Institutionen för ekonomi
T
itel: Från ideell förening till vinstdrivande företag–
en studie av svensk elithockey
Författare:
Patrik Nygard
Andreas Pettersson
Kurspoäng:
15 högskolepoäng
Kursnivå:
Kandidatkurs (C-nivå)
Examensarbete
1
Förord
Vi vill tacka vår handledare Per-Arne Wikström för hans support under arbetets gång.
Vi vill även tacka
Hans-Göran Karlsson i Brynäs IF och Anders Mäki i Linköpings HC, samt ordföranden för respektive
supporterklubb, Håkan Fahlstedt och Markus Hermansson för att de tog sig tid att svara på våra frågor.
________________________________________________________________________ Patrik Nygard
Andreas Pettersson Gävle den 20/5 2009
2
Abstract
We have in this thesis examined two elite hockey clubs in the Swedish Elite League, Brynäs IF and Linköpings HC. Our questions revolve around how they set themselves to bring in an external owner of the club. Our aim was to examine how Linköping and Brynäs stands on the issue of the external owners of the club, which is currently regulated by Riksidrottsförbundets 51/49%-rule which means that the club must control at least 51% of the club while external shareholders can take up to 49 %. Then, we compare the clubs with each other. Interviewees have been clubs club CEO:s and supporters club chairman.
We have come to the conclusion that if a club full unbundling, ie. if the external owners may get more than 50%, will not only run for profit. It must go hand in hand with the sporting successes.
We see that there is no problem with an external ownership. The potential owners have a emotional connection to the club and want the sporting success is an important cog in the organization. The culture of managing a sports club only for profit doesn’t exist in Sweden today.
We also see differences between the clubs. Young Linköping are already today talking about some form of corporatization. Because the non-profit association is not such a good company to run such a large commercial operations. Old Brynäs is conservative and has not discussed the issue of external ownership.
3
Sammanfattning
Vi har i denna uppsats granskat två elithockeyklubbar i den svenska Elitserien, Brynäs IF och Linköpings HC. Våra frågor kretsar kring om hur de ställer sig till att ta in någon extern ägare i klubben. Vårt syfte var att undersöka hur Linköping och Brynäs står i frågan om att ta in externa ägare i klubben, vilket idag regleras av Riksidrottsförbundets 51/49 % -regel som innebär att klubben måste äga minst 51 % av föreningen medans externa ägare högst kan äga 49 %. Därefter har vi jämföra klubbarna med varandra. Intervjuobjekt har varit klubbarnas klubbdirektörer samt supporterklubbarnas ordförande.
Vi har kommit fram till att en klubb som bolagiseras helt, dvs. att externa ägare får mer än 50%, inte bara kommer drivas i vinstsyfte. Det måste gå hand i hand med de sportsliga framgångarna.
Vi ser att det inte blir något problem med ett externt ägande. Den eventuella ägaren har ett hjärta för klubben och vill att de sportsliga framgångarna ska vara en vikig kugge i organisationen. Kulturen av att driva en idrottsklubb bara i vinstsyfte finns inte i Sverige idag. Vi ser även skillnader klubbarna emellan. Unga Linköping pratar idag om någon form av bolagisering eftersom den ideella föreningen inte är en så bra företagsform för att driva en så stor kommersiell verksamhet. Gamla anrika Brynäs är försiktigare och har inte diskuterat frågan om ett externt ägande.
4
Innehållsförteckning
FÖRORD ...1 ABSTRACT ...2 SAMMANFATTNING ...3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ...4 1. INLEDNING ...6 1.1BAKGRUND ...6 1.2FRÅGESTÄLLNINGAR ...7 1.3SYFTE ...7 2. METOD ...8 2.1VETENSKAPLIGHET...8 2.2KÄLLOR ...9 DET KONSTANTA NYHETSFLÖDET...9 LITTERATUR ...9 2.3ARBETSGÅNG ... 10 PERSPEKTIV ... 10 2.4MODELL ... 11 INTERVJUERNA ... 12 MAILINTERVJUER ... 13 VAL AV INTERVJUOBJEKT ... 13 3. BAKGRUND ... 15 3.1ASSOCIATIONSFORMERNA ... 15 IDEELLA FÖRENINGAR ... 15 AKTIEBOLAG ... 15SKILLNADER MELLAN ASSOCIATIONSFORMERNA ... 16
3.2ELITLICENS ... 16 4. TEORI ... 17 4.1RATIONELLA INVESTERARE ... 17 FÖRVÄNTAD AVKASTNING ... 17 RISK ... 18 DIVERSIFIERING ... 18
5
4.2PRINCIPAL AGENT- TEORI... 19
4.3BEHAVIORAL FINANCE ... 19 HOME BIAS ... 20 5. EMPIRI ... 22 5.2LINKÖPINGS HC ... 22 5.2BRYNÄS IF ... 22 5.3KLUBBDIREKTÖRERNA ... 23 EKONOMIN ... 23
HÅLLA SPONSORERNA IFRÅN STYRELSERUMMET ... 23
SPORTSLIGA MÅL ÄR VIKTIGA ... 24
ÄGARKRAV ... 25
5.4SUPPORTARNA ... 25
SPORTSLIGA VS EKONOMISKA RESULTAT ... 25
POSITIVA TILL BOLAGISERING ... 26
KÄNSLA FÖR KLUBBEN ... 26
6. ANALYS ... 28
6.1IDEELL FÖRENING OCH AKTIEBOLAG ... 28
6.2RATIONELLA INVESTERARE ... 28
6.3PRINCIPAL AGENT- PROBLEMET ... 29
6.4HOME BIAS ... 30
7. DISKUSSION ... 31
7.1SLUTSATSER ... 31
7.2REFLEKTIONER ... 32
7.3FÖRSLAG FÖR VIDARE STUDIER ... 32
8. KÄLLFÖRTECKNING ... 34 LITTERATURFÖRTECKNING ... 34 TIDNINGAR ... 34 STUDIER ... 35 INTERVJUER ... 35 ANNAT ... 35 BILAGOR ... 36
BILAGA 1.INTERVJUFRÅGOR TILL KLUBBDIREKTÖRER. ... 36
6
1. Inledning
1.1 Bakgrund
Idén till den här uppsatsen fick vi en dag när vi läste i ett antal artiklar om att hockeylaget Malmö Redhawks före detta styrelseordförande Percy Nisson som säger att han kan tänka sig att skriva av de skulder på ungefär 100 miljoner som klubben har till honom. För den ekonomiskt hård pressade hockeyföreningen var det självklart goda nyheter så långt, men villkoret för skuldavskrivningen var att klubben ska bolagiseras (Skånskan.se, 2009-02-10). I dagsläget så drivs hockeyklubbar som ideella föreningar. Att bolagisera en klubb innebär helt enkelt att de bildar ett bolag. Om man bolagiserar en klubb kan de välja att antingen låta föreningen äga hela bolaget själv eller att sälja aktier och ta in en eller flera externa ägare. Vissa föreningar har bildat bolag, men dessa ägs i sin tur av föreningarna. Riksidrottsförbundets(RF) regler säger att föreningen måste äga en majoritet av klubben. När vi inledde arbetet med denna uppsats var det en stor diskussion om dessa regler skulle ändras men under tiden så beslutade RF att skjuta upp beslutet om ändringar i två år till. RF ansåg att frågan behövde utredas ytterligare. (Svd, 2009-03-06) Att även riksidrottsförbundet tycker att frågan bör utredas vidare tyckte vi var spännande och ett tecken på att vårt ämne är både aktuellt och att det finns ett behov av undersökning.
Om klubbarna väljer att ta in externa ägare så kan det påverka hur klubben styrs och vilka målsättningar den har. En ägare satsar sina pengar medans föreningens medlemmar som har makten över klubbarna idag inte har några ekonomiska intressen i klubben.
Efter att vi läst om detta kom det fler och fler artiklar inom det här området. Till exempel har det skrivits en del om Linköpings HC, en av klubbarna som vi har intervjuat. Linköping är en av klubbarna de har nämnts i dessa sammanhang tidigare eftersom de har ett samarbete med Hugo Stenbeck1, som bland annat sägs ligga bakom flera av Linköpings spelarvärningar på senare tid. (di.se, 2008-11-27). Under tiden vi har arbetat med uppsatsen har de skrivits en del om hur Linköping har valt att göra med tre av sina spelare som har varit utlånade till ryska klubbar. Alternativen har varit att antingen låta dem spela i klubben och ha större chans att
vinna SM-guldet eller att fortsätta låna ut dem och få stor ekonomisk
kompensation.(linkopingch.com, 2009-04-01) Det har talats om miljonbelopp i tidningar men hur väger man det mot möjligtvis ökade chanser att vinna SM-guld?
