Heder, kön och utsatthet: Socialsekreterares erfarenheter av ungas utsatthet avhedersrelaterat våld och förtryck

ÖREBRO UNIVERSITET

Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socialt arbete

Examensarbete

Kandidatnivå, 15 högskolepoäng HT 2020

Heder, kön och utsatthet

Socialsekreterares erfarenheter av ungas utsatthet av

hedersrelaterat våld och förtryck

Författare: Lovisa Andersson Viktor Johansson Handledare: Åsa Källström

HEDER, KÖN OCH UTSATTHET: SOCIALSEKRETERARES ERFARENHETER AV UNGAS UTSATTHET AV HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK

Lovisa Andersson och Viktor Johansson Örebro universitet

Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socialt arbete

Examensarbete på kandidatnivå, 15 högskolepoäng HT 2020

Sammanfattning

Studien syftar till att analysera och förstå socialsekreterares uppfattningar och erfarenheter av hur hedersrelaterat våld och förtryck drabbar tjejer respektive killar. För att besvara syftet användes kvalitativ metod, vilket utgick från sex semistrukturerade intervjuer. De teoretiska utgångspunkterna som användes i analysen i studien var genus, makt samt skam och stigma. Resultatet visade att det förekom mönster och variationer i tjejers respektive killars utsatthet. Mönster i utsattheten beskrevs som uppfostringsaga, att tjejer drabbades av kontroll och begränsningar samt att de killar som drabbades var HBTQ-personer. Variationerna i utsattheten skildrades som hur mycket tjejer motsatte sig familjens normer, påverkade graden av utsatthet av hedersvåld och förtryck. Vidare beskrevs variationer i killars utsatthet som hur mycket de visade eller berättade för familjen om sin normbrytande identitet påverkade graden av utsatthet. Könsroller och könsnormer beskrevs av socialsekreterarna som en del av det hedersrelaterade våldet och förtrycket, däribland att tjejer skulle vara ”duktiga flickor” och killar skulle vara maskulina. Det hedersrelaterade våldet och förtrycket beskrevs av samtliga socialsekreterare ur en patriarkal ståndpunkt. Avslutningsvis återkom beskrivningar av socialsekreterare om att hedersrelaterat våld och förtryck betraktades som ett komplext socialt fenomen.

HONOUR, GENDER AND VULNERABILITY: SOCIAL SERVICE WORKERS’ EXPERIENCES OF YOUTHS’ VULNERABILITY OF HONOUR-BASED VIOLENCE AND OPPRESSION

Lovisa Andersson och Viktor Johansson Örebro University,

School of Law,

Psychology and Social Work, Social Work,

Undergraduate Essay 15 credits, Autumn 2020.

Abstract

The study aims to analyse and understand social service workers’ perception and experience of how honour-related violence and oppression affects girls respectively boys. A qualitative method was used to answer the aim of the study, which emanated from six semistructural interviews. The theoretical basis used in the analysis of the study was gender, power as well as shame and stigma. The result found that there exist patterns and variations in girls’ respectively boys’ vulnerability. Patterns in the vulnerability were described as disciplinary violence, that girls were affected by control and restrictions whilst boys who were affected were LGBTQ. The variations were depicted as depending on how much the girls opposed the family’s norms, affected the degrees of vulnerability of honourary violence and oppression. Further, the variations in boys’ vulnerability depended on how much the boys showed or told the family of their norm-breaking identity. Gender roles and gender norms were a part of the honour-based violence and oppression as described by the social service workers, amongst which girls were supposed to be “good girls'' and boys were supposed to be masculine. The honour-based violence and oppression was described by all the social service workers from a patriarchal standpoint. Finally, recurred descriptions by the social service workers that honour-based violence and oppression as a complex social phenomenon.

Keywords: honour, gender, vulnerability, social service workers, honour-based violence and oppression.

Förord

Inledningsvis vill vi börja med att tacka de socialsekreterare som tog tid i sin kalender för att delta i studien. Alla ni deltagare bidrog med intressanta synpunkter och perspektiv utifrån era erfarenheter och tankar. Utan er hade studien inte varit möjlig att genomföra, så tack återigen! Vidare vill vi rikta ett stort tack till vår fantastiska handledare Åsa Källström som med intressanta diskussioner, meningsfulla synpunkter och entusiasm har handlett oss genom processen. Tack för all stöttning och vägledning som vi fått från dig under studiens hela process! Avslutningsvis vill vi tacka varandra för att vi tog oss igenom den här processen och för ett gott samarbete. Vi har tagits oss förbi toppar och dalar, vilket slutligen ledde till ett resultat vi kan tillsammans vara stolta över. Tack för en bra studieprocess!

Lovisa Andersson & Viktor Johansson Januari 2021

Innehållsförteckning

1. Inledning och problemformulering ... 1

1.1 Problemformulering ... 2

1.2. Syfte ... 2

2. Bakgrund ... 3

3. Tidigare forskning ... 3

3.1. Heder i allmänhet ... 3

3.2. Forskning om socialarbetares syn på kön ... 4

3.3. Tjejers respektive killars utsatthet ... 5

3.4. Aspekter i utsattheten ... 6

3.5 Motivering till studien ... 7

4. Teoretiska utgångspunkter ... 7

4.1 Genus ... 7

4.2 Makt ... 8

4.3 Skam och stigma ... 9

5. Metod ... 9 5.1. Vetenskapsteoretisk grund ... 9 5.2. Litteraturanskaffning ... 10 5.3. Kvalitativ metod ... 11 5.4. Datainsamlingsmetod ... 11 5.4.1. Urval ... 11 5.4.2. Semi-strukturerade intervjuer ... 11 5.4.3. Intervjuguide ... 12 5.5. Analysmetod ... 13 5.6. Studiens tillförlitlighet ... 14 5.7. Etiska överväganden ... 14 6. Resultat ... 15

6.1. Mönster i tjejers respektive killars utsatthet ... 15

6.1.1. Uppfostringsaga som mönster i tjejers utsatthet ... 15

6.1.2 Begränsningar och kontroll av tjejer ... 17

6.1.3. HBTQ som mönster i killarnas utsatthet ... 18

6.2. Variationer i tjejers respektive killars utsatthet ... 19

6.2.1. Tjejers motsättningar som variationer i utsattheten ... 19

6.2.2. HBTQ-killars öppenhet som variation i utsattheten ... 20

6.3. Könsroller och könsnormer för killar respektive tjejer i hederskontexten ... 21

6.3.1. Tjejer ska vara “duktiga flickor” ... 22

6.3.2. Killar ska vara maskulina ... 23

7. Diskussion ... 24

7.1. Slutsatser ... 24

7.2. Konsekvenser av metodval ... 26

7.3. Resultatens implikationer för praktiskt socialt arbetet och ytterligare kunskapsbehov ... 27

1. Inledning och problemformulering

Hedersrelaterat våld och förtryck har diskuterats i Sverige med ökad intensitet sedan slutet av på 1990-talet (Baianstovu, 2017). Mellan åren 1996-2002 mördades tre unga ogifta kvinnor med annan etnicitet än etnisk svensk i Sverige och gemensamt för offren var att förövarna var deras manliga familjemedlemmar (Rexvid & Schlytter, 2012). Det första offret mördades av hennes bror och manliga kusin, det andra offret utsattes av sina farbröder och det tredje offret av kvinnans far. Det som förövarna hade gemensamt var avsikten att återställa familjens heder, vilket var motiven till att männen utsatte kvinnorna. I svensk media har de tre fallen uppmärksammats, särskilt mordet på Fadime Şahindal. Debatten om och diskurser kring hedersrelaterat våld och förtryck i Sverige fokuserar främst på kvinnors utsatthet av denna form av förtryck (Rexvid & Schlytter, 2012).

Fenomenet hedersförtryck kom först att uppmärksammas som en följd av enskilda hedersrelaterade mord. När det hedersrelaterade våldet och förtrycket synliggjordes fanns inte den förståelsen som finns idag kring hur komplext och brett det är (Rikspolisstyrelsen, 2009). År 2005 mördades en ung man i Sverige, där motivet med största sannolikhet var heder. Fram tills det att hedersmordet på Abbas Rezai uppmärksammades, betraktades killar och unga män enbart som förövare i hederskontexten (Rexvid & Schlytter, 2012; Rikspolisstyrelsen, 2012). Stereotypiskt är det tjejer och kvinnor som faller offer för det hedersrelaterade våldet, men faktum är att även killar och unga män utsätts av förtrycket. Killarna är i många avseende friare än tjejerna, men killar drabbas bland annat av tvångsäktenskap samt att ha som uppgift att kontrollera deras kvinnliga familjemedlemmar. I det fall killarna och de unga männen inte uppfyller sin maskulina roll i familjen riskerar de att utsättas för våld och förtryck (Rikspolisstyrelsen, 2009).

