7.1. Slutsatser
Syftet med studien var att analysera och förstå socialsekreterares uppfattningar och erfarenheter av hur hedersrelaterat våld och förtryck drabbar tjejer respektive killar. Det som framkom i studien var att det främst var tjejer som blivit utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck som socialsekreterarna har erfarenhet av. Killarna var inte i samma utsträckning förekommande i hedersärenden. Det var lättare att se och förstå hur det hedersrelaterade våldet och förtrycket drabbade tjejer snarare än killar. Syftet besvarades sedan med hjälp av tre frågeställningar som utgjorde tre olika dimensioner av syftet som diskuteras nedan.
Den första frågeställningen var: “Vilka mönster och variationer beskriver socialsekreterarna när det gäller tjejer respektive killars utsatthet av hedersrelaterat våld och förtryck?”. Det framkom i resultatet att de främsta mönstren som förekom var att familjen begränsar och kontrollerar tjejer respektive att killarna som utsätts är HBTQ-personer. Den tidigare forskningen stämmer överens med mönstret om att tjejer begränsas kring sin vardag, sexualitet och fria vilja (Cihangir, 2012). I synnerhet påvisas i resultatet att tjejer dels begränsas fysiskt i form av isolering, dels socialt i form av vem de får umgås med och om vem de får eller inte får vara partner med samt ha sex (jfr Björktomta, 2019).
Alla deltagande socialsekreterare har erfarenheter av mönstret i tjejers utsatthet, medan enbart hälften av alla intervjuare socialsekreterare har erfarenheter av killars utsatthet och där utsattheten handlade om HBTQ-personers utsatthet. Det är även skildrat i den tidigare forskningen att HBTQ-personer, vilket innefattar killar, men också tjejer, är en särskild grupp inom hederskontexten som är utsatt för hedersrelaterat våld och förtrycket (Rogers, 2017). Framförallt, belystes det att det handlade om brist på acceptans från föräldrarna samt att killar inte ska gå emot den maskulina könsroll de ska följa enligt familjens normer.
De variationer som framkom i resultatet var att våldet och förtryckets grad i ärenden skiljer sig från varandra beroende på hur mycket tjejerna motsätter sig familjens normer och strukturer. En slutsats som kunde dras är att tjejernas olika inställning till att förändra sin sociala situation och ta tillbaka makten för sig själva (jfr Heikkinen, 2014). Flera av socialsekreterarna som intervjuades tolkade variationer i utsattheten som baserad på hur mycket tjejerna vågar motsätta sig normer och strukturer. Den tidigare forskningen stämmer överens med att de utsatta tjejerna utsätts olika baserat på hur mycket de frigjort sig (se Björktomta, 2019)
En variation i killars utsatthet som socialsekreterarna beskriver är baserat på i vilken grad killar är öppna med sin sexuella läggning eller könsidentitet. Slutsatsen som kunde dras var att graden av utsatthet är påverkat av hur mycket killarna visar eller är öppna med sin könsidentitet eller sexuella läggning. Det stämmer överens med forskningen om att familjens heder är kopplat till föreställningar och värderingar om kön och sexualitet (Rogers, 2017). Det kan tänkas att känslan av skam är en del till att killarna inte är öppna med sin identitet för familjen, likt det som Baianstovu (2017) beskriver om känslan av skam.