Vi ser att det möjligen kan uppstå ett problem när man ska göra den avvägningen, ledarna i klubben kanske vill satsa på det sportsliga medans ägarna vill ha ekonomisk vinst på sitt kapital. Ett sådant problem kan på sätt och vis säga ha samma grund som den heta diskussionen som har gått under våren om bonusar till VD och styrelse i många bolag.
Vi började fundera över hur detta skulle kunna påverka en förening. Percy Nilsson säger själv att han inte kommer att lägga sig i Malmö Redhawks affärer men hur kommer andra personer
1
7 som eventuellt investerar stora summor i en hockey eller fotbollsklubb att agera? Percy Nilsson har sedan 80-talet visat att han brinner för hockeyn i Malmö men kommer en person utan tidigare koppling till den klubb de eventuellt tar över att ha samma långsiktiga tänkande. Kommer de att kunna ha samma mått på framgång som klubbarna har haft när de drevs som ideella föreningar som hade som enda syfte att nå sportsliga framgångar. En investerare vill ju ha avkastning på det kapital som han/hon har satsat i ett projekt, den avkastningen kan kanske i vissa fall stå i motsättning till de sportsliga framgångarna.
1.2 Frågeställningar
¤ Vilka sportsliga konsekvenser kommer det att få för en klubb att man bolagiseras?
¤ Vad kan hända med en klubb som drivs i vinstsyfte istället för att maximera de sportsliga framgångarna?
¤ Skiljer sig synen på att släppa in externa ägare mellan klubbarna?
1.3 Syfte
Syftet är att undersöka hur två elitföreningar i hockey ser på att släppa in externa ägare i klubben, vi vill också se vilka skillnader och likheter som finns mellan klubbarna i fråga.
8
2. Metod
I metod avsnittet kommer vi att beskriva hur vi har arbetat med denna uppsats och förklara hur vi har tänkt och vilka avvägningar vi har gjort. Vi vill visa hur vi har gått till väga och hur vi resonerar i frågor som rör arbetet.
2.1 Vetenskaplighet
När vi påbörjade arbetet med denna uppsats insåg vi det första vi måste göra var att tänka igenom hur arbetet ska genomföras. Ett examensarbete kan göras på många olika sätt. Gemensamt för dem alla är att man ska ha ett vetenskapligt förhållningssätt. Med ett vetenskapligt förhållningssätt menas att man ska följa vissa ramar som gör att arbetet blir mer trovärdigt. Eriksson & Wiederheim-Paul (2001) menar att all kunskap inte är vetenskaplig och ställer upp några krav på vetenskaplig kunskap. Det handlar om att öppet visa sina arbetsmetoder och de olika reflektioner man har gjort om den i arbetet. Om man inte visar sina tankegångar blir det omöjlig för den som läser rapporten att veta om författaren kommit fram till sina slutsatser på ett logiskt sätt eller om han har gjort något fel som påverkar resultatet.
Vidare ska man vara noga med att visa från vems synvinkel man ser problemet eftersom flera olika grupper ofta är intresserade av samma problem men skulle se på det olika beroende av sin situation. Vetenskaplighet handlar också om att man ska ha ett kritiskt tänkande. Att man inte bara ska acceptera gamla ”sanningar”, utan själv försöka förstå och bilda sig en uppfattning om hur vida man tror att den etablerade uppfattningen är den som bäst beskriver verkligheten.
Slutligen ska kunskapen också vara falsifierbar för att kunna klassas som vetenskap. Det betyder att den ska kunna motbevisas. Anledning till det är teorier om att vi inte kan se någon kunskap som evig. Till exempel ansåg ju sig många veta att jorden var platt. Man kan inte bevisa att ett resultat är riktigt men man kan bevisa att det inte är riktigt. Utifrån det synsättet ser man alla tänkbara resultat som hypoteser och försöker spräcka en hypotes i taget. Om man har en hypotes som man inte lyckas spräcka anses den hypotesen vara så pass hållbar att den kan utnämnas till mer eller mindre sann. Kunskap som är formulerad så att den inte kan motbevisas kan enligt den teorin inte heller testas och därmed inte klassas som kunskap.(Thurén, 1991)
Vårt mål är att man ska kunna följa en röd tråd genom hela uppsatsen och se hur vi har tänkt i våra val. För att kunna utföra detta har vi börjat med att läsa böcker som behandlar ämnen som forskningsmetodik och vetenskaplighet. Dom två böcker vi har valt att använda oss av är
skrivna av Eriksson & Wiederheim-Paul2 och av Holme & Solvang. Utöver dessa böcker har
vi också tagit hjälp av andra böcker när vi krävt mer information om en specifik fråga eller om vi ansett att det kunnat vara bra att få ytterligare en blid av hur ett problem kan lösas.
2
9
2.2 Källor
Det konstanta nyhetsflödet
Denna uppsats handlar om ett aktuellt ämne och informationen från media strömmar in varje vecka. Vi kommer naturligtvis dra nytta av detta och insamla information därifrån. Att ämnet är aktuellt och ingen vet vad som kommer hända gör att denna uppsats ännu mer attraktiv för fortsatta studier. Inga andra studier finns inom detta ämne som har gjorts med de förutsättningar som råder nu när vi skriver vår uppsats, så att börja från noll är en utmaning. Problemet som kommer för vår del är att det konstanta nyhetsflödet kan vara en belastning. Genom att hela tiden ny information dyker upp så vidgas våra vyer och detta arbete skulle kunna pågå i flera år till ett beslut tas. Vi anser därför att det är viktigt för oss att i vissa fall bestämma oss för en bild av situationen och arbeta efter den, annars kommer vi aldrig att formulera ett problem och en frågeställning. Vi är under arbetets gång naturligtvis medvetna om vad som sägs i debatten och försöker att ta med de nyheter som kommer i vår uppsats så långt det går. Vi har för att minska betydelsen av detta problem formulerat vår frågeställning så att den inte ska stå och falla med en viss förutsättning som till exempel en organisations eller en klubbs åsikter i frågor som rör problemet.
Enligt Holme & Solvang (1991) så måste de offentliga källorna granskas och användbarheten måste vara vägande för vår del på grund av alla nya artiklar. Vi måste alltså sålla och använda oss utav rätt information. För att sätta oss in i hur situationen ser ut idag menar vi att det bästa sättet är att vara intresserad och läsa tidningar som tar upp ämnet. Nackdelen med den typen av information som finns i nyhetsartiklar är att de ger en bild av en specifik historia och inte en helhets syn på alla aspekter av vårt ämnesområde. Vi försöker att skaffa oss den helhets synen genom att hålla oss uppdaterade på många olika nyhetskällor regelbundet. Vi tror att de kan ge oss tillgång till alla de viktiga perspektiven inom vårt område. De media som vi koncentrerar oss på har varit Aftonbladet, Expressen, SVT, TV-4 och andra mer nischade hockeysajter på internet. Eftersom hockeyklubbarna är organisationer som omsätter mycket pengar och är ekonomiska intressanta så har vi även läst artiklar på ekonomisajter som Dagens industri och E24.se.
Litteratur
För att hitta information om de delar vi vår uppsats som inte handlar om den aktuella situationen i frågan utan om de teorier som finns inom området och som arbetats fram genom andra studier med liknande frågeställningar. Där anser vi att grunderna till de teorierna har arbetats fram under ganska lång tid. Det gör att det finns många böcker skrivna inom området. Vi har valt att använda oss av några av dessa böcker efter som de ger en heltäckande bild och eftersom de har hög trovärdighet. Vi började med att gå igenom kursplaner på HIG i kurser inom finansiering och associationsrätt där letade vi efter böcker som passade till vår uppsats. Vi anser att dessa böcker har hög trovärdighet eftersom de av högskolan har ansetts vara lämpliga som kurslitteratur.
Förutom litteraturen som är kopplad till våra frågeställningar har vi även studerat böcker inom forsknings- och utredningsmetodik. Anledningen till att vi gjorde det är att vi vill hitta de
10 metoder som ger oss förutsättningar till att skapa en bra uppsats. Tanken är också att vi ska tänka igenom de val vi gör så att vi ser både fördelar och nackdelar.