När det gäller att skapa en överblick om det hedersrelaterade våldet och förtrycket i ett världsligt perspektiv kan statistik vara nödvändigt. Förenta nationerna [UN] uppger att det sker årligen omkring 5 000 hedersmord världen över. Motiven har varit att flickans eller kvinnans beteende har ur familjens perspektiv gett familjen vanheder. Det kan handla om otrohet, relationer innan äktenskap eller motsätta sig föräldrarnas val av partner att giftas med (UNAMA, 2013). Världshälsoorganisationen (2016) [WHO] uppger att omkring en av tre tjejer i utvecklingsländerna blir bortgifta innan de fyllt 18 år, medan en av nio tjejer blir bortgifta innan de fyllt 15 år. Vidare menar WHO (u.å.) att när det gäller könsstympning estimeras det att runt 200 miljoner tjejer och kvinnor som har genomgått kvinnlig könsstympning. Majoriteten av de könsstympade tjejerna och kvinnorna har genomgått könsstympningen innan de fyllt 15 år. Ytterligare föreligger att omkring 3 miljoner tjejer riskeras att utsättas för att bli könsstympade (WHO, u.å.).

I den svenska samhällsdebatten har begrepp som heder och skam förknippats med konflikter mellan könen (Schlytter, 2004). Socialstyrelsen fick år 2017 på uppdrag av regeringen att genomföra en nationell kartläggning av hedersrelaterat våld och förtryck. Resultat från studien visar att hedersrelaterat våld och förtryck kan förstås utifrån många olika former av våldsuttryck, men är i hög utsträckning kollektivt utövat och sanktionerat. Det hedersrelaterade våldet ter sig bland annat genom att inte fritt bestämma själv om umgänge, kläder, fritidsliv eller relationer bland annat. Vidare kan våldet förstås som att begränsa kvinnans sexualitet, tvingas in i ett tvångsäktenskap eller utsättas för kontroll (Socialstyrelsen, 2019).

Strukturer och utsatthet av hedersrelaterat våld och förtryck sträcker sig över olika sociala mönster som påverkar utsattheten, däribland socioekonomiska förhållanden, etniska tillhörigheter, könsuttryck och identiteter, religiösa trosuppfattningar, sexuella läggningar och

olika åldrar, bland annat. Däremot skildras det att våldet och förtrycket förefaller på olika sätt utifrån de nämnda kategorierna (Baianstovu, Strid, Cintho, Särnstedt Gramnaes & Enelo, 2019). Det hedersrelaterade våldet och förtrycket beskrivs som patriarkalt, särskilt när det gäller traditioner och maskulin överordning. Hedersrelaterat våld och förtryck beskrivs som en del av det övergripande våldet som definieras som patriarkalt strukturerat. Sålunda, skildras patriarkatet som ståndpunkt snarare än en dikotomi om västerländska respektive österländska kulturer (Sedem & Ferrer-Wreder, 2014).

1.1 Problemformulering

När en kartläggning som gjordes kring hedersvåldets utsträckning, visade det att förtroendet för organisationer som arbetar med hedersfrågor samt yrkesverksamma socialarbetare är ytterst lågt bland de utsatta ungdomarna. Särskilt viktigt är det att beakta att utsattheten bedöms vara högre än tidigare, främst bland individer som bryter köns- och heteronormer samt att killar påvisas betydligt mer utsatta än tidigare (Baianstovu, m.fl., 2019). I forskningsfältet kring hedersrelaterat våld och förtryck belyses inte killars och HBTQ-personers (förkortning för homo-, bi-, transsexuella och queera personer) utsatthet i samma utsträckning som tjejer (Sedem & Ferrer-Wreder, 2014). Socialarbetare delar uppfattningen om att hedersrelaterat våld och förtryck är komplext och svårbedömt (Björktomta, 2019). I relation till den befintliga forskningen saknas ett perspektiv på genus där dels att tjejers utsatthet ytterligare uppmärksammas, dels att killars utsatthet belyses i forskningsfältet samt en jämförande förståelse hur våldet och förtrycket drabbar dem (Sedem & Ferrer-Wreder, 2014). Killars utsatthet av hedersrelaterat våld och förtryck kan i många avseende betraktas som bortglömd och inte uppmärksammas i socialtjänstens arbete.

Det behövs mer kunskap kring hur killar utsätts och drabbas av det hedersrelaterade våldet. Trots att tjejers utsatthet uppmärksammas i forskningsfältet är ändå kunskapen bristfällighet. Förståelsen för hur det hedersrelaterade våldet och förtrycket drabbar både tjejer och killar är komplex. Ett jämförande perspektiv av hur utsattheten ser ut bland tjejer respektive killar kan vara viktig för att belysa hur våldet och förtrycket ter sig. I hedersärenden är bedömningarna för stöd och hjälp svårbedömda och genom att socialsekreterare delger sina erfarenheter och perspektiv på hur hedersvåld och förtryck drabbar ungdomar, kan det därför tänkas att studien bidrar med kunskap för socialsekreterarnas framtida bedömningar. I synnerhet när socialsekreterarna möter ungdomar som är i den utsatta situationen både som kille och tjej. Genom att uppmärksamma hur socialsekreterare ser mönster, variationer och definierar hedersrelaterat våld och förtryck, närmas studien en förståelse för ungdomars utsatthet av våld och förtryck. Det skulle gynna det sociala arbetet med mer förståelse kring hur dels killar utsätts, dels tjejer utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck samt hur det drabbar dem. Ett genusperspektiv kan bidra till en större förståelse för hur könen utsätts och drabbas.

1.2. Syfte

Syftet med studien är att analysera och förstå socialsekreterares uppfattningar och erfarenheter av hur hedersrelaterat våld och förtryck drabbar tjejer respektive killar.

1.3 Frågeställningar

Följande frågeställningar kommer att ligga till grund för studien för att besvara syftet som beskrivs ovan:

1. Vilka mönster och variationer beskriver socialsekreterarna när det gäller tjejer respektive killars utsatthet av hedersrelaterat våld och förtryck?

2. Hur påverkas tjejer respektive killar av könsroller och könsnormer inom hederskontexten enligt socialsekreterarnas erfarenheter?

3. Hur beskriver socialsekreterarna det hedersrelaterade våldet och förtrycket?

2. Bakgrund

I socialtjänstlagen (2001:453) [SoL] finns grundläggande bestämmelser för samhällets skyldighet att barn och ungdomar får växa upp under trygga förhållande. Enligt 1 kap. 1 § SoL ska socialnämnden bland annat arbeta för social trygghet och jämlikhet i levnadsvillkor. Det är betydelsefullt att ha i beaktande att socialnämnden har som uppgift att inleda utredning av vad som genom en ansökan, anmälan eller på något sätt har kommit nämnden till kännedom, enligt 11 kap. 1 § SoL. Däribland kan det handla om hedersrelaterat våld och förtryck som uppmärksammats för socialnämnden. Socialnämnden har ett ansvar för barn och unga i samhället, däribland unga utsatta av hedersvåld, och kan därefter verka som ett skyddsnät för de utsatta ungdomarna, enligt 5 kap. 1 § SoL.

Unga som utsätts för hedersvåld och där det finns en påtaglig risk för att de tjejerna och killarna som påverkas negativt och behöver skydd finns socialnämnden som ett skyddande nät. Däribland, finns lagstiftningen lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga [LVU] där unga under 18 år kan omhändertas enligt 2 och 6 §§ LVU för att skyddas från utsattheten av hedersvåld och förtryck. Tillämpningen av LVU används då den unge har ett vård- eller skyddsbehov som inte kan genomföras med frivillighet från den unge eller vårdnadshavare enligt 1 § LVU, där i synnerhet skyddsbehovet bedöms i hedersärenden. Socialtjänstens arbete med barn och unga i ärenden som handlar om hedersrelaterat våld och förtryck betraktas dels som komplexa, dels som komplicerade samt att bedömningen av skydd och stöd är svår. Anledningen till att fenomenet har en särskild komplexitet och svåra bedömningar grundas i att hederkontexten kan vara svår att förstå eller grepp i vissa ärenden där det inte är uttalat tydligt heder. Framförallt, handlar det om olika våldstyper och mycket psykiskt våld och kontrollerande beteenden. Vidare är utsattheten mycket bredare eftersom ungdomen inte bara är utsatt av en person, det kan vara hela familjen, släkten och hela kollektivistiska samhället. Unga som utsätts för hedersrelaterat våld kan leva under mycket hotfulla förhållande där ungdomen inte kan skyddas av andra i den egna familjen eller släkten (Socialstyrelsen, 2013).