Studiens andra frågeställningen löd: “Hur påverkas tjejer respektive killar av könsroller och könsnormer inom hederskontexten enligt socialsekreterarnas erfarenheter?”. I resultatet framkom att könsroller och könsnormer har rötter i att killar ska vara maskulina och tjejer ska vara feminina. I könsrollerna beskrivs tjejer som att de ska vara “duktiga flickor” och “hushållerska”, vilket handlar om lydnad och kyskhet. I den tidigare forskningen redovisade att tjejer är begränsade i vardagen och ska följa en kvinnlig könsroll, vilket stämmer med socialsekreterarnas beskrivningar (jfr Björktomta, 2019; Shier & Shor, 2015). De flesta socialsekreterarna karaktäriserar killars könsroller i hederskontext som att vara maskulina killar. Utsattheten kommer när killarna bryter köns- och sexualitetsnormer (se Rogers, 2017). En slutsats som kan dras är att könsnormer är en del av det hedersrelaterade förtrycket som dels tjejer, dels vissa killar utsätts för. Det beskrivs som ett systematiskt förtryck som handlar om kontroll och att tillrättavisa samtliga tjejer och feminina killar, vilket kan jämföras med det som Sedem och Ferrer-Wreder (2014) forskning. Det är intressant att resonera kring att socialsekreterarna inte har en bredare erfarenhet av killars utsatthet. Socialsekreterarna som både har och inte har erfarenheter av den typen av hedersärenden, menar att det är ett stereotypiskt sätt att tänka att enbart tjejer utsätts för hedersvåld och förtryck. Sedem och Ferrer-
Wreder (2014) förklarar att tjejers utsatthet synliggörs främst, medan det saknas en bredare förståelse för killars utsatthet i hederskontexten. Kort sagt, beskrivs könsroller och könsnormer av socialsekreterarna som kännetecken för hedersvåld och förtryck.
Studiens tredje frågeställning var: “Hur beskriver socialsekreterarna det hedersrelaterade våldet och förtrycket?”. I resultatet framkommer det att flertalet socialsekreterare relaterar och förstår det hedersrelaterade våldet och förtrycket utifrån en patriarkal struktur, vilka likaledes förstås utifrån den befintliga forskning (Björktomta, 2019; Hayes, m.fl., 2016). Samtliga socialsekreterare påpekar flertalet gånger att det är tjejer som i huvudsak utsätts för det hedersrelaterade våldet och förtrycket. Det stämmer överens med tidigare forskning, där utsatthet i hederskontexten beskrivs som patriarkalt och förtryck mot kvinnor (se Shier & Shor, 2015). Bland socialsekreterarna finns få erfarenheter av killar som offer i hederskontexten. Samtliga socialsekreterare beskriver killar som i huvudsak förtryckare. Däremot, resonerar de kring att förmodligen finns det flera killar som är utsatta än vad som uppmärksammas. En slutsats som kunde dras var att när hedersrelaterat våld och förtryck beskrivs av socialsekreterarna kan det tänkas att hedersvåldet är stereotypiskt en utsatthet bland tjejer snarare än killar.
7.2. Konsekvenser av metodval
Studien bygger på kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma socialsekreterare som har erfarenhet av hedersrelaterat våld och förtryck. När informationen om deltagandet skickades ut fanns ett kriterium om att samtliga socialsekreterare ska ha någon form av erfarenhet av ärenden om hedersrelaterat våld och förtryck. Urvalskravets innebörd för datainsamlingen var att det skapade en möjlighet till att generera empiri som kunde analyseras och tolkas. Det som var syftet med studien var att studera särskilda erfarenheter av hedersrelaterat våld och förtryck från socialsekreterarna. Kravet var nödvändigt för att kunna besvara syftet och förankra slutsatserna i praktiska erfarenheter. Socialsekreterarnas erfarenheter tolkades av oss separat för att sedan tolka de egna koderna i samråd med varandra. Det var viktigt att vi hade syftet i fokus när data tolkades för resultatet för att få fram empiri som var avgörande för att svara på syftet. Genom att vara uppmärksam på att ens egna förståelse och förförståelse påverkar omedvetet hur information väljs ut, var det viktigt att vi var sakliga för att undvika konfirmeringsbias (jfr Bryman, 2018).