2.3 Arbetsgång
För att undersöka vilka konsekvenser en eventuell bolagisering kommer att få för en klubb har vi valt att göra egna intervjuer med klubbarna och dess supportrar. För att kunna förbereda oss inför och för att kunna analysera intervjuerna bättre har studerat litteratur inom de områden som rör våra frågeställningar. När vi sedan har analyserat resultaten av vår empiri kommer vi att kunna jämföra med de modeller som finns inom området och se om våra resultat stämmer överens med tidigare forskning eller om vi har fått andra resultat än vad tidigare studier har visat på. Det finns alltså en ömsesidig påverkan mellan teori och praktik. När man arbetar med samhällsvetenskapliga frågor dit företagsekonomin hör, är det ett vanligt arbetssätt (Eriksson & Wiederheim-Paul 2006).
Perspektiv
Till att börja med har vi avgränsat oss till att studera hockeyklubbar. I Sverige finns det två sporter där klubbar har visat intresse för att bolagisera, och efter en snabb bedömning av läge anser vi att det också är de två sporterna som har bäst förutsättningar och motiv att bolagisera sin verksamhet. De två sporterna är de två ekonomiskt, medialt och publikmässigt största lagsporterna i landet, hockeyn och fotbollen. Att vi väljer hockey beror på dels att de svenska hockeyklubbarna håller högre klass internationellt sett inom sin sport3. Dessutom är vårt personliga intresse för hockey större än vad vårt intresse för fotboll är vilket leder till att vi har mer förkunskap om läget inom hockeyn.
Att välja ett perspektiv innebär att man bestämmer från vilken synvinkel man bestämmer sig för att analysera ett problem. Att se ett problem som bolagiseringen från olika perspektiv kan ge helt olika svar på frågan om vilka som är de viktiga konsekvenserna av en eventuell bolagisering. (Eriksson & Wiederheim-Paul 2006) I vårt fall har vi valt klubbens perspektiv, men vi hade till exempel också kunnat välja att se frågan från supportarnas, idrottsrörelsens eller från Svenska hockeyligans4 perspektiv.
Hade vi valt något av dessa alternativ hade de frågor vi sökt efter svar på frågor som skulle kunna vara: skulle känslorna för ett favoritlag ändras om man tog in externa finansiärer? hur skulle bolagisering påverka kvaliteten på Elitserien? eller vad skulle bolagiseringen innebära för ungdomsidrotten? Alla dessa frågor rör problemet som kan uppstå vid bolagisering, men från helt olika synvinklar.
Att vi har valt att inrikta vår studie på hur bolagiseringen av idrottsföreningar kommer att påverka klubbarna beror på att vi tycker att det är klubben är den mest intressanta organisationen i ett företagsekonomiskt perspektiv. Att vi gör det valet gör inte att vi bortser
3
Den svenska elitserien i hockey rankas allmänt som den tredje bästa i världen, medans fotbollsallsvenskan för tillfället rankas som den 23:e bästa i Europa av det europeiska fotbollsförbundet.
(http://www.uefa.com/competitions/uefacup/news/kind=2097152/newsid=788326.html, 2009-04-07)
4
Svenska Hockeyligan är en förening som består av alla lag i Elitserien(den högsta ligan i det svenska seriesystemet) och företräder klubbarna bland annat i frågor som rör sponsorer och mot Svenska Ishockeyförbundet.
11 från, till exempel, supportarnas roll i förloppet. Vi kommer att höra vad supportrarna för de två klubbar vi riktar in oss på tycker och tänker. Supportar som är medlemmar i klubben har stor makt, dvs. vid val av styrelse och på årsstämman. Att avgränsa oss helt från dem är inget alternativ, men vad som händer med supportarna är i sig inte relevant i denna studie, om det inte visas att klubben påverkas som en konsekvens av det som händer med supportrarna. Vi har funderat över hur många klubbar vi kan ta med i vår undersökning. De två faktorer som först och främst har påverkat vårt val var vilka klubbar som var villiga att ställa upp på intervjuer och självklart är också tiden en begränsning. Att vi tillslut valde ut två klubbar berodde på detta och att vi ville göra en djupare undersökning och inte någon undersökning som mer hade kunnat liknas vid en enkätstudie av flera klubbar. Det hade positiv om vi hade intervjuat fler klubbar men då skulle tidsbegränsningen ha gjort att vi inte skulle ha kunna göra lika omfattande intervjuer.
2.4 Modell
Vi ska göra en kvalitativ undersökning som innebär att vi kommer gå djupare och mer vetenskapligt in i området än vid en kvantitativ undersökning som ger en överblick hur det ser ut. Relevansen på vår information är viktig och en kvalitativ undersökning får inte bottna vare sig i våra fördomar eller i vår förförståelse inom området. Vid intervjusituationen är det viktigt att inte styra intervjuobjektet till de svar dessa tror oss vilja höra, utan vi ska gå in i rollen som den intresserande lyssnaren (Holme & Solvang 1991). Vi väljer att använda oss utav en kvalitativ undersökning till skillnad mot en kvantitativa som i förväg bestämmer huruvida svar vi vill ha, dvs. att konstruerade kvantitativa undersökningar ger svarsalternativ som intervjuobjektet sedan kryssar i. Genom vår förförståelse så kan frågorna bli felkonstruerade och svaren på frågorna är givna för oss. Den kvalitativa undersökningen ger informationskällan mer frihet att svara på frågor och med sina egna uppfattningar. (Holme & Solvang 1997)
Modellen som vi ska använda finns beskriven här nedanför. Modellen ska vara enkel, inte överkomplicerad och krånglig, men den ska samtidigt vara fruktbar och väcka frågor och problem som vi arbetar med. Att den är oförutsägbar är också en ingrediens som behövs i modellen. Den ska vara spännande med överraskande komponenter och den ska inte hindra oss ifrån att använda vår fantasi och vårt kreativa tänkande. (Holme & Solvang 1991)
I modellen nedan kommer vi att hamna under verbala handlingar där Tal och Skrift är metoden.
12 *Figur 1, Former för insamling av information (Holme & Solvang 1991).
Intervjuerna
Vid intervjusituationen är det olyckligt om vi börjar med en kontroversiell fråga. Undersökningen kan då bli låst och vi kommer få svårt att låsa upp situationen. I början ska vi använda oss mer utav faktainriktade frågor som gör intervjuobjekt säker på sin sak och med oss. Efterhand kan vi ställa svårare och svårare frågor och på slutet ska vi neutralisera situationen med att ställa lite enklare frågor igen. (Holme & Solvang 1991)
*Figur 2. Intervjuförloppet (Holme och Solvang 1991)
När vi kommer till de mer svåra frågorna som handlar om deras värderingar och hur klubben hanterar vissa frågor. Det är då viktigt att inte vara ledande i frågan. Frågorna ska inte påverka svaren, dvs. utformningen av frågorna är oerhört viktigt. Intervjuerna är grunden till empirin och med ledande svar och felformulerade frågor kan förstöra hela uppsatsen. (Holme & Solvang 1991). Enligt (Kylén 2004) så är den som intervjuas oftast mer nervös än oss som intervjuar och det hjälper inte att inleda med enkla frågor, utan vi ska också fråga lite om hur
13 det gick att ställa upp på intervjun och deras förväntningar. Vi kan i början av intervjun bryta och fråga ”hur det går” och ta några små pauser.
Vi som intervjuare och svararen har olika syften med intervjun. Vi har som syfte att samla in information, som sedan skall användas som empiri och sedan analyseras. Svararen vill förmodligen säga vad han tycker men samtidigt inte lämna ut allt för mycket information som leder till negativa konsekvenser för honom. Det är viktigt att vi som intervjuare förklarar vårt syfte med intervjun. Det blir då genast lättare för svararen att svara när han vet anledningen att just han utfrågas och att vi ställer dessa frågor. Detta skall göras i inledandefasen av intervjun eller redan vid inbjudan (Ekholm och Fransson 1992).
När vi sedan har gått vidare i arbetet för att analysera de svar vi fick i intervjuerna så har vi inte lagt några egna värderingar i det som våra intervjuobjekt har sagt. Vi har inte tänkt ifrågasätta något av det som kommer fram under intervjuerna. Vi är intresserade av att få reda på vad klubbledningarna och supportarna i de två klubbarna tycker, sen finns alltid risken att de skulle säga något som inte stämmer men det problemet ser vi som relativt litet.