3. Tidigare forskning

3.1. Heder i allmänhet

Det som genomsyrar forskningen kring hederskultur samt våld och förtryck med hedersmotiv är inverkan av starka patriarkala maktstrukturer. Familjerna i hederskontexten anser att hedern och de patriarkala maktstrukturerna är viktiga att bevara. I huvudsak är det männen i familjen som är de som upprättar regler, normer och strukturer för att hedern ska bevaras (Sedem & Ferrer-Wreder, 2014; Shier & Shor, 2015; Björktomta, 2019; Hayes, Freilich & Chermark, 2016). Familjens såväl som släktens heder grundas i att tjejer och kvinnor underkastas männen mot att männen och killarna i familjen har en högre makt. Det som karaktäriserar heder är att det handlar om en hierarki som grundas i normer, traditioner och manlig dominans, hedern kan därför betraktas som en struktur. I forskningen belyses det att manlig dominans bland annat handlar om att bruka kontroll över tjejers sexualitet, relationer och identitet (Sedem & Ferrer-Wreder, 2014).

En återkommande aspekt i forskningen är att pappor, bröder eller annan manlig släkting använder psykiskt eller fysiskt våld gentemot tjejer vid det skede som tjejen bryter mot normer, värderingar och traditioner (Hayes m.fl., 2016; Björktomta, 2019). Det skildras att tjejers beteende är kontrollerat av män, eftersom faderns rädsla grundas i att flickan blir präglad av

västerländsk kultur. Beteenden som att vägra genomgå arrangerat äktenskap, ha en partner utan tillåtelse eller att partnern inte är av rätt kulturell bakgrund enligt familjen, är det som motiverar familjen, däribland männen, att bruka våld och i värsta fall leder till mord med hedersmotiv (Hayes, m.fl., 2016).

Heder och hederskontexten beskrivs i mediala sammanhang som att heder handlar om ett manligt kontrollerande beteende. Media skildrar heder i kulturella kontexter och därmed menar att det bottnar i männens kulturella rätt till att äga sin kvinna respektive sina döttrar. I de fallen som tjejer bryter familjens normer eller tar ägande av sin egen kropp, sexualitet eller beslutsfattande beskrivs som att det förekommer en kollektiv ilska och besvikenhet bland släktens män. Således betraktas det som en inskränkning i männens heder (Shier & Shor, 2015). Hedersrelaterat våld skildras följaktligen som ett könsbaserat våld och förtryck som drabbar kvinnor och tjejer i en bredare utsträckning än hur den drabbar killar (Shier & Shor, 2015; Khoury-Kassabri, 2016; Payton, 2014).

Trots att det hedersrelaterade våldet är i stora drag könsbaserat, poängteras det i forskningsstudier att killar också kan vara utsatta av hedersvåld och förtryck. Det handlar om i vilken utsträckning som killarna är utsatta och vilka faktorer i utsattheten som spelar roll när det gäller killarnas utsatthet. Traditioner och normer påverkar killarna genom att de ska upprätthålla den traditionella maskuliniteten och den patriarkala strukturen (Khoury-Kassabri, 2016). Killarna har en förpliktelse att upprätthålla familjens heder genom att socialiseras in i rollen som familjens patriark. Det handlar om att upprätthålla familjens heder som påverkar hur systrar, mödrar och hustru ska bete sig (Payton, 2014). Det belyses i forskningen att killarna i hederskontexten som ifrågasätter traditioner, normer och värderingar eller själv bryter de konstruerade normerade kan vara utsatta för hedersrelaterat våld. Förväntningen som ligger på killarna grundas i att uppnå familjens förväntningar och krav på hur killar respektive tjejer ska bete sig (Sedem & Ferrer-Wreder, 2014).

Skam och förnedring är regelbundna teman i forskningen kring hedersrelaterat våld och förtryck. I synnerhet handlar det om att familjemedlemmar upplever att tjejers normbrytande beteende drar skam över familjen och att föräldrarna upplever sig förnedrade av släkten (Hayes, m.fl., 2016; Sedem & Ferrer-Wreder, 2014). Framförallt, belyses vikten av familjens status och att det är viktigt att bli betraktad som en “bra förälder”. Vidare kan papporna som familjens överhuvud känna en rädsla för hur de blir betraktade av släkten och andra från hemlandet (Björktomta, 2019). En riskfaktor till att föräldrarna, främst papporna, brukar våld och förtryck är att familjen är rädda för att förlora kontrollen över ungdomen (Shier & Shor, 2015). Sedem och Ferrer-Wreder (2014) finner i forskningens analys att ett kollektivistiskt samhälle respektive kultur präglar den enskilde i gruppens uppfattningar, perspektiv och värderingar, särskilt när det förekommer påfrestningar från resterande släkt.

Våldets intensitet och grad kan variera beroende på hur mycket skam familjen upplever att ungdomens beteende har dragits över familjens heder. I det fall då familjen upplever förlorad heder utifrån att tjejer brutit de begränsningar som upprättats gällande deras sexualitet, kan då graden av våld och förtryck variera. De våldstyperna kan således uttryckas genom grader av social isolering, fysisk och psykisk misshandel, tvångsäktenskap eller hedersmord (Cihangir, 2012). I relation till det fysiska våldet, används i hög utsträckning andra former av våld, såsom hot, övervakning, kontroll och isolering. Det fysiska våldet är inte alltid nödvändigt för att upprätta kontroll, våld kan uttryckas på verbala sätt (Björktomta, 2019).

Det sociala arbetets praktik om arbetet med barn, unga och familjer, baseras på en komplexitet och är kontextuell utifrån individuella och gruppbaserade problem. I det sociala arbetet möter den professionella unga och deras familjer med olika livsöden där det förekommer olika former av behov. Det framkommer i forskningen om det sociala arbetets praktik att det teoretiska sociala arbetet inte alltid är lätt att applicera på den kontextuella verkligheten (Richard & Hollows, 2016). Bedömningar av komplexa situationer och behov grundas i dels teoretiska utgångspunkter och antaganden, dels socialarbetarens erfarenheter, medvetenhet och relationskompetens. Det är relevant om ifall socialarbetaren fått rätt kompetens, eftersom det påverkar klientens möjlighet till lämpligt beslut (Radey, 2008).

I forskningen redovisas resultat om att kön har en påverkan på bedömningar och beslut. Synen på manliga respektive kvinnliga klienter baseras på hur socialarbetaren ser på könsroller. De könsroller som syn på män och kvinnor redovisas som att manliga klienter oftast inte betraktas som passiva offer, vilket däremot är socialarbetarens syn på kvinnliga klienter. Sålunda, präglas bedömningarna av dels hur klienten ser på könsroller, dels hur professionellas ser på det. Det framkommer att män inte söker sig till samhällets hjälpinsatser i samma utsträckning som kvinnor gör (Kullberg & Skillmark, 2017). Forskningen visar att sociala problem kan tolkas olika beroende på om individen är en man eller kvinna. När kvinnor påvisar ett socialt problem som i högre utsträckning tillskrivs till det manliga könet kan dessa handlingar ses som avvikande, detta utifrån att de traditionellt är förknippade med maskulinitet. Sociala problem som ofta är sammankopplade till det manliga könet är exempelvis att begå brott, vara våldsam eller missbruk. Feminint kodade sociala problem handlar i synnerhet om att vara våldsutsatt, psykosocial- eller självskadande problematik (Fäldt & Kullberg, 2012).

3.3. Tjejers respektive killars utsatthet

Våld i ett globalt perspektiv redovisas som stereotypiskt könsbaserat. Flickor och tjejer är överrepresenterade i forskningen om utsatthet av våld. De könsnormer och sociala förväntningar på killar respektive tjejer som finns i familjen påverkar vilka variationer som förekommer i utsattheten (Björktomta, 2019). Rogers (2017) beskriver hedersrelaterat våld som våld och övergrepp som begås främst mot tjejer som lever i familjer med patriarkala strukturer och våldet är förankrat i att familjen bevarar sin heder. Heder används som motiv till att bruka våld, övergrepp och mord, där de handlingarna rättfärdigas utifrån motivet (Rogers, 2017). I hederskultur finns det olika könskoder som bör följas baserat på individens kön. De maskulina könskoderna innebär mannens ansvar att upprätthålla traditioner i familjen, upprätthållande av auktoritet samt kontroll gentemot tjejer. De feminina könskoderna förstås mot basis av kvinnlig sexualitet, vilket inkluderar återhållsamhet i sexuellt beteende och kyskhet. Det vill säga tjejer skall bevara sin oskuld före äktenskapet och uppträda blygsamt i sociala relationer (Cihangir, 2012). Sexualitet och framförallt kvinnlig sexualitet betraktas som en angelägenhet för hela familjen och är begränsat till äktenskapet (Schlytter & Linell, 2009).

Familjer med hederskultur har normativa föreställningar om kön och ser negativt på HBTQ-personer som bryter dessa föreställningar (Rogers, 2017). Unga som identifierar sig som binära kön, det vill säga enbart är man eller kvinna, betraktas som privilegierade jämfört med unga transpersoner. Förtrycket av transpersoner i familjen betraktas med anledning av att bevara hedern inom familjen. Forskning visar att det finns en begränsad förståelse för transpersoners utsatthet i relation till hedersrelaterat våld och förtryck (Rogers, 2017). Hedersrelaterat våld är ofta sammankopplat till tjejers utsatthet, men forskning redovisar att homosexuella män också kan vara utsatta (Al Gharaibeh, 2016). HBTQ-personers utsatthet är inte lika uppmärksammat som tjejers utsatthet. Det är därför viktigt att samhället synliggör och inkluderar alla identiteter i förståelsen om utsatthet i hederskontexten (Rogers, 2017). I samhällen och familjer där en

anknytning till heder finns är killar och tjejer ansvariga för att upprätthålla personlig och kollektiv heder (Cihangir, 2012).

