Syftet med studien är att granska BIM-manualer kritiskt för att utreda vad den innehåller och om projektörer och arkitekter efterföljde de krav och riktlinjer som formulerats i BIM- manualen. Innehållet i en BIM-manual består av projektspecifika krav och riktlinjer för de planerade BIM-modellerna i ett projekt. Detta för att underlätta skapandet av den organisation som ett BIM-projekt eftersträvar, exempelvis genom att informationsutbytet genom olika discipliner blir korrekt, men även för att effektivisera byggprocessen med avseende på samordning och koordinering exempelvis genom att undvika att eventuella kollisioner uppstår mellan olika discipliner. Några exempel på krav och riktlinjer som kan formuleras i en BIM- manual är leveransformat på filer, benämningar på filer, programvaror och specifika krav, redovisningsteknik, ansvarsfördelning, namngivning av objekt och modelleringsteknik för respektive disciplin.
Utifrån studien kan man konstatera att BIM-manualen kan fungera som stöd för projektörer och arkitekter då de flesta krav och riktlinjer följs i syfte för att strukturera verksamheten och effektivisera byggprocessen. Däremot kan man dra slutsatsen att BIM-manualen inte följs strikt under projektets gång. Detta kan bero på flera anledningar exempelvis då krav och riktlinjer i BIM-manualen uppdateras under projektets gång, att BIM-manualen upprättas då projekteringen redan är igång eller att projektörer och arkitekter väljer andra arbetsmetoder än dem som har utformats i BIM-manualen.
Baserat på studien kan man även fastställa att för att samordningen och koordinering ska vara smidig, utifrån de krav som formulerats i BIM-manualen, krävs att BIM-samordnaren redan vid förstudien tydligt informerar projektörer och arkitekter om innehållet i BIM-manualen och tydlig förklarar vilka krav och riktlinjer som formulerats. Man kan även konstatera att BIM- manualen öppnar upp för kreativitet och innovation för projektörerna samt arkitekterna eftersom inga tekniska lösningar är definierade i manualen, men att många strikta krav kan begränsa kreativiteten och innovationen då beställaren väljer att styra projektet fullt ut. En annan slutsats man kan konstatera är att en BIM-manual med många strikta krav och riktlinjer kan utesluta vissa leverantörer som inte uppfyller de krav och riktlinjer som formulerats.
28
Avslutningsvis kan man även dra slutsatsen att det som kan förbättras med arbetet kring BIM- manualer är att den tydligare kan förklaras och förmedlas till alla involverade aktörer. Detta för att öka kompetensen och kunskapen hos projektörer, arkitekter, och förvaltare om de projektspecifika krav och riktlinjer som formulerats i BIM-manualen.
6.1 Framtidsscenario med BIM-manualer
I framtiden kommer alltfler beställare och förvaltare tillämpa BIM i förvaltningen vilket kommer att leda till en högre mognadsgrad i BIM-arbetet. En ökad mognadsgrad innebär att informationsmodellerna kommer vara uppbyggda av standardiserade strukturer vilket kommer att medföra att de manuella processerna kommer att ske per automatik och därmed effektivisera arbetetsprocessen ytterligare. BIM-manualerna kommer troligtvis också att utvecklas och anpassas parallellt med BIM och dess mognadsgrad. BIM-manualen kommer troligtvis att bli mer specificerad i vissa delar i BIM-manualen och mindre specificerad i andra. Men överlag så kommer BIM-manualen ha en stor betydelse i framtidens användande av BIM.
6.2 Vidare studier
Efter att ha studerat hur BIM-manualer efterlevs i projekteringsskedet så kan även en liknande studie göras för att se hur BIM-manualen följs i förvaltningsskedet. Man möjligtvis intervjua olika förvaltare för att utreda hur BIM-manualer följs under förvaltningsskedet.
29
7. Referenser
Akademiska Hus AB, Fortifikationsverket, Riksdagsförvaltningen, Specialfastigheter Sverige AB, & Statens fastighetsverk. (2014). Riktlinje BIM i projekt. BIM Alliance Sweden. Akademiska Hus AB, Fortifikationsverket, Riksdagsförvaltningen, Specialfastigheter Sverige
AB, & Statens fastighetsverk. (2018). Strategi för BIM i förvaltning och projekt. BIM Alliance Sweden.
Alvehus, J. (2014). Skriva uppsats med kvalitativ metod. Stockholm. Liber AB.
Andrew , C., & Sandeep, L. (2017). Challenges with BIM Implementation: A Review of
Literature. Hattiesburg. The University of Southern Mississippi.
Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Lund. Studentlitteratur.
BIM Alliance. (2013). Rollbeskrivning i BIM-projekt. Stockholm. BIM Alliance Sweden. BIM Alliance. (2016). BIM – påverkan på affär och avtal. BIM Alliance.