Mailintervjuer
Eftersom hockey spelas i hela Sverige så vill vi se hur klubbarna tänker nationellt och inte bara regionalt. Vi kommer därför att utföra så kallad mailintervju med Linköpings vice klubbdirektör Anders Mäki, Linköpings supporterklubb White Lions ordförande Markus Hermansson och med ordföranden i Brynäs supporterklubb Brooklyn Tigers, Håkan Fahlstedt. Vi väljer att göra detta på grund av tiden inte räcker till om vi ska åka runt i landet. Mailintervjun kommer att skrivas och skickas i ett dokument till vederbörande. Denne kommer sedan att svara på frågorna och ingen av frågorna är låsta utan det finns bara öppna svarsalternativ där vederbörande skriver vad han själv vill. Det positiva genom att ha en mailintervju är att svararen får längre betänketid på frågorna och kan svara på dem när han vill. Detta ger oss mer genomtänkta svar och frågorna blir besvarade på ett mer lugnt sätt som gynnar både svararen och oss själva. Problemet med en sådan intervju är att vi inte kan ställa direkta följdfrågor eller se kroppsspråket hos personen. Vi åtgärdar detta genom att komplettera intervjun efterhand om vi har några mer frågor.
Val av intervjuobjekt
Vi har valt ut två klubbar som vi studerar i denna uppsats, Brynäs IF och Linköpings HC. Båda spelar i elitserien men det finns många skillnader mellan dem som gör de intressanta att studera. Brynäs är en av Sveriges anrikaste hockeyföreningar och en av dem som har varit mest framgångsrika genom åren. Men de har på senare år inte nått samma framgångar som under sin storhetstid på 1970-talet, vilket delvis skulle kunna bero på att man inte har samma ekonomiska resurser som de alldra största klubbarna i Sverige i dagsläget. Man kan säga att Brynäs är en blid av den klassiska hockeyföreningen i Sverige med starkt lokalt stöd och mycket tradition.
Linköping är en uppstickare som startade upp sin verksamhet under Brynäs storhetstid men som de senaste åren har varit en av de framgångsrikaste klubbarna i Sverige. De har inte varit i högsta serien i mer än 10 säsonger men har ändå etablerat sig i den absoluta toppen med hjälp av en stark ekonomi. Linköping är också en av de klubbar som utifrån sett har varit mest
14 intresserade av att bolagisera föreningen. Bland annat med tanke på samarbetet med Hugo Stenbeck som nämndes tidigare i uppsatsen.
Vi ska i denna uppsats intervjua personer som sitter ”högt upp” i klubben, i det här fallet har det blivit klubbdirektörer. De har en position där de har ansvar för och insyn i både den sportsliga sidan och den ekonomiska. Vi kommer också att intervjua de båda klubbarnas medlemmar, vi anser att medlemmarna är en viktig del av en hockeyklubb och att deras åsikter måste tas med i analysen.
För att nå medlemmarna har vi valt att intervjua respektive klubbs supporterförenings ordförande. Att vara medlem i supporterföreningen innebär inte det samma som att vara medlem i hockeyklubben men vi anser att tillräckligt många är medlemmar i båda föreningarna för att supporterförenigen ska kunna ge en bild av hur hockeyklubbens supportar resonerar. Våra intervjuer visar också att supporterföreningen och hockeyklubben i Linköpning samarbetar för att medlemmar ska vara med i båda föreningarna, vilket stöder vår uppfattning.
15
3. Bakgrund
Här ska vi ge en bakgrund till ämnet och förklara en del begrepp som är viktiga att förstå för fortsättningen. I dagsläget är alla idrottsföreningar i Sverige uppbyggda som ideella föreningar, vilket skiljer sig från att driva en organisation i aktiebolagsform. Vi tänkte börja med att visa hur läget är idag, det vill säga hur ledningen av en idrottsförening organiseras i det nuvarande regelsystemet.
3.1 Associationsformerna
Ideella föreningar
En ideell förening kan se ut på många olika sätt och skillnaderna mellan till exempel en fackförening ett politiskt parti eller en idrottsförning jämfört med en liten klubb med ett fåtal medlemmar gör att man idag inte har någon lagstiftning enbart för ideella föreningar. Reglerna sätt istället genom praxis efter beslut från domstolar och allmänna principer inom associationsrätt. En ideell förening är (enligt tolkning av lagen om ekonomiska föreningar) en förening som inte kombinerar ekonomisk verksamhet med ett syfte att främja medlemmarnas ekonomiska intressen. (Hemström, 2005)
En ideell förening ska vara uppbyggd efter demokratiska principer och vara öppen. Alla medlemmar får vara med och fatta beslut på det högsta beslutande organet, enligt praxis är det årsmötet. Det är även årsmötet som väljer en styrelse som sköter om driften av föreningen från ett årsmöte till nästa. Det normala är att varje närvarande medlem har en röst på årsmötet. (Hemström, 2005)
Det som styr arbetet i en ideell förening är de stadgar som medlemmarna antar på det första årsmötet. Dessa stadgar kan sedan bara ändras av ett senare årsmöte. I stadgarna ska det finnas en ändamålsbeskrivning som visar vilka mål man har med verksamhet och vilka syften som finns för att driva föreningen. Inga beslut som tas får strida mot föreningens syfte. En annan viktig del av stadgarna är en beslutandeordning som fastlägger hur årsmötet fattar sina beslut. Det framgår också i stadgarna vem som är firmatecknare, det vill säga vem som har rätt att ingå avtal i föreningens namn. Medlemmarna har inget personligt ansvar för föreningens ekonomi, den är ansvarig för sina egna skulder. (Hemström, 2005)
Aktiebolag
I ett aktiebolag kan en eller flera personer driva en verksamhet som antingen är vinstdrivande eller ideell. När bolaget bildas för grundarna tillsammans in med kapital i bolaget, detta kapital är aktiebolagets egna kapital. Då delas också aktier ut till de som har varit med och investerat kapital i bolaget. Dessa aktier motsvarar värdet av varje investerares insats i
bolaget. Det totala egna kapitalet ska vara minst 500 000kr5. Även aktie bolaget är ansvarigt
för sina egna skulder och ägarna riskerar inte att förlora mer än vad de har satsat i bolaget. (Hemström, 2005)
På samma sätt som ideella föreningar har sina stadgar har ett aktiebolag en bolagsordning. Där beskrivs bland annat bolaget verksamhet och hur beslut fattas i bolaget. Lagreglerna för
5
16 aktiebolag finns i aktiebolagslagen (ABL) och den är i visa fall tvingande och i andra fall kan bolaget frångå det som står i lagen genom att skriva in andra bestämmelser i bolagsordningen. Skillnaderna mellan ideella föreningar och aktiebolag är framför allt att ett aktiebolag är mycket friare att själv bestämma vilken typ av verksamhet man ska bedriva. Aktiebolagen är däremot reglerade av en mycket tydligare och mer heltäckande lagstiftning på andra områden. (Hemström, 2005)
Skillnader mellan associationsformerna
Ett aktiebolag styrs av ägarna vilka träffas minst en gång om året på bolagsstämman. Precis som på den ideella föreningens årsmöte väljs här en styrelse som leder företaget under året och beslutar in många andra viktiga frågor. Skillnaden mellan aktiebolag och ideella föreningar är att istället för att varje medlem har en röst så har på bolagsstämman varje aktie en röst. Vilket kan betyda att en enskild aktieägare genom att köpa en majoritet av aktierna kan skaffa sig kontroll över bolaget och i princip rösta igenom de beslut som han eller hon själv vill på egen hand. Den som investerar i ett aktiebolag vill i regel ha avkastning men i en ideell förening säger grundreglerna att man inte kan driva den med medlemmarnas vinstintresse som syfte.
