Detta arbete har haft som mål att hitta åtgärder för att halvera energianvändningen i ett mindre flerbostadshus av äldre typ. Det finns anledning att reflektera över metodens lämplighet och resultatens giltighet i arbetet, då flera osäkerheter och potentiella felkällor förekommer som har inverkan på resultatet.
5.1 Metodens tillämpbarhet och felkällor
Den metod som fastställdes för arbetet har varit ändamålsenlig och upplägget har i huvudsak varit väl fungerade för arbetets struktur. Det finns dock aspekter som kunde ha utvecklats och gjorts annorlunda för att erhålla en bättre säkerhet i resultaten. De
mätningar som utfördes avsåg endast en lägenhet. Dessa mätvärden har sedan antagits gälla för byggnaden som helhet, vilken naturligtvis är en förenkling och inte
nödvändigtvis korrekt. Exempelvis gäller det mätning av luftläckage med Blower door-metoden. Det är inte säkert att det värde som uppmätts på lägenhetens läckluftflöde är detsamma som för byggnaden totalt sett, men att så är fallet har ändå antagits som underlag i simuleringen. Detsamma är fallet med långtidsmätning av
inomhustemperaturen och av luftomsättningen. Även här har mätningar utförts i endast en lägenhet och dessa data har sedan antagits gälla för hela byggnaden och som medelvärde för ett helt driftår. En viss korrektion har dock gjorts gällande inomhustemperaturen. Anledningen till att inte fler mätningar gjorts är den tidsbegränsning som funnits i projektet. Om förutsättningarna varit annorlunda borde mätningar utförts på fler ställen i byggnaden för att på så sätt skapa en bättre helhetsbild av byggnaden och således ett mer tillförlitligt resultat.
Vidare var arbetsgången sådan att byggnadens uppmätta energianvändning användes för att validera de värden på energianvändningen som simuleringsprogrammet gav som utdata. Med tanke på den osäkerhet som finns i indata gällande byggnadens verkliga energianvändning, såsom beskrivits i avsnitt 4.1.10, innebär det även en osäkerhet i datormodellen. En sak som också är viktig att ha i åtanke är att mätningarna som utförts och ligger till grund för vissa indata, inte avser samma tidsperiod som den uppmätta energiförbrukning som använts för att validera datormodellen. Mätningarna utfördes under vintern/våren 2012, medan den uppmätta energiförbrukningen avser år 2010 och 2011. Teoretiskt sett innebär det att förutsättningarna för byggnadens drift kunnat vara olika under dessa tidsperioder och således medföra ett fel i resultatet.
En aspekt som också hör till metodvalet och kopplingen mellan den verkliga
användningen och datormodellen är hanteringen av normalårskorrigeringen. Byggnadens uppmätta energianvändning har normalårskorrigerats med graddagsmetoden och
graddagsdata avseende orten Bollnäs som är nära Segersta. Programvaran använder visserligen också graddagsmetoden, men här saknas orten Bollnäs. Den geografiskt närmaste orten är Gävle, som också har använts i datormodellen, men då Gävle är en kuststad och Bollnäs en inlandsstad, finns en viss diskrepans mellan graddagarna. Antalet normalgraddagar är ca 8 % högre för Bollnäs än för Gävle. Någon korrigering för detta har inte gjorts i beräkningarna.
Utöver osäkerheter i metoden finns det även osäkerheter i indatat och de antaganden som gjorts som påverkar noggrannheten i resultatet. Användningen av varmvatten är en sådan. Det finns inga uppmätta data på byggnadens användning av varmvatten och de värden som ansatts bygger helt på statistik från tidigare studier. Skillnaden mellan olika modeller för att beräkna varmvattenförbrukningen är också av vikt. Om den modell som förslås av
(Sveby, 2009) hade använts istället – 25 kWh/m2·år - hade den beräknade energiåtgången
för varmvatten i byggnaden varit 6 % lägre.
På liknande sätt är det med antagandet om hushållsenergin. Denna inkluderas ju inte i byggnadens energianvändning, men den värme som alstras av hushållsapparater tillgodogörs byggnaden och avlastar värmesystemet. Antagandet som använts om en hushållsenergi på 30 kWh/m2 stämmer statistiskt väl för ett brett urval av brukare, men den aktuella byggnadens bebos till stor del av äldre personer, vars användning av hushållsel ofta är betydligt lägre (se t.ex. Zimmermann, 2009), vilket skulle innebära ett mindre värmetillskott från hushållselen och således en något högre mängd köpt energi. Ytterligare aspekter som påverkar noggrannheten i beräkningarna är antaganden om solavskärmning, osäkerhet angående köldbryggornas storlek och utbredning, den okända verkningsgraden hos pelletspannan samt hur stor mängd spetsvärme i form av olja som används.
