för att på ett enklare sätt kunna gå tillbaka och lyssna i specifika delar av intervjuerna. Med respekt för de etiska principerna (Bryman, 2018, ss. 170–173) fanns inga personuppgifter med i de delade dokumenten utan dessa hade kodats i form av numreringar.
Som ett andra steg i vår databearbetning, togs en telefonkontakt med varandra där subjektiva
uppfattningar kring de mest framträdande fenomen diskuterades med varandra. Till följd av detta, och som ett tredje steg i databearbetningen, genomfördes en ny avlyssning av materialet och en så kallad
13
mind-map konstruerades för att kunna identifiera ytterligare återkommande beröringspunkter i
intervjupersonernas utsagor. Denna metod beskrivs av Amundsen (2018, ss. 151–153) som ett verktyg för att på ett förbehållslöst sätt kunna finna och identifiera ytterligare möjliga tänkbara fenomen att utvärdera. Syftet med de nya anteckningarna var att få en bredare och djupare förståelse för hur intervjupersonerna framställde sin upplevelse och uppfattning av gymnasievalsprocessen samt att kunna utröna och identifiera ytterligare tänkbara påverkansfaktorer och beröringspunkter mellan dem.
Som Ryan och Bernard (2003, i Bryman, 2018, s. 753) påpekar kan lokalisering av återkommande repetitioner vara ett sätt att urskilja teman. I det fjärde och sista steget, för att kunna få en övergripande visuell, strukturerad och tydligare bild av de fenomen som ansågs kunna besvara studiens
frågeställningar, tematiserades dessa, under var och en, under studiens tre forskningsfrågor. Detta skulle kunna ses likna den kvalitativa tematiska analysmetod som presenteras av Braun och Clarke (2006) där författarna presenterar tematisk analys som ett verktyg för att bland annat kunna analysera framkomna data på ett flexibelt och ändamålsenligt sätt. Författarna menar vidare att denna analys är lämpad för kvalitativa metoder med hänvisning till att detta arbetssätt kan generera rik och detaljerad mängd användbara data. De övergripande teman som tydligast kunde besvara studiens syfte och frågeställningar var: Valprocessen ur ett retroperspektiv, Signifikanta påverkansfaktorer och Studie- och yrkesvägledning.
De mest framträdande teman kopplades senare i studien till Hodkinson och Sparkes Karriärutvecklingsteori (1997) och Hodkinsons (2008) reviderade version av samma teori.
Internet har i detta läge, och då med hjälp av Zoom och Skype, fungerat tillfredsställande som en överbryggande bro i avseendet kommunikation och insamlande av data. Inspelningens kvalité har varit varierande då vissa sekvenser av intervjupersoners berättelser upplevts något osammanhängande på grund av otillräcklig internetuppkoppling. Detta är något som tagits med i beaktning vid
databearbetningen och analysen av det insamlade materialet eftersom inspelningens kvalité är av betydelse för kvalitativa forskare för att kunna genomföra så detaljerade analyser som möjligt av inspelat material (Bryman, 2018, s. 566). Messenger har varit den kommunikationskanal som fungerat bäst mellan oss författare vilket också använts flitigt under studiens arbetsgång.
4.6 Etiska överväganden
För att svensk forskning ska anses ha god kvalité måste den innehålla vissa kriterier bland annat hänsynstagande till de ramverk och etiska principer som finns framtagna. Detta innebär bland annat att säkerställa att arbetet utförs på ett sådant sätt att framkommen data inte kan komma respondenten till skada. Ramverken bygger vidare på intervjupersonernas förståelse för innebörden av exempelvis det frivilliga deltagandet, anonymitet, integritet och på vilket sätt materialet kommer förvaras men också i vilka sammanhang insamlad data kommer att användas. Detta ställer krav på forskaren att ha god kännedom om och vara väl införstådd med begrepp såsom informationskrav, samtyckeskrav, konfidentialitetskravet och nyttjandekrav (Bryman, 2018, ss. 183–184, 170–172; Vetenskapsrådet, 2002, ss. 7–14).