Som medlem i en ideell förening har man andra mål med sin medverkan än vad en aktieägare normalt har. Som exempel så skriver Brynäs i sina stadgar att man ska erbjuda en professionell hockeyverksamhet på högklassig ungdoms- och elitnivå, vara en mötesplats för alla och bedriva hockey med därtill hörande verksamhet i enlighet med idrottens mål och inriktning (Stadgar för Brynäs IF, Ishockeyförening, 2009-05-14). Och Linköpings HC skriver i sina stadgar att man har som verksamhetside att ”på alla nivåer bedriva vår idrott så att den utvecklar människor positivt såväl fysiskt och psykiskt som socialt och kulturellt”. (Stadgar för Linköpings Hockey Club, 2009-05-14)
3.2 Elitlicens
Svenska Ishockeyförbundet och Svenska hockeyligan bestämde att från och med den 4 juni 2004 ska klubbarna uppfylla vissa krav för att få spela kvar i den serie de spelar i. Dessa krav är inte sportsliga utan förhåller sig till den ekonomiska delen.
Enligt Reglemente för elitseriens liganämnd (2006-12-04) så ska dessa krav uppfyllas för att få elitlicens.
Förening får inte vara på obestånd
Förening får inte i årsredovisning per den 30 april ha negativt eget kapital under två på varandra följande räkenskapsår.
Förening skall ha god organisation
Förening skall ha ungdomsverksamhet i rimlig omfattning Förening skall ha arena av godtagbar kapacitet och kvalitet
Förening som inte uppfyller samtliga dessa villkor skall nedflyttas i seriesystemet, om inte särskilda skäl föreligger.
17
4. Teori
Här kommer vi att beskriva ett antal teorier som har arbetats fram inom investering och hur investerare väljer sina investeringar. De viktiga är att vi vill skapa en bild av hur en investerare förväntas tänka när han eller hon väljer att göra en investering. Att en medlem i en hockeyklubb som drivs som ideell förening har som största mål att nå sportsliga framgångar är klarlagt i tidigare kapitel, men här vill vi visa hur investeraren kan tänka och vilka konsekvenser det kan få för styrningen av klubben.
4.1 Rationella Investerare
Företag eller privatpersoner kan vid en bolagisering äga en hockeyklubb, men som med alla investeringar finns där både risker och möjligheter. En investering i en hockeyklubb kan ses som vilken investering som helst, men i sportens värld handlar det också om att se hur laget presterar när sporten utövas och inte hur bara hur resultatet ser ut på papperet.
Som vi skrivit tidigare har ett aktiebolag ägare medans en förening har medlemmar. Den ideella föreningens medlemmar har mål med sitt medlemskap som inte är ekonomiska. Men en aktieägare i ett bolag anses i de flesta av de teorier som har arbetats fram vara rationella. Det betyder att de vill på ekonomisk avkastning på de pengar som de har satsat på att äga en del av det aktuella företaget, en rationell investerare vill nå så hög avkastning som möjligt genom att ta så liten risk som möjligt.(Bodie, Merton & Cleeton, 2008)
Förväntad avkastning
När en aktieägare investerar sina pengar i ett företag så gör denne det för att få avkastning på sina pengar. Målet är att hitta rätt portfölj av tillgångar för sina investeringar och på så sätt reducera risken, men samtidigt få en så hög avkastning som möjligt. (Ross, Jaffe & Westerfield, 2008)
Ett annat viktigt antagande i de olika teorierna är att investerare anses vara riskaverta, vilket betyder en investerare inte tycker om risker utan väljer en säker investering med låg risk att förlora det satsade kapitalet framför en investering som har högre risk. Det som kan göra att en investerare ändå väljer en investering med högre risk är om den också har högre förväntad avkastning än en investering med lägre risk.(Bodie, Merton & Cleeton, 2008) Att välja vilka tillgångar man ska investera i handlar alltså om att göra en avvägning av den potentiella vinsten man kan göra och risken att förlora sina pengar.
Den potentiella vinsten en investering kan ge är summan av alla de inkomster som man kan tänkta sig att få på grund av att man äger tillgången. Om det gäller en aktie i ett bolag är de inkomster man kan förvänta sig det samma som summan alla aktieutdelningar som bolaget väntas göra i framtiden. De utdelningar som har betalats ut innan man köper aktien tillfaller ju den tidigare ägaren, vilket göra att man när man försöker att uppskatta den potentiella vinsten ska man bra ta hänsyn till de framtida utdelningarna. Risken i en investering kan säga vara ett mått på hur stor chansen är att en investering inte kommer att nå upp till den potentiella vinsten. (Bodie, Merton & Cleeton, 2008)
18 Risk
Man kan även räkna ut den förväntade avkastningen och risken med en investering genom att använda sig av historiska värden. Man räknar då ut ett medelvärde för hur aktiekursen har utvecklats under en lång tid och antar att den kommer att fortsätta utvecklas i samma takt som tidigare. Medelvärdet blir i den här uträkningen den förväntade avkastningen. För att räkna ut risken med investeringen mäter man sedan hur mycket den faktiska kursen har avvikit från medelvärdet från en period till nästa. Om en aktie har låg avvikelse är chansen stor att man når upp till den förväntade vinsten och risken är i så fall låg. (Bodie, Z., Merton, R C. & Cleeton, D L. 2008)
Som vi skrev tidigare är alla investerare riskaverta, men det betyder inte att de är lika mycket riskaverta. Vissa investerare är mer försiktiga och tar mindre risker än andra. Att vissa investerare är beredda att ta risker beror på att de blir kompenserade av den högre avkastningen som de förväntar sig när de väljer en mer riskfylld placering. Den högre avkastningen som man kan få genom att chansa med att satsa på en osäkrare investering kallas riskpremie. Ju mer risk desto högre riskpremie kräver en investerare för att vara villig att ta på sig den risken. Till exempel är avkastningen på ett bankkonto eller en statsobligation mycket lägre än för aktier, men om man ser tillbaka så är aktiemarknaden ett mycket mer riskabelt sätt att placera sina pengar.(Bernhardsson, 2001)
En investering som ser ut att vara bra för en investerare kan alltså vara för riskfylld för en annan och på samma gång ha för låg avkastning för att vara intressant för en tredje. Vilket beror på just att alla inte är lika villiga att satsa på riskfyllda investeringar, men också på att förväntad avkastning och risk inte är några begrepp som har ett exakt värde.
Diversifiering
När man investerar i en aktie så kommer investerarens kapital vara beroende av som händer med det företag som han eller hon har placerat sitt kapital i, om aktien går upp ökar kapitalet och går den ner minskar det. Satsar man allt sitt kapital i samma bolag är man mycket exponerad mot vad som händer med det bolaget. Men genom att köpa aktier i två olika bolag, gärna i olika branscher, så minskar man den exponeringen. När en av aktierna påverkas av en nyhet och minskar i värde så kan den andra vara helt opåverkad eller till och med påverkas åt det andra hållet.(Bodie, Merton & Cleeton, 2008)
Att aktier inte reagerar på samma sätt på ny information beror på korrelationen. Korrelationen mellan två aktier mäter hur väl de följer varandra, aktier med hög korrelation rör sig oftast åt samma håll och ungefär lika mycket. Aktier med låg korrelation kommer däremot oftast att röra sig ifrån varandra, den ena stiger och den andra sjunker. Korrelationen gör alltså att man genom att öka antalet aktier i sin portfölj kan minska risken. En del av risken kommer alltid att vara kvar, man kan inte diversifiera sig ifrån hela risken med att hela börsen vänder neråt i en lågkonjunktur. Men en diversifierad investerare behöver inte vara lika orolig att ett av bolagen i portföljen inte går bra eftersom det kan vägas upp av att ett annat gör det.(Bodie, Merton & Cleeton, 2008)
Om investerare är rationella och kräver avkastning på sitt kapital enligt det som vi har beskrivit här ovanför samtidigt som medlemmarna vill att klubben fortsatt ska drivas för
19 sportslig framgång så uppstår en intressekonflikt mellan dem, en sådan situation kan förklaras med principal agent teorin.
