Minimering av värmebehov

4.3.1.1 Åtgärder klimatskärm Tilläggsisolering vägg

Som framgår av tabell 8 sker nästan en tredjedel av energiförlusterna genom

ytterväggarna. En relevant åtgärd är således en tilläggsisolering av ytterväggarna för att minska dessa förluster. En tilläggsisolering av vägg bör ske utvändigt där det är möjligt, men det går även att isolera invändigt även om det ger en större risk för fuktproblematik och inte bryter köldbryggor i väggen lika effektivt som en utvändig tilläggsisolering (Isover, 2012). En invändig isolering kan vara nödvändig om det finns bevarandekrav för befintlig fasad.

Som åtgärd för väggarna simuleras två fall av tilläggsisolering; utvändig tilläggsisolering motsvarande 100 mm mineralull samt 200 mm mineralull. Ytterväggen kommer då få nytt U-värde enligt tabell 13 respektive tabell 14.

Tabell 13. Nytt U-värde för vägg vid tilläggsisolering med 100 mm mineralull

Tabell 14. Nytt U-värde för vägg vid tilläggsisolering med 200 mm mineralull

Utöver ett minskat U-värde för ytterväggarna ger en utvändig tilläggsisolering också minskade köldbryggor i väggkonstruktionen, exempelvis vid anslutningen mellan vägg

Material Tjocklek (m) Värmekonduktivitet (W/m,K) Värmemotstånd (m2K/W) Referens

Befintlig vägg 0,26 ‐ 1,42 Avsnitt 4.3.1

100 mm mineralull 0,1 0,04 2,50 Isolerguiden Bygg 06

Summa 3,9

Nytt U‐värde (W/m2K) 0,26

Material Tjocklek (m) Värmekonduktivitet (W/m,K) Värmemotstånd (m2K/W) Referens

Befintlig vägg 0,26 ‐ 1,42 Avsnitt 4.3.1

200 mm mineralull 0,2 0,04 5,00 Isolerguiden Bygg 06

Summa 6,4

och mellanbjälklag samt vid hörn. Denna effekt på köldbryggorna är svårberäknad, men om antagandet görs att värmegenomgångskoefficienten för mellanbjälklag halveras (oavsett isoleringstjocklek) resulterar det i en minskad energianvändning med 21800 kWh/år för 100 mm isolering respektive 26100 kWh/år för 200 mm isolering. En relativ minskning med 22 % respektive 26 % mot nuläget.

Inom ramen för projektet EKG-f skapades ett Excel-program för att estimera påverkan på köldbryggor vid olika typer av tilläggsisoleringar. En jämförelse av ovanstående

antagande mot programmet ger vid handen att en tilläggsisolering troligen skulle rendera en större reduktion av köldbryggorna än de antagna 50 % (upp mot 90 % reduktion beroende på utformning). Eftersom köldbryggornas storlek och utbredning i stort sett är okända har dock ett lägre värde använts för att inte överskatta effekten i för stor

omfattning.

Byte av fönster

Energiförlusterna genom fönstren utgör ca en femtedel av de totala förlusterna, se tabell 10. Dessutom börjar fönstren i byggnaden bli slitna och bör åtgärdas inom en inte allt för avlägsen framtid. För att simulera effekten av att byta till nya, energieffektivare fönster prövas tre olika typer av fönster med egenskaper enligt tabell 15. Värdena motsvarar egenskaper som kan hittas hos verkliga fönster på marknaden.

Tabell 15. Egenskaper för simulerade fönster.

När de olika fönstertyperna simuleras får det utfallet på energianvändningen som ses i tabell 16.

Tabell 16. Simulerad energibesparing vid fönsterbyte.

Simuleringen av fönsterbyten antas inte påverka ansatta köldbryggor.

Namn U‐värde (W/m2K) g‐värde Exempel på utformning av fönster Fönster 1 1,8 0,7 Lågemitterande glas invändigt i befintlig båge Fönster 2 1,3 0,5 3‐glas fönster med selektiv beläggning och ädelgas Fönster 3 0,85 0,4 Högeffektivt 3‐glas med beläggning och gas Fönstertyp Beräknad  energibesparing  (kWh/år) Procentuell minskning mot  nuvarande energianvändning  (%/år) Fönster 1 8200 8% Fönster 2 9400 10% Fönster 3 11700 12%

Byte av dörrar

Byggnadens balkongdörrar börjar bli i behov av renovering eller utbyte. Väljs nya

balkongdörrar med ett genomsnittligt U-värde på 0,9 W/m²K kommer det innebär en

reduktion av energianvändningen med ca 1900 kWh/år eller motsvarande 2 % minskning mot nuläget.

