5.1 Resultatdiskussion
5.1.1 BIM-manualens innehåll och syfte
En BIM-manual innehåller projektspecifika krav och riktlinjer för de planerade BIM- modellerna och syftar åt att effektivisera byggprocessen med avseende på kommunikation, samordning och koordinering, detta genom exempelvis att minska informationsförluster mellan de olika disciplinerna. Med hjälp av en BIM-manual kan projektörerna smidigare samla informationen i BIM-modellerna. Troligtvis beror detta på att krav och riktlinjer bidrar till en bättre samordning och koordinering då exempelvis krav och riktlinjer kan leda till att projektörerna arbetar med programvaror som möjliggör informationsutbyte mellan varandra. En BIM-manual bidrar även till en effektivare informationshantering då information kan lagras utan att behöva återskapas. Vid inledandet av ett projekt krävs en större arbetsinsats för projektering med BIM jämfört med traditionella 2D-CAD-verktyg. Detta kan vara en följd av att det är tidskrävande att upprätta en projektspecifik BIM-manual med väldefinierade krav och riktlinjer, men på lång sikt kan den leda till att den totala arbetsinsatsen för projektet blir mindre då systemhandlingar och bygghandlingar inte behöver återskapas. BIM-manualen kan alltså vara tidskrävande att upprätta då det är många krav och riktlinjer som ska formuleras. Dock kan den totala arbetsinsatsen för projektet bli mindre eftersom en väldefinierad BIM-manual ger möjligheten till en god informationshantering under projektets gång då information kan uppdateras och lagras.
I BIM-manualen definieras även mognadsgraden för modellerna. Olika tillämpningsområden kan ställa olika krav på uppbyggnaden av en BIM-modell. Vissa tillämpningsområden kräver hög mognadsgrad av BIM-modellerna, detta för projektörerna, arkitekterna och förvaltarna ska erhålla tillräcklig med informationsmängd. Exempelvis om BIM-modellen är avsedd för visualisering måste modellens uppbyggnad vara detaljerad för att förvaltaren ska erhålla rätt informationsmängd. Det är av ytterst vikt att definiera rätt mognadsgrad för ett givet tillämpningsområde vid upprättandet av BIM-manualen eftersom med korrekt informationsmängd kan eventuella kollisionskontroller utföras av högre kvalité, som därmed kan underlätta samordningen och koordineringen i organisationen. Om kollisioner eventuellt skulle uppstå kan detta resultera i tilläggsarbete och att projektet inte blir färdigt i tid.
5.1.2 BIM-manualens efterlevnad
Utifrån studien kan man konstatera att krav och riktlinjer som formuleras i BIM-manualen underlättar samordning i organisationen under projektets gång men att manualen inte behöver följas strikt. BIM-manualen upplevs som ett levande dokument som uppdateras under projektets gång, då nya krav och riktlinjer kan uppstå. Dessutom kan krav och riktlinjer ändras under projektet. Detta kan bero på att beställaren har formulerat nya krav och att de tidigare kraven och riktlinjer inte längre är giltiga. En annan anledning till varför BIM-manualen eventuellt inte skulle följas är att den upprättas då projekteringen redan har påbörjats, vilket kan innebära att projektörerna och arkitekterna redan börjat upprätta sina handlingar och dokument.
25
Detta medför till att BIM-manualens möjlighet till effektivisering med avseende på samordning och kommunikation blir sämre då projektörerna exempelvis redan valt vilka programvaror de ska arbete med, vilket kan leda till informationsförluster vid exempelvis filöverföringar om programmen inte är kompatibla med varandra.
Kunskapsbrist bland projektörer och förvaltare är också en annan anledning till varför BIM- manualen inte följs. Om projektörer och förvaltare har en begränsad kunskapsmängd om innehållet i den projektspecifika BIM-manualen kan manualen upplevas som komplicerad och svår att följa. För att BIM-manualen ska följas krävs det alltså att projektörerna i vissa fall behöver utbildas för att förstå innehållet i den. Det man kan göra för att öka kompetensen hos projektörer och förvaltare är att BIM-samordnaren tydligt förklarar innehållet i BIM-manualen exempelvis vid uppstartsmötet för projektet, följt av avstämningsmöten där BIM-samordnaren eventuellt kan förtydliga innehållet i manualen.