De normer och värderingar som finns i hederskontexten påverkar både tjejers och killars levnadsvillkor. Studier visar att processen för individualisering kräver en förändring för respektive tjejers och killars livsvillkor. Killar och unga män har en större möjlighet att förändra sina liv, vilket inte är samma förutsättningar för flickor och tjejer (Schlytter & Linell, 2009). I hederskulturen betraktas killar och unga män i allmänhet som förövare och att tjejer är de som blir utsatta för det hedersrelaterade förtrycket. Killars roll som förövare blir påtaglig då den tidigare forskningen inte framställer killar i rollen som offer. Trots det faktum att när en kille motsätter sig rollen att kontrollera sina kvinnliga familjemedlemmar utgörs en påtaglig risk för att bli utsatt för förtryck (Rexvid & Schlytter, 2012).

Flickor och unga tjejer inom hederskulturen tenderar i många avseende inte söka hjälp utifrån deras situation och position. De är isolerade och är i hög utsträckning ensamma om sin utsatthet av det hedersrelaterade våldet och i tidigare forskning beskrivs dessa tjejer som rädda för att berätta om deras utsatthet (Björktomta, 2019). Tjejer som är offer för hedersrelaterat förtryck och som vill förändra sin livssituation behöver alliera sig med professionella utanför familjen för att bli skyddade från våld, begränsningar och kontroll (Schlytter & Linell, 2009). För de unga som blir utsatta av sina familjemedlemmar hamnar de i en beroendeställning då det känslomässiga bandet kan väga tyngre än våldets grad, vilket kan utgöra en svårighet att lämna familjesituationen på egen hand. Det saknas en djupare förståelse för hur det hedersrelaterade våldet och förtrycket utöver den fysiska formen påverkar unga flickors och tjejers sociala liv. Forskning poängterar vidare avsaknaden av förståelse för hur olika former av våld begränsar tjejers självbestämmande i hederskontexten (Björktomta, 2019).

3.4. Aspekter i utsattheten

I forskningen redovisas det att det förekommer riskfaktorer som påverkar om och i så fall hur hedersrelaterat våld och förtryck brukas. Socioekonomiska förhållande påpekas vara en riskfaktor i och med att det påverkar ifall familjer har positiv eller negativ inställning till hedersvåld. Det vill säga, familjer med högre socioekonomisk status tenderar att ha en mer negativ syn på hedersvåld (Khoury-Kassabri, 2016; Payton, 2014). Khoury-Kassabri (2016) redovisar ett signifikant samband mellan låg socioekonomisk status och traditionella, kollektivistiska värderingar. Resultatet visar att det är en riskfaktor bland unga män som lever i dessa förhållanden att utveckla en positiv inställning till våld och förtryck för att bevara hedern (Khoury-Kassabri, 2016). Traditioner, värderingar och normer som är inlärda från socialisationen i barndomen påverkar den individuella synen. Det menas att trots en individs högre utbildning och status finns de konservativa värderingarna kvar (Yeşilçiçek Çalik, 2018). Forskning genomfördes av Yeşilçiçek Çalik (2018) kring akademikers syn på våld och förtryck med hedersmotiv. Akademikerna kom från ett land där hederskulturen är en del av samhällets värderingar och normer. Det redovisas att de allra flesta i den akademiska ställningen ställer sig negativt till att använda verbalt och fysiskt våld gentemot kvinnor och tjejer för att bevara hedern. Faktorer som påvisade en större positivitet till hedersrelaterat våld bland gruppen akademiker var bland annat de som var män, gifta i både arrangerat såväl som egenvalt giftermål, bor i förort eller i mindre städer och de som har använt eller använder våld (Yeşilçiçek Çalik, 2018). Våldet mot kvinnor och tjejer är inte endimensionellt, det vill säga att våldet är kontextberoende. Det tyder på olika former av våldstyper, olika utsattheter av våld och allvarlighetsgrad av våld är beroende av kontexten. I fråga om kontexten kan det grundas i

kultur, ålder, socioekonomisk status, civilstånd, etnicitet och grad av integrering (Hayes, m.fl., 2016).

3.5 Motivering till studien

I den tidigare forskningen beskrivs dels tjejers utsatthet av våldet och förtrycket, dels aspekter och risker för utsatthet av det hedersrelaterade våldet. En avsaknad inom forskningsfältet är studier som tar i beaktande killars utsatthet av hedersrelaterat våld. Hedersförtrycket betraktas i befintlig forskning som ett könsbaserat våld då det främst drabbar kvinnor (se Björktomta, 2019; Shier & Shor, 2015). Sedem och Ferrer-Wreder (2014) redogör för vikten av att belysa och studera killarnas utsatthet och påverkan av det hedersrelaterade våldet och förtryck samt maskulina strukturer. Killar som utsatta i hederskontexten är således underrepresenterade i forskningsfältet. Björktomta (2019) förklarar att det saknas vidare kunskap om hur hedersrelaterat våld drabbar tjejer och att kunskap bidrar till att förstå komplexiteten. Forskningen har ett bristande genusperspektiv och jämförande perspektiv, det vill säga att det saknas en förståelse om hur hedersvåld och förtryck drabbar både killar och tjejer. Föreliggande studie studerar om mönster och variationer i utsattheten, vilket inte skildras i forskningsfältet. Vår studie som genomförs grundas i professionella socialarbetares erfarenheter av det hedersrelaterade våldet, ett perspektiv som inte skildrats i den tidigare forskningen. Det saknas perspektiv på hur professionella uppfattar hedern och hur hanteringen sker av ärenden som rör de utsatta ungdomarna (Payton, 2014). Därför valdes studien att täcka forskningsluckan som finns gällande professionella socialarbetares perspektiv. Särskilt viktigt är det för att bidra till en ökad förståelse bland socialsekreterare för deras framtida bedömningar av hedersärenden. I huvudsak föreligger en forskningslucka kring killarnas utsatthet, såväl som aspekter av utsatthet som HBTQ, könsidentiteter, könsuttryck och könsroller. Sedem och Ferrer-Wreder (2014) beskriver att det är väsentligt med en komplexare förståelse av det hedersrelaterade förtrycket och att belysa utsatthetens flera dimensioner. En del i vår studie är att få djupare förståelse genom att tillämpa ett genusperspektiv, vilket kan förhoppningsvis bidra till en bredare förståelse av mönster och variationer i killars respektive tjejers utsatthet utifrån perspektiv från yrkesverksamma socialsekreterare.

4. Teoretiska utgångspunkter

De teoretiska utgångspunkterna som ligger till grund för analysen är genus, makt samt skam och stigma. Begreppen används för att analysera hur hedersrelaterat våld och förtryck drabbar tjejer respektive killar, det vill säga ett genusperspektiv på utsattheten. Makt är ett begrepp som används då det hör ihop med genus, eftersom det handlar om maktförhållanden och skillnader, därför valde vi att använda makt som ett ytterligare begrepp för analysen. Skam och stigma är den sista teoretiska utgångspunkten, det har att göra med att skam och stigma kan tänkas vara en förklaring till utsattheten och därmed kopplas ihop med genus och makt. Vi valde att använda dessa begrepp som vår teoretiska ram för att få en inblick i utsattheten bland killar respektive tjejer och hur hedersvåld och förtryck förstås ur socialsekreterares erfarenheter.