Något som kan tänkas vara bristfälligt utifrån valet av kvalitativ metod är att studien inte kan ge några generaliseringsanspråk (se Fejes & Thornberg, 2015), dock kan en prata i termer av överförbarhet, hur information från en kontext kan överföras vidare till en annan. Sålunda, ger det ett detaljerat och informativt perspektiv av fenomenet hedersrelaterat våld och förtryck från professionella. Studiens resultat och slutsats kan tänkas kunna överföras till en liknande, men annorlunda kontext (jfr Fejes & Thornberg, 2015). En kontexten kan tänkas vara andra socialsekreterare som har liknande eller samma uppfattningar och erfarenheter av hur hedersrelaterat våld och förtryck drabbar tjejer respektive killar.
Vidare kan det betraktas som problematiskt att det som studeras är socialsekreterarnas tolkningar av andras utsatthet av hedersrelaterat våld och förtryck. Det vill säga att det är deltagarna som har haft tolkningsföreträde kring ungdomarnas utsatthet. I det fall som ungdomar i hederskontexten hade intervjuats kan det tänkas att vi hade fått en subjektiv förståelse om deras utsatthet. Syftet var emellertid inte att studera ungdomarnas subjektiva erfarenheter av det hedersrelaterade förtrycket, utan handlade nämligen om att få en objektiv förståelse av socialsekreterarnas erfarenheter och tolkningar.
Socialsekreterarnas perspektiv var viktigt för att få en inblick i deras erfarenheter och upplevelser av det hedersrelaterade våldet bland ungdomar. Utifrån de resultat som har framkommit i studien kan det bidra till mer kunskap till yrkesverksamma socialsekreterare genom att belysa hur hedersrelaterat våld kan drabba tjejer respektive killar genom de mönster och variationer. Det kan tänkas att socialarbetare som profession är i behov av mer kunskap om ämnet och därför var det viktigt att använda socialsekreterares perspektiv på utsattheten i studien.
7.3. Resultatens implikationer för praktiskt socialt arbetet och ytterligare
kunskapsbehov
Det som går att urskilja i följande studie är att hedersrelaterat våld och förtryck beskrivs som ett komplext socialt fenomen, vilket redovisas i tidigare forskning och i samtliga intervjuer med yrkesverksamma socialsekreterare. Flertalet intervjuade socialsekreterare beskriver en rädsla och en osäkerhet i handläggning av ärenden som gör anspråk på hedersrelaterat våld och förtryck. Det har att göra med den upplevda bristen på kunskap och förståelse om hederskontextens komplexitet. Kunskap och förståelse i bredare, mer komplext perspektiv är relevant för det sociala arbetets praktik.
Vidare vore det nödvändigt för det praktiska sociala arbetet att bredda socialsekreterares mångkulturella förståelse kring frågor och fenomen. En fråga för vidare studie är studera vilka erfarenheter och beskrivningar andra professionella i samhället har om det hedersrelaterade våldet och förtrycket. Då följande studie enbart har gett en förståelse av socialsekreterares perspektiv på heder, kan det vara relevant att studera yrkesverksamma skolkuratorers erfarenheter. Detta skulle kunna bidra till att ge det sociala arbetets praktik en bredare förståelse och jämförande perspektiv bland professionella. Om fler professionella uppmärksammas i forskningen, likt vår studie, kan det tänkas bidra till en möjlighet för en bättre samverkan och förståelse mellan olika professioner i det sociala arbetet samt för att bemöta och förebygga hedersrelaterat våld.
I fråga om vidare studier vore det intressant att studera killars upplevelser och erfarenheter av att vara en del i hederskontexten. Det vill säga, studera dels killars egna upplevelser av utsatthet, dels killars roll som utövare eller förtryckare mot systrar inom hederskontexten. I synnerhet behövs det ett fortsatt studerande och kartläggande kring killar i hederskontexten, för att få en förståelse kring om och i så fall hur de utsätts eller utsätter andra samt hur det påverkar de unga killarna. Ytterligare en inriktning vid vidare studier inom forskningsfältet om hedersrelaterat våld och förtryck är att se hur arbetssättet och kunskapsfältet ser ut inom olika instanser i det sociala arbetet och hur det påverkar bedömningar av tjejer eller killars behov av stöd eller skydd.