Temperatursänkningar

Som beskrivs i avsnitt 4.2.1 är den uppmätta temperaturen i en av lägenheterna 22,4 º C. Trots det har lägsta temperaturen 21 º C valts vid simuleringen, i enlighet med det som anges i tabell 1. Värt att notera i sammanhanget är att även om lägenhetstemperaturerna i genomsnitt är mer än 21 º C, finns det andra utrymmen i byggnaden som troligtvis är kallare än 21 º C, e.g. trapphus och källarplan, och lägsta temperaturen som anges till programvaran avser hela byggnadens medeltemperatur, varför 21 º C kan anses som ett rimligt värde trots lägenheternas något högre temperatur.

Om lägsta temperaturen istället väljs till 20 º C vid simulering skulle det innebära en minskad energianvändning med 7100 kWh/år, eller 7 % minskning mot nuläget. Om 19 º C lägsta temperatur väljs ger det en besparing på 13500 kWh/år, motsvarande 14 % minskning mot nuläget.

Isolering av källare

En betydande andel av energiförlusterna sker genom markkonstruktionen. En tänkbar åtgärd för att minska dessa förluster är att isolera källarens vägg ner i mark. Om denna isoleras med motsvarande 100 mm Pordrän (λ = 0,037 W/m, K) runtom hela byggnaden, kan ett nytt totalt U-värde för markonstruktionen, U_m,ny, beräknas med ledning av

ekvationerna i figur 4 till 0,35 W/m2K. Simulering visar att detta sänker byggnadens

energianvändning med 6800 kWh/år, motsvarande 7 % minskning mot nuläget.

Värmeåtervinning av duschspillvatten

Att återvinna värme ur spillvatten är en möjlighet för att reducera energianvändningen. I detta fall avses en typ av värmeväxlare som placeras vid dusch/badkar och växlar det varma avloppsvattnet mot det till duschblandaren inkommande kallvattnet. På så vis höjs temperaturen hos kallvattnet och minskar behovet av varmvatten i blandaren.

Förutsättningen för att det ska fungera att installera är att det finns badkar eller

duschkabin under vilken värmeväxlaren kan placeras. Besparingspotentialen uppskattas till 20 % av energin för varmvattenuppvärmningen, se t.ex. (Nykvist, A., 2012). Det innebär ca 3100 kWh/år för byggnaden.

4.3.1.2 Åtgärder ventilation

Luftomsättningen i byggnaden når inte upp till kravet enligt BBR så åtgärder på

ventilationen är berättigade. Att göra åtgärder på nuvarande självdragsventilation för att nå en tillfredställande luftväxling kan vara en möjlighet, exempelvis genom att förse nuvarande frånluftkanaler med hjälpfläktar för att forcera luftflödet. En sådan åtgärd skulle förbättra luftkvaliteten i byggnaden men öka energianvändningen eftersom ett högre flöde av kall uteluft då behöver värmas till innetemperatur av värmesystemet. Dessutom åtgår el för att driva fläktarna. Om kravet på 0,5 luftomsättningar per timme hade varit uppfyllt, så skulle energianvändningen vara ca 14 % högre än den är i dagsläget.

Ett alternativ för att höja luftomsättningen och därmed också luftkvaliteten i byggnaden och samtidigt nå en minskning av energianvändningen är att installera ett

ventilationssystem av typen FTX, från- och tilluftsventilation med värmeåtervinning. Det skulle dock innebära att nya tilluftsventilationskanaler, och troligen även frånluftskanaler, behöver dras till alla vistelsezoner i byggnaden.

En förutsättning för att ett ventilationssystem av denna typ ska fungera som avsett är att byggnaden är lufttät (Sikander & Wahlgren, 2008).

Effekten av ett FTX-system har simulerats för byggnaden med data som anges i tabell 17.

Tabell 17. Data för simulerat FTX-system.

Med SFP i tabell 17 menas Specific fan power, dvs. ventilationsfläktarnas elektriska effekt i relation till totala luftflödet. Denna får inte överstiga 2,0 kW/(m3/s) (BBR, 2012).

Dessutom antas att lufttätheten för byggnaden totalt sett är som den uppmätta enligt Blower door-mätningen som beskrivs i avsnitt 4.2.3, omsatt till ett luftläckage vid normala förhållanden. Denna kan beräknas med hjälp av BV2 och uppgår till 0,04 l/s∙m2

omsl vid ett medelvindtryck på 5 Pa.

Om ovanstående förutsättningar används innebär det en minskning av den köpta energin med 7900 kWh/år. 9700 kWh/år i minskat värmebehov men en ökning av

Förutsättningar för FTX‐system Typ CAV‐system (konstant luftvolym) utan kyla Inblåsningstemperatur 18 grader SFP 1,0 kW/(m3/s) Luftomsättning 0,5 oms/h Verkningsgrad värmeåtervinning 90%

elanvändningen för att driva ventilationsfläktarna med ca 2000 kWh/år. En minskning med 8 % mot nuläget.

Not: Om luftomsättningen i byggnaden innan åtgärden varit enligt kravet, dvs. 0,5 oms/h, hade den energimässiga besparingen varit större med installation av ett FTX-system; i storleksordningen 25 %.