När det gäller uppskattningen av investeringskostnader och kostnadsbesparingar finns också osäkerheter. Under förutsättning att de beräknade energibesparingarna kan antas vara korrekta så är kostnadsbesparingarna som följer därav också korrekta eftersom dagens energipris är känt med förhållandevis god noggrannhet. Svårare är bedömningen av investeringskostnader. Valet av produkt spelar stor roll för den totala kostnaden, framförallt då det är stora kvantiteter av produkten, e.g. fasadisolering och nya fönster. En
liten skillnad i pris mellan olika produkter kan således växa till stora belopp på grund av kvantiteten. Detta påverkar givetvis noggrannheten i lönsamhetsberäkningen också.
5.2 Resultatens giltighet
De beräknade energibesparingarna för de i rapporten föreslagna åtgärderna förefaller, trots de olika osäkerheter som beskrivits ovan, vara rimliga. Det är svårt att generellt jämföra resultaten med andra liknande arbeten eftersom varje byggnad är unik och varje åtgärd kan få olika utfall beroende på vad byggnaden har för utgångsläge. En översiktlig jämförelse med (Stockholms Stad, 2012) ger dock vid handen att resultaten verkar ligga i samma spann – mellan 47-70 % för åtgärder som i stor omfattning är likartade med de som föreslås för en halverad energianvändning i denna rapport. Kostnaderna för energieffektiviseringen varierar här mellan 1070 – 5600 kr/m2. I den dyraste prislappen inkluderas nya balkonger utan köldbryggor vilket är kostnadsintensivt. I den billigaste finns ett befintligt FT-system för ventilation som byggs ut till FTX-system vilket troligen kan hålla den kostnaden något lägre än en nyinstallation av FTX. I denna rapport blir
kostnaderna 1300 respektive 2300 kr/m2 för åtgärdspaket 1 och 2 där 54 % och 52 %
energireduktion nås.
En aspekt som i stor utsträckning påverkar lönsamheten hos åtgärderna är hur investeringskostnaden hanteras. För vissa åtgärder kan kostnaden för att
energieffektivisera tas i samband med att andra nödvändiga åtgärder på byggnaden görs. Främst är det tillämpligt för åtgärder som fasad- och fönsterrenoveringar. Om man vid renoveringstillfället då väljer en mer energieffektiv lösning än den som finns i dagsläget, kan då endast merkostnaden för att välja den mer energieffektiva lösningen framför att ersätta med en likvärdig byggnadsdel räknas som investeringskostnad, vilket då väsentligt sänker kostnaden och således ökar lönsamheten. Med detta resonemang skulle
exempelvis pay-off-tiden för att sätta in nya högeffektiva fönster med U-värde 0,85
W/m2·K i byggnaden sjunka från ca 70 år till ca 15 år. Genom hela detta arbete har dock
lönsamheten beräknats med utgångspunkten att energibesparingen ska finansiera hela investeringskostnaden, vars riktighet kan ifrågasättas eftersom underhållskostnaderna för fastigheten borde vara fonderade.
Man ska komma ihåg att det även finns mervärden för att göra vissa typer av
renoveringar, utöver de rent energi- och kostnadsbesparande, som kan komma brukarna till gagn. Exempelvis kommer troligen en tilläggsisolering av väggarna och nya fönster
öka den termiska komforten inomhus då dessa ytor blir varmare. På samma sätt blir troligen luftkvaliteten inomhus avsevärt bättre med ett FTX-system för ventilationen. I EKG-f-projektets slutrapport konstateras bland annat, i likhet med resultaten för denna enskilda byggnad, att; ventilationsgraden ofta är för låg, det finns visst utrymme att sänka inomhustemperaturen för att nå en energibesparing och att de installationstekniska åtgärder som återfinns långt upp i Kyotopyramiden ofta är avsevärt mer lönsamma än konstruktionstekniska åtgärder (Länsstyrelsen, 2012).
Det handlar om stora kostnader för att nå de uppsatta energimålen för hela bebyggelsen. I många fall – särskilt för fastigheter med kraftigt eftersatt underhåll – kan det troligen vara med fördelaktigt att riva och bygga nytt snarare än att renovera. Den framtida
utvecklingen av energipriset har stor inverkan på lönsamheten, men dagens energipris är fortfarande för lågt för att i dagsläget ekonomiskt motivera mer omfattande renoveringar enbart i syfte att spara energi. Frågan är om Riksdagens mål om en halverad
energianvändning i byggnadssektorn kan nås utan någon typ av subventioner för att underlätta för fastighetsägare att ta de stora kostnader som krävs.