Här ska vi även svara på våra frågeställningar, samt att tycka till och säga vad vi tycker. Förslag för vidare studier kommer också att visas.
7.1 Slutsatser
Här tänker vi svara på de frågor som vi har skrivit i inledningen och även uppfylla vårt syfte. Frågorna i frågeställningen var:
¤ Vilka sportsliga konsekvenser kommer det att få för en klubb att man bolagiseras? ¤ Vad kan hända med en klubb som drivs i vinstsyfte istället för att maximera de sportsliga framgångarna?
¤ Skiljer sig synen på att släppa in externa ägare mellan klubbarna?
Om Riksidrottsförbundet tar bort 51/49 %- regeln så kommer det troligen inte bli så stora konsekvenser. Klubbarna tror att de fortfarande måste vara framgångsrika sportligt för att lyckas ekonomiskt. Om inte de nya ägarna och klubben före ett köp har samma grundvärderingar när det gäller varumärke och vad publiken vill se kan det bli problem. Detta är ett litet problem på grund av att den nya ägaren troligen har hjärta för klubben, vilket i sin tur beror på den kultur vi har i Sverige när det gäller att driva en idrottsklubb.
Om klubben endast drivs i vinstsyfte kommer en del av supportrarna inte att fortsätta följa sitt lag, supportarna inser att de ekonomiska är viktigt men att de sportsliga ska komma i första hand. Båda klubbdirektörerna Hans-Göran Karlsson och Anders Mäki anser att det inte blir något problem eftersom en ägare som vill ha ekonomiska vinster måste bygga dem på ett sportsligt sett framgångsrikt lag. Om man ska tjäna pengar anser de att man måste vara framgångsrik, det är trots allt de sportsliga som ska generera pengarna.
De båda klubbarna har liknande syn på vad som kan tänkas hända i framtiden i dessa frågor och egentligen är det kanske inte mycket som skiljer dem från varandra. Men om man ska fokusera på så skillnaderna så verkar Linköping vara mer intresserade av bolagisering, men detta är inte beroende av 51/49 %- regeln. Brynäs har inte diskuterat frågan, men tycker att klubbarna borde få göra som de själva vill. Linköping verkar i det stora hela vara mer förberedda och kommit längre i processen mot nya ägarformer än vad Brynäs har gjort. Det verkar som om de båda klubbarna är ganska förberedda på vad som kan hända eftersom delar av verksamheten redan idag drivs som bolag. Om en extern ägare tar över så tillkommer kapital och den operativa verksamheten kommer att skötas som den gör idag.
Vi känner att Brynäs är en gammal klubb som är stolta över sitt varumärke. I dagsläget så ser vi att förändringar inom Brynäsorganisationen kommer nog endast att ske där, utan att de tar in någon extern ägare. Vi har svårt att tro att föreningen Brynäs IF blir uppköpt av en extern ägare, även om regeln ändras. De spelar hellre det säkra kortet.
Linköpings HC är dock en modern klubb som är på gång. Klubben ser idag svårigheter att driva en ideell förening när man omsätter 150 miljoner kronor på en säsong. Det finns ju en extern sponsor i Hugo Stenbäck som tillför kapital. Vi tror att Linköping tar en del
32 chansningar inom en snar framtid och organisationen kommer nog att förändras. Vi tror dock inte att en ägare med 51 % av bolaget kommer att ske även om detta i framtiden tillåts.
Kulturen i Sverige finns inte att driva stora elitklubbar. Det kommer nog ta många år till innan det drivs på det sättet.
En kort beskrivning av klubbarna som vi ser det:
Brynäs – Äldre person som inte gärna tar risker och är rädd om sitt anseende.
Linköping – En ung rebell som vågar satsa och det kan bli hur bra som helst, men högt satsat innebär risker och det kan gå åt andra hållet likaså.
7.2 Reflektioner
Det här är ett arbete som till stor del handlar om hur en person som kan tänka sig att investera i hockeyklubb kan tänka och hur de förväntas agera. Det har vi analyserat genom att intervjua personer i och runt klubbarna om vad de tror i frågan. Vi har inte pratat direkt med de som är huvudpersonerna, investerarna. Hade man intervjuat en person som är intresserad av att investera så hade man fått svar på exakt hur den personen tänkte och känner istället för att andra ska gissa hur det är. Problemet med det är för det första att peka ut vilka de personerna är och i andra hand att få möjlighet att diskutera frågan med dem. De klubbdirektörer som vi nu har intervjuat är även de personer som tillsammans med den övriga ledningen och styrelsen i klubbarna kommer att ha en påverkan över vilka som kan blir aktuella för att komma in som ägare och formellt är det majoriteten av medlemmarna(supportrarna) i den ideella föreningen som har beslutet i sina händer.
Vi är nöjda med vårt val att göra vissa intervjuer via mail. Det gav oss framför allt möjligheten att få synpunkter från mer än en klubb, vilket gjorde att vi fått en bredare syn på ämnet. Mailintervjuer innebär också en frihet för intervjuobjektet som kan svara när han har tid och kan ge oss mer genomtänkta svar.
Vi är även nöjda med vårt metodval att använda oss utav en kvalitativ undersökning, där vi mer djupgående fått svar från två klubbar och dess supportrar. Det som är mindre bra med det valet är att det just bara blev två klubbars perspektiv. Det kanske skulle vara intressant att se vad fler klubbar tycker om frågan. Med tanke på våra begränsningar när det framförallt gäller tiden så känner vi att en mer kvantitativ metod gett oss allt för ytliga svar även om majoriteten av klubbarna skulle kunna ställa upp på en sådan undersökning. Vilket inte alls är säkert eftersom några av klubbarna vi frågade om denna uppsats inte varit intresserade av att delta.
7.3 Förslag för vidare studier
Vi skulle tycka det är intressant att undersöka saken igen om några år då kanske Riksidrottsförbundet tagit ett beslut i frågan om 51/49 % -regeln. I och med att klubbarna kanske vill börja spela någon annanstans än i Sverige så behövs nog någon slags bolagisering. Går det som ideell förening att kunna konkurrera med lag från övriga Europa i exempelvis en internationell liga? Vilket det kommit fram förslag om från vissa klubbar under den tid vi har skrivit vår uppsats.
33 Ett annat förslag är att göra en studie på vad det är som verkligen skapar ekonomiska vinster i idrottsföreningar. Om det kan visas att de faktorerna hänger ihop med att vara sportsligt framgångsrik eller om en investerare egentligen inte behöver tänka så mycket på vad hans eller hennes klubb gör för resultat rent sportsligt. Det är ju ett påstående som har kommit fram under våra intervjuer och det hade varit intressant att se om det finns bevis för att det stämmer.
Ett annat förslag är att göra en studie där man intervjuar personer som kan tänka sig att investera i hockey- eller fotbollsklubbar för att få deras syn på saken. Det hade gett ett helt annat perspektiv.
34