6.1 Lust att lära genom koppling till vardagen
Vi utgick från dataspelet ”Mattekungen” i vår undersökning. Fokus låg på om eleverna lärde sig något när de arbetar med dataspel i undervisningen. Datorn finns i de flesta elevers hem och blir på så vis deras vardag. I skolverkets rapport (2003) har elever kommit till tals om lärarens betydelse för undervisningen. Enligt dessa elever har en lärare som kan anknyta till verkligheten lättare att förmedla lust att lära. Dessa pedagoger utgår ofta från egna
erfarenheter och bygger inte upp allt runt läroboken. Vidare kan man läsa att variation, flexibilitet och undvikande av det monotona i undervisningen främjar lusten att lära. Med datorns hjälp får vi ett lustfyllt lärande och eleverna känner sig delaktiga i undervisningen. Även elevernas språkutveckling gynnas genom större möjligheter till samtal och diskussioner med både andra elever och pedagogen. Det rimmar dåligt med det resultatet som vi fick av vår undersökning. Vi fick nämligen ett ganska entydigt svar om hur elevernas
matematikundervisning såg ut. Den var ganska traditionell med genomgång på tavlan för att sedan övergå till mekanisk räkning i boken.
Enligt skolverkets rapport (2003) bidrar ett alltför ensidigt, enskilt arbete i läroboken till en monoton och variationsfattig undervisning. Detta blir ganska tydligt i Holdens artikel om Fröken Flink (Grevholm, 2001). Fröken Flink är en lärare som verkligen gör matematiken rolig för sina elever, vilket gör att eleverna inte tappar lusten. Det är när man har roligt som man lär sig bäst. Det är viktigt att läraren fokuserar på förståelse i stället för på rätt svar (Grevholm, 2001).
Kopplingen till vardagsmatematiken har eleverna svårt att se. Det är bara konkret material, så som pengar, som har verklighetsförankring enligt eleverna. De har svårt att se kopplingen av matematiken i vardagen när den inte framställs med formler och algoritmer. När de väl förstått det matematiska budskapet är det inte matematik längre, utan sunt förnuft, och eleverna ser inte sambandet.
6.2 Datorn som stöd i undervisningen
Dahland (1993) påpekar att hur ett datorprogram fungerar som stöd i undervisningen beror på mer än programmet. Tillgängligheten på datorer är en anledning, men även lärarens
roll. Holdens ”fröken Flink” är en pedagog som skulle sätta sig in i hur hon skulle kunna använda datorn i undervisningen på ett positivt sätt eftersom hon har det öppna sinne för de förändringar i pedagogiken som sker hela tiden idag. Det viktiga är att pedagogerna är väl förtrogna med de datorprogram som används. Spelen som används ska ge eleverna möjlighet att spela en aktiv roll (Laag, 1997). Enligt Papert (1999) kan man inte lära barn något, bara skapa miljöer där lusten att lära stimuleras.
Kanske skulle fler lärare som är ute och arbetar i dagens skolor läsa Holdens text om ”fröken Flink” och därigenom få några tips hur undervisningen kan förändras. Många gånger är det bara en enkel förändring som krävs. Pedagogerna kan gå igenom vilka spel som finns till datorn som kan vara bra och då kanske titta på spel av typen ”Mattekungen”.
Enligt Hedrén (Grevholm, 2001) har samhällets förändring genom effektiva räknehjälpmedel, dator och miniräknare, minskat behovet av färdiga skriftliga beräkningsmetoder. I och med detta har andra kvalifikationer visat sig vara viktiga inom matematiken. Dessa är
överslagsräkning och rimlighetsbedömning. Medvetenheten ökar om meningslösheten att försöka lära eleverna något som de inte ser mening och sammanhang i. Hur vi som lärare än tänker måste vi alltid utgå från elevernas förkunskaper och egna tankar. De måste få lösa uppgifterna på sitt eget sätt och sedan få möjlighet att diskutera dessa lösningsmetoder med andra (Grevholm, 2001).
Rosas m fl (2003) skriver också att elevernas humör påverkades positivt när de fick in datorprogram på schemat som en aktivitet. Varför kan vi inte låta eleverna få åtnjuta den lust som ett bra läromedel kan vara. Med dessa läromedel blir motivationen större inte bara för datorprogrammet utan även motivationen blir större för skolan i sig (Rosas m fl 2003)
6.3 Utveckling och lärande
Utveckling och lärande är två begrepp som hör ihop när det gäller elever. Elever utvecklas samtidigt som de lär och de lär samtidigt som de utvecklas. Dessa begrepp har idag flutit samman. Detta visar på hur kulturens, samhällets, tidens och erfarenheternas betydelse för elevernas lärande påverkas. Eleverna utvidgar sin värld genom att de upptäcker, uppfattar eller ser något på ett nytt sätt. Ett meningsfullt innehåll i undervisningen är grunden för att elever skall skapa mening, vilja veta och kunna förstå sin omvärld. Att möta och utmana elevers tankevärld är en av många uppgifter en bra pedagog har. Elever som får befinna sig i miljöer som erbjuder tankemässiga utmaningar och utvecklas och skapar förutsättningar för
lärande på ett helt annat sätt än elever som inte får denna möjlighet (Doverborg, Pramling – Samuelsson, 2001).