Den slutliga anledningen till varför inte BIM-manualen följs är för att alltför många strikta krav och riktlinjer leder till att BIM-manualen blir svårbegripliga att förstå för projektörer och förvaltare. Om BIM-manualen är svårbegriplig kan andra verktyg och tillvägagångssätt ske än de som formulerats i BIM-manualen. Detta kan troligtvis leda till informationsförluster vid filöverföring. Ett annat problem som även kan uppstå är att BIM-manualen kan innehålla krav på specifika programvaror som projektörer inte tidigare har arbetat med. Och ena sidan kan detta vara bra då man vill att alla involverade projektörer ska arbeta i samma program, men och andra sidan kan detta innebära att projektörerna inte är bekanta med de programvaror som specificerats, vilket kan resultera i att de istället väljer att arbeta med andra program som de har erfarenhet med. Konsekvens av detta kan bli att kollisioner uppstår.
5.1.3 Samordning av BIM-manualen
För att samordningen och koordineringen mellan olika projektör ska integreras behövs det redan vid förstudien betona vikten av en BIM-manual, samtidigt kan det vara bra om beställaren tydligt formulerar sina mål. Detta eftersom BIM-manuals riktlinjer och krav baseras på beställarens önskemål och krav. MoSCow - metoden, SMART- principen och SCT - metoden är metoder som beställaren tillsammans med styrgruppen kan ha nytta av för att tydligt kunna formulera mål för projektet under förstudieskedet. För att samordningen och koordineringen ska underlättas krävs även att BIM-samordnaren förklarar manualens olika syften och hur manualen kan underlätta samordningen och koordineringen mellan de olika aktörerna i projektet. Detta kan BIM-samordnaren förklara vid ett uppstartsmöte. Ett bra tillvägagångssätt för BIM-samordnaren att kontrollera att projektörer och arkitekter följer BIM-manualen är genom kontinuerliga uppföljningsmöten, där projektörers och arkitekters arbete kan analyseras.
De krav och riktlinjer i BIM-manualen som vanligtvis ger goda möjligheter för integrerade lösningar är de som möjliggör att projektörerna kan arbeta individuellt och därav anpassa sitt arbete utefter de krav och riktlinjer som utformats i BIM-manualen. För att projektörerna ska arbeta individuellt och anpassa sitt arbete krävs distinkta krav och riktlinjer om ansvarsfördelningen. Alltså kommer en tydlig ansvarsfördelning leda till en frihet för projektör och arkitekter, där de kan anpassa sitt arbete med hänsyn till de krav och riktlinjer som definierats i BIM-manualen, som i förlängningen kan leda till integrerade lösningar mellan olika discipliner. Man bör därav utforma krav och riktlinjer i BIM-manualen som möjliggör att projektör och arkitekter kan arbeta individuellt och skräddarsy sitt arbete. Samtidigt måste kraven och riktlinjerna vara tydligt formulerade och begripliga för att projektörerna och arkitekterna ska kunna följa dem.
26
5.1.4 Innovation i BIM-manualen och begränsning av leverantörer
BIM-manualer öppnar generellt upp för kreativitet, nytänkande och innovation, då manualen ger projektörerna och arkitekterna möjlighet att tänka ut nya lösningar och anpassa sitt arbete utefter de krav och riktlinjer som definierats. Det som troligtvis skulle kunna hindra projektörernas och arkitekternas innovation och kreativitet är att alltför många och specificerade krav formulerats av beställaren i BIM-manualen. Alltså är det beställarens krav och önskemål som reglerar projektörernas och arkitekternas innovation. Beställaren kan möjligtvis tillämpa måltringel för att bättre förstå relationen mellan tre dem betydande aspekterna funktion, kostnad och tid. Utifrån beställarens krav och mål kommer projektets tyngdpunkt vara förskjuten mot någon utav dessa tre aspekter. Mot vilken aspekt tyngdpunkten är förskjuten mot är betydelsefullt för projektet eftersom de olika aspekterna definierar olika projektmål som kommer att utforma projektet.