4.2 Principal Agent- teori
Principal agent problemet eller teorin som det också kallas i litteraturen är ett problem inom bolagsstyrning. Principalen är den överordande i bolaget och agent kan vara den underställda. En agent relation existerar alltid när en persons välbefinnande beror på vad den andra personen gör. Själva problemet är asymmetrisk information mellan dessa två där den ena parten vet mer än den andre och detta skapar den såkallade principal agent teorin, agenten jobbar efter principalens ledning men agenten är samtidigt den om har bäst information över situationen. Det är främst när en agent upptar sina egna mål hellre än de mål som Principalen vill uppnå. (Pindyck & Rubinfeld, 2004) Principalen har kapital men begränsad kunskap i den operativa marknaden som drivs utav andra som också har egna mål som styr dess beteende. Det finns många modeller för bolagsstyrning och det finns inte ett ”rätt” sätt att sköta ett bolag. Det skiljer sig främst mellan länder där Sverige har en tydlig rollfördelning mellan ägande, styrelse och VD. I USA så finns en mer negativ syn på starka ägare. Detta har bidragit till en mer splittrad ägarbild. I Sverige så finns; bolagsstämma, styrelse, VD samt revisor, där bolagsstamman är bolagets högsta beslutande organ. Det är ägarna som på bolagsstämman väljer styrelse som därefter väljer VD. Revisorn väljs av bolagsstämman som ska kontrollera så att styrelse och VD arbetar i ägarnas intresse.(Björkmo, 2008)
Ett principal agent- problem kan alltså uppstå när som helst i vardagen. Det finns alltid personer som vet mer än vissa och med den informationen kan denne ha en fördel mot den andre.
För att reducera detta problem så kan man ge bonusar eller liknade som göra att alla jobbar mot samma mål. Genom detta kan både ägarna och styrelsen göra så att VD jobbar i rätt riktning och agerar i ägarnas intresse. Idag mitt under ”finanskrisen” så har bonussystemet varit väldigt ifrågasatt, både i Sverige och i övriga världen. Bonussystem är i grunden en väg att gå för att lösa Principal agent- problemet. (Ross, Jaffe och Westenfield, 2008)
4.3 Behavioral Finance
Är investerare då verkligen rationella i sina beslut, så som vi har beskrivit tidigare i detta kapitel? Detta skriver Ross, Jaffe och Westenfield om i boken Modern Financial Management. Om vi ser på kortspelare i exempelvis Atlantic City eller i Las Vegas så är nästan alla där irrationella i sina beslut eftersom spel har en negativ avkastning. Att jämföra spelare med investerare är kanske inte helt rätt men det säger en del om att vi människor egentligen är irrationella i våra beslut.
Men ser vi irrationella beteenden även inom finansvärlden? Det ser vi. Många investerare diversifierar inte som de borde för att maximera värdet på sin portfölj och andra köper och säljer aktier oftare än de borde. Detta är enligt Ross, Jaffe och Westenfield inte ett rationellt beteende. Alla investerare är dock inte irrationella, men det finns några som är det, och det är ganska många.
20 Samma sak är när man hellre säljer en aktie med vinst än att sälja med förlust, det kan man inte heller förklaras som rationell i sitt beteende. Det gör att priserna inte alltid kommer att vara satta enligt de teoretiska värden som man räkna fram med modeller som presenterats tidigare och vad tillgångarna borde vara värda. (Butler, 2008)
Att investerare inte alltid är rationella får många konsekvenser eftersom de flesta ekonomiska teorier bygger på antagandet investerare är just rationella. Det forskningsområdet som handlar om vad som styr våra ekonomiska beslut, förutom det rationella tänkandet, kallas behavioral finance. (Butler, 2008)
I en intervju på privataafärer.se säger Charlotta Mankert, doktorand på KTH, att ”traditionella nationalekonomiska teorier utgår från rationella beslut”. Detta stämmer enligt henne inte eftersom många styrs av känslor. Detta började diskuteras på 1970-talet men uppmärksamheten var inte så stor, men detta tog fart i början på 2000-talet då Kahneman fick nobelpriset i ekonomi 2002. Hon anger fyra psykologiska misstag som investerare gör:
1. Aktierna underreagerar. En aktie reagerar för lite när en nyhet kommer. En aktie som sjunkit tenderar att sjunka i upp till en månad
2. Att vi tror vi är bättre än vad vi egentligen är. Då tenderar man ta på sig större risker än vad man vill. När investerare gör bra affärer så säger man att det var skicklighet och vid dåliga affärer så skyller man på otur.
3. Investerare säljer fel aktie. Detta kan bero på att det är jobbigt att ”realisera förlusten” och därför säljer investerare aktier som gått med vinst. Det har visat sig att den aktie som sålts går upp i värde. Hon menar med detta att investerare tenderar att handla för mycket, och detta är ett irrationellt beslut.
4. Köper trygga aktier. Det känns bra att investera på Stockholmsbörsen, men den har en högre risk om vi jämför internationellt.
Home Bias
Som Mankert nämner i den sista punkten så väljer investerare ofta att investera mer på sin hemmamarknad än vad som skulle ge den bästa avkastningen, till den risk de är villiga att ta. Om man istället väljer att sprida ut sina tillgångar på olika marknader värden över så skulle de kunna få samma förväntade avkastning och samtidigt minska risken. Alltså borde en rationell investerare välja att diversifiera sin portfölj internationellt och inte bara nationellt. Att investerare inte är rationella utan styrs av andra faktorer är en av anledningarna till ett fenomen inom investeringsteori som kallas home bias.
Även om man ser inom ett land så har de visat sig att investerare har en för stor del placerat i sin hemregion. (Sercu & Vampée, 2007). Home bias har även andra förklaringar, men mänga anser att just behavioral finance är en av de saker som skapar den effekten. Att man har tillgång till mer information och kan komma åt informationen enklare är en annan anledning. Att reglerna för handel på marknader sätts i det aktuella landets regering och därför kan skapa begränsningar för investerare, kan vara en annan.(Butler, 2008)
De teorier om home bias som vi anser vara mest relevanta i vår uppsats kommer från Morse & Shive (2006). De menar att mer patriotiska länder har större home bias än länder som är mindre patriotiska. De pekar på bland annat på att amerikanska obligationer som efter
21 terroristattacken den 11:e september 2001 bytte namn till Patriot bonds ökade i värde med över 40% på ett år. De som tidigare hade studerat detta uppfattade det som om att det enbart berodde på att investerare känner igen och har förtroende för inhemska aktier, men Morse & Shiver delar upp effekten mellan den delen och patriotism. De ser även i studien att mer patriotiska regioner i USA har större del av sina investeringar lokalt än andra.
22
5. Empiri
Här nedan följer våra empiriska studier. Det är fakta om klubbarna och sedan intervjuerna som vi har gjort, först presenteras klubbdirektörernas svar för både Brynäs och Linköping och sedan ordförandena för båda supporterklubbarna.
5.2 Linköpings HC
Linköpings HC bildades 1976 ur den gamla klubben BK Kenty och har på senare år växt och blivit en av Sveriges bästa klubbar, med bland annat Europaspel samt att klubben varit i final säsongerna 06/07 och 07/08. På deras hemsida trycker de extra på att de på kort tid vuxit som förening.
”Med kontinuitet och nybyggaranda som ledord har LHC utvecklats från ett mittenlag i
division 1 till toppen av svensk hockey på bara femton år. De senaste fem säsongerna har laget slutat bland de fyra bästa i Elitserien. De tre senaste slutspelsresultaten är två finaler och en semifinal.”
Linköpings HC har ökat sina intäkter rejält på bara nio år. Från att vara 16 miljoner år 1999 till ca 140 miljoner år 2008 och deras ambition är att öka tillväxten men samtidigt behålla
ödmjukheten. De ser sig även som en motor för regionens näringsliv
(http://www.linkopinghc.com/index.php?menu=2)
5.2 Brynäs IF
Brynäs IF bildades redan 1912 och är en hockeyklubb i Gävle, med hemmaarenan Läkerol Arena belägen på Sätraåsen i stadsdelen Sätra. Brynäs är en anrik klubb med supporters över hela Sverige och med tolv SM-guld är Brynäs ett mycket välkänt varumärke. Deras storhetstid var på 1970 – talet med hela fem SM titlar. När Linköpings HC bildades så hade Brynäs tagit åtta stycken SM – Guld. Det senaste SM guldet kom säsongen 98/99 och Brynäs har sedan dess fått kvala hela tre gånger för att hålla sig kvar i högsta serien.
”Brynäs IF ska leda utvecklingen inom svensk ishockey. Vi ska erbjuda en professionell hockeyverksamhet på högklassig ungdoms- och elitnivå” (http://www.brynas.se/Foreningen/)
23
5.3 Klubbdirektörerna
Här nedan presenterar vi de relevanta delarna i intervjuerna med Brynäs klubbdirektör Hans-Göran Karlsson och Linköpings vice klubbdirektör Anders Mäki.