Inledningsvis och med hänvisning till informationskravet försäkrades att intervjupersonerna tagit del av dels vad studiens syftade till att undersöka, dels att de fått information om sina rättigheter gällande exempelvis det fria deltagandet. Bryman (2018, s. 170) menar att informationskravet ska ge
respondenten möjlighet att ta beslut om ett deltagande eller ett avståndstagande inför deltagande i undersökningen. Detta möjliggjordes genom det missivbrev (se bilaga1) som skickades ut till intervjupersonerna i god tid innan intervjutillfället. Vidare uttrycktes också tydligt i brevet att de när
14
som helst skulle kunna kontakta oss, antingen via angiven mejladress eller mobiltelefonnummer, gällande frågor och funderingar kring studien. I brevet beskrevs också hur framkomna data skulle förvaras men även hur länge denna data skulle sparas. Detta togs särskild hänsyn till med tanke på rådande dataskyddsförordning, mer känd som GDPR- lagen vilken är fastställd av EU 2018 samt Lag om kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning, (SFS 2018: 218). Båda har bland annat upprättats för att skydda individers personuppgifter. Samtyckeskravet (se bilaga 3) skickades ut i god tid innan intervjutillfället till intervjupersonerna och innehöll information om exempelvis
självbestämmande och rättigheter att när som avbryta deltagandet. I vissa fall krävs förälder eller vårdnadshavares underskrift, exempelvis i studier med barn (Bryman, 2018, ss. 170, 175). I undersökningen var exempelvis underskrift av förälder eller vårdnadshavare inte aktuellt då alla intervjupersoner var över 18 år. På grund av rådande situation togs ett institutionellt beslut (Stockholms universitet) att verbal bekräftelse var giltigt som ett godkännande gällande intervjupersonerna delgivning av såväl missivbrev som samtyckesformulär. Detta verifierades inledningsvis av oss i intervjun genom att intervjupersonerna verbalt fick svara på frågan om de läst och förstått innebörden av dessa bilagor och sedan uttryckligen bekräfta detta i termer som ja.
Flertalet forskare berör vikten av konfidentialitetskravet (Bryman, 2018, ss. 173–175, 181; Kvale &
Brinkmann, 2014, s. 109). Författarna menar att konfidentialitetskravet i samband med anonymisering inte är helt oproblematiskt ur en forskningssynpunkt då detta försvårar extern kontroll av framkomna data. Denna del av de etiska principerna, att på ett korrekt sätt behandla personuppgifter, påtalas som en essentiell kunskap hos forskare att ha god kännedom om och respekt inför i kvalitativa
undersökningar (Bryman, 2018, ss. 170, 174). Då studien syftade till att söka förståelse för intervjupersonernas subjektiva uppfattningar och upplevelser kring gymnasievalet men också med hänsyn till frågeställningens utformning beslöts att fingera exempelvis namn samt studie- och bostadsort i transkribering av intervjuerna. Trots detta föreligger en potentiell risk att det ändå kan finnas en möjlighet att identifiera intervjupersonerna i den händelse att någon känner till personernas deltagande i intervjun.
Avslutningsvis beskrivs nyttjandekravet som en del av de forskningsetiska principerna (Bryman, 2018, s. 171). Denna princip kan sammanfattas som att till största del säkerställa att den data som
framkommer i exempelvis intervjuer inte används i andra syften än de som beskrivits i missivbrevet eller i andra sammanhang än det som studien ämnat undersöka vilket också uttryckts i
samtyckesformuläret. Kvale och Brinkmann (2014, ss. 110–111) menar bland annat att forskarens integritet och kunskap om det undersökta området också präglar kvaliteten på hur framkomna data framställs men också att forskarens integritet styr utfallet av val i samband med konflikter som kan uppstå mellan etiska och vetenskapliga intressen. I detta avseende kom vår kunskap om och förståelse för vikten av att följa de etiska principerna väl till hands i avseendet att säkerställa genomgående transparens vid intervjutillfället. Detta för att på bästa sätt kunna återge en beskrivning av intervjupersonernas uppfattningar och upplevelser av det undersökta området.