4.1 Genus

Begreppet genus är användbart då studiens syfte är att lyfta fram tjejers och killars utsatthet av det hedersrelaterade våldet och förtrycket. I och med att könens utsatthet studeras kan genus bidra till att analysera och förstå hur det drabbar killar respektive tjejer. Det teoretiska begreppet genus handlar om kön, i synnerhet används genus när det gäller “det sociala könet”. Distinktionen mellan “kön” och “genus”, bottnar i att “kön” är en dikotom beskrivning av “kön” och ofta refererar till det biologiska könet medan “genus” skildrar könsroller, strukturer och socialisation bland annat. Genus innebär således hur kön är socialt konstruerade (Piuva &

Karlsson, 2012). Begreppet genus baseras på att synliggöra sociala konstruktioner och strukturer kring kön. Det kan handla om maskulina respektive feminina könsroller, stereotyper och maktfördelning. Framförallt, används genus som ett sätt att synliggöra samhällsfenomen och strukturella fördelningar i samhället. Exempelvis, det strukturella förtrycket mot kvinnor eller påverkan en könsbaserad socialisation har på individer. Samhällets diskurser, normer och värderingar påverkar starkt genus genom att förespråka maskulinitet respektive femininitet (Mattsson, 2015). Social skiktning är en del av genus och handlar om skillnader eller ojämlikheter mellan män och kvinnor. Det handlar om patriarkala strukturer där män och maskulinitet betraktas som överordnade i en hierarkisk ordning. Den sociala skiktningen gynnar män i en patriarkal dimension, där manligt värderas högre än kvinnligt (Evertsson, 2016). Genus har en markant inverkan på individen, samhället och det sociala arbetet. Begreppet genus betraktas utifrån tre dimensioner, vilka beskrivs som den individuella, den strukturella och den symboliska dimensionen. I fråga om den individuella dimensionen skildras dimensionen utifrån människors individuella upplevelser av genus. Det handlar om hur en individ påverkas av samhället, kultur, socialisation och sociala förutsättningar i relation till utveckling. Den strukturella dimensionen baseras på sociala arbetsfördelningar och ekonomiska strukturer. Slutligen rör den symboliska dimensionen aspekter i språket som konstruerar begrepp och teorier inom ramen för genusperspektivet (Karlsson & Piuva, 2012).

Socialisationsprocessen är en viktig del av genus eftersom det handlar om den sociala uppfostran och menar på att lära in och uppfostra barn och unga in i normer, värderingar och beteendemönster kring kön (Llewellyn, Agu & Mercer, 2015). Hederskulturen präglas av att killar och tjejer socialiseras in i de sociala könsrollerna. Processen av uppfostran är således en del av hedersförtrycket, då killar respektive tjejer har olika förutsättningar och begränsningar i uppfostran (Payton, 2014). Socialisationen kan å ena sidan vara medveten och manipulerad, där uppfostran påverkas av hur föräldrarna manipulerar vad deras barn ska lära sig. Å andra sidan kan socialisationen vara omedveten, där föräldrarnas uppfostran inte medvetet påverkas av normer, värderingar och traditioner. Könsroller i socialisationsprocessen kan syfta till att killarna ska vara starka, försörjande och patriarker, medan tjejer ska vara emotionellt uttrycksfulla, ta hand om barnen och hemmet samt vara passiva (Llewellyn, Agu & Mercer, 2015). Socialisationen grundas i att fäder och mödrar socialiserar in sina döttrar respektive söner som de själva blivit socialiserade. Det vill säga, uppfostran utifrån dikotomin om män och kvinnor, i så kallade komplementära roller (Evertsson, 2016).

4.2 Makt

Begreppet makt är användbart för att besvara syftet, då begreppet används när det gäller att skildra sammanhang och relationer. Makt kan synliggöra strukturer i utsattheten av hedersrelaterat våld och förtryck. I synnerhet handlar det om att makt är något som ständigt utövas och förekommer i alla sociala relationer. Således är makten relationell och förekommer i olika sammanhang, särskilt när det gäller att olika individer har olika nivåer av makt beroende på kontexten. Den disciplinära makten grundas i ett förtryckande mot utsatta individer, det kan handla om grupper som är hierarkiskt underordnade i ett maktförhållande. Ett exempel är den dikotoma strukturen att män är överordnade kvinnor. Makt separerar individer utifrån de sociala kategorier som de ingår i, det innebär att en svagare eller mer utsatt grupp står i underläge i maktrelationen (Heikkinen, 2014). Edling och Liljeros (2016) förklarar makt som en typ av social skiktning, där det huvudsakliga målet är att åstadkomma social förändring. Det betyder rent av att bruka makt för att få någon att göra något, vilket kan grundas i att makthavaren har möjlighet att bruka makten mot någon (Edling & Liljeros, 2016).

Makt finns i grupp- och strukturnivå där den sociala hierarkin är väsentlig. En maktstruktur som finns på strukturell nivå är de maktstrukturerna om att kvinnor är underordnade män (Mattsson, 2015). När det gäller en maktfördelning på gruppnivå kan den betraktas utifrån två olika former, vilket avser en informell och en formell form. Den formella formen av makt utgörs av lagar, regler och dylikt som utgör en formell makt och där finns en medvetenhet om vem som har makten eller bestämmer. Däremot, när det handlar om den informella formen av makt handlar det snarare om att den inte är uttalad. Det handlar nämligen om relationer, normer, kontexter och sammanhang, det gäller också i följd av ålder eller livserfarenheter. Maktutövningen kan handla om att bruka eller hota om att bruka psykiskt eller fysiskt hot för att få en individ att göra något (Angelöw, Jonsson & Stier, 2015).

4.3 Skam och stigma

De teoretiska begreppen skam och stigma betraktas i följande studie utifrån unga killars och tjejers roll i hederskontexten. Begreppet stigma handlar om att göra åtskillnad mellan människor. Ett kännetecknande drag hos de grupper som är stigmatiserade i samhället är de är speciellt utsatta för former av förödmjukelser och nedlåtande behandling. Grupper som blir stigmatiserade betraktas i många avseenden som mindre värda i andras ögon (Starrin, 2013). En individ som är stigmatiserad känner i ofta känslor av ängslan och osäkerhet, särskilt i interaktion med andra människor. I olika sociala sammanhang känner individen ängslan över hur hen ska uppträda, svara på tilltal och vara (Starrin, 2013).

Skam är en vanligt förekommande känsla i alla mänskliga grupper oberoende av kontexten. Skam är olika stark inom olika kulturer och traditioner, men förstås alltid i koppling till relationen mellan den enskilda och kollektivet (Baianstovu, 2017). Enligt Starrin (2013) har människan ett behov att känna trygghet och uppleva känslor av uppskattning av andra människor. När känslor av skam uppstår kan det vara en risk för att individer blir socialt utsatta och därigenom kan konflikter och drastiska konsekvenser uppdagas (Starrin, 2013). Skam och stolthet är känslor som uppstår till följd av hur en ser på sig själv utifrån den andres perspektiv. Om en individ uppfattar att någon ser på en på ett negativt sätt uppstår skam. Däremot när någon ser på individen på ett positivt sätt uppstår känslan av stolthet. (Schlytter & Rexvid, 2016). I relation till hederskontexten är skam ett förekommande fenomen. När en individ inte tycks leva upp till vad som anses var normativt och accepterat beteende kan familjen känna känslor av skam och uppleva ett socialt påtryck från nätverket. Skam kan betraktas som en bidragande faktor till förtrycket och präglar hedersvåldet (Baianstovu, 2017).

5. Metod

Syftet med studien är att analysera och förstå socialsekreterares uppfattningar och erfarenheter av hur hedersrelaterat våld och förtryck drabbar tjejer respektive killar. Nedan kommer vi att redogöra för de metodologiska valen som gjorts samt argumentera för de val vi gjorde. Anledningen är att vi ska kunna tydligt redovisa för läsaren de tillvägagångssätt som ligger till grund för studien. Avsnitten presenteras i en kronologisk ordning.

5.1. Vetenskapsteoretisk grund

Den vetenskapliga grunden som studien inspireras av är hermeneutik. En hermeneutisk vetenskaplig grund handlar om att tolka och förstå upplevelser och erfarenheter av ett eller flera fenomen. Därefter handlar det om att förmedla upplevelserna och erfarenheter av fenomenet som ett resultat (Westerlund, 2015). I följande studie har socialsekreterares subjektiva erfarenheter inhämtats för att sedan tolkas och förstås, vilket slutligen förmedlas i ett vetenskapligt resultat. Socialsekreterarna har fått gett sina erfarenheter och upplevelser om det sociala fenomenet hedersrelaterat våld och förtryck samt hur det drabbar tjejer respektive killar.

I följande studie har vi formulerat frågor till intervjupersonerna som öppnar upp för tolkning vid analyseringen av empirin, vilket Kvale & Brinkmann (2014) lyfter fram som en förutsättning för att kunna nå tolka och finna likheter och mönster.

Den hermeneutiska utgångspunkten ser på människan som en självtolkande varelse som hämtar sin förståelse ur sina tidigare erfarenheter och upplevelser. Förståelse kring ett eller flera fenomen bygger på människors fördomar och förförståelse (Kvale & Brinkmann, 2014). Följande studie når kunskap som tidigare beskrivet genom intervjuer med de yrkesverksamma socialsekreterarna som delger deras perspektiv på heder utifrån deras subjektiva tolkningar. Den kunskap som genereras av de yrkesverksamma grundas i de erfarenheter de har av hedersärenden och kontakt med ungdomar i åldrarna 13–18 år som utsatts för hedersrelaterat våld. Vi är medvetna om att våra tidigare erfarenheter kan påverka intervjusituationerna och att vi själva kan göra egna subjektiva tolkningar. Det är därför relevant att nämna att en av oss har tidigare erfarenhet av hedersrelaterat våld och förtryck utifrån tidigare verksamhetsförlagd utbildning (VFU). En av oss hade sin VFU på en utredningsenhet och har en förförståelse kring fenomenet hedersrelaterat våld och förtryck. Förståelsen som en av oss har kan således tänkas påverka hur hen ser på och förstår fenomenet samt hur hen tolkar heder utifrån dennes subjektiva tolkning.