Både Brynäs och Linköping är klubbar med små skillnader mot varandra. Brynäs har sin sportsliga verksamhet i Brynäs IF, dvs. föreningen och driften av hallen, kiosker och restauranger sker i bolaget Brynäs Arena AB. Föreningen äger Arenabolaget till 100 %. Den totala omsättningen är 120 miljoner kronor.
Linköping har en moderförening som är helägare till ett holdingbolag som i sin tur äger fyra olika aktiebolag, LHC event AB, Is-palatset i Linköping AB, Ord & Bild i Linköping AB och Linköping Health Care AB . Idrottsverksamheten bedrivs i föreningen och bolagen är till för att tjäna pengar som tillförs till idrottsverksamheten. Omsättningen för hela verksamheten är 150 miljoner kronor.
Ekonomin
Anders Mäki säger att en bolagisering inom Linköping kan komma att ske, men inte beroende på 51/49 %- regeln utan menar att ägandeskapet fortfarande kan vara spritt på tillexempel medlemmar. Mäki säger också att föreningsformen ideell förening inte är så bra anpassad att driva en sådan kommersiell och stor elitverksamhet, med tusentals transaktioner med andra aktiebolag. Mycket tid läggs åt skatte- och momsfrågor samt att de ställs inför problem som inte ens skattemyndigheten eller skattejurister kan lämna rekommendationer på. De håller på att titta närmare på en ny företagsform och tror att all deras elitverksamhet är bolagiserad om några år.
I Brynäs har man inte diskuterat frågan eftersom de tror att 51/49 %- regeln kommer ändras . Karlsson menar att det finns både fördelar och nackdelar med en sådan ändring, men hans personliga åsikt är att slopa regeln och låta klubbarna göra som de själva vill. Brynäs vill jobba långsiktigt och ha ett långsiktigt ägande som kan bidra till att utveckla verksamheten. Karlsson menar samma sak som Mäki när det gäller skattefrågor, det är inte det lättaste att sköta i en förening. Han tror även att medlemmarna inte vill släppa in någon extern ägare om de inte hämnar i en fas där man behöver nytt kapital.
Linköping tror detsamma, om en klubb hamnar i obestånd, då kan en ägare vara den som räddar verksamheten. Mäki säger också att ägaren som då satsar pengar för att rädda klubben, pengar som längre fram ska ge avkastning och då behövs mer än pengar. Han menar att det behövs en plan på hur de ska ändra på detta och våga satsa för att slutligen ha en så populär tjänst så att den blir lönsam och återbetalar sig.
Hålla sponsorerna ifrån styrelserummet
Brynäs har inga sponsorer som idag går in i verksamheten, det ska vara klara gränsdragningar. Om de skulle gå in i styrelsen eller i verksamheten är vi ute på farlig is menar Karlsson. Brynäs har inte heller någon stor sponsor som exempelvis Leksand har, som går in och kräver förändringar i styrelsen(hockeyexpressen.se, 2009-05-07). Karlsson ger även Malmö som exempel, där Percy Nilsson pumpat in 107 miljoner och ändå så går klubben med 30 miljoner i förlust den här säsongen. Karlsson tror även att man får en snedvriden bild och ingen
24 effektiv verksamhet eftersom du vet att någon stoppar in pengar hela tiden. De kan hela tiden fråga efter mer pengar och det kan man inte göra i en sådan verksamhet, man måste generera sina egna intäkter. Han menar att det är den fällan Leksand har hamnat i. Brynäs skulle också vilja ha en stor sponsor som pumpar in pengar, men då i ett samarbete. Verksamheten ska de bedriva själva.
Mäki i Linköping säger att en stor sponsor kan hota med att dra tillbaka sina medel och säger att samtidigt är det förstås ohållbart om påtryckningarna från omgivningen, även om de inte är medlemmar blir för stora, från till exempel sponsorer eller supportrar. Mäki säger samma sak som Karlsson gör när det gäller att hålla dem borta från styrelserummet, gör man inte det då är nog klubben illa ute.
Sportsliga mål är viktiga
Om man tar in en extern ägare i klubben så tycker Mäki att sportliga framgångar otvivelaktligen måste gå i första hand, men med ekonomisk stabilitet. Idag så är vårt mål att vinna sportsligt och inte tjäna pengar säger Mäki och påpekar att om föreningen ska vara långsiktigt stark krävs ekonomisk stabilitet. Friskt eget kapital och en frisk driftsbudget varje bokslutsår som satsas på sportsliga mål och inte samlas på hög. På frågan hur fansen kan lita på att sportliga framgångar efterlevs och inte bara den ekonomiska delen så tycker Mäki att eventuella ägare bygger upp ett förtroende och visar att han/hon visar på ett långsiktigt tänkande i ägandet och stora sportliga framfångar. Han ger ett exempel om ett lag i den nordamerikanska ligan NHL:
”Detroit Red Wings, t ex, är det nog inga fans som tvekar över att ägarna driver
verksamheten stenhårt för en långsiktigt stark klubb och satsar för sportslig framgång. Det förtroendet måste svenska ägare också visa, annars blir det nog svårt att visa på ekonomiska resultat heller, då fansens stöd är en absolut nödvändighet, liksom andra sponsorer som inte är ägare. Vid tillfälliga nedgångar (dåliga resultat), kommer detta också att bli en förtroendefråga som ställs på sin spets”
I Brynäs tycker Karlsson att sportsliga mål och ekonomiska mål går hand i hand och de har inget självändamål i att tjäna pengar. Den sportsliga delen är i alla fall nummer ett. De pengar de tjänar ska investeras i verksamheten och främst vid kärnprodukten som är A-laget för att det är de som genererar pengar. Det är klart vi vill göra vinster säger Karlsson, men det ska investeras i verksamheten. Karlsson tycker frågan om hur man ska kunna lita på att föreningen drivs i vinstsyfte och inte bara ekonomisk är bra. Han ger också ett exempel från NHL om den anrika klubben Toronto Maple Leafs om att deras ägare bara vill ha avkastning på sitt kapital och sätter inte några sportliga framgångar först, men han tjänar enormt mycket pengar. (Toronto värderas högst av alla lag i NHL, 3,6 miljarder dollar, anm. enligt aftonbladet, 2009.05-07). Karlsson menar också på att fotbollen är ett praktexempel där investerare går in i klubbar och han tvivlar stark på att de tjänar några pengar på detta.
”Titta på Percy Nilsson i Malmö, han har väl stoppat in 107 miljoner i klubben och jag tror inte han tjänat så mycket på det. De spelar ju fortfarande i Allsvenskan. Det beror på hur man ska driva verksamheten. Idag har jag svårt att se att någon tjänar några pengar som går in i en idrottsförening.”
25 Anders Mäki säger också att det nog är omöjligt att tjäna pengar i ett bottenlag, medan Karlsson nämner att Svenska hockeyligan omsätter 1,5 miljarder kronor och samlade vinster bara uppgår till 15 miljoner kronor. Detta ser han som ett problem.
Både Mäki och Karlsson nämner lag i den engelska fotbollsligan Premier League. Karlsson säger att det inte var så populärt när amerikanska affärsmän tog över Manchester United, men de är de som styr båten idag. Mäki menar pengar är makt och många fans sväljer nog att en penningstark ägare gör lite som han vill, bara man vinner. Han syftar på Chelsea som ägs av den ryska miljardären Roman Abramovitj.
Ägarkrav
Kravet som man ska ställa på en ägare som är villig att gå in i klubben är från Brynäs sida att de först och främst samma grundvärderingar. Från Linköping säger man att detta sker vid årsmötet och om medlemmarna röstar igenom det så blir det så.
Båda klubbdirektörerna tror att det kommer ta tid i Sverige att bygga upp en kultur med idrottsaktiebolagsägare som är långsiktiga och vill bygga en stark långsiktigt förening/idrotts AB. Karlsson menar att den som går in i klubben i dagsläget har klubbhjärta och tror att investerare som går in i klubben för att bara vill tjäna pengar ligger långt fram i tiden. Mäki säger att den som äger klubben i grunden har ett långsiktigt ägande med sportligt fokus, vilket kommer kräva stor klubbkänsla.
Om man släpper på 51/49 %- regeln så är man ju borta som klubb och då är det som ett företag, och då är det ägarna som styr båten, säger Karlsson på frågan om han ser en konflikt mellan en eventuell ägares ekonomiska krav och föreningens sportsliga resultat. Han menar också att om man som ägare ska tjäna pengar så måste man ha sportsliga resultat. Det går hand i hand igen.