4.7 Metoddiskussion
I detta avsnitt har vi redogjort för och diskuterat metodval, datainsamling, urval, genomförande, databearbetning och analys, etiska överväganden. Vi har berört de fyra tillförlitlighetsaspekterna och dess relevans för den kvalitativa samhällsvetenskapliga forskningen samt diskuterat begreppet reflexivitet.
15 4.7.1 Tillförlitlighetsaspekterna
Den förstnämnda tillförlighetsaspekten handlar om trovärdighet. Den kvalitativa forskningen har vanligtvis sitt fokus inställt på att undersöka och samla in empiri rörande sociala verkligheter för att sedan analysera och försöka beskriva dessa. Då det finns många olika tolkningar och beskrivningar av sociala verkligheter är det de beskrivningar som forskaren kommit fram till som påverkar hur
plausibelt resultatet uppfattas av andra. För att skapa trovärdighet i de resultat man som forskare samlat in bör man ha sett till att forskningen bedrivits utifrån de forskningsetiska principer som redogjorts för under etiska överväganden samt att man som forskare fått ett klargörande från
intervjupersonerna att den sociala verkligheten så den har beskrivits överensstämmer med den bild de har av sin verklighet. En forskare kan exempelvis lämna en kort skriftlig sammanfattning till
intervjupersonerna över vad som framkommit i intervjun eller så kan en återkoppling av resultatet överlämnas. Denna teknik benämns som respondentvalidering (Bryman, 2018, ss. 466–467).
Trovärdigheten kan i denna undersökning anses stark då studien har följt de forskningsetiska
principerna samt att intervjupersonerna delgivits en kortare sammanfattning av respektive intervju med uppmaning att återkoppla om innehållet inte förefaller stämma överens med deras subjektiva
uppfattningar. Utifrån denna sammanfattning har ingen återkoppling skett från intervjupersonerna gällande det sammanfattade innehållet i intervjuerna. Stor medvetenhet har lagts vid att diskutera problematiken gällande generaliserbarhet i kvalitativa studier. Utifrån den utförda insamlingen av data som gjorts kan det inte på något sätt hävdas att analyser och slutsatser är överförbara till en större population elever som studerar på naturvetenskapliga program.
Den andra av tillförlitlighetsaspekterna är överförbarhet. En av den vanligaste kritiken mot kvalitativ forskning är att resultaten svårligen kan generaliseras till andra kontexter än just det undersökta området. Men det är inte heller den kvalitativa forskningens ambition. Kvalitativ forskning bör inte generaliseras till bredare populationer utan till teorier och den beskrivs ha sitt fokus inställt på att undersöka det unika i en social verklighet. Vanligtvis studeras en till antalet lite mindre grupp individer som utifrån vissa gemensamma särdrag utgör ett intresse att studera. Forskare inom den kvalitativa disciplinen är mer intresserade av att gå på djupet inom det valda forskningsområdet till skillnad från forskare som undersöker fenomen med en kvantitativ ansats. Inom den kvantitativa forskningsstrategin är man mer inriktad på att undersöka bredden av företeelser, exempelvis hur vanligt förekommande något är. Den kvalitativa forskaren riktar istället in sig på att få ett så fylligt datamaterial som möjligt som kan utgöra en databas för övriga forskare att ta del av och de i sin tur får avgöra hur överförbara analysresultaten är för deras eget forskningsområde (Bryman, 2018, ss. 61–62, 462–468). Planen var att ta kontakt med gymnasieskolor nära våra bostadsorter för att genomföra intervjuer med elever i sin kontextuella miljö. Denna planering fick åsidosättas med tanke på rådande samhälleliga virusutbrott och skolornas förändrade undervisningsform. Förändringen medförde svårigheter att få tag på intervjupersoner som studerade på samma ort vilket resulterade i att vi fick söka intervjupersoner inom ett vidare geografiskt område. Intervjupersonerna kommer från tre olika orter och ingår i sina egna kontexter men det som de har gemensamt är valet av gymnasieprogram.
