I denna studie utvärderades påverkan av lagringstiden i serum och plasma för sju analyter: thyroideastimulerande hormon, fritt tyroxin, fritt trijodtyronin, thyroid peroxidas antikroppar, ferritin, pro B-typ natriuretisk peptid och högkänslig Troponin I. Blodprover insamlades från 25 individer i serum- och plasmarör som sedan hälldes över i sekundära rör efter centrifugering. Individernas hälsotillstånd, kön och ålder var okänd. Baslinjemätning utfördes direkt efter proverna blev avhällda i sekundära rör. Efter utförande av analys sparades alla serum och plasma prover i kylskåp vid + 5°C som analyserades sedan efter 24, 48 och 72 timmar.
Analyterna som analyserades i denna studie kan delas in i tre olika paketanalyser. Thyroideastimulerande hormon, fritt tyroxin, fritt trijodtyronin, thyroid peroxidas antikroppar hänger ihop och analyseras ofta tillsammans i ett så kallad thyroideapaket. Dessa analyser analyseras mer frekvent. Dock utförs thyroid peroxidas antikroppar analys inte lika ofta jämfört med andra analyser som ingår i thyroidea paket. Högkänslig Troponin I och pro-BNP ingår i hjärtmarkörer paket, dessa analyser är akuta och därför analyseras oftast direkt efter provet har kommit in till laboratoriet och inte sparas under en längre tid. Ferritin hamnar i ett separat kemianalyspaket som analyseras vid anemifrågeställning.
4.1 Thyroidea-paket 4.1.1 TSH
Resultat för TSH-stabiliteten i serum och plasma visade en liten minskning av koncentrationen efter 24 timmar. Efter 48 timmar hade resultatet sjunkit ungefär -1% mer, och efter 72 timmar stigit. Förändringen över tid är relativt liten och har ingen signifikant klinisk betydelse. Därför kan konstateras att båda matriserna har god hållbarhet och kan därför sparas och analyseras under en längre tid som till exempel 72 timmar.
Vid analys av TSH-prover används serum som originalmatris. Vid utförande av detta arbete jämfördes resultat för båda serum och plasma vid TSH-analys. Resultatet visade ingen signifikant skillnad mellan serum och plasma. På så sätt kan plasma användas lika väl som serum vid utförande av TSH analys.
Vad gäller TSH varierar p-värdet vid olika tidpunkter men efter 72 timmar översteg det 0,05. Det betyder att det inte fanns signifikant skillnad i koncentration efter 72 timmar i serum. P- värden lägre än 0,05 vid alla tidpunkter är svårförklarat och betyder att det fanns staistiskt signifikant skillnad i koncentration över tid i plasma, men resultatet vid 72h talar för att det inte är klinisk relevant.
båda matriserna kan betraktas som acceptable för TSH-analys. P-värde visade högre resultat än 0,05 för varje tidpunkt och därför kan nollhypotesen accepteras vad gäller hållbarheten. 4.1.2 Fritt T3
Resultat för fT3 stabilitet i serum och plasma visade en liten minskning av koncentration efter 24 timmar. Konstant minskning av koncentration fortsätter under 72 timmar.
Detta kan förklaras med att proteaser som finns i provrören kan bidra till att fT3 koncentration sjunker ner med tiden. Oaktat dessa resultat visade en undersökning är den förändring av stabilitet relativ liten och har ingen signifikant klinisk betydelse därför kan det konstateras att båda matriser har god hållbarhet och kan därför sparas och analyseras upp till 72 timmar. Vid analys av fT3- prover används serum som originalmatris. Vid utförande av detta arbete jämfördes resultat för båda serum och plasma vid fT3- analys. Resultat visade att det fanns liten statistisk skillnad mellan serum och plasma men den har ingen klinisk betydelse. Det går att använda plasma som alternativ matris men det även går att behålla serum som originalmatris. P-värde för fT3 både i serum och i plasma jämfördes för varje tidpunkt och visade att p-värde var mindre än 0,05 vid alla tidpunkter. Det betyder att det fanns signifikant skillnad i koncentration över tid för båda serum och plasma. Det behöver dock inte vara klinisk relevant. Låg bias talar emot klinisk relevans.