5.2. Litteraturanskaffning

En litteraturanskaffning genomfördes för att få en översikt av den tidigare genomförda forskningen inom forskningsfältet om hedersrelaterat våld och förtryck. Booth, Sutton och Papaioannou (2016) redogör för att litteratursökning handlar om att identifiera de luckor som finns inom forskningsfältet. Det framgår även att litteratursökningen av vetenskapliga artiklar bidrar till att besluta om rätt metodologisk ansats samt att bidra till etiska reflektioner av studier (Booth, Sutton & Papaioannou, 2016). Litteratursökningen har genomförts genom olika databaser som finns online på universitetsbiblioteket hemsida oru.se/ub. De framtagna vetenskapliga artiklarna har hittats genom en systematisk litteratursökning i databaserna Social Services Abstract, Swepub och Primo. Ytterligare ett sätt för att hitta vetenskapliga artiklar har gjorts genom att studera referenserna som använts i de vetenskapliga artiklarna. Några studier har hittats genom att söka upp forskare med fokus på forskning kring hedersrelaterat våld och förtryck, vilket i sin tur gjorde att vi hittade några forskningsstudier vi använde.

I litteratursökningen användes en del begrepp som betraktas som nyckelord i forskningsfältet. Orden som användes söktes på engelska, för att få ett bredare perspektiv på forskningsfältet globalt (se Booth, Sutton & Papaioannou, 2016). Sökorden som användes i litteratursökningen var: honour, honour-based violence, honour killings, youth, girl, boy, honour violence, sexuality, LGBT, social work och gender. Orden har såväl som använts på engelska också översätts till svenska för sökningar i Swepub och Primo. Ytterligare begrepp som tillkom under sökningen var chastity, controll och culture. Fortsättningsvis, användes trunkering för att specificera och få träff på rätt sökord, däribland har ord som kan ha flera böjningar och stavningar användes asterisk vid ändelsen. Exempel på det är “boy*”, “youth*” och “girl*” som kan stavas på flera sätt beroende på singular eller plural. Ord som “AND” samt “OR” använts mellan orden för att visa på om vi ville ha två eller fler ord i samma artikel alternativt om några ord kunde bytas ut med “OR”.

I litteratursökningen framkom mellan 50–150 träffar, efter att ha begränsat sökningen till enbart vetenskapliga artiklar som blivit peer-review och som genomförts mellan åren 2008–2020. Peer-review innebär att andra forskare utöver de som genomfört studien har granskat studiens tillförlitlighet (Booth, Sutton & Papaioannou, 2016). Första steget i sållningen var att läsa

rubrikerna och finna artiklar som genomförde forskning specifikt på hedersrelaterat våld och förtryck. Således användes inte vetenskapliga artiklar som handlade om våld generellt där hedern bara benämndes som en liten del. Sedan granskades abstract för att se om studien om hedersrelaterat våld och förtryck berörde utsatthet bland tjejer respektive killar, heder i allmän eller aspekter i utsattheten. Anledningen var för att kunna ge inblick i syftets dimensioner.

5.3. Kvalitativ metod

Studien som har genomförts bygger på kvalitativ metod. Kvalitativ forskning kan sägas vara en forskningsstrategi där fokus läggs på vad som sägs och hur ord sägs. I kvalitativ metod finns det dock ingen självklar definition på vad den kvalitativa metoden avser (Alvesson & Sköldberg, 2017). Generellt är kvalitativ forskning induktiv, tolkande och konstruktionistisk (Bryman, 2018). Vidare menar Alvesson & Sköldberg (2017) att ett kriterium för kvalitativ forskning är att empirin är mångsidig och öppen.

Kvalitativ metod används för att undersöka människors erfarenheter, handlingar och upplevelser, detta för att få en djupare förståelse kring en viss förståelse av ett fenomen (Bryman, 2018). Vi valde kvalitativ metod utifrån att studien syftar till att generera kunskap i form av erfarenheter från socialsekreterare. Det som vi ville komma åt var djupa beskrivningar och perspektiv på det hedersrelaterade våldet och förtrycket. Sålunda var kvalitativ metod den rimliga metodologin för att kunna tolka, förstå och gå in djupare i fenomenet. Valet av metod baserades utifrån den vetenskapsteoretiska utgångspunkten, hermeneutik, som studien inspireras av.

5.4. Datainsamlingsmetod

Den valda datainsamlingsmetoden för studien är kvalitativa semi-strukturerade intervjuer, vilket ledde till en utformning av en intervjuguide. Nedan redovisas i kronologisk ordning hur datainsamlingen genomfördes samt argument för den valda datainsamlingen.

5.4.1. Urval

Det urval som gjordes för att finna intervjupersoner är ett icke-slumpmässigt urval, utifrån att det finns ett behov av att respondenterna som eftersöks har en viss erfarenhet. Ett icke-slumpmässigt menar på ett urval som är strategiskt framtaget, där respondenterna är framtagna av forskare för att besvara syftet (Bryman, 2018). Den urvalsmetoden som använts benämns som ett strategiskt målinriktat urval. I genomförande av ett målinriktat urval söks data efter erfarenhet som kan mäta syftet och forskningsfrågorna som utformats innan urvalsprocessen (Bryman, 2018). De deltagande intervjupersoner valdes ut genom att mejla en utredningsenhet i mellanstor kommun och eftersöka deltagare till studien (se Bilaga 1). Under urvalsprocessen valdes sex socialsekreterare ut som arbetat med minst två års erfarenhet av utredningsarbete och att alla deltagare har mer eller mindre erfarenheter av hedersrelaterat våld och förtryck. Ett krav i urvalsprocessen var att socialsekreterarna skulle ha en del erfarenhet av hedersärenden, det vill säga inte vara helt utomstående från hedersproblematiken. Anledningen till kravet var att kunna besvara syftet utifrån faktiska erfarenheter. Däremot, förekom inget krav om att ha en omfattande erfarenhet av hedersärenden. Socialsekreterarnas erfarenhet sträcker sig såväl från ytterst omfattande erfarenheter av hedersärenden till att ha handlagt och deltagit i en del hedersrelaterade ärenden.

5.4.2. Semi-strukturerade intervjuer

Den valda datainsamlingsmetoden för studien är kvalitativa semi-strukturerade intervjuer. Intervjuerna sker med socialsekreterare som arbetar med utredningsarbete av ungdomar i åldrarna 13–18 år. Valet av datainsamlingsmetod grundas i intresset om att djupare undersöka

det sociala fenomenet hedersrelaterat våld och förtryck. Metoden är framförallt relevant vid en analys av sociala fenomen, situationer, erfarenheter eller upplevelser (Fejes & Thornberg, 2015). Intervjuerna genererar reflektioner, beskrivningar och perspektiv från intervjupersoner. I intervjun är det viktigt att hålla lärandet i fokus, vilket görs genom att intervjupersonen dels får berätta fritt om sina upplevelser och erfarenheter, dels att intervjuaren ställer frågor för klarhet i svaren och är utforskande (Kvale & Brinkmann, 2014). Valet till att genomföra intervjuer som kvalitativ datainsamlingsmetod grundas i att tolka och förstå professionellas erfarenheter och förståelser av det hedersrelaterade våldet och förtrycket. Intervjuerna genererar data som är mer djupgående i ämnet och bidrar till tolkningar av socialsekreterares erfarenheter. Främst syftar intervjuerna till att samla in data i form av djupare berättelser som sedan tolkas och analyseras utifrån återkommande teman.

Intervjuerna genomfördes med sex socialsekreterare från en utredningsenhet i mellanstor stad. Samtliga intervjuer genomfördes digitalt utifrån att under studiens process rådde restriktioner kring fysiska möten i och med Covid-19-pandemin. Därför valdes intervjuerna att genomföras digitalt utifrån att inte sprida smittan vidare och för både vår och respondenternas säkerhet. Digitala plattformar där intervjuerna genomfördes på är delvis Zoom, delvis Teams. De digitala intervjuerna gick genomfördes med både ljud och video, men enbart ljudet spelades in. Intervjuerna hade en ram och struktur utifrån den konstruerade intervjuguiden, som gjorde att alla intervjuer berörde syftets huvudsakliga teman och dimensioner. Emellertid, fick intervjupersonerna ta upp egna perspektiv på, erfarenheter av och exempel från praktiken rörande hedersrelaterat våld och förtryck i hedersärenden. En del intervjupersoner hade betydligt mer egna exempel och erfarenheter som de kunde benämna och beröra i intervjun. Några intervjupersoner hade färre erfarenheter av egna hedersärenden och pratade därför mer om hens förståelse och tolkning av hedersrelaterat våld och förtryck. Det var några intervjupersoner pratade om något hedersärenden genom erfarenheter från kollegor och där de antingen varit med och hjälpt handläggningen eller hört om ärendena på samråd med utredningsgruppen.