Detta skulle kunna ses påverka överförbarheten i negativ bemärkelse om studien hade syftat till att undersöka en viss målgrupp på en viss ort.
Den tredje av tillförlitlighetsaspekterna är pålitlighet vilket inom kvalitativ forskning kan sägas vara det delkriterium som kan motsvaras av reliabilitet. Som forskare bör man ha ett granskande synsätt genom hela forskningsprocessen. Detta säkerställs genom att forskaren kontinuerligt redovisar och tillhandahåller alla delar av forskningsprocessen så som exempelvis forskningsfrågor,
16
intervjuutskrifter och andra tänkbara anteckningar. Som hjälp för att säkerställa pålitligheten kan kollegor tillfrågas vara granskare och särskilt beakta kvalitén av den design och strategi som valts.
Problematiken med att använda sig av denna kollegiala granskning är att kvalitativa studier ofta genererar stora mängder data och det kan vara en synnerligen grandios uppgift för en forskarkollega att ta sig an (Bryman, 2018, ss. 467–470). Under denna undersöknings fortskridande har kontinuerlig grupphandledning tillsammans med kurskamrater och handledare skett, vilket kan ses som en typ av granskning.
Den fjärde och sista av tillförlitlighetsaspekterna är styrka och konfirmera. Då det inom samhällelig forskning inte är möjligt att uppnå absolut objektivitet bör forskaren utifrån den vetskapen kunna styrka och konfirmera att denne handlat i god tro. Det ska så tydligt som möjligt framgå att forskaren inte på något sätt medvetet låtit sin forskning färgas av personliga åsikter eller uppfattningar (Bryman, 2018, s. 470). Även här har de som granskar materialet en viktig uppgift att ta ställning till i vilken grad det går att styrka resultaten (Guba & Lincoln, 1994 i Bryman, 2018, s. 470). Ur detta perspektiv har vi försökt gå in med så öppet sinne som möjligt. Detta innebär ett försökt att förhålla sig så neutral som möjligt och bortse från tidigare erfarenheter och personliga uppfattningar. Genom att ställa öppna frågor har intervjupersonerna uppmuntrats att dela med sig av sina subjektiva uppfattningar.
4.7.2 Reflexivitet
Reflexivitet har beskrivits som ett komplext begrepp innehållande flera innebörder varav en betydelse har handlat om att den samhällsvetenskapliga forskaren bör ägna sig åt att reflektera över exempelvis metodval, överväganden och beslut som fattas samt vilka konsekvenser gjorda val får för forskarens kunskapsbidrag om den undersökta verkligheten.
På grund av rådande pandemi som nämnts tidigare användes digitala lösningar för att kunna utföra intervjuer. Å ena sidan omintetgjorde denna kommunikationsform möjligheten att uppmärksamma exempelvis förändrade ansiktsuttryck, kroppshållning och kroppsspråk vilket hade bidragit till att stärka gjorda tolkningar av intervjupersonernas livsberättelser vid intervjutillfället, vilket därefter vidare förmedlats i den transkriberade texten. Som De Jong och Berg (2013, s. 67) påtalar har
sambandet mellan icke verbal kommunikation och det som sägs stark koppling till hur innebörden i ett budskap kan tolkas. Å andra sidan kan en fördel med denna kommunikationsform vara att ett mer neutralt förhållningssätt kunde intas, när det gällde våra egna normer och värderingar, i förhållande till intervjupersonernas eventuella icke verbala kommunikation. Detta är något som skulle kunna kopplas till det som Bryman (2018, s. 471) kallar filosofisk självreflektion vilket författaren beskriver i termer som att se sig själv ur ett självkritiskt perspektiv.