BIM Alliance Sweden. (2017). BIM Alliance Sweden. https://www.bimalliance.se/verktyg- och-stoed/standarder/datamodell/ifc-industry-foundation-classes/ (Hämtat 2020-05- 13)
Björklund , M., & Paulsson, U. (2012). Seminareieboken. Lund. Studentlitteratur AB. Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber AB.
Building and Construction Authority. (2013). Singapore BIM Guide. Singapore. Building and Construction Authority.
Byggtjänst. (2020).
https://byggtjanst.se/contentassets/ff9d118eb2a84c9c86404001806b278f/bim-trappan.pdf (Hämtad 2020-05-13)
Eastman, C., Teicholz, P., Sacks, R., & Liston, K. (2008). BIM Handbook. Hoboken. John Wiley & Sons,Inc.
Granroth, M. (2011). BIM - ByggnadsInformationsModelering. Stockholm. Kungliga Tekniska högskolan.
Hallin, A., & Gutavsson, T. (2015). Projektledning (2 uppl.). Stockholm. Liber AB. Hardin , B., & McCool, D. (2015). BIM and Construction Management (2:a uppl.).
Indianapolis. John Wiley & Sons, Inc.
Holmberg, J., & Karlsson, M. (2015). Effektiv projketering. Examensarbete 15hp, Tekniska Högskolan i Jönköping
Jongeling, R. (2008). BIM istället för 2D-CAD i byggprojekt, Slutrapport, Institutionen för samhällsbyggnad Avdelningen för Byggproduktion, Luleå tekniska universitet
30
Kiviniemi, A., Karlshøj, J., Tarandi, V., Bell, H., & Karud, O. (2008). Review of the
Development and Implementation of IFC compatible BIM. ERABUILD FUNDING
ORGANISATIONS.
Landin, A. (2013). Byggledning. Avdelningen Byggproduktion, Lunds universitet
Lindström, M., Jongeling, R., & Nilsson, G. (2012). BIM visar boken . Malmö. openBIM. Magnusson, I. (2017). BIM i produktion – Var står vi idag?. Examensarbete 30hp,
Institutionen för bygg- och miljöteknologi, Lunds universitet
Mondrup, T., Karlshøj, J., & Vestergaard, F. (2012). Communicate and collaborate by using
building information modeling. Department of Civil Engineering, Technical
University of Denmark
Nilsson, G. (2013). Tydliga rollbeskrivningar underlättar BIM-arbetet. Stockholm. OpenBIM.
Nordstrand, U. (2008). Byggprocessen (4 uppl.). Stockholm. Liber AB.
Olszaniec-Kozakiewicz, L., & Spindel, D. (2016). Vikten av en gemensam objektbenämning i
en byggnadsinformationsmodell (BIM). Examensarbete 15 hp, Institutionen för bygg-
och miljöteknik, CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA.
Projektledning. (2020). Projektledning. https://projektledning.se/byggprocessen/ (Hämtat 2020-03-26)
Ryd, N. (2017). Tidiga skeden i planering, bygg och förvaltning (2 uppl.). Stockholm. Svensk Byggtjänst.
Sebastian, R. (2012). Breaking through Business and Legal Barriers of Open Collaborative
Processes based on Building Information Modelling (BIM). TNO Built Environment
and Geosciences.
Stukat, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund. Studentlitteratur.
Swedish Institute for Standards. (2020). Swedish Institute for Standards.
https://www.sis.se/en/konstruktion-och-tillverkning/bygg/bygghandlingar-90- ritningar/#handbockerna (Hämtat 2020-05-20)
Tonnquist, B. (2014). Projektledning (4:a upplagan uppl.). Stockholm. Mobile design. Virtuella installationer. (2015). HANDLEDNING FÖR ATT SKAPA EN BIM-MANUAL.
31
Bilaga 1
Studiens intervjufrågor
1. Hur följs BIM-manualen under ett projekt? Följs alla krav och riktlinjer under projektets gång?
2. Vilka krav och riktlinjer fungerar bra eller mindre bra under ett projekt?
3. Vilka krav och riktlinjer i BIM-manualen ger svårigheter eller möjligheter för att hitta gemensamma lösningar mellan olika aktörer?
4. Och hur löser ni det genom att koordinera de olika projektörernas och leverantörernas intresse till gemensamma lösningar och riktlinjer?
5. Finns det några krav eller riktlinjer i BIM-manualen som hindrar eller öppnar kreativitet, nytänkande eller innovation i arbetet. Vilka i så fall?
6. I ett projekt är krav och riktlinjer en viktig del av BIM-manualen men samtidigt måste nytänkande och innovation tillåtas vilket kan stå i strid med de krav och riktlinjer som fastställts. Vad är viktigast för en bra samordning och koordinering, nytänkande och innovation (Jongeling, 2008)on eller krav och riktlinjer?
7. Är där något som hade kan utvecklas eller förbättras i BIM-manualen?
8. En BIM manual med väldigt strikta krav och riktlinjer kan begränsa vissa leverantörer, vilka för och nackdelar finns det med strikta krav och riktlinjer?