5.4.3. Intervjuguide

När det gäller en semistrukturerad intervju, används en utformad intervjuguide för att hålla en någorlunda struktur på intervjun samt att påminna forskaren om att beröra teman och ämnen (Bryman, 2018). Det handlar om att intervjuguiden berör de frågor, teman och dimensioner som ska mäta studiens syfte. I synnerhet används intervjuguiden som ett vägledande verktyg för att inte hamna i för mycket fokus på en fråga, tema eller sidospår. Däremot, finns det möjlighet att ställa följdfrågor och utveckla vissa teman eller aspekter under intervjutillfället, eftersom intervjun är semistrukturerad (Kvale & Brinkmann, 2014). Under utformningen av intervjuguiden skapades tre centrala aspekter och dimensioner av syftet. De aspekterna var hedersrelaterat våld och förtryck i allmänhet, tjejers utsatthet och killars utsatthet. För att inleda intervju skapades några allmänna frågor om intervjupersonernas erfarenheter och yrkesroll samt i den avslutande delen fanns möjlighet för intervjupersonerna att lyfta egna tankar och reflektioner som de inte hunnit framföra.

Intervjuguiden ska utformas för att mäta syftet och forskningsfrågorna som studien grundas i (Kvale & Brinkmann, 2014). Syftet och frågeställningar ha tagits i beaktande vid utformningen av intervjuguiden, då intervjuguiden har utformats ur syftet och dess dimensioner. Vissa frågor var mer generella och öppna, exempelvis “Hur ser dina erfarenheter ut när det gäller olika former av våld och förtryck?”. I det fall en av intervjupersonerna inte benämnde eller berättade om en eller flera våldstyper, användes kontrollfrågor i det fallet. Kontrollfrågorna var således förutbestämda följdfrågor som tar upp vissa våldstyper, exempelvis psykiskt våld eller kontroll.

Kontrollfrågor användes vid utformningen av tre intervjufrågor, av just den ovan nämnda anledningen (se Bilaga 2). Vår intervjuguide användes som en ram för intervjuerna, där intervjupersonerna fick stort utrymme att tala fritt och skildra sitt perspektiv. Följdfrågor utöver intervjuguidens huvudfrågor och kontrollfrågor användes för att förtydliga en aspekt i intervjupersonernas berättande. En del följdfrågor i de senare intervjuerna grundades i viktiga aspekter som kom fram i de första intervjuerna under intervjusituationen utöver intervjuguiden.

5.5. Analysmetod

De genomförda intervjuerna spelades in med diktafon från Örebro Universitet. När samtliga intervjuer hade gjorts lyssnades inspelningarna igenom flertalet gånger för att reflektera över samtalen. Under detta steg gjordes noteringar på ett papper av relevanta aspekter. Därefter transkriberades intervjuerna ordagrant. Transkribering av intervjuer är en förutsättning när data ska analyseras och bli studiens empiri (Bryman, 2018). Det finns olika sätt att transkribera intervjuer, genom att göra olika markeringar i texten för att visa på hur samtalen genomfördes (Wigg, 2015). I vår studie läggs vikten i transkriberingarna på det som beskrevs av socialsekreterarna och hur deras erfarenheter och beskrivningar förmedlas. I transkriberingar har vi skrivit ut olika pauser och situationer som uppstår under intervjuernas gång för att förstå samtalet mellan oss och de intervjuade.

När samtliga sex intervjuer var transkriberade lästes transkriberingarna igenom flera gånger samt att vi lyssnade om inspelningarna samtidigt, detta gjordes som en del av bearbetningen inför analys av materialet. Den analysmetod som ligger till grund för studien och som används är tematisk analys. Syftet med tematisk analys är att urskilja koder, teman och mönster i data. Det kan handla om att forskaren finner gemensamma eller åtskilda teman eller mönster i intervjumaterialet (Wigg, 2015). I följande studie används tematisk analys då metoden korrelerar med den vetenskapsteoretiska grunden, hermeneutiken, som studien inspireras av. Detta utifrån att vi som genomför studien var en del av tolkningen av att finna koder, teman och mönster i den insamlade data från intervjuerna med verksamma socialsekreterarna.

I följande studie kodades först materialet och detta gjordes genom att vi separat letade efter koder ur intervjuerna på ett separat papper. Anledningen till att koderna letades upp separat var för att inte påverka varandras analysprocess och för att generera ett mer mångsidigt perspektiv av materialet. Koderna som framkom under varsin kodning jämfördes sedan och därefter skapades kategorier och teman som svarar på studiens syfte och frågeställningar. De teman och mönster som framkom efter kodningen markerades i separata dokument i olika färger för tydligt göra åtskillnad på mönster och variationer. De huvudteman som framkom var:

• Uppfostringsaga som mönster i tjejers utsatthet

• Begränsningar och kontroll av tjejer

• HBTQ som mönster i killarnas utsatthet

• Tjejers motsättningar som variationer i utsattheten

• HBTQ-killars öppenhet som variation i utsattheten

• Könsroller och könsnormer för killar respektive tjejer i hederskontexten

• Hur hedersrelaterat våld och förtryck förstås och definieras

De temana och subtemana som synliggörs i empirin av den tematiska analysen analyseras med hjälp av teoretiska grunder för att sedan kunna dra slutsatser (Bryman, 2018). I följande studie användes den teoretiska ramen och den tidigare forskningen efter tematiseringen av data för att analysera empirin och besvara syftets dimensioner.

5.6. Studiens tillförlitlighet

Tillförlitlighet är en viktig del att reflektera kring genom hela studieprocessen och att resonera kring när det gäller kvalitativ metod. Det finns fyra aspekter vid mätning av tillförlitlighet och de är trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet samt att kunna styrka och konfirmera. Syftet med tillförlitlighet är dels att en studie genomförs enligt de existerande ramar och riktlinjer för forskning, dels att resultatet kan presenteras för studiens deltagare. De som deltagit ska därefter kunna styrka och bekräfta att det som presenterats är korrekt (Bryman, 2018). Studien som gjorts uppnår trovärdighet genom att efterfölja de etiska riktlinjerna som upprättats rörande forskning, vilket resoneras vidare nedan. Samtliga deltagare kommer få tillgång till att bekräfta resultatet och deltagandet innan publicering samt ha tillgång till studien efter publicering. Överförbarhet handlar om att föra över till ett bredare sammanhang (Bryman, 2018). Fejes och Thornberg (2015) skildrar kvalitativa metoder som inte generaliserbara, utan att det handlar om att mäta överförbarhet till andra situationer eller grupper. Trots det Fejes och Thornberg (2015) menar, resonerar vi att överförbarheten och vinsten i kvalitativa data jämfört med kvantifierbara data är att kunna djupdyka i tolkningar av empirin. Vidare syftar pålitlighet till att alla delar och processer i studiens genomförande noggrant redogörs för att öka pålitligheten. Det kan gälla delar som exempelvis metodavsnittet, problemformuleringen och resultatet (Bryman, 2018). Studiens tillvägagångssätt och problemformulering har beskrivits precist för att få en ökad pålitlighet. I resultatet har citat använts för att förankra analysen och resultatet i exemplen samt ge en sanningsenlig bild av deltagarnas erfarenheter. Det är viktigt att studien i en så pass låg utsträckning som möjligt inte präglas av våra egna åsikter eller teoretiska ramar. Sålunda har vi reflekterat kring över våra egna åsikter och förförståelse under genomförandet av studien.

5.7. Etiska överväganden

Forskningsetik är väsentligt att reflektera över vid genomförandet av en studie, då forskaren bör resonera kring eventuella etiska frågor eller dilemman. Två delar av de fyra etiska kraven är att människor väljer frivilligt att delta i studien samt att forskaren har en plikt att delge deltagarna information om deras deltagande (Vetenskapsrådet, 2017). Studien uppfyller frivillighetskravet därför att de socialsekreterare som medverkat har samtyckt dels muntligt, dels signerat en samtyckesblankett. Socialsekreterarna har samtyckt till att studien som innehåller deras erfarenheter och tolkningar publiceras offentligt samt att intervjupersonerna har haft rätt att avsluta intervjun under tiden som intervjun genomfördes. Det var viktigt för oss att socialsekreterarna var medvetna om att deras samtycke kunde dras tillbaka till och med då uppsatsen var godkänd. Informationskravet är uppfyllt i och med att socialsekreterarna fått en blankett med information och sedan samtyckt till den (se Bilaga 3). Informationen gavs även muntligt för att försäkra oss om att deltagarna faktiskt tagit del av den.