Det finns en svårighet att fullt ut förhålla sig neutral till insamlade data då uppfattningar, normer och värderingar bärs upp utifrån egna livskontexter. För att kunna möta intervjupersonernas livsberättelser på ett så neutralt och förbehållslöst sätt som möjligt och utifrån det fenomenologiska förhållningssättet intogs en övergripande icke vetande position till de svar som framkom. Kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod kan också vara förenad med vissa komplicerande omständigheter. Diskussioner sinsemellan oss har skett runt den maktasymmetri som kan uppstå i intervjuer. Exempelvis lades märke till att svar på intervjufrågor kring studie- och yrkesvägledarrollen oftast beskrevs i positiva ordalag även om kontakten med studie- och yrkesvägledaren endast skett vid ett tillfälle. Det faktum att intervjupersonerna kände till vår bakgrund kan ha påverkat deras svar. Den semistrukturerade intervjun som professionellt samtal synliggjorde även en maktasymmetri utifrån att föreliggande studies författare besitter en viss vetenskaplig kunskap om valt forskningsområde vilket inte den intervjuade innehade, det är också författarna som bestämt intervjuämne, intervjufrågor och vilka
17
frågor som ansågs intressanta att följas upp. Kvale och Brinkmann (2014, ss.51–53) menar att forskningsintervjun kan vara en manipulativ dialog där intervjun följer en mer eller mindre dold agenda. Författarna menar vidare att samhällsvetenskaplig forskning inbegriper reflexiv objektivitet som betydande för en kvalitativ kunskapsproduktion. Reflexiv objektivitet innebär enligt författarna att forskaren bör, inför databearbetning och analys, inta ett neutralt förhållningssätt och vara medveten om sina subjektiva uppfattningar kring den data som framkommer samt förstå vikten av på vilket sätt detta kan påverka kunskapsproduktionen (Ibid s. 292). Ur detta perspektiv diskuterades sinsemellan, innan studiens början, egna normer och värderingar kring studie- och skolval.
18
5 Resultat och analys
Nedan följer en kort presentation av intervjupersonerna och sedan presenteras de teman som ansetts relevanta utifrån studiens frågeställningar. De huvudsakliga teman som identifierats är Valprocessen i ett retroperspektiv, Signifikanta påverkansfaktorer och Studie- och yrkesvägledning. Varje tema har vidare delats in i ett antal underteman. I dessa beskrivs och analyseras intervjupersonernas uttalanden kring valet av program till gymnasiet. De identifierade temana har utgått från studiens
frågeställningar:
• Hur skildrar ungdomar sin valprocess i retroperspektiv?
• Vilka faktorer kan ses signifikanta i efterhand?
• Hur upplevde ungdomarna studie- och yrkesvägledningen vid valet till gymnasiet?
5.1 Kort presentation av intervjupersoner
Anna presenterar sig själv som en aktiv tjej där hästar är ett stort intresse och också hennes hobby.
Hon bor tillsammans med sina föräldrar och lillebror på en gård utanför en större ort i Mellansverige.
Hennes mamma arbetar som advokat och hennes pappa arbetar som ekonomichef på ett medelstort företag.
Ba beskriver sig som person med skidåkning som huvudintresse och hobby men tränar även så ofta hon kan på ett gym i anslutning till hennes bostad. Hon bor med sina föräldrar, syster och hund i ett hus på en medelstor ort Mellansverige. Hennes mamma arbetar som distriktsjuksköterska och hennes pappa arbetar som produktionschef.
Cilla tränar innebandy på sin fritid och umgås med vänner. Hon bor i hus i en mindre ort i
Mellansverige. Familjen består av en lillebror, mamma och pappa. Hennes föräldrar lever åtskilda men hon träffar dem båda regelbundet. Mamman arbetar som systemansvarig på ett företag och pappa arbetar som elektriker.
David presenterar sig själv som en aktiv kille med volleyboll som sitt stora fritidsintresse. Han beskriver att han tar studierna på stort allvar vilket medfört att han inte har så mycket tid över till att umgås med vänner. Han bor i radhus med sina båda föräldrar och storebror på en mindre ort i Mellansverige. Mamman arbetar som sjuksköterska och pappa arbetar som gymnasielärare.