Jämförelse mellan två matriserna för fT3 visade att p-värde var mindre än 0,05 vid varje tidpunkt. Detta betyder att det fanns en skillnad som är statistiskt signifikant på 5-procentsnivån och då kan nollhypotesen inte accepteras. Men statistiskt signifikant skillnad mellan dessa två matriser behöver inte alls betyda att den är kliniskt relevant. På så sätt kan resultatet bedömas som medicinskt acceptabel fortfarande, särskilt med hänsyn till en mycket låg bias.
4.1.3 Fritt T4
Resultat för fT4 stabilitet i serum och plasma visade en liten minskning av koncentration efter 24 timmar. Därefter stiger koncentrationen efter 48 timmar i båda serum och plasma. Efter 72 timmar hade koncentrationen sjunkit med 0,5 % i serum och har stigit med 0,7% i plasma. Båda, stigning och minskning av koncentrationerna över tid är relativ liten och därför har ingen klinisk signifikans. På så sätt kan det anses att båda matrisernas har god hållbarhet och att det går spara och analysera dessa matriser efter 72 timmar
Serum används som originalmatris vid utförande av fT3 analys. Resultat där serum jämfördes med plasma vid fT3 analys visade att det fanns statistisk skillnad mellan dessa matriser men den har ingen klinisk betydelse. Därför kan plasma anses vara acceptabel alternativmatris. P-värde för fT4 i båda serum och plasma jämfördes för varje tidpunkt och visade att P-värde varierar vid olika tidpunkterna men efter 72 timmar var mindre än 0,05. Det betyder att det
fanns signifikant skillnad i koncentration över tid i serum. Liksom tidigare är den klinisk relevansen tveksam.
Jämförelse mellan två matriserna för fT4 visade samma resultat som i fallet med fT3, att p- värde var mindre än 0,05 för varje tidpunkt. Det betyder att det fanns statistiskt signifikant skillnad och då kan nollhypotesen inte accepteras. Låg bias visar emellertid på en liten klinisk relevans.
4.1.4 TPO-antikroppar
Resultat för a-TPO-stabilitet i serum och plasma visade en påtaglig minskning av koncentrationen, mer än 20% efter 24 timmar. Den stora minskningen av koncentration är inte klinisk acceptabel och därför kan inte prov sparas under en längre tid. Därefter stiger koncentration efter 48 timmar i båda matriserna, men stigning av koncentration och dess skillnad är inte klinisk acceptabel fortfarande. Slutligen sjunker koncentration ner efter 72 timmar. Själva analysen i serum anses vara instabil och därför inte kan sparas och analyseras efter en längre period. Däremot resultat i plasma verkar vara mer stabilt efter 72 timmar, det finns en minskning med 2,3%. Dess skillnad i minskning är inte stor och därför kan plasma prover sparas och analyseras efter 72 timmar.
För att vara mer säker om det går spara serum prover under en längre tid eller inte bör fler prover än 25 analyseras.
Instabilitet av a-TPO kan förklaras med att a-TPO kan korsreagera med andra ämnen som finns i serum eller plasma och bilda komplex som kan leda till falskt resultat. Individer som regelbundet har exponerats för djur eller fått preparat av monoklonala mus-antikroppar för diagnos eller terapi kan innehålla humana anti-mus antikroppar (HAMA) som stör immunanalyser. Sådana prover kan visa falskt förhöjda värden när de testas med analyspaket som använder musens monoklonala antikroppar. Dessutom kan andra heterofila antikroppar, såsom humana anti-getantikroppar, finnas i patientprover kan orsaka avvikande värden.
Serum används som originalmatris vid utförande av a-TPO analys. Resultat där serum jämfördes med plasma visade inget värde där plasma vinner över serum som matris därför är det meningslös att övergå från serum till plasma.