Konfidentialitetskravet är ett tredje viktigt krav i forskningsetiken. Det handlar om att empirin behandlas konfidentiellt, det vill säga att inte röja identiteten, arbetsplatsen eller kommunen. Vidare handlar konfidentialitet om hur intervjuerna sparas samt vilka som tar del av materialet (Kvale & Brinkmann, 2014). Uppgifter om socialsekreterarna har ändrats till pseudonym för att bevara deras identitet hemlig. Vi valde att använda falska namn till varje socialsekreterare för att trots konfidentialitet ge de en mänsklig identitet. Namn de getts faller i bokstavsordning A-F, för att inte ge de namn som kan likna deras riktiga. Arbetsplats och kommun har inte benämnts, vi nämner det som en utredningsenhet och delger inte kommunen. Intervjumaterialet spelades in genom en diktafon och sparades enbart på våra datorer samt ett USB som vi har tillgång till. Det var viktigt för oss att ingen information skickades ut eller hamnade på internet eller liknande molnfunktion. Vi ser att studien uppfyller konfidentalitetskravet.

Nyttjandekravet baseras på att intervjuerna enbart används för och nyttjas till studien som genomförs. Det handlar om att inte sprida eller använda datamaterialet till annat än vad som förväntats till studien och vad som informerats om till studiedeltagarna (Kvale & Brinkmann, 2015). Deltagarna är medvetna om hur deras uppgifter och medverkande behandlas genom delgiven information. Vi var noga med att påpeka att materialet och empirin kommer att enbart används i syfte att genomföra studien. Vidare poängterade vi att allt material kommer att raderas eller förstöras efter att uppsatsen är godkänd. Deltagarna har samtyckt till att vi samt eventuellt att examinerande lärare tar del av materialet och att det inte hamnar i fel händer.

Ytterligare en aspekt är att berätta för deltagarna att personuppgifter behandlas enligt dataskyddsförordningen (GDPR), vilket är en lag som beslutats av Europeiska unionen (EU) om hur personuppgifter och data om enskilda individer får bevaras och behandlas. GDPR ligger som grund för studier och handlar om att delge information om att personuppgifter har samlats in samt hur dessa bevaras (Riksdagen, 2018). Studien uppfyller kraven för GDPR genom att vi har anmält till Örebro universitet att vi har enskilda individers information. Vi har noggrant beskrivit hur vi går tillväga med studien samt hur information används och vad studien syftar till.

Ett etiskt dilemma som vi reflekterade över, utöver de stadgade etiska kraven, var att vi i intervjuandet kunde göra intrång i intervjupersonernas integritetszon och djupare tankar genom utforskandet i samtalet. Således, är det nödvändigt att intervjuaren går in med medvetenhet om riskerna som kommer med ett samtal. Särskilt viktigt var det att betrakta riskerna vid forskningsintervjuer, där en går djupt in i individers erfarenheter, perspektiv och upplevelser (Andersson, 2014). Vi resonerade över vårt intervjuande, genom att tillsammans diskutera hur vi ställer frågor samt vad för typ av information vi behövde från intervjupersonerna. Det var viktigt för oss att reflektera över hur empirin påverkas av att fråga yrkesverksamma socialsekreterare om deras erfarenheter och förståelser. Särskilt med tanke på att det fanns risk för att deltagarna ser vårt studerande som en granskning snarare än ett utforskande. Vi ser att vi klarade av att etiskt intervjua socialsekreterarna, eftersom vi reflekterade över samtalet och egna förmågor att leda samtal.

6. Resultat

Den empiri som ligger till grund för studiens resultat är sex intervjuer med socialsekreterare som arbetar med ungdomar i åldrarna 13–18 år. Samtliga socialsekreterare som har intervjuats arbetar med utredningsarbete på socialtjänsten samt har erfarenhet av allt från en del hedersärenden till flertalet hedersärenden. Socialsekreterarna namnges med pseudonym för att undvika att röja identiteten, deras pseudonym är Amanda, Beatrice, Charlotte, Denise, Eden och Folke.

6.1. Mönster i tjejers respektive killars utsatthet

6.1.1. Uppfostringsaga som mönster i tjejers utsatthet

Ett återkommande mönster kring tjejers utsatthet som alla socialsekreterare berörde var utsattheten av våld och förtryck i form av uppfostran och däribland fostra in döttrarna i normer och traditioner. Däribland beskrivs våld och förtryck som en form av aga som används för att tillrättavisa döttrarna. Vidare redogörs för systematisk uppfostringsaga där fyra av sex socialsekreterare berättar om deras erfarenheter av att uppfostran kan betraktas som ett mönster inom det hedersrelaterade våldet och förtrycket. Hälften av de intervjuade socialsekreterarna upplever aga i uppfostran som normaliserat bland tjejerna som är utsatta.

Det mesta är detsamma, de vill vara som vi kvinnor är… och ser att de inte är det. De får inte styra själva, att föräldrarna kräver ofta att de ska ha höga utbildningar, de får inte styra sitt kärleksliv och såhär. Det tycker jag är generellt för just sådan här ärenden att det är på det viset, men sen tycker de att de får göra för mycket hushållssysslor… de blir ju uppfostrade till att bli hushållerskor. - Charlotte, socialsekreterare

Citatet påvisar att ett generellt mönster för just hedersärenden är nämligen dels att tjejer uppfostras till en könsroll, dels uppfostras utan rätt till att själva bestämma över sitt eget liv. Tjejers självbestämmande och socialisering in i en kodad kvinnlig roll som beskrivs ovan är ett återkommande mönster som beskrivs av alla socialsekreterarna. Det framkommer av alla socialsekreterare att föräldrarna inom hederskontexten anser sig ha befogenheten att kontrollera och bestämma över sina döttrar. Fyra av sex socialsekreterare beskriver att kontrollen över tjejer är delvis sanktionerat till tjejernas bröder. En del av utsattheten beskrivs således vara att uppfostran i form av aga och tillrättavisande genom sanktioner och tvång är vad som kännetecknar hederskulturen i de ärenden som socialsekreterarna har erfarenhet av.

Följer de här barnen strukturen, reglerna och förhållningssättet som man har, som föräldrarna har lagt upp då är det inte ett problem, men det är oftast när barnen kommer upp i tonåren och börjar ”rebella” som våldet kanske börjar. Eller kanske att de har upplevt våld när de var yngre i samband med… uppfostringssyfte, men när de kommer upp i åldern och förstår liksom vad som är rätt respektive fel så kanske man inte gör samma misstag som man gjorde som liten men däremellan kommer man in i tonåren och börjar ”rebella” och det är ofta då man börjar gå emot dem här strukturerna och då kommer våldet. Det är då de kan utsättas för våld och de olika formerna är väl att man (…) att de blir slagna, med olika redskap, sen är det mycket psykiskt våld liksom att man kränker dem och kallar dem diverse saker och hot om våld, hot om att bli skickad tillbaka till hemlandet. -Eden, socialsekreterare

I citatet från Eden påpekas det att förtrycket som tjejerna utsätts för är ett förtryck med strukturer, regler och förhållningssätt som upprättats av föräldrarna. Återigen återkommer uppfostringsaga och att det var en konsekvens av att som barn inte följa regler och strukturer. Flertalet av de intervjuade socialsekreterarna har erfarenheter av att tjejer i tonåren påbörjar en frigörelse från föräldrarna, vilket är en huvudsaklig anledning till att tjejerna utsätts för våld. Det som beskrivs som ett rebelliskt beteende är egentligen menat som en frigörelse och tjejerna vill kunna bestämma över sitt eget liv, men socialsekreterarna uppger att tjejerna utsätts för ett förtryck i form av regler och begränsningar från föräldrarna. Det påtalas av samtliga socialsekreterare att tjejernas utsatthet av uppfostringsaga, tillrättavisande och kontroll utövat mot dem är mönster som finns inom hedersärenden.

Socialisation påpekas vara en del av systematisk utsatthet utifrån socialsekreterarnas beskrivningar. Det som menas med socialisationen är att den syftar till en social uppfostran och handlar om att socialisera in barn i normer, värderingar och beteendemönster. Däribland, kan det vara en medvetenhet och manipulering i socialisationsprocessen när det gäller att styra barnen in i normer och beteenden (Llewenllyn, Agu & Mercer, 2015). Resultatet påvisar att föräldrarnas socialisation av döttrarna handlar om att omfatta döttrarna av normer och beteendemönster inom hederskontexten, vilket korrelerar med det som Llewenllyn med flera (2015) redogör. De fyra socialsekreterare som har erfarenheter av hedersärenden påpekar att förtryck i form av socialisering av döttrarna handlar om en kontroll utförd av föräldrarna som styr tjejerna in i normer och mönster. Det kan tänkas handla om att manipulering av tjejers beteende under uppfostran är sanktionerat med att föräldrarna medvetet brukar psykiskt eller fysiskt våld som konsekvens, vilket kan analyseras som en manipulerande, medveten socialisationsprocess (jfr Llewellyn, m.fl., 2015).

Hälften av socialsekreterarna berättar att de har erfarenheter av att tjejerna får samma typ av socialisering som deras mödrar fick, i synnerhet påvisas det genom att föräldrarna uppger att