Mäki i Linköping ser ingen konflikt överhuvudtaget. Föreningens sportsliga mål är i det läget ägarens sportsliga mål.
”Föreningen finns ju inte längre. Och om fansen inte gillar ägarens sportsliga mål så kommer de inte att köpa biljetter, sponsra etc. dvs. ägaren måste, återigen, bygga förtroendet. Därför tror jag inte den konflikten kan uppstå.”
En övergång från ideell förening till ägare av mer än 51 %: Det händer nog inte om inte den nya ägaren redan har det förtroendet, säger Mäki. Han ger igen ett exempel från Detroit Red Wings. Deras ägare köpte klubben 1982 och de vann sin första titel 1997. Det dröjde nog många år innan han tjänade några pengar. Men har var enormt långsiktig och idag är de kanske världens bästa klubblag. Mäki menar också att en ägare kanske inte ska hålla på med den operativa verksamheten utan bara äga laget.
5.4 Supportarna
Sportsliga vs ekonomiska resultat
Vid vår mailintervju med Markus Hermansson, ordförande för supporterklubben White Lions så trycker han lite extra på att klubben ska styras både mot bra ekonomiska resultat samt att de
26 sportsliga framgångarna fortsätter hålla den höga nivå som de gjort de senaste åren. Avvägningen mellan sportsliga och ekonomiska resultat är enligt Hermansson bra. Han har bra kontakt med klubbdirektör Mike Helber, som menar att Linköpings ekonomi balanseras på så många ben som möjligt, vilket gör att ett dåligt sportsligt resultat inte innebär att klubben står och faller just det året. Detta är enligt Hermansson mycket viktigt.
Brynäs supporterklubb Brooklyn Tigers ordförande Håkan Fahlstedt är inne på samma spår som Hermansson. En dialog mellan supporterklubben och Brynäs förs, men här handlar det endast om gemensamma frågor. Sportsliga resultat är det viktigare, men för att nå dessa menar Fahlstedt, behövs en god ekonomi, och ekonomiarbetet kan säkerligen bli bättre. Positiva till bolagisering
Vi frågade Hermansson om Hugo Stenbäck och hans inflytande i klubben. Han såg inga problem med att ha en så pass stark extern finansiär, men påpekade även att inte vara för beroende av det kapital som den externa finansiären stoppar in i verksamheten. Om Stenbäck drar sig ur ska klubben utan problem kunna fortsätta sin verksamhet utan problem.
”Ingen är väl dummare än man förstår vikten av pengar i dagens elitidrott ”Hermansson.
I grund och botten så tycker Hermansson att klubben ska drivas av medlemmarna, men säger även att pengar i dagens idrott är mycket viktigt och för att kunna drivas på egen hand behövs mycket mer kapital. Han ger ett exempel om att fotbollsklubben FC Barcelona styrs av medlemmarna men påpekar även att det inte går att jämföra dessa två. Så supporterklubben är inte emot att hockeyföreningar bolagiseras.
Inte heller Brynäs supportar har någonting emot att klubben bolagiseras. Men Fahlstedt menar att det är ett problem att medlemmarna som inte kan vara med och påverka i samma utsträckning. Av de 350 medlemmar som Brooklyn Tigers har så tror Fahlstedt att majoriteten inte är medlemmar i Brynäs IF och alla som går på årsmöten går dit individuellt och inte i grupp.
Känsla för klubben
Vid en eventuell bolagisering så menar Hermansson att de som styr klubben har hjärta för föreningen och staden. Om Linköping skulle drivas av en person utan detta så är han inte intresserad av att följa laget.
”Jag vill inte följa ett lag eller vara en förening trogen som drivs av personer helt utan intresse för föreningens välmående och resultat vid sidan av det ekonomiska” Hermansson.
Det är helt avgörande ur White Lions synvinkel att personen i fråga har intresse för de sportsliga framgångarna. Klubben ska drivas väl balanserat vad gäller SM-guld och ekonomi. Man ska inte offra allt för ett SM-guld samtidigt som man inte kan stirra sig blind på att ekonomin ska gå ihop. Genom att ta ekonomiska risker kan man nå bra sportliga resultat. Hermansson påpekar dock att en person som ska gå in som ägare i klubben ska vilja klubbens bästa rent sportsligt. Mer än så kan man inte kräva
27
”Brynäs-hjärta är inte det viktigaste i det sammanhanget, bolagiseringen antar jag görs för att förbättra ekonomin.” Fahlstedt
Brynäs supportarna är på denna punkt helt olik White Lions. Hjärta för klubben är inte det viktigaste, utan att slutmålet är sportsliga resultat, dvs. SM-guld. För Brooklyn tigers är det viktigt att personen som styr klubben inser att supportrarna är vikiga och kan bli en avgörande roll i framgången. Att ägaren tycker att sportsliga mål är viktigt är också en avgörande roll i det hela.
28
6. Analys
Nu ska vi presentera vår empiri med stöd av teorin, vi kommer alltså att analysera svaren vi fick under våra intervjuer och jämföra dem med de teorier som vi tidigare presenterat.
6.1 Ideell förening och aktiebolag
Linköping och Brynäs är i grunden föreningar men har bolagiserat delar av sin verksamhet. Detta är dock inte den bolagisering vi letar efter. Båda klubbarna äger bolag. Den ideella föreningen äger och driver företaget och i vinsterna som genereras finns inget självändamål som Karlsson (klubbdirektör, Brynäs) säger. Vinsterna går in i den ideella föreningen och satsas där. Vilket är exakt i linje med vad som ska ske i en ideell förening, den ska inte drivas för att ge medlemmarna ekonomiska vinster utan ser till andra värden. Till exempel så säger man i Brynäs att de ekonomiska vinsterna i verksamheten går tillbaka till sporten, vilket är det som i föreningens stadgar sägs vara verksamhetens mål. Stadgarna bestäms på det högsta beslutande organet, årsmötet, och det är det de närvarande medlemmarna som tar besluten. Där kan man se tydligt hur beslutsfattandet går till i en ideell förening.
När det gäller bolagisering som vi ser det, 51/49 %- regeln så kommer denna regel inte förändra något för någon utav klubbarna. Mäki (vice klubbdirektör, Linköping) säger att ideell förening inte är anpassad för så stor verksamhet. En av anledningarna är enligt honom att man får lägga mycket tid till skatte- och momsfrågor som är mycket svåra att svara på även för jurister och myndigheter. Att den ideella föreningen inte har någon specifik lagstiftning utan styrs genom praxis, allmänna principer och lagen om ekonomiska föreningar kan vara en orsak till detta problem. Problemet kom även upp under vår intervju med Brynäs klubbdirektör, han ansåg att det var en av fördelarna med att möjligtvis bolagisera verksamheten helt.
6.2 Rationella investerare
Om en klubb hamnar i obestånd, dvs. att elitlicensen står på spel, kan bolagisering vara en väg för klubben att klara sig kvar i sin division, detta anser båda klubbdirektörerna. När man bolagiserar så kan man välja att sälja hela eller delar av det nybildade bolaget till investerare utifrån. Om man väljer den vägen kommer man att kunna få in nytt kapital. Investeraren köper då aktier i bolaget och oavsett om den personen är intresserad av ekonomiska vinster eller inte så kommer de att vilja rädda klubben från konkurs och från nedflyttning i seriesystemet. En rationell investerare gör i ett sådant läge en investering som man på länge sikt kommer att vilja ha avkastning på, precis som Mäki säger i intervjun. Om det är en mindre rationell investerare så är det möjligt att han eller hon istället vill stödja ”sin klubb”. Här kan man kanske tänka sig en lösning som den Mäki talar om som en möjlighet i Linköping, där han talar om en form av bolagisering där ägandeskapet är spritt bland medlemmarna.
Båda direktörerna jämför med amerikanska klubbar i NHL, Karlsson med Toronto Maple Leafs som enligt honom är ett exempel på en ägare som kommit in och tjänar mycket pengar på sitt ägande samtidigt som klubben sportsligt misslyckats under många år. Mäki pratar istället om Detroit Red Wings som har en ägare som satsat långsiktigt och byggt upp förtroende från fansen. Detroit är nu ett av de bästa klubblagen i världen. Karlsson nämner samma sak när han berättar hur fotbollslaget Manchester Uniteds fans reagerade på ett