Annika beskriver sig själv som en social och framåt person. Hon bor tillsammans med sina föräldrar och bror på en gård på en mindre ort i Mellansverige. Har inte några direkta intressen förutom att umgås med kompisar. En av föräldrarna är utbildad ingenjör och den andra socionom.
Beata presenterar sig själv som en aktiv person. Hon bor tillsammans med sin mamma och bror i lägenhet, hennes föräldrar lever åtskilda. På fritiden rider och tränar hon, samt arbetar extra på en snabbmatskedja. Ena föräldern arbetar som undersköterska och den andre som egen företagare inom finsnickeribranschen.
19
Cesar gillar att hålla på med löp- och styrketräning på fritiden. Han tycker dessutom om att måla.
Han bor tillsammans med mamma och pappa i lägenhet. Ena föräldern arbetar som IT koordinator och den andre inom industri.
Dima tycker om musik och spelar hon instrument på fritiden. Hon tycker även om att umgås med vänner och familj. Hon bor tillsammans med mamma, pappa och lillebror i en villa, hon har även en äldre bror som flyttat för att studera på universitet. Dima kom till Sverige för sex år sedan. Ena föräldern arbetar som ämneslärare i matematik och andra föräldern studerar till barnskötare.
Erkan gillar träning och har tränat boxning, thaiboxning aktivt tidigare samt även styrketräning, men uttrycker nu att hans fokus ligger helt på studierna. Han bor i lägenhet tillsammans med mamma, pappa och två små syskon. Föräldrarna har högskoleutbildning från hemlandet. Kom till Sverige för sex år sedan.
5.2 Valprocessen i ett retroperspektiv
Resultatets första del har delats in i fyra underteman och då enligt följande ordning:
Självuppfattningens betydelse för programvalet, Öppna dörrar och programval, Intresset och studiemotivationens betydelse för programvalet samt Valet av skola. Framtagna resultat kommer att avslutas med en analys där teoretiska begrepp kopplas samman med intervjupersoners subjektiva uppfattningar. I citaten kommer I stå för intervjuare och intervjupersoner kommer att skrivas ut med namn. Som tidigare nämnts är alla namn är fingerat.
5.2.1 Självuppfattningens betydelse för programvalet
I intervjuerna beskriver intervjupersonerna valet till gymnasiet sammanlänkat med hur de uppfattar sig själva. Flertalet av dem beskriver vidare att de uppfattar sig själva som “duktiga” i skolan, det vill säga att de varit uppmärksamma på lektionerna och gjort det som förväntats av dem exempelvis genom att lämna in uppgifter i tid. I intervjuerna framkommer att flertalet av eleverna i grundskolan upplevt att de har haft relativt lätt för inlärning och haft en positiv inställning till att lära sig. David och Beata uttrycker detta på följande sätt:
David[...]sen så har jag alltid haft ganska lätt i skolan, jag har alltid haft toppbetyg och inte behövt jobba så mycket för det så att säga.
Beata[...]jag har väl alltid varit lite av en duktig tjej som sitter inne och läser hela rasterna och pluggar och har bra betyg.
Vissa av dem beskriver grundskolan som en period där de inte behövt lägga ned speciellt mycket tid på att studera hemma och därmed inte känt sig nämnvärt trötta på skolan.
Analys
Enligt Hodkinson (2008) kan brytpunkter i en individs karriärbana vara strukturella, påtvingade eller frivilliga. Valet till gymnasiet kan sägas vara en strukturell brytpunkt. Vidare menar Hodkinson att de karriärbeslut som individer fattar ofta är pragmatiskt rationella och inte enbart kognitiva. Individen fattar beslut som kan ses vara förkroppsligade med dem, men de är svåra att förstå utifrån ett tekniskt rationellt perspektiv. Det är mot bakgrund av detta som intervjupersonernas beskrivning av sig själva som svar på vår fråga kan förstås.