P-värdet för a-TPO i serum jämfördes för varje tidpunkt och visade att P-värde var mindre än 0,05 vid alla tidpunkter. P-värde i plasma visade varierande resultat men efter 72 timmar var det högre än 0,05. Detta är svårförklarligt i relation till ett statistiskt signifikant resultat vid 24 timmar, men talar emot en klinisk relevans och en hållbarhet om minst 72 timmar.
4.2 Hjärtmarkörer 4.2.1 Högkänslig-TNI
Resultat för TNI i plasma och serum visade att det fanns en minskning av koncentrationen efter 24 timmar i båda matriserna. Därefter hade koncentration sjunkit med nästan 1% i serum, efter 48 timmar däremot har koncentration i plasma stigit med nästan 1% i plasma. Efter 72 timmar observerades en stigning av koncentration i båda matriserna. Minskning och stegring av koncentration över tiden hade liten procenthalt och hade ingen signifikant betydelse, därför kan resultat anses vara som klinisk acceptabel.
TNI är akut hjärtmarkör och analyseras vanligtvis, direkt efter provet har ankommit till laboratoriet. Men båda matriserna visade god stabilitet över tid och därför kan sparas och analyseras efter 72 timmar.
Vid utförande av TNI analys används plasma som originalmatris vanligtvis. Resultat där serum och plasma jämfördes med varandra visade inte att serum har praktisk vinst över plasma, därför kan plasma fortsätta användas som originalmatris.
P-värde för TNI i serum jämfördes för varje tidpunkt och visade att p-värde varierar men efter 72 timmar var mindre än 0,05. Prov ska inte analyseras efter 48h, vilket emellertid sällan blir aktuellt med hänsyn till att det rör sig om ett akutprov.
I jämförelse mellan två matriserna: p-värde ar mindre än 0,05 vid tidpunkt 0 och efter 24 timmar, efter 48 och 72 timmar stiger p-värde och visar resultat överstigande 0,05. Liksom ovan är det svårt att förklara mekanismen, men vi väljer att tolka det som att ingen relevant skillnad ses mellan matriserna.
4.2.2 Pro-BNP
Pro-BNP är akut hjärtmarkör som analyseras oftast så fort provet har ankommit till laboratoriet och inte sparas under en längre tid vanligtvis. Resultat för pro-BNP visade en minskning av koncentration i serum, medan i plasma visade en stegring av koncentration, efter 24 timmar. Därefter observerades en stegring av koncentration i serum, medan i plasma observerades en minskning av koncentration efter 48 timmar. Resultat efter 72 timmar visade en minskning av koncentration i båda matriserna. Procenthalt av minskning och stegring av koncentration var liten och därför kan resultatet betraktas som klinisk acceptabel, båda matriserna visade god stabilitet över tid.
Plasma används som originalmatris vid utförande av pro-BNP analys. Jämförelse av resultat mellan plasma och serum visade ingen praktisk vinst för serum och därför som i fall med TNI kan plasma fortsätta användas som originalmatris.
Ingen signifikant skillnad sågs mellan matriserna varför vi godkänner analys på både serum och plasma.
4.3 Ferritin
Resultat för ferritin i serum och plasma visade att koncentration hade stigit efter 24 timmar, men dess stigning var inte stor och har ingen klinisk betydelse. Efter 48 timmar kan en minskning av koncentration observeras i båda serum och plasma. Därefter observeras en liten stigning av koncentration efter 72 timmar i båda matriserna, skillnaden i resultat efter 48 och 72 timmar är inte stor och därför kan det konstateras att båda matriserna är relativt stabila efter 48 och 72 timmar. På så sätt kan proverna sparas och analyseras på båda, plasma eller serum, efter 72 timmar.
Vid analys av ferritin prover används plasma som originalmatris. Resultat där båda serum och plasma jämfördes visade att serum ger lite högre värden jämfört med plasma men det är klinisk acceptabel. Serum kan användas som alternativmatris i fall där tillgång till plasma är begränsad eller saknas helt.
En signifikant skillnad i koncentration i båda serum och plasma observerades. En låg bias talar emot klinisk signifikans.
En statistiskt signifikant skillnad observerades vid jämförelse mellan matriserna. Vi väljer således att fortsättningsvis analysera på plasma.