Om beställaren anser att projektet ska vara tidsstyrt, det vill säga att tiden är den viktigaste aspekten, kommer delmål och beslutspunkter att styra projektet. Tidsstyrda projekt är förmodligen mest lämpliga och gynnsamma för beställare som upprättar en BIM-manual med flera krav och riktlinjer då delmål och beslutspunkter skall följas. Däremot kan alltför många krav och riktlinjer även förlänga projektet då många strikta krav kan vara komplicerade att förstå, vilket kan leda till att kollisioner kan uppstå mellan olika discipliner då viktig information från BIM-manualen försummas. Det är alltså gynnsamt för beställaren att ha flera tydliga krav om projektet är tidsstyrt men alltför många kan vara ogynnsamt. Troligtvis är en BIM-manual med flera rigorösa krav och riktlinjer även lämpligt för kostnadsstyrt projekt. Detta på grund av att fler krav och riktlinjer kan säkerställa att leveransen, med utgångspunkt från beställarens olika krav och önskemål, blir mer korrekt. Dessutom kan fler krav och riktlinjer hindra arkitekten och projektörerna att komma med alltför dyra lösningar. Mindre strikta krav och riktlinjer kan vara mer passande för ett projekt som är kvalitetsstyrt, där projektet ska leverera den funktion som beställaren har preciserat. Detta eftersom det ger arkitekten och projektörerna frihet att komma med egna tekniska lösningar och vara innovativa samtidigt som den levererande funktionen uppfylls. Dessutom blir BIM-manualen enklare att förstå med färre krav och riktlinjer.
5.1.5 Vad kan bli bättre?
Någonting som framför allt kan förbättras med BIM-manualen är att den tydligare kan förmedlas och förklaras till alla berörda aktörer. Projektör, arkitekter, konstruktörer och förvaltare måste erhålla tillräckligt med kunskap om de specifika kraven och riktlinjerna som formulerats i BIM-manualen. Troligtvis är det smidigaste tillvägagångssättet genom ett uppstartsmöte där BIM-samordnaren tydligt går igenom de krav och riktlinjer som definierats och med eventuella uppföljningsmöten där information kan förtydligas för berörda aktörer vid behov.
5.2 Metoddiskussion
Studiens frågeställningar besvaras genom litteraturstudie och intervjuer, där intervjuerna utgör primär källan som därefter komplettares av litteraturstudien i den mån det går. Samling av empirin anses var god då både reliabiliteten och validiteten var hög eftersom åtta personer som
27
arbetar med BIM-manualer intervjuades samtidigt som fyra olika företag studerades vilket ger ett trovärdigt resultat.
Problemet för detta examensarbete var att hitta en bra struktur för litteraturstudien. Litteraturstudien har därför delats upp i byggprocessen, BIM och BIM-manualer för att i början ge en bred bild av hur tillämpandet av BIM-manualer ser ut. Byggprocessen ger en övergripande bild på hur byggprocessen går till och vilka problem som kan uppstå i den. BIM- kapitlet ger sedan en bild av vad BIM är och vilka möjligheter samt utmaningar som finns. Slutligen ger kapitlet BIM-manual en beskrivning vad en BIM-manual är och vad den innehåller. Med hjälp av litteraturstudien kunde BIM-manualens innehåll bestämmas samt vilka verktyg och metoder som finns för att underlätta samordningen och koordineringen.
Metoderna som valdes kunde ha kompletterats med en praktisk del där vi författare kunde ha satt in oss in i ett verkligt projekt i form av en fallstudie. Där hade vi kunnat studera BIM- manualer i verkligheten mer noggrant och fått en egen bild på hur användandet av BIM-manual ser ut. Något som är värt att ta upp är att i intervjuerna berättar alla utifrån sin verklighet, och då fyra företag har deltagit skapar detta en liten osäkerhet. Studiens osäkerhet hade kunnat minskas genom att intervjua fler företag, vilket hade speglat verkligheten bättre.