Lärande sker genom aktiva samtal elever emellan, där de formulerar sina tankar till ord för andra (Engström, 1998). Deras erfarenheter görs begripliga genom att använda språket. Piaget har redan på sin tid förespråkat att läraren inte ska föreläsa utan i stället stimulera eleverna till eget forskande och därigenom inte ge eleverna färdiga lösningar (Piaget, 1972). Maher har även hävdat att ett effektivt sätt att stimulera elevers intresse för matematik är genom klassrumskommunikation (Engström, 1998).
Det centrala i all undervisning är att alla elever får utveckla sina idéer. Eleverna bör uppmuntras att diskutera sina idéer med sina kamrater och de pedagoger som eleverna har. Om eleverna har en trygg miljö vågar de även diskutera idéer som kanske inte är så bra men deras självförtroende ökar och med det även språkets exakthet. Många elever får ett ökat intresse för matematiken om kommunikationen i klassrummet är effektivt. Här kan vi se att det är viktigt att pedagogen använder sig av korrekt matematiska uttryck på lektionerna så att eleverna får kunskap om vad de olika uttrycken betyder (Maher i Engström, 1998).
Naturligtvis är det så att elevers förståelse av omvärlden utvidgas och fördjupas genom erfarenheter i det dagliga livet (Ahlberg, 2000). I klassrumssituationen är det viktigt att låta elevernas tänkande få stort utrymme (Runesson, 1996). I utvecklingen av vårt tänkande och lärande i matematik, spelar språket en viktig roll (Engström, 1998). Det är även viktigt att tänka på att matematik inte är en enskild aktivitet utan den sociala interaktionen spelar en viktig roll för lärandet (Runesson, 1996). Det är genom kommunikation som den enskilda eleven utvecklar förståelse (Kronqvist & Malmer, 1993). Detta om något syntes väldigt tydligt när vi observerade eleverna under tiden som de arbetade med Mattekungen.
6.4 Val av datorprogram – en svårighet
Vi tyckte att vi kunde se ganska tydligt att eleverna hade roligt när de spelade ”Mattekungen”. Det pågående samtalet under tiden, mellan eleverna, gav oss insikten i hur viktigt samtalen om matematik är. Det är under diskussioner med andra som lärandet utvecklas (Unenge, 1998). Enligt Ljung-Djärf (2000) har undersökningar visat att när datorn används i
undervisningen förekommer alltid samarbete, kommunikation och interaktion mellan eleverna under arbetets gång.
Med hjälp av ett spel av typen ”Mattekungen” kan man använda sig av olika steg i
matematiken eftersom matematikämnet är ett så kallat ”byggklossämne”. De olika stegen är de olika byggklossarna. Eleverna måste ha en stabil grund för att kunna utveckla och lära sig mer matematik. Ligger inte ”byggklossarna” stabilt rasar hela det uppbyggda tornet förr eller senare. Här ser man att vi i skolan måste ha ett individualiserat sätt att arbeta på så att
eleverna får lagom stora utmaningar. Med datorns hjälp kan två till fyra elever som är på ungefär samma nivå arbeta tillsammans (Malmer, 2002).
Något som förvånat oss är att det finns en hel del forskning om handikappade barns lek med datorn som verkligen är relevant i denna situation. Handikappinstitutet gav (1998) ut en skrift som vi tycker gäller alla barn. Man kan fråga sig om forskningen om handikappade barn och datorer kommit längre än annan forskning. De ser verkligen datorn som ett redskap för lek. Lek vid datorn stimulerar minne, finmotorik, språk och fantasi, och för vem är inte detta bra. Datorn ska ses som ett komplement till andra aktiviteter, vilket gäller skolan i allra högsta grad. Vi tror skolan har mycket att lära av denna forskning, och se den som en resurs för alla barn oavsett handikapp eller inte (Handikappinstitutet, 1998).
Handikappinstitutets forskning har kommit fram till att datorn hjälper handikappade barn att utveckla minnet, finmotoriken med mera och enligt Ahlberg (2000) erövras nya kunskaper genom aktivt samtal, upptäckande och undersökande, påstående och frågande, dessa två stödjer varandra för om inte eleverna minns kan de inte lära heller. Har eleverna problem med finmotoriken kan de få svårigheter med att använda till exempel musen till datorn. Skolan har mycket att lära av forskningen om hur handikappade barn utnyttjar datorns kapacitet i
undervisningen och hur den forskningen kan hjälpa skolans pedagoger med den gruppen växande elever som behöver särskilt stöd i skolan.